KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP
VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:1
Debatten om övergången från SAB till DDC
Hur ser den ut?
Jakob Svedberg
© Jakob Svedberg
2
Svensk titel: Debatten om övergången från SAB till DDC – Hur ser den ut? Engelsk titel: The debate about the transition from Classification system for
Swedish libraries to DDC – What does it look like? Författare: Jakob Svedberg
Färdigställt: 2011
Handledare: Eva-Maria Flöög
Abstract: In 2008 the National Library of Sweden decided to give up Classification system for Swedish libraries and start using DDC (Dewey Decimal Classification) from January 1 2011. This
decision has influenced the whole Swedish library system and long before the National Library of Sweden took this decision the question had been thoroughly discussed and debated in Librarian circles.
The aim of this thesis is to find out which arguments have been introduced in the debate, if the discussion has changed from before the decision to go over to DDC was taken to after wards, and if so how it has changed. My thesis will discuss the following three questions:
• Which arguments were brought forward in the debate, both for and against a transition?
• How has the debate about the Swedish libraries’ transition from Classification system for Swedish libraries to DDC changed from before the decision of the Royal Library was taken to after?
• What conclusions can you draw from the debate which has been led about the transition to DDC? The empirical material consists of six articles dealing with the transition to DDC and in the analysis of this material I have used a text analyses, analysis of. The analysis shows that more or less the same arguments for and against have been used in practically all the articles, and the debate has not changed very much. The conclusion you can draw is, that the research libraries are the great winners and that much more research about the transition is necessary.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning...……….Sid. 5
2. Problemformulering, syfte & frågeställning………..Sid. 7
3. Tidigare litteratur.………..Sid. 8
3.1. De tre rationella fördelarna
...………..Sid. 8
3.2. Problem med en övergång
….………..…Sid. 10
3.3. Skillnaderna i underhåll av de två klassifikationssystemen
…………..…..Sid. 13
3.4. Argument för folkbibliotekens övergång till DDC..……….………..…..Sid. 13
4. Teori……….Sid. 14
4.1. Argumentationsanalys
...………..Sid. 14
4.1.1. Argumentationsanalysens tre syften
..………..Sid. 15
4.2.1. Pro et contra-analys
……….Sid. 15
5. Empiriskt material..…………..………Sid. 17
5.1. Artikel #1………..………Sid. 17
5.2. Artikel #2………..………Sid. 19
5.3. Artikel #3………..………Sid. 20
5.4. Artikel #4………..………Sid. 23
5.5. Artikel #5………..………Sid. 24
5.6. Artikel #6………..………Sid. 26
6. Analys………..Sid. 28
6.1. Pro et contra-analysen
……….Sid. 28
6.1.1. Artikel #1
………...………..Sid. 28
6.1.2. Artikel #2
………...………..Sid. 29
6.1.3. Artikel #3
.………...……….Sid. 29
4
6.1.5. Artikel #5
………...…………..Sid. 31
6.1.6. Artikel #6
………...…..Sid. 32
7.Slutsatser & diskussion……….………Sid. 33
8. Källförteckning………...……….Sid. 35
8.1.Källor för empiriskt material
……….Sid. 35
5
1. Inledning
Sedan början av förra seklet har biblioteken i Sverige använt sig av ”Klassifikationssystem för svenska bibliotek” (SAB) för att klassificera sina samlingar. 1917 tillsatte Sveriges allmänna biblioteksförening en kommitté vars uppgift det var att framställa ett klassifikationssystem till folk- och skolbibliotek. Under den här tiden valde både Norge och Danmark att använda sig av nationella versioner av DDC, men kommittén i Sverige valde att använda ett helt eget klassifikationssystem, och så skapades SAB-systemet.1
SAB: s första upplaga gavs ut 1921 och har sedan dess utgivits i sju reviderade upplagor 1943, 1950, 1956, 1963, 1984, 1997 och 2006. Folk- och högskolebiblioteken använde sig av SAB från och med första utgåvan, men universitetsbiblioteken började inte använda sig av SAB förrän den fjärde upplagan kom ut 1956.2SAB har under de senaste 90 åren givits ut i 8 upplagor.
Dewey Decimal Classification skapades av Melvil Dewey 1873 och fram till hans död 1931 utgavs tolv upplagor, men klassifikationssystemet började inte kallas DDC förrän 1932, då den trettonde upplagan gavs ut, fram till dess hade det nämligen kallats för A Classification And Subject Index for Cataloguing and Arranging the Books and Pamphlets of a Library. Från sin uppkomst 1873 och fram till idag så har DDC kommit ut i 22 reviderade upplagor.3 2009 beslutade Kungliga Biblioteket att gå över till DDC, och arbetet med övergången påbörjades kort tid därefter och från och med 1 januari 2011 har Kungliga Biblioteket börjat klassificera med DDC. I och med KB: s beslut att börja klassificera med DDC har ett stort antal andra bibliotek beslutat att följa Kungliga Bibliotekets ledning och gå över till DDC, merparten av dessa bibliotek är universitets- och högskolebibliotek samt ett fåtal
muséebibliotek4. Anledningen till att Kungliga Biblioteket har beslutat att gå över till Dewey-systemet är grundat på att SAB-Dewey-systemet anses vara förlegat. Förespråkare för en övergång menar att det är orimligt att ett litet land som Sverige ska underhålla ett eget
klassifikationssystem, ett system som idag redan visar på stora brister på grund av begränsade resurser när det gäller att anpassa det till omvärldens ständiga förändringar.5
Men även fast många forskningsbibliotek har beslutat att gå över till DDC så har ännu inga folkbibliotek tagit detta beslut.
Anledningen till varför folkbiblioteken ännu inte har beslutat om att gå över till DDC eller fortsätta att använda SAB är än så länge oklar i och med att det inte finns någon publicerad litteratur som tar upp folkbibliotekens ställning i frågan.
1
Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3
i Katalogutredningen. S.5
2 Ibid. S. 5-6 3
Ibid. S. 7-8
4 http://www.kb.se/bibliotek/dewey/Bibliotek-som-gar-over/ [2011-10-23]
6
För ungefär ett år sedan genomförde jag en fallstudie om folkbibliotekariers syn på
övergången från SAB till DDC, där jag intervjuade ett antal bibliotekarier på stadsbibliotek i mellanstora städer. Vad jag fick reda på i mina intervjuer var att merparten av
7
2. Problemformulering, syfte & frågeställning
Att Kungliga Biblioteket har beslutat att börja använda DDC och att så många forskningsbibliotek har valt att följa efter är en omvälvande förändring i den svenska biblioteksvärlden som berör alla bibliotekstyper, inte bara forskningsbiblioteken utan även folkbiblioteken, skolbiblioteken och sjukhusbiblioteken. Detta beslut kommer leda till en omfattande process för de bibliotek som har beslutat att gå över till DDC, och för de bibliotek som ännu inte har tagit ett beslut i frågan.
Ett sådant omfattande beslut från en så betydande institution som Kungliga Biblioteket har påverkat många professionella och användare, och det kommer med största säkerhet att fortsätta påverka många fler, och i och med att detta beslut påverkar så många professionella och användare är det inte förvånande att det har lett fram till en debatt om Kungliga
Bibliotekets beslut.
Hur har denna debatt sett ut, vilka argument har förts fram, har debatten förändrats under tidens gång?
Det har forskats väldigt litet om övergången från det svenska klassifikationssystemet SAB till det amerikanska klassifikationssystemet DDC inom den svenska bibliotekssektorn, och det finns ingen forskning alls om den debatt som har förts om övergången från SAB till DDC.I och med att det är ett beslut som påverkar hela bibliotekssektorn och alla som använder biblioteken anser jag att det är intressant att undersöka debatten som har förts om Kungliga Bibliotekets beslut för att se vilka åsikter som finns om övergången som just nu genomförs. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka argument som har förts fram i debatten, om debatten har förändrats från innan beslutet att gå över till DDC togs till efter det att beslutet togs, och i så fall hur den har förändrats.
Min frågeställning i den här uppsatsen är:
• Vilka argument förs fram i debatten, både för och emot en övergång?
• Hur har debatten om att biblioteken i Sverige ska gå över från SAB till DDC förändrats från innan beslutet togs tills efter att beslutet togs?
