Problem med åtskillnaden mellan oss och dem

för problem? Vi tror att elever som inte är etniskt svenska kan ha problem med att identifiera sig med svenskhet i vissa avseenden. Bergström & Boréus skriver att ”[i]dentitetskonstruktion är en process där sammansmältning av självbild och andras bilder utgör grunden” (Ibid. s.328). Detta innebär att det som sägs, skrivs och representeras kommer att bidra till skapan- det av identiteten. Att läroböckerna visar på demokrati, medborgarskap och modernitet som beståndsdelar i den svenska nationella identiteten fungerar på så sätt som en representation av denna identitet. Detta kommer att påverka dem som kommer i kontakt med läroböckerna. Det låter till synes oproblematiskt att identifiera sig med dessa begrepp. Vad vi återigen vill trycka på är åtskillnaden mellan oss och dem som ett problem. Om läroboken gör klart att en färgad människa är ”mångkulturell” betyder det att denne alltså inte är helt svensk. Denna kan alltså inte helt oproblematiskt identifiera sig som svensk. Om representationer av oss skiljer sig gentemot dem såtillvida att de är mindre utvecklade stereotyper eller offer betyder det att det finns ytterst lite att identifiera sig med. Vad händer då? Vart ska dessa elever vända sig i sitt identitetsskapande i skolan? Vi menar att detta är problem som måste belysas och betänkas vid skrivandet, inköpandet och användandet av läroböcker.

Vi anser att vi i vår analys hittat exempel på hur svensk nationell identitet kan förmedlas utan att verka exkluderande på detta sätt. Det är inte bara i jämförelsen med tredje världen som vi framstår som mer moderna eller demokratiska. Bilder i böckerna visar svenska och västerländska demokratiska politiker på ett likartat sätt. Ickedemokratiska politiker framställs på ett sätt som får dem att framstå som mindre personliga och demokratiska och istället di- stanserade och ickedemokratiska. Här understryks likheten med andra demokratier på samma gång som skillnaden gentemot de ickedemokratiska förstärks. I andra sammanhang under- stryks skillnader gentemot andra västerländska demokratier. Detta förstärker intrycket utav att Sverige och svenskarna är mer moderna och demokratiska även i en jämförelse med demokra- tiska stater som liknar oss.

front. Tillbakablicken tjänar här som en påminnelse om att allting inte alltid varit lika modernt och demokratiskt. Vi menar att en sådan tillbakablick på historien visar att moderniteten är en relativt ny företeelse och ingenting att ta för givet. Jämförelsen sker här med ett historiskt oss som i skenet av idag närmast står att likna vid den andre. Många av de associationer vi gör i förhållande till de människor som finns representerade i dessa bilder är associationer vi idag gör till människor i mindre utvecklade länder och av annan kultur.

Vi anser att framställningarna av andra västerländska demokratiers medborgare skiljer sig ifrån framställningar av människor i tredje världen. De västerländska människorna represente- ras, även vid en jämförelse med svenskar, som individer med en klar identitet. Det är alltså möjligt att markera åtskillnad gentemot andra nationer och dess medborgare utan att förmins- ka jämförelseobjektet till något identitetslöst och stereotypt. Vi menar att på detta sätt kan en mer positiv och förenande form av svensk nationell identitet förmedlas. En sådan menar vi är positiv och till viss del nödvändig för att den demokratiska staten Sverige skall fungera. Avslutningsvis vill vi påpeka att det finns skillnader mellan böckerna vi analyserat. Till viss del framgår detta av det faktum att flest bilder i vår analys kommer ifrån Reflex. Denna bok visar helt enkelt fler bilder än de två andra där en svensk nationell identitet framträder. Boken som helhet kan därmed sägas vara mer tydlig i sitt förmedlande av svenska nationella värden. Det går inte att utesluta att vi med andra sökparametrar hade kommit fram till ett an- nat resultat. Med detta menat att om vi hade letat efter exempel som utgick ifrån andra typiska karakteristika för det svenska så hade resultatet kunnat vara annorlunda. Trots detta, menar vi, att detta skulle kunna ses som ett resultat av att Reflex är äldre än de två andra böckerna. Vi tror att medvetenheten om kultur som något föränderligt och socialt betingat är större i de senare producerade läroböckerna som vi studerat. Den vakne läsaren har säkert noterat att

Reflex är utgiven år 2004 och Exposé år 2003. Detta synes motsäga vårt påstående att Reflex är äldre, men Exposé är tryckt i sin första upplaga år 2003, Reflex å andra sidan är tryckt i tre tidigare upplagor före den vi undersökt. Det är rimligt att antaga att de bilder och den kultur- syn som dessa ger uttryck för har ”hängt med” längre och därför har fler år på nacken. Vår slutsats angående detta är därför att de senare producerade läroböckerna verkar ha en större medvetenhet i urvalet av bilder än den tidigare.

