5 ANALYS
5.3 Problem, utmaningar och framtiden
Utöver det grundläggande målet att införa Rättvisemärkt kaffe och te inom Lunds kommun kan SKTF- skrivelsens främsta mål anses vara den uppställda konsumtionsmålsättningen. En målsättning som bestod av att 33 procent av allt kaffe som dricks inom kommunens förvaltningar till år 2006 skulle vara Rättvisemärkt. Förslaget fanns också med i Kommunstyrelsens slutgiltiga beslut men hittills är utfallet enligt Jeanette Schlaucher tämligen svagt. Målet är självklart önskvärt, men även om konsumtionsnivån har ökat, uppgår andelen Rättvisemärkt kaffe enligt Jeanette troligtvis inte ens till fem procent. Jeanette förklarar detta med att ett kommunalt beslut och en målsättning likt detta snarare ska ses som en viljeinriktning mer än något annat. En utveckling som också återspeglas nationellt då kännedomen om Rättvisemärkt de senaste åren har ökat. Ändå utgör Rättvisemärkta varor knappt en procent av den sammanlagda nationella försäljningen inom dess produktkategorier.
Att konsumtionsnivån inom förvaltningarna är lägre än vad som kanske vore önskat har flera orsaker. Bland annat som nämnts kunskap och vilja, men det finns även åsikter om prisets inverkan. Jeanette ser den merkostnad som det innebär att välja Rättvisemärkt framför konventionellt som ett ekonomiskt marginellt hinder för en såpass stor organisation som Lunds kommun. Hon framhåller att enligt kommunstyrelsens arbetsutskott skulle det innebära en merkostnad på ungefär 150 000 kr för hela kommunen om 33 procent av allt kaffe som konsumerades var Rättvisemärkt. Det kan, enligt Jeanette, anses utgöra en marginell del sett till hela den kommunala budgeten. Åsa Johansson framhåller ändå prisskillnaden i form av att det Rättvisemärkta kaffet i genomsnitt är 20 kr dyrare per kilo än det ekologiska. Även Delia Barbaiani på upphandlingsenheten tar upp priset som en negativ faktor. I kombination med att de miljömärkta varorna är mer etablerade, samt billigare, väljs dessa troligtvis i större utsträckning av de inköpsansvariga. Samtidigt menar Delia att en såpass stor produktkategori som kaffe utgör, den största produkten i kronor räknat för livsmedelsupphandlingen, är bra att utgå ifrån. Även om Åsa också framhöll kunskapskriteriet som kanske ett av de viktigaste ville hon påpeka att utvecklingen även kan begränsas av så elementära saker så som själva kaffets smak. Hon hoppas mycket på att fler etablerade och
välkända kaffemärken ska utveckla Rättvisemärkta alternativ. Något som antagligen också kan leda till en något lägre prisnivå.
Prisnivån kan dock regleras utifrån andra faktorer, som tidigare tagits upp framhålls det i den statliga utredningen En hållbar framtid i sikte att de starkaste incitamenten för att skapa en förändringsvilja är de olika ekonomiska verktyg som finns att tillgå. Ett sådant vore en halverad momssats för produkter som överensstämmer med innebörden av hållbar utveckling, exempelvis Rättvisemärkt. Något som antagligen hade bidraget till en ökad konsumtion av de nämnda varorna. Jeanette tog även upp det faktum att den generella kunskapen om, och benägenheten att använda ekologiska varor för ett antal år sedan inte var speciellt hög. Hon menade att, sett till dagens konsumtion av Rättvisemärkta varor, borde detta betyda att man inte heller ska förvänta sig en omedelbar förändring, snarare en mer långsam men ändå långsiktig och positiv.
Om organisationen istället eftersträvat en väldigt progressiv utveckling menar Jeanette att det exempelvis vore möjligt att i alla sammanhang enbart bjuda på Rättvisemärkt kaffe och te. En lösning, som hon själv också framhåller inte vore den bästa då konsumenterna i sådana fall troligtvis kringgått på olika sätt. Även institutionalismen framhåller vikten av att alla som berörs, eller i alla fall majoriteten så agerandet blir institutionaliserat, accepterar den nya idén. Annars blir beslutet, som nämnts, en mer symbolisk politik samtidigt som det reella agerandet inte förändras.