8
3. Tidigare litteratur
Den tidigare litteratur som jag har funnit består dels av två texter skrivna av Magdalena Svanberg som är bibliotekarie på Kungliga Biblioteket och projektledare för KB: s
Deweyprojekt, dessa texter är slutrapporten för Delstudie 3 i Katalogutredningen som heter ”Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära” och ett underlag för Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 som heter ”Svensk övergång till DDC” . Vidare innefattar den tidigare litteraturen KB: s Beslutsunderlag för projekt Dewey, en rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar som heter ”Dewey som klassifikationssystem –varför vi bör byta ut SAB”, samt en magisteruppsats skriven av Cynthia Bauer och som heter ”Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC”.
Detta är all den litteratur som jag har funnit om övergången från SAB till DDC. Det finns en del utländsk litteratur som handlar om övergången från det tidigare klassifikationssystemet som har använts i de olika länderna till DDC, men jag har valt att inte använda mig av denna litteratur eftersom jag har valt att enbart undersöka vad som har skrivits här i Sverige om den övergång som pågår från SAB till DDC på de svenska biblioteken.
3.1. De tre rationella fördelarna
Bland de argument som används för en övergång från SAB till DDC talas det bland annat om ”tre rationella fördelar med en övergång till DDC: rationalisering, internationalisering och kvalitetshöjning” 6, dessa fördelar pressenteras i både Cynthia Bauers ”Den svenska
bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC”, ”Dewey som
klassifikationssystem – varför bör vi byta ut SAB”, ”Beslutsunderlag för projekt Dewey” och ”Svensk övergång till DDC”.
Det första argumentet gäller rationalisering och det är att nästan 80 % av de utländska förvärv som finns på forskningsbiblioteken är utgivna i länder som använder Dewey i sina
nationalbibliografier, och att om de svenska biblioteken skulle gå över till DDC så skulle dessa bibliotek inte behöva använda resurser till att klassificera dessa utländska förvärv.7 Det andra argumentet gäller internationalisering och det är att Dewey används av över 135 länder och är översatt till mer än 30 språk samt att Dewey-koder ingår i mer än 60 länders nationalbibliografier. Man menar att vid en övergång så skulle den svenska litteraturen bli mer synlig och tillgänglig i utlandet, och att det skulle bli lättare att söka i internationella databaser.8
6 Bauer, Cynthia (2010), Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC. S. 21 7Dewey som klassifikationssystem. Varför bör vi byta ut SAB? (2008). S. 5-6
8
9
Det tredje argumentet gäller kvalitetshöjning, argumentet för detta är att DDC är ett väl
underhållet klassifikationssystem med väl utvecklade hierarkier, underhållet av systemet sköts av en redaktion, som också får in förslag från dem som översätter DDC samt bibliotek i olika länder som använder sig av DDC. Det finns även en europeisk användargrupp som kallas EDUG och som strävar mot att förbättra DDC ur ett europeiskt perspektiv. På grund av detta hålls DDC aktuellt och det blir ett kunskapsorganisatoriskt verktyg som har möjlighet att fungera i ett flertal olika sociala och kulturella sammanhang.9
Magdalena Svanberg tar även hon upp argumentet om internationalisering som ett argument för att gå över till Dewey i rapporten Delstudie 3 i Katalogutredningen. Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära?, som är en del av Kungliga Bibliotekets katalogutredning. Där skriver hon att ett argument för att gå över till DDC är att det skulle göra det möjligt för svenska bibliotek att använda sig av redan befintliga DDC-koder i utländska katalogposter, samt att en övergång till DDC skulle göra svensk litteratur mer lättillgänglig för bibliotek i andra länder, ”Genom att klassificera den litteratur som publiceras i Sverige med ett internationellt spritt klassifikationssystem blir det lättare för användare och bibliotekarier i andra länder att göra ämnessökningar och hitta relevant svensk litteratur”.10
9Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19. (2008) S. 2
10
Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie
10
3.2. Problem med en övergång
Även om det mesta som litteraturen tar upp tenderar att framhäva de aspekter av en övergång som kan vara fördelaktiga för de svenska biblioteken, tas även en del problem med en
övergång upp.
Ett av dessa problem har att göra med hur ett biblioteks hylluppställning är sammankopplat med det klassifikationssystem som biblioteket använder, i och med en övergång till DDC så skulle biblioteken bli tvungna att genomföra en total omflyttning av bibliotekens samlingar. Om biblioteken skulle gå över till DDC kommer olika bibliotek att följa olika lösningar, och Magdalena Svanberg presenterar fyra alternativa lösningar på problemet, det första
alternativet är att behålla hylluppställningen enligt SAB även efter en övergång till DDC. Fördelarna med detta är att inga böcker skulle behöva flyttas om och bibliotekarierna och användarna som är vana vid hylluppställningen inte skulle ha något problem med att hitta bland hyllorna. Däremot skulle en nackdel vara att biblioteket skulle bli tvunget att upprätthålla två klassifikationssystem.
Det andra alternativet skulle vara att ha en bruten hylluppställning där man följer SAB för all litteratur som redan fanns på biblioteket innan övergången, och sedan ha en hylluppställning där man följer DDC för all litteratur som köps in efter övergången, fördelen med det här är att man inte skulle behöva flytta om några böcker och inte heller behöva upprätthålla två
klassifikationssystem, en nackdel är dock att litteratur om samma ämne skulle bli utspridd på två olika platser i biblioteket.
Det tredje alternativet skulle vara att biblioteket övergår till en hylluppställning enligt DDC, fördelarna med detta skulle vara att man helt går över till att använda DDC på biblioteket och man skulle inte behöva upprätthålla två klassifikationssystem samt att hylluppställningen inte skulle orsaka något merarbete efter det att omflyttningen väl är genomförd, den största nackdelen med det här är den stora arbetsinsats som skulle krävas med att flytta och märka om all litteratur.
