Problem, orsaker och lösningar

Det som kan konstateras är att den stora asylinvandringen inte längre kunde fortsätta där Socialdemokraterna pratade en hel del om att Sveriges kapacitet inte räckte till och Moderaterna om att integrationsproblem skulle förvärras. Partierna ville ha tillfälliga uppehållstillstånd men det var inte förrän flyktingöverenskommelsen som det blev verklighet. Moderaterna brottades med uppgiften att få tillbaka väljare som de förlorat

31

och blev väldigt restriktiva med tiden. Något som skulle göra situationen mildare menade Batra var att ha koll på vem som faktiskt var asylsökande redan från början vilket

UNHCR skulle behöva kartlägga. Eftersom situationen blev ohållbar tyckte båda partierna att EU skulle agera och ta ett ansvar just för att det blev ojämnt fördelat.

Partierna ville även förflytta flyktingar till andra länder.

6. Diskussion & Slutsatser

Denna studie har syftat till att beskriva förändringen av Socialdemokraternas och

Moderaternas migrationspolitik. Utifrån den presenterade analysen kan man konstatera att mainstreampartierna som i detta fall är Moderaterna och Socialdemokraterna har gjort en politisk förändring på migrationsområdet. Partierna har i någon mån utmanats av

Sverigedemokraterna som redan från början bedrev en restriktiv migrationspolitik.

Sverigedemokraterna klassas utifrån teorin som ett nischparti. För Moderaterna var öppna gränser något som var fundamentalt för att få in arbetskraft i landet och där man tämligen lite talade om att det skulle råda ett gemensamt ansvar inom EU till en början.

Socialdemokraterna förespråkade även de öppna gränser och ville ha arbetskraft men menade att det i grunden handlade om ett gemensamt ansvar. Vidare vad gäller de permanenta uppehållstillstånden var partierna ganska överens om att det var ett sätt som skulle underlätta att få in fler i arbete, där båda partierna var ense om att det skulle möjliggöra ett bättre liv för människor.

Det som sedan hände var att båda partierna stramade åt sin migrationspolitik. Partierna ställde sig positiva till gränskontroller där Moderaterna mycket pekade på att asylrätten inte följdes som den skulle, samtidigt ville Socialdemokraterna införa

identifikationskontroller för att sätta press på EU-länderna. Sverigedemokraternas lyft i opinionen och dess roll som utmanare kom att ge effekt på hur partierna skulle hantera situationen. Slutligen skulle de tillfälliga uppehållstillstånden vara något som uppmanade EU att förflytta flyktingar från Sverige till andra länder. Min tolkning är att

Socialdemokraterna blev mindre restriktiva och ett skäl till det är att de pratade om kapacitet. De talade om att Sverige inte längre hade kapacitet att ta emot flyktingar eftersom det inte skulle finnas plats för alla vilket leder till slutsatsen att man möjligen

32

hade fortsatt med att ta emot en orimlig mängd flyktingar ifall Sverige skulle haft

kapacitet, till skillnad från Moderaterna. Med det sagt ställs frågan ifall det hade att göra med Socialdemokraternas ovilja att anpassa sig i alltför stor grad mot

Sverigedemokraternas linje, eller berodde det mer på att partiet var i regeringsställning och var begränsade? Den frågan kan diskuteras vidare. Moderaterna stramade åt sin politik långt före Socialdemokraterna som istället väntade på migrationsverkets prognos.

Skulle migrationsverket meddela att Sverige hade kapacitet skulle möjligen

Socialdemokraterna fortsatt förespråka asylinvandring till Sverige men kanske inte en lika liberal sådan som förr. Moderaterna kan sägas ha varit mer tydliga med att människor inte längre skulle försöka finna en fristad i Sverige eftersom integrationsproblemen skulle bli större, den retoriken återkopplas väl till Jimmie Åkesson och Sverigedemokraternas vilja att ha totalstopp för asylinvandringen. Moderaterna förespråkade likt Socialdemokraterna en omfördelning av flyktingar till andra länder men kunde inte tänka sig att människor skulle fortsätta komma till Sverige. De rörde sig i större utsträckning mot

Sverigedemokraternas linje.

I de föregående avsnitten användes en textanalys för att undersöka ifall det förekommit en policyförändring hos partierna. I förhållande till den presenterade teorin om politisk förändring till följd av utmanarpartier kan konstateras att den empiriska delen stämmer bra överens med båda hypoteserna som presenterades i teorin, om att båda

mainstreampartierna förändrar sin politik för att vidare fastslå att Socialdemokraterna som befann sig i regeringsposition gjorde det i mindre utsträckning än Moderaterna som befann sig i opposition. Teorin beskriver alltså partiernas positionering som vidare utvecklas i analysen där det finns goda grunder att anta att det ligger i partiernas intresse att byta åsikt i migrationspolitiken. Eftersom båda partierna betraktas som

mainstreampartier och Sverigedemokraterna som nischparti och utmanare får teorin relevans med tanke på att den förklarar partiers tendens att positionera sig i frågor. Som även nämnts tidigare ligger det troligtvis något i att Socialdemokraterna i mindre

utsträckning har förflyttat sig mot Sverigedemokraternas linje i migrationspolitiken med tanke på att de befann sig i regeringsställning och ville därför inte ta förhastade beslut med tanke på de potentiella efterföljande konsekvenserna. Den faktorn kan ha påverkat

33

dess beslut att inte bli alltför restriktiva då deras handlingsmöjligheter var begränsade.