Förutom de informativa och ekonomiska styrmedel som tagits upp, efterfrågar främst Delia de administrativa i form av lagar. Som hon framhöll under intervjun, finns det bara en mängd olika policydokument och riktlinjer. I dessa understryks det att en hållbar utveckling och sociala krav i den offentliga upphandlingen verkligen är önskvärda. Delia menar dock att ”viljan finns, men det måste även
finnas en rättslig grund där man måste börja.”
Eftersom de, vaga, riktlinjer som nu finns inte sträcker sig särskilt långt menar Delia att dessa inte är behjälpliga för att klargöra de juridiska aspekterna. Då varken Sveriges nationella nämnd för offentlig upphandling, eller de tolkningsmeddelanden som finns från EU kommissionen klart tydliggör vilket handlingsutrymme som finns menar Delia att man rent juridiskt befinner sig i en gråzon. Därmed har även det nu aktuella arbetet angående införandet av sociala
krav i upphandlingen hamnat i samma situation som införandet av miljökrav kritiserades för. Ett arbete som enligt Upphandling för hållbar utveckling i Lunds kommun – förslag till strategi begränsades av bristen på tydliga riktlinjer och målsättningar för genomförandet.
Delia framhåller också att skillnaden mellan miljökrav och sociala krav i upphandlingen är den att miljökraven handlar om slutprodukten eller tjänsten och inte, vilket är fallet med sociala krav i form av Rättvisemärkt, så mycket om produktionskedjan bakom den. Som fallet är idag möjliggörs sociala krav genom så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Det vill säga att krav ställs på saker som inte ingår i produktens tekniska kapacitet, det vill säga produktens slutgiltiga funktion.
Delia menar ändå att den juridiska gråzonen begränsar kommunens vilja eftersom det finns en risk för att själva upphandlingsförfarandet, vilket är en relativt stor process, måste omprövas. Eftersom det fortfarande är ett relativt nytt område finns det heller inga prejudicerande fall vilket ökar den juridiska osäkerheten.
5.3.1 Fair Trade City
Både Jeanette Schlaucher och Åsa Johansson menar att det som behövs för att arbetet ska utvecklas, är någon form av aktiv arbetsgrupp som arbetar specifikt och målinriktat med denna fråga. Som det ser ut idag, med den befintliga rekommendationen, anser de båda att riktlinjerna är alltför vaga för att det på allvar ska hända något. En arbetsgrupp och tydliga riktlinjer är, enligt Jeanette, av vikt eftersom, om man ska uppnå ett önskvärt resultat, man ”måste peka med hela
handen”. Idag menar Jeanette att arbetet angående Rättvisemärkt bedrivs lite här
och där utan tydliga mål. Därför sätter såväl Åsa som Jeanette sina förhoppningar till att arbetet blir tydligare om Lunds kommun beslutar sig för att arbeta för en
Fair Trade City certifiering, eller som Jeanette uttrycker det: ”Vi vill ju nå målen,
inte bara försöka”.
Linda Birkedal menar att grundläggande måste frågan ställas om ”en kommun [överhuvudtaget] ska jobba med sociala kriterier i upphandlingen?”. Hon menar
att man i alla fall kan ifrågasätta utveckling, så som det har kommit att bli med miljöförvaltningen som främsta pådrivande aktör.
Arbetet med hållbar utveckling, vilket visats i bakgrundkapitlet, bedrivas överallt inom organisationen. På ett sätt kan det emellertid ha fallit sig naturligt då Jeanette som facklig företrädare för SKTF, men anställd vid miljöförvaltningen, var en initialt pådrivande person. Sett ur den institutionalistiska vinkeln är detta dock förväntat. Med begreppet institution som en social konstruktion, menas det att organisationer anpassar sitt beteende till vad de tror är det mest lämpliga för att undvika oordning. Detta antas leda till att ett nytt beteende som faller utanför det befintliga agerandet främst sorteras in under närliggande sektorer. Oordningen består i detta fall av såväl den juridiska osäkerheten vilket medför en rädsla för kostsamma omprövningar som av en osäkerhet över vilken enhet som ska arbeta med frågan. Eftersom miljöförvaltningen sedan tidigare i stor utsträckning arbetat med frågor som berör hållbar utveckling kan det, utifrån institutionalismen, anses naturligt att även denna fråga främst hamnade hos dem. Som tidigare nämnts anses miljödelen inom kommuners arbete med hållbar utveckling generellt sett väga tyngst. I Lunds fall bland annat då den ekologiska hållbarheten ses som en grundläggande faktor för fortsatt arbete inom de andra dimensionerna. På det sättet frångås det, för de nationella och internationella skrivelsernas grundläggande resonemang angående nödvändigheten att se de tre dimensionerna av hållbar utveckling tillsammans, inte var för sig. Möjligtvis beror den fortsatta fokuseringen på den miljömässiga delen på att den kan ses som mer konkret än vad sociala krav gör. Som Olsson (2005) menar kan detta bero på det faktum att miljöförändringar tydligare synliggörs lokalt. Vidare ses globala rättvisefrågor ofta som mer svårgreppbart, om än inte mindre viktigt. Ett resonemang som vi tycker överensstämmer med arbetet angående hållbar utveckling inom Lunds kommun.