Det fjärde och sista alternativet är att blanda böcker med SAB-kod med böcker med DDC-kod på hyllorna genom att mappa samman de olika systemen. Fördelarna med detta är att det skulle minimera arbetet med att flytta på litteraturen och det skulle heller inte vara nödvändigt att förse böckerna med koder från två olika klassifikationssystem. Biblioteket skulle dock bli tvunget att välja vilken ordningsföljd som de olika ämnena skulle placeras i och det skulle då bli tvunget att bestämma vilket klassifikationssystem, SAB eller DDC, som ska styra
ordningsföljden. 11
Ytterligare ett problem sammankopplat med övergången till Dewey som skulle påverka biblioteken är huruvida bibliotekarierna skulle behöva någon form av utbildning inom DDC för att klara av att arbeta med det nya klassifikationssystemet. Magdalena Svanberg föreslår två former av utbildning, den ena skulle syfta till att ge bibliotekarier en grundläggande
11
Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie
11
kunskapsbas för att kunna använda Dewey på biblioteken, den andra skulle syfta till att ge en mer avancerad kunskap om Dewey riktad till dem som skulle ha som uppdrag att klassificera med DDC.12
Ett annat problem med övergången till Dewey är huruvida man ska översätta Dewey, och i så fall vilken sorts översättning som bör göras. Svanberg presenterar fem olika alternativ. Alternativ ett är att inte översätta DDC, och att biblioteken använder sig av den engelska versionen, fördelen med detta är att det inte skulle bli några kostnader för översättning och underhåll. Men en av de mer uppenbara nackdelarna med detta är att det dock kräver att både bibliotekarierna och användarna måste ha mycket goda kunskaper i engelska, dessutom måste de ha goda kunskaper om förhållanden i USA och de andra engelskspråkiga länderna,
dessutom skulle ingen vägledning ges om hur svenska företeelser skulle klassificeras.13 Alternativ två är att översätta den förkortade engelskspråkiga utgåvan. Fördelen med detta alternativ är att det skulle krävas mindre resurser än vid en översättning av den fullständiga DDC men samtidigt tillgängliggöra svensk terminologi och instruktioner för klassificering av svenska företeelser. Dessvärre finns det flera nackdelar med detta alternativ, bland dessa nackdelar skulle vara att den förkortade versionen av DDC är avsedd för små bibliotek med samlingar med 20 000 titlar eller mindre, vilket skulle vara ett problem för de stora
biblioteken som har visat ett intresse för en övergång till Dewey och många av dem skulle förmodligen istället välja att använda sig av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan vilket skulle medföra att den svenska översättningen skulle användas i mindre utsträckning och därför vara till begränsad nytta.14
Alternativ tre är att använda en egen förkortning, de fördelar som finns med detta alternativ är att denna förkortning skulle innehålla svensk terminologi och instruktioner för hur svenska företeelser ska klassificeras och den grad av finfördelning som finns i DDC skulle anpassas till de svenska förhållandena. Däremot skulle en egen förkortning kräva mycket mer arbete än alternativ nummer två, men samtidigt inte så mycket mindre arbete än en översättning av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan. Översättningen skulle kräva många ställningstaganden om huruvida en klass ska översättas med tanke på litteraturbelägget och detta arbete skulle man bli tvungen att göra om vid varje ny utgåva av DDC, vilket sker vart sjunde år. Precis som med alternativ nummer två så skulle de flesta bibliotek förmodligen i stället välja att använda sig av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan.15
Alternativ fyra är att använda sig av en svensk översättning av den fullständiga
engelskspråkiga utgåvan av DDC, en av fördelarna med detta är att det skulle medföra total överensstämmelse mellan nummer i den fullständiga engelskspråkiga versionen av DDC och i den svenska översättningen. Ytterligare fördelar är att klassificeringsarbetet skulle underlättas
12
Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie
12
i och med att utländska DDC-nummer skulle kunna användas utan kontroll eller revidering, vidare skulle svensk terminologi och instruktioner för hur man ska klassificera svenska företeelser finnas tillgängliga fullt ut. Nackdelarna med detta alternativ är framför allt av ekonomisk karaktär. Vidare skulle man bli tvungen att ta ställning till hur den svenska översättningen ska publiceras, antingen som webbversion, tryckt version eller bådadera, det finns fördelar med alla tre publiceringsalternativen.16
Alternativ fem är en svensk/engelsk version av DDC, detta alternativ skulle medföra att man endast behöver översätta delar av den engelska fullsändiga versionen och låta den engelska versionen ta vid där den svenska slutar, detta skulle visserligen också medföra att det blir nödvändigt med noggrant planeringsarbete om vilken nivå som den svenska versionen ska stanna på och hur avsnitt översatta till svenska respektive avsnitt som inte är översatta ska samverka. Några fördelar med detta alternativ är att det skulle vara komplett
överensstämmelse mellan den svenska utgåvan och den fullständiga engelskspråkiga utgåvan av DDC, det skulle även vara total överensstämmelse mellan nummer i den fullständiga engelskspråkiga utgåvan av DDC och den svenska utgåvan. En annan fördel är att övergången till Dewey skulle kunna ske snabbare. Den främsta nackdelen med det här alternativet är att det skulle krävas mer ställningstaganden, för varje klass måste man undersöka både
litteraturbelägget och de svenska förhållandena och sedan ta ställning till om klassen behöver översättas eller ej.17
16 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie
3 i Katalogutredningen. S. 26, S. 27-28
17
13
3.3. Skillnaderna i underhåll av de två klassifikationssystemen
Ett annat argument för en övergång till Dewey är skillnaderna i underhåll av SAB och DDC. SAB underhålls av en kommitté vars medlemmar representerar olika bibliotekstyper, denna kommitté sammanträder fyra gånger om året och kommittéledamöterna utför kommittéarbetet vid sidan av sitt vanliga arbete och det finns ingen som har underhållet av SAB som
huvudsaklig arbetsuppgift.18
DDC: s underhåll däremot sköts av fem personer som arbetar med denna uppgift på heltid, och de får också in förslag och synpunkter från bibliotek och användare i länder som använder DDC, vilket innebär att DDC har lättare att hålla sig a jour med den ständiga utvecklingen inom olika områden mot vad SAB har.19
3.4. Argument för folkbibliotekens övergång till DDC
De argument som används för en övergång till Dewey för forskningsbiblioteken kan även användas för folkbiblioteken, i litteraturen framkommer det att forskningsbibliotek och stora folkbibliotek har störst behov av ett mer utbyggt och aktuellt klassifikationssystem än SAB, men SAB kanske är tillräckligt för de mindre folkbiblioteken. De argument som finns om att man kan använda sig av utländska DDC-koder är bara relevanta för de bibliotek som
katalogiserar själva, men i realiteten utförs det mesta av folkbibliotekens katalogisering av BTJ. BTJ är den ledande leverantören av mediatjänster i Sverige till professionella användare så som bibliotek och universitet. BTJ producerar katalogposter som hålls uppdaterade och innehåller SAB-koder från den senaste upplagan av SAB, dessa katalogposter köps sedan upp av folkbibliotek som abonnerar på BTJ: s tjänster, om flera folkbibliotek skulle vilja gå över till DDC så måste de påverka BTJ till att försöka tillgodose dessa biblioteks önskemål genom att förse katalogposterna med DDC-koder.2021
18
Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie
3 i Katalogutredningen. S. 6
19 Ibid. S. 9 20
Ibid. S. 19-20
21
14
4. Teori
I min uppsats kommer jag använda mig av en teori som analysmetod, vilka jag fann i boken ”Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys” (2005), denna argumentationsanalys. Jag ska i det här kapitlet beskriva denna teori.
Men först vill jag förklara varför jag har valt att använda mig av just denna teori, för att kunna uppfylla syftet med uppsatsen och svara på mina frågeställningar har jag funnit ett antal olika artiklar. Dessa artiklar kommer jag att analysera innehållet av för att kunna fastställa hur debatten ser ut och vilka argument som används i debatten. Därför anser jag att den lämpligaste teorin som jag kan använda mig av är argumentationsanalys.
4.1. Argumentationsanalys
Retorik, läran om vältalighet, som går ut på att beskriva och utveckla den argumenterande verksamheten, har en lång historia och utvecklades av de lärda grekerna och romarna redan under antiken.22
Målet med retoriken är att försöka övertyga.Retorikens tre grundbegrepp är logos, ethos och pathos. Logos försöker tala till mottagarens intellekt och rationella förmåga att dra slutsatser. De argumenterande texter som använder sig av logos försöker göra ett sakligt intryck och innehåller få värdeladdade ord och uttryck. Det som vi idag kallar för argumentationsanalys rör främst logos och den moderna argumentationsanalysens föregångare återfinns inom den klassiska retoriken.23
Det som idag kallas för argumentationsanalys har sina rötter i filosofin och lutar sig mer eller mindre mot den formella logiken. Studerandet av logos i argumentationer har sedan antiken kopplats samman med den formella logiken, det är hur logiken ser på relationen mellan språkliga satser som används för att beskriva, eller skapa modeller för, det argumentativa inslagen i olika texter eller samtal.
Inom argumentationsanalysen betraktas argumentation som något som är logisk och rationellt, det vill säga logosinriktad.I argumentationsanalys är innebördsaspekterna av de texter man analyserar det som i första hand är intresserar.Fokusering på logos inom
argumentationsanalysen på bekostnad av ethos och pathos har skapat en spänning i själva sättet av hur man tolkar texter;den spänning som byggs upp mellan att beskriva vad folk faktiskt gör då de försöker övertyga, och vad de borde göra om de bara använde sig av logos och försökte vädja till förnuftet.24
22
Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S. 89
23
Ibid. S. 89-90
24
15 4.1.1. Argumentationsanalysens tre syften
Argumentationsanalys har tre syften,det första syftet är deskriptivt: attfrån befintliga
sammanhang där argumentation förekommit söka rekonstruera argumentationen.Detta är i sig en uppgift som beror på att en argumentation, enligt argumentationsanalysen mening,inte är en isolerad företeelse.Argumentation är bara ett inslag i texter, och dessa består över huvud taget inte bara av skäl för och emot bestämda uppfattningar, argumentationen i en text måste ”hittas”.Detta gäller även för specifikt argumenterande texter som debattinlägg i tidningar.
Det andra syftet med argumentationsanalysen är att bedöma i vilken grad argumentationer lever upp till vissa normer.