Medan Moderaterna behövde ett lyft i opinionen och kunde ta risker. Utifrån empirin går det alltså att fastställa att partierna svängde på de två migrationspolitiska områdena till följd av flyktingkrisen då situationen blev ohållbar. Det man kan reflektera över är dels att migrationsdiskursen har förändrats inom ett kort tidsspann. Sett till den svenska

demokratimodellens konstruktion kan man fråga sig i vilken mån det är möjligt att ta sådana hastiga beslut som i detta fall, när demokratimodellen i själva verket ska motsätta sig det. Nu var det så att en kris inträffade men ifall något sådant kan hända på det migrationspolitiska området finns ju risken att det skulle kunna generera effekter även på andra politiska områden.

6.1 Vidare forskning

Vill man vidare forska på detta område empiriskt finns det möjligheter. Min avgränsning var mediedebatten men mycket information skulle kunna tas från bland annat

riksdagsdebatter för att studera förändringen. Nu i efterhand känner jag att jag skulle kunnat avgränsa mig ännu mer till att endast använda material från Dagens Nyheter då informationsutbudet är stort i media. Eftersom det migrationspolitiska området är en av Europas kanske största utmaningar framöver finns möjlighet till vidare studier. Teoretiskt finner jag det svårare att hitta något som skulle kunna appliceras på liknande potentiella forskningsproblem eftersom studien är av beskrivande karaktär. Hade studiens syfte varit att istället förklara varför partier tenderar att byta åsikt i någon specifik politisk fråga är jag övertygad om att flera förklaringsteorier skulle kunna komma till nytta. Studien innefattade två politiska partiers uttalanden i migrationsfrågan och lite av olika skribenter.

Ett ytterligare förslag på vidare forskning är att undersöka andra riksdagspartiers syn på området och forska om hur restriktiva de blev i sin migrationspolitik.

34

7. Litteraturlista

Adams,James & Topcu,Zeynep. (2009). Policy Adjustment by Parties in Response to Rival Parties’ Policy Shifts: Spatial Theory and the Dynamics of Party Competition in Twenty-Five Post-War Democracies: British Journal of Political Science, 39, p. 2-18.

Borevi, Karin. (2014). Multiculturalism and welfare state integration: Swedish model path dependency. Identities: Global Studies in Culture and Power 21 (6): 708-723.

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/1070289X.2013.868351?needAccess=true

Björkman, Amanda. (2015). En stark majoritet för segregerande förslag –

Moderatstämman. Dagens Nyheter, 2015-10-18, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-27]

Budge,I,Ezrow,L & McDonald,M. (2010). Ideology, Party Factionalism and Policy Change: An integrated dynamic theory. British Journal of Political Science, 40, 29 July, s. 1-12.

Dahlberg, Anna. (2014). Nivån kan inte vara tabu i flyktingdiskussionen. Expressen, 2014-11-09, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-27]

De Haas,H. (2010). Migration and Development: A Theoretical Perspective. The International Migration Review, Vol. 44, 5 March, s. 5-11.

De Vries,C & Hobolt,S. (2012). When dimensions collide: The electoral success of issue entrepreneurs. European Union Politics, 13(2), S. 2-6.

Eriksson, Göran. (2015). Ännu ett steg bort från Reinfeldt. Svenska Dagbladet, 2015-05-09, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-26]

Eriksson, Karin. (2015). När vi hjälps åt klarar vi mycket – Löfven ett år vid makten.

Dagens Nyheter, 2015-10-04, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-26]

Eriksson, Niklas. Hon hyllas av gamla – Partiet byter migrationskurs efter åren med Fredrik Reinfeldt – Kinberg Batra: Man ska inte behöva vara missnöjd med oss.

35

Aftonbladet, 2015-10-19, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-18]

Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. och Wängnerud L. 2012. Metodpraktikan. 4.

(rev) uppl. Stockholm: Nordstedts juridik.

Europeiska kommissionen. (2017). EU och Migrationskrisen. [Hämtad 2018-03-28]

http://publications.europa.eu/webpub/com/factsheets/migration-crisis/sv/

Freeman,G. (1992). Migration Policy and Politics in the Receiving States. The International Migration Review, Vol. 26, s. 3-7.