5.4 Sammanfattande analys
Efter att ha sammanställt intervjumaterialet har som visats ett antal framträdande punkter framkommit. De huvudpunkter som tagits upp som relevanta för
uppsatsens frågeställning, är kunskap och informationsspridning, kommunens vilja att ses som framåtsträvande samt eventuella hinder. Som framkommit, har de intervjuade överlag ställt sig positiva till beslutet och dess innebörd. Intervjupersonerna ser emellertid olika former av begränsningar. Dessa tycks bland annat utgöras av ekonomiska och juridiska faktorer. Utifrån ett större perspektiv anses dock avsaknaden av klara mål och riktlinjer hindra ett mer omfattande arbete med sociala krav i upphandlingen. För detta efterfrågades ett klarare ovanifrånperspektiv beträffande vilka regler som ska gälla för sådana krav. Lokalt är det inte heller klargjort vilken enhet som ska leda arbetet, eller om någon överhuvudtaget ska göra det. Utifrån de internationella och nationella riktlinjer som finns ska arbetet med hållbar utveckling också genomsyra all verksamhet på samtliga nivåer, inte bedrivas parallellt med övrig verksamhet. Delia Barbaiani framhöll dock att det nationellt sett talas mer om att sociala krav överlag är eftersträvansvärt utan att något konkret sker.
Som framkommit i bakgrundskapitlet är det också önskvärt med ett helhetstänkande. En sådan syn ska emellertid inte begränsa verksamheter som innebär ett utvecklade ett än mer djupgående arbete. Ett arbete som framförallt Linda Birkedal som projektledare för ungdomsforum för Agenda 21 representerar. Den verksamhet som hon leder fokuserar på den målgrupp som enligt bland annat Agenda 21 bör få särskild uppmärksamhet, ungdomar. Dessa bedriver i sin tur ett aktivt informationsarbete gentemot allmänheten.
De intervjuade har dock skilda uppfattningar angående den ekonomiska faktorns betydelse. Till största del ansågs priset och utbudet kunna utgöra ett faktiskt hinder. Detta eftersom de Rättvisemärkta varorna relaterandes till de ekologiska där såväl allmänkännedom som prisfaktorn sågs som mer fördelaktig. Till detta läggs också ett antagande, såväl från de intervjuade som från den använda teoretiska referensramen, att konsumtionsnivån hade ökat om kunskapen kring Rättvisemärkt varit högre. Ett antagande som trots det inte får fullständig bekräftelse. Detta eftersom det befintliga informationsmaterial anses ha god spridning samtidigt som den reella konsumtionen av de Rättvisemärkta varorna trots det knappt utgör 5 procent av den sammanlagda. Som framkommit kan förklaringen på detta vara att det är de redan intresserade som använder sig av
informationsmaterialet. Åsa Johansson framhöll avslutningsvis att det i detta specifika fall även kan bero på så elementära saker som, framförallt, kaffets smak.
Jeanette Schlaucher och Åsa tror att arbetet kring sociala krav och Rättvisemärkt blir starkare om kommunen aktivt börjar arbeta för en Fair Trade City certifiering. Om så sker menar de intervjuade att någon form av arbetsgrupp med deltagare från kommunens olika förvaltningar antagligen hade bildats för att specifikt arbeta med den nämnda fråga. En arbetsgrupp i någon form antas av de intervjuade ge tydligare struktur med klarare mål att arbeta mot, vilket överlag efterfrågades av de intervjuade.
6 Slutdiskussion
Uppsatsen har genomförts utifrån grundtanken att vi ville veta hur en kommun kan använda sig av sociala kriterier i dess upphandling. För detta valdes en specifik fallstudie av Lunds kommun och dess arbete med detta. Som vi ser det innebär nämligen upphandling och inköp av Rättvisemärkta produkter, oavsett i vilken omfattning, att kommunen är beredd att ställa sociala krav. Detta eftersom Rättvisemärkningen innebär krav angående, inte bara slutprodukten, utan även processen bakom den.