Argumentationsanalysens tredje syfte är att försöka bestämma beviskraften i en
argumentation, det vill säga i vilken grad argumenten verkligen talar för (eller emot) en bestämd ståndpunkt.25
4.1.2. Pro et contra-analys
Argumentationsanalys kan genomföras med flera olika metoder, den metod som jag tänker använda mig av är pro et contra-analysmetoden skapad av filosofen Arne Naess, Naess själv hänför metoden till Karneades. 26
Pro et contra betyder ”för och emot”, och analysmetoden går ut på att finna en eller flera teser i texter eller debatter, att finna argument för eller emot den eller dessa teser och att relatera dessa argument till varandra. De centrala termerna i pro et contra-analysmetoden är
”påstående”, (”språklig) sats”, ”tes”, ”argument” och ”premiss”. När man bedömer relationen mellan tes och argument eller relationen mellan olika argument ser man till uttryckta
påståenden, det vill säga den idé som uttrycks av en språklig sats, eller den språkliga form som ett påstående ges. 27
Tesen är det som textens författare argumenterar för eller emot, ett påstående som inte argumenterar för eller emot andra påståenden i texten, men som andra påståenden
argumenterar för eller emot. En tes kan vara ”normativ”, ”preskriptiv” eller ”faktuell”, om tesen är normativ talar den för en värdering, om tesen är preskriptiv är den en uppmaning till handling och om tesen är faktuell är den icke-värderande.28 En tes betecknas med ”T”.29 Ett argument är ett påstående som antingen stödjer eller undergräver ett annat påstående i argumentationen, antingen tesen eller ett annat argument. Ett argument som talar för antingen tesen eller ett annat argument kallas för ”pro-argument” och betecknas med ”P”, ett argument
25 Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. S. 91
16
som talar emot antingen tesen eller ett annat argument kallas för ”contra-argument” och betecknas med ”C”.30
I argumentationer kan det förekomma påståenden som inte är menade att varken tala för eller emot tesen, utan för eller emot ett annat argument, därför görs en distinktion mellan dessa påståenden.
Argument som talar för eller emot tesen kallas för ”argument av första ordningen”, medans argument som talar för eller emot andra argument kallas för ”argument av andra ordningen”. Argument av första ordningen betecknas med P1, P2, P3, osv. respektive C1, C2, C3 osv. och argument av andra ordningen betecknas på samma sätt som argument av första ordningen, men ställt före beteckningen för argument av första ordningen.
P1P2 är alltså första pro-argumentet av andra ordningen för andra pro-argumentet av första ordningen, och C1C2 är första argumentet av andra ordningen mot andra contra-argumentet av första ordningen, och dessa beteckningar kan såklart även blandas så att det till exempel blir P1P1C2P3, vilket då skulle var första pro-argumentet av andra ordningen för första pro-argumentet av andra ordningen för andra contra-argumentet av andra ordningen mot tredje pro-argumentet av första ordningen. Siffrorna i beteckningssystemet är bara till för att särskilja olika argument, P1 (eller C1) är alltså inte viktigare än P2 eller P3 och behöver inte heller komma före dem i texten.31
Till sist kommer vi till begreppet ”premiss”, en premiss är den uttalade eller outtalade länken mellan påståenden, oavsett om dessa påståenden är en tes och ett argument eller två argument, premisser betecknas med den grekiska bokstaven ”ϕ”, som uttalas ”fi”. Premisser kan ibland vara utskrivna i texten och kan då inte fogas in som pro- eller contra- argument, men oftast är premisserna inte utskrivna i texten och kan då ibland bli tvungna att skrivas ut i
uppstruktureringen av texten, de premisser som kan ha behov av att skrivas ut skrivs då inom parentes.32
30
Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S. 101
31
Ibid. S. 101
32
17
5. Empiriskt material
När jag i den här uppsatsen skriver om ”debatten” eller ”den debatt som har förts” så syftar jag på sex olika debattartiklar som jag har hittat i tre olika tidskrifter, dessa är
Biblioteksbladet, Infotrend och Horisont.
Allt som allt är det sex artiklar, skrivna mellan 2005 och 2011, och jag har för avsikt att använda dessa som mitt empiriska material och jag kommer i det här kapitlet presentera dessa uppsatser och dess innehåll.
Den tidigaste artikeln är från Biblioteksbladets 8: e tidskriftshäfte år 2005 och är skriven av Magdalena Svanberg och hon skriver i sin artikel om det ökade intresset för en övergång från SAB till DDC, den andra artikeln är även den från Biblioteksbladet och dess 9: e
tidskriftshäfte år 2006 och är skriven av Åsa Ekström, och i denna artikel ställs frågan om ett nytt klassifikationssystem faktiskt behövs. Den tredje artikeln är ifrån Infotrends 2: a
tidskriftshäfte år 2007 och är skriven av Jon Erik Nordstrand, och i sin artikel tar han upp frågan om SAB ska bytas ut mot DDC. Nästa artikel kommer ifrån Biblioteksbladet, 10: e tidskriftshäfte 2008, och är skriven av Henriette Zorn och hon ställer frågan om
folkbiblioteken följer efter forskningsbiblioteken när de väljer att gå över till DDC. Den femte artikeln kommer ifrån Horisonts 1: a tidskriftshäfte 2011 och är skriven av Peter Björkman och är en intervju med Joacim Hansson huruvida man ska ha SAB eller DDC på de svenska folkbiblioteken. Den sista artikeln kommer också den ifrån Biblioteksbladet, 5: e
tidskriftshäfte 2011 och är skriven av Marielouise Samuelsson och i den tar hon upp hur situationen ser ut i den nu pågående övergången från SAB till DDC.
5.1. Artikel #1
Den här artikeln är Biblioteksbladets åttonde tidskriftshäfte 2005 och är skriven av Magdalena Svanberg, titeln är ”Dewey Decimal Classification: Intresset för en övergång ökar”.
Som inledning börjar Svanberg med att skriva att Sverige för snart hundra år sedan bestämde sig för att använda ett eget svenskt klassifikationssystem istället för att använda Dewey Decimal Classification (DDC), hon fortsätter sedan med att fråga om det inte är dags att ompröva det beslutet efter ett seminarium anordnat av Kungliga Biblioteket våren 2005. I artikeln fortsätter Svanberg med att förklara hur pass spritt DDC är, hur många länder som använder systemet, innan hon sedan ger en återblick av det seminarium som Kungliga Biblioteket anordnade den våren.
Seminariets huvudtalare var huvudredaktören för DDC, Joan S. Mitchell, och hon gav en överblick av DDC och alla dess möjligheter. Svanberg skriver sedan om fördelarna med WebDewey, vilket är den version av DDC som finns på internet, hon skriver att
18
En ledstjärna, skriver Svanberg, för Mitchell och de andra på DDC: s redaktion är att de förändringar som kontinuerligt sker runt omkring oss i vår vardag snabbt ska kunna påverka DDC: s innehåll.
Vidare skriver Svanberg att det är bättre att utöka klassifikationssystemet än att totalt omstrukturera det därför att i och med att systemet påverkar bibliotekens kataloger och
samlingar kan revisioner orsaka merarbete och försvåra sökningar i DDC, men att det trots det ibland kan vara befogat med större omarbetningar av systemet eftersom vissa områden av nödvändighet måste hållas mer aktuella därför att man inom dessa områden framför allt använder aktuell litteratur. Som exempel använde Mitchell sig av DDC-klassen 570, Biologi, som reviderades grundligt till den 21: a upplagan av den tryckta DDC.
Svanberg går sedan in på översättningar av DDC och skriver att en av grundprinciperna är att DDC-nummer ska vara interoperabla oavsett språkversion, hon går sedan igenom vad som är tillåtet vid en översättning och skriver att samarbetet är viktigt
Magdalena Svanberg presenterar sedan Unni Knutsen, lärare på Bibliotek- og
informasjonsstudiene vid Högskolen i Oslo, som var en annan talare på seminariet och som gav en historisk återblick med början vid hur det gick till när Norge i början av 1900-talet införde DDC för att avsluta med att berätta om samarbetet med DDC: s redaktion under den senaste norska översättningen av DDC och hon betonade att även ett litet land som Norge kan påverka DDC.