Higson, Patricia. (2015). Alla länder i EU måste hjälpa till. Göteborgs-Posten, 2015-09-13, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-24]

Hogwood,B & Peters,G. (1982). The Dynamics of Policy Change: Policy Succession.

Policy Sciences, Vol. 14, 3 June, s. 3-4.

Klarskov, Kristian. (2014). Acceptansen har vuxit för ett öppet samhälle – Sverige och invandringen. Dagens Nyheter, 2014-12-08, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-20]

Klingberg, Julia. (2015). Den moderata rösten för öppenhet är viktigare än någonsin.

Nyheter24, 2015-01-13, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-23]

Klüver,H & Spoon,J. (2014). Who Responds? Voters, Parties and Issue Attention: British Journal of Political Science, 46, 23 October, s.8.

Kritz,Mary. (1987). International Migration Policies: Conceptual Problems. The International Migration Review, Vol. 21, 4 November, s. 6.

Löfven, Stefan. 2015. Tal av statsminister Stefan Löfven vid manifestation för flyktingar.

Regeringen. 6 september.

http://www.regeringen.se/tal/2015/09/tal-av-stefan-lofven-vid-manifestationen-for-flyktingar-den-5-september/

[Hämtad 2018-04-03]

36

Lönnaeus, Olle. (2015). M vill stänga den svenska gränsen. Sydsvenskan 2015-11-10, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-28]

Lönnaeus, Olle. (2015). Skärpt flyktingpolitik dröjer ett år. Sydsvenskan, 2015-10-27, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-26]

Meyer,T & Wagner,M. (2013). Mainstream or Niche? Vote-Seeking Incentives and the Programmatic Strategies of Political Parties. Comparative Political Studies, 46, s. 2-17.

Migrationsverket. 2018. Antal asylsökande – aktuell statistik.

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html [Hämtad 2018-04-10]

Migrationsverket. 2017. Asylregler.

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html

[Hämtad 2018-04-28]

Migrationsverket. (2017). Sveriges flyktingkvot 2017. [Hämtad 2018-03-28]

https://www.migrationsverket.se/download/18.4100dc0b159d67dc61416da/14897530306 30/Sveriges+flyktingkvot+2017.pdf

Migrationsverket. 2016. Verksamhets- och utgiftsprognos februari 2016.

https://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871592a8b/148555622911 3/Migrationsverkets%20februariprognos%202016%20(P2-16).pdf

[Hämtad 2018-04-12]

Nilsson, PM. (2015). Andra chansen. Dagens Industri, 2015-10-26, Tillgänglig:

Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-23]

Nilsson, PM. (2015). De tog inte ansvaret för ett öppet Sverige. Dagens Industri, 2015-02-04, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-24]

Nilsson, PM. (2015). M lyfter svåraste frågan. Dagens Industri 2015-11-10, Tillgänglig:

Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-28]

37

Nyman, Emelie, Nordh, Emelie & Lundgren, Rasmus. (2015). Gränskontroll får brett stöd. Svenska Dagbladet, 2015-11-12, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-25]

Olsson, Hans. (2015). Vi måste vinna väljare utanför borgerligheten. Dagens Nyheter, 2015-10-15, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-23]

Pelling, Lisa. (2015). Sju förslag för att stärka de osynligas rättigheter. Dagens Nyheter, 2015-06-02, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-27]

Perlenberg, Csaba Bene. (2016). Öresundsregionen påverkar hela Europa. Kvällsposten, 2016-01-05, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-26]

Reinfeldt, Fredrik. 2015. Reinfeldt: ”Öppna era hjärtan”- talet gav ökat väljarstöd. Svt Nyheter. 1 september.

https://www.svt.se/kultur/bok/reinfeldt-vill-inte-bli-en-foredetting [Hämtad 2018-04-03]

Röstlund, Lisa. (2015). Väljarna sviker – lämnar KD för SD – Björn Söder: Vi är de nya kristdemokraterna. Aftonbladet, 2015-01-31, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-05-02]

Stenberg, Ewa. (2015). Regeringen står fast vid generositet. Dagens Nyheter, 2015-02-20, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-28]

Strom,K. (1990). A Behavioral Theory of Competitive Political Parties. Midwest Political Science Association, Vol.34, 2 May, s. 4-18.

Teorell, J & Svensson, T. 2016. Att fråga och att svara. 4 uppl. Stockholm: Liber AB Törnblom, Rasmus. (2015). Tillfälliga uppehållstillstånd löser inte akut flyktingkris.

Dagens Nyheter, 2015-05-15, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-27]

Wallberg, Peter. (2015). Löfven vill sätta press på övriga EU. Göteborgs-Posten, 2015-11-11, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-25]

Öjemar, Fredrik & Nordenskiöld, Tomas. (2015). Spelet bakom stoppet. Dagens Industri,

38

2015-11-25, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-05-03]