Frågeställningarna som användes handlade om hur stor effekt detta beslut hade fått och hur det avspeglas i organisationen. Till detta ställdes en mer bakgrundomfattande frågeställning för att ge förståelse för det tidigare arbetet med hållbar utveckling.
Som vi ser det kan det specifika beslutet angående Rättvisemärkt kaffe och te med fördel ses utifrån en större kontext. En kontext som inkluderar hållbar utveckling och dess breda innebörd. Med valet av Rättvisemärkt kaffe och te placerar kommunen sig som en aktör för att främja en hållbarare konsumtion. Denna förändring kan, utifrån institutionalismen, ses en förändringsvilja sprungen ur den translokala idé som hållbar utveckling utgör. Denna idé kom, av SKTF som initierande aktör, att översättas och konkretiseras till en idé att Rättvisemärkta varor kan bidra till en hållbar utveckling. Idén och dess innebörd togs emot av Lunds kommun, möjligtvis lockad av tanken att ses som ett föregångsexempel. Viljan att ses som en trendig och nytänkande aktör kan även härledas ur de nationella dokument som framhåller att den offentliga sektorn i arbetet med hållbar utveckling ska utgöra föregångsexempel.
Själva implementeringen kom emellertid, som visats, inte att uppnå det ursprungliga målet med att 33 procent av konsumtionen inom organisationen skulle utgöras av Rättvisemärkta varor. Det begränsade utfallet överensstämmer i viss mån också med den nationella konsumtionen som inte utgör någon större del. I uppsatsens fall kan det, utifrån intervjuer och teoriförklaring, antas bero på såväl
en begränsad kunskapsutvidgning som ett visst motstånd eller misstro till nya idéer. För att få ett önskat utfall, i detta fall minst 33 procent, krävs en större spridning av idén och kunskap om varför det är önskvärt att välja Rättvisemärkt kaffe och te framför dess konventionella alternativ.
Misstron mot nya translokala idéer, även om de tas emot av organisationen, kan innebära att ett beslut inte får någon reell effekt eftersom de berörda inte accepterar det. En acceptans som gradvis kan skapas bland annat genom den nämnda kunskapsutvidgningen. I uppsatsens initiala skede var ambitionen att genomföra en komparativ studie av Hässleholms samt Lunds kommun. Som framhölls i inledningskapitlet så avböjde dock två olika tjänstemän, vilka vi kontaktade genom kommunens miljösekreterare, inom Hässleholms kommun. Båda utifrån motiveringen att de inte trodde sig kunna tillföra något eftersom beslutet inte hade inneburit något konkret arbete. Utifrån en nyinstitutionell organisationsanalytisk förklaring så utgör beslutet i Hässleholms fall endast en symbolisk politik, en fasad gentemot omvärlden i form av ett beslut på pappret utan någon egentlig effekt.
Vi har även förståelse för att den juridiska gråzon som hänvisats till angående sociala krav i upphandlingen generellt sett, så också för upphandlingsenheten i Lunds kommun, tycks innebära en problematik. Kommunens upphandlingar kan överklagas och omprövas, vilket kan innebära ökade kostnader för organisationen. Antagligen bidra detta till att organisationen hellre tar det säkra före det osäkra. Vi vill likväl framhålla att vi själva i viss mån ser denna problematik som ett föreställt hinder. Eftersom det från såväl internationellt, nationellt som lokalt är ett arbete, precis som det som nu genomförs inom Lunds kommun, som efterfrågas och anses vara önskvärt anser vi att de gällande juridiska aspekterna inte ska tillåtas utgöra en begränsning. Som vi ser det utgör den nu gällande lagstiftningen inte ett tydligt förbud mot användandet av sociala krav. Å andra sidan tycks sådana krav inte heller fullt ut överensstämma med nu gällande lagstiftning. Möjligtvis kan den juridiska aspekten framförallt ses som ett hinder på grund av att det ännu inte finns något prejudicerande fall.
För att avsluta uppsatsen med några personliga reflektioner så anser vi att det begränsade utfallet och de hinder, reella som imaginära, som har uppstått inte ska få skymma den i grunden positiva viljan. Det tycks faktiskt finnas en konkret
vilja inom kommunen att utveckla dess arbete med hållbar utveckling. Även om det i detta fall har begränsats till två konsumtionsvaror, kaffe och te, anser vi att det är ett klart steg i rätt riktning.