Svanberg går sedan vidare med att berätta om DDC: s användning i webbaserade söktjänster, och presentationen av en studie av en gemensam sökportal som heter Renardus och som är uppbyggd enligt DDC. Undersökningen var genomförd av Traugott Koch från Lunds universitetsbibliotek och KnowLib och tittade på hur användare navigerade i Renardus. Undersökningen visade att de flesta användarna föredrog att bläddra i strukturen än att söka i fritext.
Efter detta går Svanberg in på om DDC är något för Sverige. Hon tar upp en del fördelar med en övergång till DDC, däribland att en stor del av den litteratur som biblioteken köper in redan har klassats med DDC vilket betyder att det finns stora möjligheter till rationalisering. Svanberg skriver att den gemensamma uppfattningen på seminariet var att en övergång till DDC är något som biblioteken definitivt bör överväga.
Svanberg frågar sedan vad som händer nu? Hon svarar sedan själv på frågan och skriver att Kungliga Biblioteket ska genomföra en förstudie som grund för ett beslut om en eventuell övergång till DDC och hon förklarar vad den här förstudien ska undersöka.
Hon fortsätter sedan med att skriva att varje enskilt bibliotek själv fattar beslut om de ska gå över till DDC, och att det i första hand är forskningsbibliotek som har visat intresse för att gå över. Men förstudien ska även undersöka huruvida folkbiblioteken är intresserade av en övergång från SAB till DDC samt hur folkbibliotekens kulle påverkas om
forskningsbiblioteken går över till DDC.
Magdalena Svanberg avslutar med att skriva att Kungliga Biblioteket anordnade ett
19
är någonting för svenska bibliotek, och att seminariet fick ett positivt gensvar samt att även folk- och skolbibliotekarierna visade intresse för DDC.
5.2. Artikel #2
”Behövs ett nytt klassifikationssystem?”, detta är titeln på Åsa Ekströms artikel i
Biblioteksbladets nionde tidskriftshäfte 2006. Ekström inleder med att berätta att Sverige för hundra år sedan ratade Dewey Decimal Classification för att istället skapa ett eget nationellt klassifikationssystem, SAB, men att DDC idag används över större delen av världen och att det nu föreslås att DDC även ska införas här i Sverige. Och att den här artikeln berättar om när BBL besökte Svensk Biblioteksförnings klassifikationskonferens i Filmhuset i Stockholm. Ekström fortsätter sedan med att återberätta en del av vad författaren och litteraturkritikern Ola Larsmo pratade om när han inledde konferensen. Larsmo börjar med att ställa frågan ”vad är ett bibliotek?”. Därefter går han igenom vad han anser att bibliotekarieyrket går ut på, och Larsmo menar att det är att ordna och ställa upp mänsklighetens samlade kunskaper. Men han säger också att man inte får glömma faran med själva ordnandet där samlandet av kunskap och information tar över och dränker den användbara informationen och gör allting
oöverskådligt.
Enligt Ekström menar Larsmo också att det bakom varje samlande och ordnande alltid finns en beställare, vilket det är viktigt att vi inte glömmer. Därefter skriver Ekström om vad
Larsmo pratade om censur, och det hot mot informationsfriheten som upphovsrätten utgör när den som idag drivs ”in absurdum”.
Ekström går sedan vidare med att skriva om vad Magdalena Svanberg, som tog vid efter Larsmo, pratade om. Svanberg tog sig an själva kärnan av konferensen, nämligen
klassifikationssystemet. Svanberg tog upp de för och nackdelar som finns med en övergång till Dewey Decimal Classification.
Hon nämner att DDC är det mest spridda klassifikationssystemet i världen, att det används i 135 länder och är översatt till över två dussin språk, att systemet är språkoberoende vilket gör internationellt samarbete vad gäller klassifikation. Svanberg själv föredrar DDC framför SAB. Ekström fortsätter med att en stor mängd av den utländska litteraturen som idag köps in av biblioteken redan är klassificerade med DDC, vilket innebär att biblioteken inte skulle behöva omklassificera dem och att svenska böcker skulle få internationell klassning vilket skulle öka tillgängligheten för svensk forskning.
I artikeln skriver Ekström att Magdalena Svanberg leder den förstudie angående en eventuell övergång till DDC, Svanberg tar även upp motargument mot den kritik som finns mot en övergång till DDC. Svanberg fortsätter med att presentera hur pass mycket utbildning med DDC bibliotekarier skulle behöva vid en övergång.
20
Vidare skriver Ekström om vad Ingrid Berg och Pia Leth från Kungliga Biblioteket talade om under rubriken ”Varför bibliotekskataloger när vi har Google?”, de tog upp att
bibliotekskatalogerna designade för informationsspecialister och är väldigt användarovänliga och att eftersom användare i allmänhet inte är informationsspecialister utan föredrar att följa principen om minsta möjliga ansträngning så borde bibliotekskatalogerna vara mer som Google vad gäller användarvänlighet.
Utöver detta skriver Ekström i sin artikel också om att frågan om vad folkbiblioteken och dess användare har att vinna på en övergång till DDC inte kunde besvaras på konferensen.
5.3. Artikel #3
”Är det dags att byta ut SAB mot DDC?” är titeln på Jon Erik Nordstrands artikel i tidskriften Infotrends andra tidskriftshäfte år 2007. Nordstrand har varit överbibliotekarie vid
Universitetsbiblioteken i Umeå och Göteborg samt vid Bibliotek och läranderesurser vid Högskolan i Borås. Han är också ledamot av Kungliga Bibliotekets styrelse.
Nordstrand har under det senaste året deltagit i ett arbete vid Kungliga Biblioteket för att studera hur katalogiseringsarbetet kan effektiviseras och styras och i denna artikel tar han upp diskussionerna kring en eventuell övergång till DDC (Dewey).
Först ger han en repetition om Dewey där han ger en kort presentation av Dewey-systemet och dess skapare Melvil Dewey.
Nordstrand skriver att han i sin artikel stödjer sig på Magdalena Svanbergs arbete och tar flera faktauppgifter därifrån, hennes gedigna arbete behandlar detaljer i Deweysystemet och ger också en rad statistiska uppgifter. ( Magdalena Svanberg. Delstudie 3. En förstudie över vad en övergång till Dewey Decimal Classification skulle innebära. http://www.kb.se/kul
DDC_rapport.pdf)
Nordstrand tror inte att hans åsikter är särskilt kontroversiella inom hans arbetsgrupp men uppger i denna artikel att det han skriver är helt hans egna åsikter.
Nordstrand fortsätter med att fråga ”Hur är en framtida katalog?”, varefter han skriver att varje diskussion om system för kataloger utgår av användandet av katalogen. En katalog ska ge information om huruvida ett bibliotek har ett visst dokument, vad man har inom ett visst område och vad man har av en viss författare.
21
Vid en sökning behövs också ämnesbeskrivningar i dokumentbeskrivningarna, inom det området tar Nordstrand upp argument för traditionella klassifikationskoder, men först beskriver han ett vanligt argument mot koder.
Koderna är svåra att begripa, människan tänker helst i ord, inte i koder, och användarna på biblioteken vill inte använda koder för att söka information.
Nordstrand tar här upp att det resonemanget har ett fundamentalt fel, det förväxlar
interaktionen med den lagrade informationen. Han anser att man i framtiden inte behöver söka genom att ange en klassifikationskod.
Diskussionen om klassifikationssystem anser han bör utgå från ”hur man ur en databas synpunkt bäst beskriver ett ämnesinnehåll.” Hur människan kommunicerar med systemet är en helt annan fråga.
Nordstrand fortsätter i sitt resonemang att ta upp fördelarna med ett klassifikationssystem, det är neutralt till det använda språket, företeelser är tämligen konstanta. Detta avslutar första ledet i hans resonemang, han säger också att man kommer att använda klassifikationskoder under lång tid framöver men att det skall döljas för användarna.
Nordstrand fortsätter här i sin artikel med frågan ”vilket klassifikationssystem bör man använda?” Det klassiska SAB – systemet är en uppenbar kandidat, det finns redan på många bibliotek men Jon Erik anser här att man bör pröva om det finns andra alternativ och väga fördelarna med ett alternativt system mot nackdelarna att behöva byta system.