Vi kan givetvis inte dra några större slutsatser utifrån det här. Exempelvis uppvisar, enligt oss, Exposé, utgiven år 2003, en modernare kultursyn än Kompass som är utgiven år 2007.

Exposé har ett helt kapitel där kultur behandlas som ett socialt producerat fenomen, detta är någonting vare sig Reflex eller Kompass har. Den viktigaste slutsats vi kan dra utifrån detta är, som vi inledde föregående stycke, att det finns skillnader emellan de undersökta böckerna.

Likaväl som att det kan bero på böckernas ålder, kan det också bero på författarnas skiftande bakgrund, fokus och värderingar.

Liknande skillnader kan antagas föreligga även mellan andra böcker, som ligger utanför denna undersöknings ramar. Vad detta understryker är det ansvar som åligger den enskilde läraren att noggrant granska det material denne använder i sin undervisning. Den aura av vär- deneutralitet som, vi anser, ofta omger läroböcker bör ifrågasättas. Vår undersökning visar tydligt att olika böcker ger uttryck för nationella värden på olika sätt och i skiftande grad. Vi menar att detta kan vara problematiskt om läroböckerna används utan ett kritiskt förhållnings- sätt.

6 Källförteckning

Granskade böcker

Almgren, Hans, Stefan Höjelid och Erik Nilsson (2004). Reflex – samhällskunskap för gym-

nasieskolan A- kurs plus. Fjärde upplagan. Gleerups. Malmö.

Arlt, Michaela, Mats Andersson, Fuat Deniz, Kjell Engelbrekt, Hanns von Hofer, Ci Holm- gren, Fredrika Lagergren, Börje Ring, Annika Svensson och Henrik Tham (2003). Exposé –

Samhällskunskap kurs A. Almqvist & Wiksell. Stockholm.

Eliasson, Maria och Gunilla Nolervik (2007). Kompass till samhällskunskap A. Gleerups. Malmö.

Källor

Anderson, Benedict (1993). Den föreställda gemenskapen reflexioner kring nationalismens

ursprung och spridning. Daidalos. Göteborg.

Arnstberg, Karl-Olov (2005). Typiskt svenskt 8 essäer om det nutida Sverige. Carlsson. Stock- holm.

Barthes, Roland (2003). ”Myth Today” (s. 68). Stuart Hall (red.). I: Representation Cultural

Representations and Signifying Practices.Sage Publications. London.

Bergström, Göran och Kristina Boréus (red.) (2005). Textens mening och makt – metodbok i

Cameron, Keith (red.) (1999). National Identity. Intellect, cop. Exeter.

Clampin, Fiona (1999). ’Those Blue Remembered Hills…’: National Identity in English Mu- sic (1900-1930). Keith Cameron (red.). I: National Identity. Intellect, cop. Exeter.

Cornell, Peter (red) (1999). Bildanalys: Teorier, metoder, begrepp. Tredje upplagan. Gidlund. Stockholm.

Dyer, Richard (1995). The Matter of Images: Essays on Representation. Routledge. London. Ehn Billy, Jonas Frykman och Orvar Löfgren (1995). Försvenskningen av Sverige. Natur och kultur. Stockholm.

Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wägnerud, (2007). Metodprak-

tikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. Norstedts juridik.

Stockholm.

Hall, Stuart (red.) (2003). Representation Cultural Representations and Signifying Practices. Sage Publications. London.

Hall, Stuart (2003b). “The Work of Representation” (s.13-74). Stuart Hall (red.). I: Represen-

tation Cultural Representations and Signifying Practices. Sage Publications. London.

Hall, Stuart (2003a). “The Spectacle of the ‘Other’”(s.223-90). Stuart Hall (red.). I: Represen-

tation Cultural Representations and Signifying Practices. Sage Publications. London.

Holme, Idar Magne och Bernt Krohn Solvang (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa

McLeod, John (2000). Beginning Postcolonialism. Manchester University Press. Manchester.

Elektroniska källor

Nationalencyklopedin 1. “officiellt språk” 2008-04-29. <http://www.ne.se/jsp/search/article.- jsp?i_art_id=969314>

Nationalencyklopedin 2. ”essentialism” 2008-05-16. <http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp- ?i_art_id=657281&i_word=essentialism>

Skolverket 1. Samhällskunskap A: 2008-04-14. <http://www.skolverket.se/sb/d/638>

Skolverket 2. 2008-05-13 <http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607- &infotyp=15&skoform=21&id=1585&extraId=0>

Bilagor

Bild 1. Kommunistisk Propaganda

<http://www.freesoftwaremagazine.com/files/www.freesoftwaremagazine.com/nodes/1707/so viet_propaganda.jpg>