Självklart vill vi även rikta ett stort tack till de intervjupersoner som har möjliggjort denna uppsats.
Referensförteckning
Primärkällor/offentligt tryck
Agenda 21, 1992. United Nations Conference on Environment & Development ESS 2005:3. Hur vet staten vad kommunerna gör?
Föreningen för Rättvisemärkt, 2006. Guide för Fair trade city
KOM 2001/566. Tolkningsmeddelande från kommissionen om gemenskaps- lagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och om möjligheterna
att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling
Lag (1992:1528) om offentlig upphandling – LOU
Lunds kommun, 1997. Kommunfullmäktigebeslut. Första version av Lunds Agenda 21
Lunds kommun, 2002a. Miljöstrategiska enheten. Upphandling för hållbar
utveckling i Lunds kommun – förslag till strategi
Lunds kommun, 2002b. Miljöstrategiska enheten, Tillämpningsföreskrifter avseende miljökrav
Lunds kommun, 2002c. Policy för upphandling i Lunds kommun
Lunds kommun, 2003a. Kommunstyrelsen Drn. 390/03. Rättvisemärkt i Lunds kommun – för allas bästa
Lunds kommun, 2003b. Kommunfullmäktigebeslut. § 316 SKTF:s skrivelse angående ”Rättvisemärkt i Lunds kommun – för allas bästa”
Lunds kommun, 2004. Kommunstyrelsemeddelande till samtliga förvaltningar.
Rättvisemärkt i Lunds kommun. Förvaltningen för Vård och Omsorg, Dnr.
204/2004
Lunds kommun, 2006. Miljöstrategiska enheten, Lundaeko, Lunds program för en ekologisk hållbar utveckling
Proposition 1997/98:145. Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Proposition 2005/06:105. Trygga konsumenter handlar hållbart -
Konsumentpolitikens mål och inriktning
Skr. 2003/04:129. En svensk strategi för hållbar utveckling - ekonomisk, social
och miljömässig
Skr. 2005/06:107. Tänk om! En handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen
Skr. 2005/06:126. Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling
SOU 1994:128. Lokal Agenda 21 - En vägledning SOU 2003:31. En hållbar framtid i sikte
SOU 2005:51. Bilen, Biffen, Bostaden - Hållbara laster, smartare konsumtion SOU 2006:28. Nya upphandlingsregler 2
UN, A/CONF.199/20. Johannesburg declaration on sustainable development UN, A/CONF.151/26 (Vol. I). Rio Declaration On Environment And
Development
World Commission on Environment and Development (WCED), 1988. Vår
gemensamma framtid. Stockholm: Prisma och Tidens förlag
Sekundärkällor
Brorström, Björn; Siverbo, 2001. Sven. Institutioner och individer : om
utveckling i framgångsrika kommuner. Lund: Studentlitteratur
Daly, 1990: Toward Some Operational Principles of Sustainable Development, Ecological Economics, 2, 1-6
Jacob, Merle L, 1996. Sustainable development: a reconstructive critique of the
United Nations debate. Göteborg: Göteborgs universitet
Jacobsen, Dag Ingvar, 2002: Vad, hur och varför? Om metodval i
företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund:
Studentlitteratur
Johansson, Roine, 2002: Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen: en
skolbildnings uppkomst, spridning och utveckling. Lund:Studentlitteratur
Kerman, Hans, 2002: Comparative Democratic Politics: A Guide to
Contemporary Theory and Research, Sage Publications, Incorporated
Kvale, Steinar, 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lundquist, Lennart, 1992. Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Magnusson, Åke; Norén, Göran, 2001: Globala Affärer Etiska koder för
internationell affärsverksamhet. Stockholm: Näringslivets Internationella Råd
May, Tim, 1997. Samhällsvetenskaplig forskning. Buckingham: Open University Press
Olsson, Jan (red), 2005: Hållbar utveckling underifrån, Riga: Bokförlaget Nya Doxa
Premfors, Rune; Ehn, Peter; Haldén, Eva; Sundström, Göran, 2003: Demokrati &
byråkrati. Lund: Studentlitteratur
Rignell, Hans, 2002. Rättvis handel : rörelse i rätt riktning?. Stockholm : Tranan Ulla Eriksson-Zetterquist; Thomas Kalling; Alexander Styhre, 2005: Organisation