I artikelns fortsättning argumenterar Nordstrand för att Dewey är det rimliga alternativet, Dewey används redan över hela världen, det är väladministrerat det ägs av OCLC som har en god ekonomi tack vare sin storlek och därför garanterar att systemet kan fortsätta att
utvecklas.
I Sverige används Dewey redan av KTHB och Luleå tekniska universitetsbibliotek för dess naturvetenskapliga litteratur.
Ytterliggare frågor som Nordstrand tar upp i sin artikel är ”Måste man anpassa Dewey till svenska förhållanden?”, ”Ska Dewey eller DDC översättas till svenska?”, ”Vad skulle införandet av Dewey innebära för samarbetet mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek?”
Kort beskrivet ur artikeln, svar på första frågan – Ja till en viss del är det självklart
nödvändigt, geografiska förhållanden skiljer sig och det finns delar där vi inte kan beskriva våra förhållanden i ett anglosaxiskts system, exempelvis gällande juridik, men där har Norge gjort en anpassning som kan användas. Nordstrand tolkning av Magdalena Svanbergs
22
Svar på tredje frågan – Nordstrand uttrycker här att han inte är orolig över samarbetet mellan olika bibliotek det är mycket få sökningar som görs på klassifikationskoder, ur
användarsynpunkt kan det då inte betyda särskilt mycket om de olika biblioteksformerna har olika klassifikationssystem.
Vidare i artikeln tar Nordstrand upp internationalisering av katalogiseringen , för att kort sammanfatta detta, det har varit en enorm styrka att biblioteken har tillämpat internationella standarder, (MARC) som British Library och Library of Congress. Man översatte de
angloamerikanska katalogreglerna och fick katalogposter som överensstämde bra. Den svenska varianten av MARC-formatet har man lämnat, formatmässigt kan man importera katalogposter utan egentlig konvertering. Sedan förra året har Sverige en standardiserad teckenkod kallad Unicode. Nordstrand säger vidare att för att göra våra beskrivningssystem bättre samkörda med omvärlden är det bara två saker kvar att arbeta fram det vill säga ämnesbeskrivningen och namnformerna.
Harmoniseringen av namnformerna är svår, det finns ingen bra standard men med en gemensam ämnesbeskrivning skulle man åstadkomma en nära nog automatiserad katalogisering.
Nästa fråga i sammanhanget är hylluppställningen, här beskriver Nordstrand att han anser att hylluppställningen är separerad från klassifikationskoden trots Deweys historiska ursprung som ett hyllsystem. Flertalet universitetsbibliotek har släppt den kopplingen. Nordstrand skriver också att det är upp till varje bibliotek om man vill sortera om böckerna.
Hur bör man gå vidare frågar sig Nordstrand sedan. Att byta klassifikationssystem är en stor uppgift, i den remissomgång som gjorts pekar nästan alla svaren på att det behöver göras ytterligare utredningar. Det är först på sikt som vinsterna rent strategiskt kommer om man inför Dewey.
Nordstrand anser att man inte kan förvänta sig att enskilda bibliotek skall ta steget på egen hand, det är en hel del som behöver göras, till exempel måste tabeller för översättning mellan Dewey och SAB utvecklas, där har ett sort arbete redan gjorts av Bodil Gustafsson vid SUB. Erfarenhet av utbildning av Dewey behövs och alla måste vänjas vid tanken att byta system därför är det rimligt att Kungliga biblioteket driver utvecklingen till att Dewey anpassas till svenska förhållanden och svenska böcker får Dewey koder.
23
5.4. Artikel #4
Forskningsbiblioteken väljer Dewey – följer folkbiblioteken efter? Detta är titeln på den artikeln som publicerades i Biblioteksbladets tionde tidskriftshäfte 2008, skriven av Henriette Zorn. Hon skriver i artikeln att frågan som titeln utgör länge har varit aktuell och att det redan för två år sedan fanns tecken på att en övergång till DDC kunde vara i antågande. Zorn nämner även Magdalena Svanbergs förstudie om konsekvenserna med en övergång till DDC. Hon skriver vidare att beslutet om en övergång nu har kommit efter det att Kungliga
Bibliotekets nationella referensgrupp ställt sig positiv till en övergång, hon förklarar även vad den nationella referensgruppen är för något och vilka som är med i den.
Zorn skriver att ledorden bakom beslutet om övergången är effektivisera, internationalisera och rationalisera. Därefter går Zorn igenom fördelarna med en övergång till DDC, att klassifikationssystemet är så pass sprit, det används av 135 länder och är översatt till nästan 30 olika språk, att det är språkoberoende och att det möjliggör internationellt samarbete när det kommer till klassificering. Hon nämner också att en av fördelarna är vad hon kallar ”en rationaliseringsvinst” är att en stor del av den utländska litteratur som svenska universitets- och högskolebibliotek köper in redan är klassade med DDC, vilket betyder att biblioteken inte behöver klassa om litteraturen efter en övergång. Ytterligare en fördel med en övergång är att i och med att svensk litteratur klassificeras med internationell klassning möjliggör det att svensk forskning blir internationellt känd.
Enligt Zorn så berör Kungliga Bibliotekets beslut att gå över till DDC främst
forskningsbiblioteken och att Kungliga Biblioteket, vid tiden för artikelns skrivande, inte har något uppdrag att fundera på hur en övergång påverkar folkbiblioteken. Hon skriver även att det är upp till varje enskilt bibliotek, oavsett om det är ett forskningsbibliotek eller ett folkbibliotek, huruvida de ska gå över till DDC eller inte. Zorn skriver också att saken kompliceras för många folkbibliotek i och med att biblioteken själva inte äger
katalogposterna, det gör BTJ.
Vidare tar Zorn upp det att Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och
samlingar har studerat för- respektive nackdelar med en övergång, också för folkbiblioteken, vad man har kommit fram till vad gäller fördelarna är att dessa i stort stämmer överens med de fördelar som är listade för forskningsbiblioteken med effektivisering, internationalisering och rationalisering. Men när det gäller de rationaliseringsvinster som forskningsbiblioteken får i och med att den utländska litteraturen redan är klassad med DDC så vinner
folkbiblioteken inte lika mycket på det eftersom endast en liten del av folkbibliotekens samlingar består av utländsk litteratur.
Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar konstaterade också att rationaliseringspotentialen vid en övergång till DDC är mycket mindre för folk- och skolbiblioteken än för forskningsbiblioteken, vilka har en mer internationell inriktning, till skillnad mot folk- och skolbiblioteken vilkas inriktning är mer lokal.
24
övergång till DDC, ett av argumenten är att det är orimligt att ett litet land som Sverige ska underhålla ett eget klassifikationssystem.
Vidare skriver Zorn att vid en övergång till DDC så kommer det behövas en
klassifikationskommitté som ska stå som värd för det svenska DDC-systemet med allt vad det innebär, till skillnad från att en ideell organisation står som värd för klassifikationssystemet vilket utvecklingsrådet menar inte är rimligt. man pratar om att ”lägga ut ett ansvar för nationell bibliotekssamordning” för alla typer av bibliotek och vikten av att alla bibliotek har ett gemensamt klassifikationssystem, och att det är en stor fördel om folk- och skolbiblioteken går över till DDC samtidigt med forskningsbiblioteken.
Men utvecklingsrådet säger i sin rapport att för att en övergång över huvudtaget ska kunna påbörjas behövs vissa åtgärder och beslut vilket även gäller ekonomin och kostnader för en övergång.
Vidare behövs anvisningar med förslag till arbetsgång vid en övergång till DDC för folk- och skolbiblioteken.
Zorn avslutar artikeln med att skriva att ”Kanske är folkbiblioteken i likhet med
forskningsbiblioteken nu mogna att ta steget in på den globala klassifikationsarenan?” men att det återstår att lösa många frågor.
5.5. Artikel #5
I tidskriften Horisonts första tidskriftshäfte 2011 finns en artikel av Peter Björkman där han har intervjuat Joacim Hansson, som är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Artikeln heter ”SAB eller Dewey på de svenska folkbiblioteken? Dags att sätta igång debatten”.
Björkman börjar med att skriva att de senaste åren har det förberetts för ett byte av
klassifikationssystem med en övergång från SAB till Dewey Decimal Classification (DDC) och att frågan delar den svenska biblioteksvärlden på samma sätt som frågan om att införa euron delade Sverige när det begav sig.
Därefter skriver han att Kungliga Biblioteket 2006 tillsatte en referensgrupp som
rekommenderade att forskningsbiblioteken skulle gå över till DDC, och att Joacim Hansson var med i denna referensgrupp. Vidare skriver han att även fast det fanns representanter från flera olika håll, mest från forskningsbiblioteken men också från författarförbundet och bokbranschen, så fanns det så vitt Hansson kunde påminna sig inga representanter från folkbiblioteken. Och Hansson menar att detta inte var någon tillfällighet därför att man från Kungliga Biblioteket inte prioriterade folkbiblioteken och därför drev igenom övergången på egen hand och att det rörde sig om ett politiskt maktspel.
Björkman anser att det är märkligt att det inte har hörts särskilt mycket från folkbiblioteken i och med att de har mindre att vinna på en övergång till DDC. Hansson säger att det inte är någon debatt alls från folkbibliotekens håll trots att Svensk Biblioteksförening har
25
Hansson menar att folkbiblioteken alltid har varit stöttestenen för införandet av DDC. 2010 kom Svensk Biblioteksförening ut med en rapport skriven av Harriet Aagaard, som är
katalog- och systemansvarig på Stockholms stadsbibliotek. Rapporten var tänkt att ge förslag på smarta DDC-lösningar men rapporten handlar väldigt mycket om de problem som
folkbiblioteken skulle stå inför vid en övergång till DDC, och Hansson menar att det är ett stort problem att rapporten inte ger några tillfredställande lösningar på problemen.
Björkman skriver vidare att Hansson anser att det är en märklig rapport eftersom de problem som folkbiblioteken skulle möta vid en övergång till DDC redan är kända. Björkman
fortsätter med att rapporten bara tar fram en fördel med en övergång, vilket skulle vara att alla bibliotek använder sig av samma klassifikationssystem, men att rapporten redovisar många problem med en övergång.
Därefter presenterar Björkman några av de tyngre problemen som rapporten tar upp. Han fortsätter med att Hanson säger att DDC-systemet är klumpigare jämfört med SAB och att det inte är anpassat efter den ”svenska verkligheten”. Hansson säger att DDC-systemet kommer att bli direktöversatt och han tar upp flera problem med detta, vidare säger han att när SAB togs fram i början av 1900-talet så funderades det redan då på att införa DDC, men att det redan då ansågs vara för klumpigt. Björkman skriver därefter att enligt Hansson så är SAB ett smidigt klassifikationssystem och att dess största fördelar är att det är lättöverskådligt och pedagogiskt, samt att det är bra eftersom SAB är anpassat efter svenska förhållanden. Men enligt Björkman menar Hansson inte att det för den delen inte finns någon anledning att använda DDC på folkbiblioteken, det viktigaste skälet till att använda DDC på
folkbiblioteken är att det blir ett enhetligt klassifikationssystem som används av alla bibliotek, men Hansson anser att det saknas en seriös diskussion när det gäller en eventuell övergång till DDC på folkbiblioteken.
Hansson säger även att ”att lotsa in folkbiblioteken i DDC-systemet är en kostsam proscess” och att har inte har sett någon bedömning av vad det skulle kosta. Han nämner också att de som har mest att vinna på en övergång till DDC är de stora biblioteken och att det är ett problem att debatten om övergången till DDC nästan inte har nått de små och medelstora biblioteken.
Björkman skriver därefter att Hansson anser att de små och medelstora biblioteken har det lättare att jobba med SAB än med DDC och att det därför är problematiskt med Svensk Biblioteksförenings agerande när de vill införa DDC på alla bibliotek, Björkman skriver därefter att det faktum att verksamheterna ser olika ut på folkbiblioteken jämfört med forskningsbiblioteken inte är något som man har tagit någon hänsyn till.
26
5.6. Artikel #6
I sin artikel ”Dewey – en lägesrapport” från Biblioteksbladets femte tidskriftshäfte 2011 skriver Marielouise Samuelsson först om Linnéuniversitetets biblioteks introduktionsfilm ”Ursäkta röran, omflyttning pågår” och tar upp att de i filmen säger att ”Alla svenska bibliotek har kommit överens om att gå över till Dewey”, hon kommenterar detta påstående och skriver att någon allomfattande överenskommelse mellan alla Sveriges bibliotek om en övergång till DDC inte existerar men att flera insatta experter anser att de flesta biblioteken kommer att ha gått över till DDC inom de närmaste fem åren.
Därefter tar Samuelsson upp det att DDC används i 135 länder varefter hon ger en kort beskrivning av hur DDC-systemet är uppbyggt. Sedan skriver hon att det var Kungliga Biblioteket som 2008 beslutade om att gå över till DDC från och med januari 2011 och att Svensk Biblioteksförening 2009 tog beslut att som ”sin principiella uppfattning uttala att man anser att det allmänna biblioteksväsendet i Sverige bör använda sig av samma
klassifikationssystem och att konsekvensen av Kungliga Bibliotekets beslut blir en övergång till Dewey”. Samuelsson fortsätter med att skriva att Kungliga Bibliotekets beslut om att gå över till DDC alltså har fungerat som ”manande inspiration” för forskningsbiblioteken, hon tar också upp det faktum att Kungliga biblioteket har anordnat utbildning av DDC i form av endagsintroduktioner samt veckokurser och att dessa är fullbokade som ett bevis på att DDC, efter år av debatter, har tagit klivet in i bibliotekspraktiken.
Hon nämner också att det är upp till varje enskilt bibliotek att ta beslut om de ska gå över till att använda DDC och att även om Kungliga Biblioteket från och med i år har ett
samordningsuppdrag för folkbiblioteken så betyder det inte att det finns ”mandat eller ambition att samordna ett enhetligt klassifikationssystem”.
Efter detta presenterar Samuelsson några kortare intervjuer med dels Magdalena Svanberg från Avdelningen för nationell samverkan vid Kungliga Biblioteket, dels Harriet Aagaard, som är katalogansvarig på virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek, och dels med Elisabeth Viktorsson, som arbetar med katalog- och Dewey-frågan på BTJ.
Magdalena Svanberg pratar om sin inställning till DDC och varför hon anser att biblioteken i Sverige bör gå över till DDC, hon pratar om hur den allmänna inställningen till en övergång har förändrats och blivit mer positiv. Hon tar upp några av fördelarna med en övergång till DDC, däribland internationalisering och rationalisering, att DDC-koder är språkoberoende och att utländska böcker som biblioteken köper in redan är klassificerade med DDC. Svanberg nämner också något av den kritik som finns mot en övergång, och hon tror att det kommer ske en allmän övergång till DDC inom fem till tio år.
27
mest förekommande reaktionen bland bibliotekarier är att säga att de kommer att ha gått i pension innan övergången är klar.
Elisabeth Viktorsson säger att BTJ ”har örat mot marken” för att kunna avgöra om det finns något tryck från folkbiblioteken angående en övergång till DDC, men att det ända man har kunnat uppfatta så här långt är en oro samt frågor om huruvida BTJ ska fortsätta att
klassificera med SAB, och hon fortsätter med att säga att BTJ inte styr utvecklingen utan de avvaktar för att se vad biblioteken vill.
28
6. Analys
I det här kapitlet ska jag presentera min analys av mitt empiriska material, men först ska jag förklara hur jag har använt mig av de teorier som jag presenterade i kapitel 4.
Jag har i analysen av mitt material använt mig av argumentationsanalysens pro et contra-metod för att identifiera den argumentation som förekommer i mitt empiriska material. Därefter har jag räknat vilka ord och meningar som förekommer genomgående i mitt empiriska material, och dessa presenterar jag i kapitel 7.
Genom detta tillvägagångssätt hoppas jag kunna svara på min frågeställning • Vilka argument förs fram i debatten, både för och emot en övergång?
• Hur har debatten om att biblioteken i Sverige ska gå över från SAB till DDC förändrats från innan beslutet togs tills efter att beslutet togs?
• Vad kan man dra för slutsatser från den debatt som har förts om övergången till DDC?
6.1. Pro et contra-analysen
Här ska jag presentera det som jag har kommit fram till i min pro et contra- analys av mitt emiriska material, jag kommer att presentera mina resultat artikel för artikel.
6.1.1. Artikel #1
Tesen i den här artikeln är, som jag har uppfattat det, att det finns ett ökat intresse för en övergång till Dewey Decimal Classification. Magdalena Svanberg, som är artikelns författare, har framfört ett antal argument som stödjer tesen. Dessa argument har jag delat in i fyra argumentgrupper.
Den första argumentgruppen tar upp det seminarium som Kungliga Biblioteket anordnade med temat ”Kan DDC vara något för Sverige?”, och nämner även argument för varför DDC kan vara något för Sverige.
Den andra argumentgruppen tar upp det faktum att Kungliga Biblioteket beslutade att genomföra en förstudie som skulle ligga till grund för ett beslut om en eventuell övergång från SAB till DDC samt argument för förstudien.
Den tredje argumentgruppen menar att det finns ett intresse för en övergång även hos folk- och skolbibliotekarier.
29 6.1.2. Artikel #2
Jag har uppfattat det som att tesen i den här artikeln är ”behövs ett nytt klassifikationssystem”, jag har funnit fyra argumentgrupper som talar för att byta klassifikationssystem till DDC och tre argumentgrupper som talar emot en övergång till DDC. Jag kommer fortsättningsvis att hänvisa till dem som pro-argumentgrupper respektive contra-argumentgrupper.
Den första pro-argumentgruppen påpekar att en fördel med DDC är dess globala användande. Den andra pro-argumentgruppen menar att en fördel är DDC: s språkoberoende.
Den tredje pro-argumentgruppen menar att kritiken att systemet är allför komplicerat och amerikanskt kan överbryggas i och med att de bibliotek som går över till att använda DDC kan påverka systemet och en förändring och utbyggnad kan ske.
Det fjärde pro-argumentet menar att en övergång till DDC skulle ge fördelar till forskningsbibliotek, som till exempel KTH, som mest använder begränsade koder.
Den första contra-argumentgruppen menar att DDC är alltför komplicerat och amerikanskt, vilket bland annat skulle kräva en översättning till svenska.
Den andra contra-argumentgruppen menar att en översättning till svenska skulle medföra stora kostnader och att alternativ bör övervägas.
Den tredje och sista contra-argumentgruppen menar att folkbiblioteken och användarna inte har något att vinna på en övergång till DDC.
6.1.3. Artikel #3
Premissen i den här artikeln är att Dewey är det rimliga alternativet till SAB. Som stöd för detta har jag funnit fyra pro-argumentgrupper och endast ett contra-argument.
Den första pro-argumentgruppen är att DDC är det mest använda systemet i världen.
Den andra pro-argumentgruppen menar att en fördel med DDC är att det är väladministrerat. Den tredje pro-argumentgruppen menar att den svenska litteraturen blir bättre sökbar i internationella system vilket medför ytterligare fördelar.
Den fjärde pro-argumentgruppen har som argument för att Dewey är det rimliga alternativet till SAB att 85 % av de utländska förvärv som görs på svenska bibliotek kommer från länder som klassificerar sina böcker med DDC.
30 6.1.4. Artikel #4
Tesen i den här artikeln är så vitt jag förstår att forskningsbiblioteken väljer att gå över till att använda DDC, och frågan är om folkbiblioteken ska följa efter. Jag har funnit nio
pro-argument och pro-argumentgrupper för att folkbiblioteken ska gå över till DDC, och fyra contra-argument och contra-argumentgrupper.
Det första pro-argumentet är att arbetet skulle effektiviseras, rationaliseras och internationaliseras.
Den andra pro-argumentgruppen är att DDC är världens mest spridda klassifikationssystem. Den tredje pro-argumentgruppen menar att en fördel med DDC är att det är sifferbaserat vilket gör att en kod har samma betydelse oavsett vilket land det är i.
Den fjärde pro-argumentgruppen menar att det är en fördel att gå över till DDC eftersom folkbiblioteken har många användare som redan har kommit i kontakt med DDC.
Det femte pro-argumentet är att Kungliga Biblioteket ska stå för kostnaderna för utbildning i DDC.
Det sjätte pro-argumentet är att det inte är hållbart för ett litet land som Sverige att underhålla ett eget klassifikationssystem.
Det sjunde pro-argumentet menar att en övergång till DDC på sikt skulle gynna spridningen av svensk litteratur utomlands och på lång sikt även vara ekonomiskt gynnsamt.
Det åttonde pro-argumentet är att det skulle vara en stor pedagogisk fördel om folk- och skolbiblioteken också går över till DDC.
Det nionde och sista pro-argumentet är att i budgeten för DDC kan viss användning vara gratis.
Det första contra-argumentet är att en övergång till DDC skulle kompliceras av det faktum att folkbiblioteken inte äger katalogposterna, utan det gör BTJ.
Det andra contra-argumentet är att den rationaliseringsvinst som fås genom att en stor del av det utländska förvärvet redan är klassificerat med DDC är relativt liten.
Den tredje contra-argumentgruppen menar att det kan uppstå problem vid en övergång till DDC, det skulle krävas omfattande utbildningsinsatser och att det skulle bli paralellarbete i båda systemen under en övergång, vilket skulle bli rörigt för såväl användarna som
bibliotekarierna.
31 6.1.5. Artikel #5
Tesen i den här artikeln är ”DDC är kanske inte den bästa lösningen för folkbiblioteken”. Jag har funnit fem pro-argument, varav en är en stor argumentgrupp, och ett contra-argument. Den första, enda och stora, pro-argumentgruppen menar att folkbiblioteken har mindre att vinna på en övergång till DDC, det är klumpigare än SAB och inte anpassat till svenska förhållanden, i och med att DDC inte är utformat med tanke på svenska bibliotek går det inte att samla media om Sverige under en klassifikation eftersom den övergripande klassningen är Skandinavien och inte Sverige. På grund av att det inte finns koder/signum för barnböcker för olika åldrar skulle klassifikation vad gäller barnböcker bli svårare. Det finns även stora nackdelar med alla metoder att omklassificera det skönlitterära beståndet. Dessutom skulle omklassificering, ommärkning och planeringstid medföra betydande kostnader. Utöver detta förutses dessutom pedagogiska problem för användarna.
Det andra pro-argumentet är att SAB är ett smidigt klassifikationssystem som är lättöverskådligt och pedagogiskt.
Det tredje pro-argumentet är att SAB är anpassat efter svenska förhållanden.
Det fjärde pro-argumentet är att det skulle bli en kostsam process att lotsa in folkbiblioteken i DDC-systemet.
Det femte och sista pro-argumentet är att mindre och medelstora folkbibliotek (vilket är majoriteten av folkbiblioteken) jobbar lättare med SAB än med DDC.
32 6.1.6. Artikel #6
Jag har uppfattat det som att tesen i den här artikeln är ”Forskningsbiblioteken väljer Dewey, ska folkbiblioteken också välja Dewey?”.
Jag har här funnit fyra pro-argument och två contra-argument. Det första pro-argumentet är att alla bibliotek i Sverige bör använda samma klassifikationssystem.
Det andra pro-argumentet är att en övergång till DDC kan innebära att vi får bättre beskrivningar av vad litteraturen handlar om.
Den tredje pro-argumentgruppen säger att det vanligaste och främsta argumentet för DDC är internationalisering, att det skulle underlätta för användarna att de svenska
klassifikationskoderna är samma som de utländska.
Den fjärde pro-argumentgruppen menar att en övergång till DDC rationaliserar arbetet, att svenska bibliotek inte skulle behöva lägga ner arbete på att klassificera utländska böcker och svenska översatta böcker utan kan använda de utländska klassifikationskoderna.
Det första contra-argumentet är att även fast Kungliga Biblioteket från och med 2011 har ett samordningsuppdrag också för folkbiblioteken innebär detta varken mandat eller ambition att samordna ett enhetligt klassifikationssystem, och att det är upp till varje enskilt bibliotek att avgöra vilket klassifikationssystem man använder.
