Med risk för återupprepning måste vi än en gång påpeka att vi tror att pedagogernas svårigheter att tolka styrdokumenten är en orsak till problematiken kring arbetet med elevinflytande. Respondent A påpekar att det blir enklast att arbeta vidare med den traditionella undervisningen så länge det saknas kunskap. Vidare nämner A och C tradition som ett ytterligare hinder för att införa och arbeta med elevinflytande. De båda hävdar att många säkert undrar varför man ska förändra ett redan fungerande koncept. Ytterligare en viktig anledning till problematiken kan vara pedagogens rädsla för att förlora tryggheten och de inarbetade vanorna med en lärarstyrd undervisning. Pedagog B poängterar att ”Man är lite rädd för det också, funderar på vilka bitar man kan släppa mer. Man är rädd för att tappa vissa elever, känner att vissa inte klarar av det, jag känner att vissa av våra elever är så små.” Denna rädsla och otrygghet tror vi kan bero på okunskap, vilket vi tydligt ser i pedagog B´s kontinuerliga kunskapsbrist runt begreppet. Respondent C påtalar att denna rädsla är befogad då det finns elever som ”behöver en mer styrd skolform”. Alla fyra respondenter påpekar någon gång under intervjuerna att elevinflytande kanske inte passar alla elever. De menar att
40
det finns elever som inte klarar av att ta ansvar över sin undervisningssituation. Det finns även de elever som inte vill och/eller inte har intresse för att påverka sin skolgång. Här vill reservera oss då vi i litteraturen och intervjuerna träffat på motsatsen. De som har infört elevinflytande för att eleverna med sociala problem mår bättre av det och klarar skolan bättre, samt de som infört det och sedan sett att det gett bättre resultat för eleverna. 26
Respondent D säger att pedagogerna måste inse att ”läroplanen är målstyrd och inte regelstyrd”. Vilket innebär att han anser att pedagogen måste ta eget ansvar för att utveckla en större förståelse för begreppet elevinflytande och införandet av det. Vi håller med om att det är viktigt att pedagogen förstår att denne har ett eget ansvar, men trots detta borde alla i skolan hjälpas åt att införa elevinflytande och detta kräver nytänkande och utbildning. Vi tror att om pedagogen inte får någon skolning runt ämnet så bevarar denne hellre traditionen av något som trots allt fungerat tidigare. Vi menar också att oavsett vem som tar initiativet till att lära sig mer om begreppet elevinflytande så krävs det ett samarbete med alla inblandade parter elever, föräldrar, pedagoger och ledning för att genomföra det.
41
9 Slutdiskussion
När vi påbörjade vårt arbete ville vi undersöka problematiken runt bristen på arbetet med det informella elevinflytandet i den svenska skolan. Vi valde att utgå från skollagen och läroplanen för den svenska skolan, eftersom Skolverket bland annat utgår från dessa dokument då de utför sina inspektioner runt om i Sverige. Vi fick inspiration till vår uppsats i en diskussion vi hade om elevinflytande i början av processen. Då insåg vi att båda våra skolor under vår verksamhetsförlagda tid genomgått en inspektion och fått kritik inom området. När vi skulle välja undersökningsmetod kom vi fram till att en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer var mest intressant och givande. Genom denna metod hade vi långa, givande samtal och diskussioner med våra respondenter. Vi känner att detta har gett oss ett bra undersökningsmaterial att arbeta utifrån, som vi dessutom kunnat koppla till den litteratur vi studerat. På så vis har vi kunnat dra bra och nyttiga slutsatser som eventuellt kan bidra till att göra det enklare att reda ut bristerna med det informella inflytandet. Vi baserar vår slutdiskussion på resultaten av intervjuerna och den litteratur vi har studerat.
En av de viktigaste aspekterna kring problematiken är dels pedagogernas individuella tolkning av styrdokumenten, dels Skolverkets oförmåga att förtydliga och konkretisera dem.27 Det finns helt klart ett glapp mellan pedagogen och Skolverkets intentioner. Det finns en efterfrågan på att Skolverket tydliggör målsättningen angående elevinflytande. Skolverket bör förmedla budskapet till pedagogerna genom utbildning och praktiska exempel på hur elevinflytande kan införas och hur man kan arbeta med det. En av våra respondenter hade en annan viktig infallsvinkel rörande styrdokumenten, han menade att pedagogerna måste inse att styrdokumenten är målstyrda och inte regelstyrda. Detta innebär i så fall att många pedagoger inte insett vilket stort individuellt ansvar de har att omvandla målen och riktlinjerna till verklighet. Vi måste nog inse att en del pedagoger kanske behöver traditionell undervisning angående elevinflytande och andra nöjer sig med handledning från skolverket. Detta är oerhört komplicerat för även om Skolverket tydliggör styrdokumenten så kvarstår
42
ändå den enskilde pedagogen och rektorns kunskap och tolkning kring de mer tydliga riktlinjerna. Denna individuella tolkning avgör nämligen hur mycket inflytande eleven får över sin vardag i skolan.
”Eleverna är dessutom beroende av de vuxnas goda vilja. Så frågan är vad lagen om elevinflytande egentligen är värd?”28
I och med att det ändå beror på den enskilde vuxnes tolkning så kommer elevernas rättigheter till informellt inflytande ändå delvis vara styrda av hur den enskilde pedagogen i praktiken genomför sin undervisning. Ett litet ljus i mörkret kan vara att om pedagogen väljer att studera och arbeta efter en inspirationskälla som främjar det informella inflytandet. Denne eller dessa bör innehålla att: Pedagogen måste sätta barnet i centrum – det ska vara lustfyllt att lära, pedagogen bör se sig själv som en handledare till eleven, praktik och teori hör ihop, processen är en viktig del av lärandet och eleven ska lära sig ta eget ansvar. En av våra respondenter ser detta som en av de största anledningarna till att fler inte arbetar med elevinflytande. Läraren måste försöka definiera sin lärarroll dels utifrån en pedagogik, dels angående sin relation till resten av skolan. Vi menar att det är av yttersta vikt att ha en personlig inriktning baserad på en eller flera förebilder. Detta är dock långt ifrån tillräckligt för att uppnå högsta nivån beslutsrätt i vår nivågruppering. Det visar respondent A som till en viss del arbetar med det informella inflytandet på grund av hennes pedagogiska inspiratörer och förebilder. Vi menar att för att uppnå ett informellt inflytande krävs det att respondent A medvetandegör mål och intentioner med sitt arbete både för sig själv och för sina elever och kopplar det till mål och riktlinjer i styrdokumenten angående elevinflytande.
Ytterligare måste pedagogen samarbeta med övrig personal och hela skolan för att utbilda sig och utveckla arbetet med det informella elevinflytandet.29 För att pedagogen ska
uppnå vår nivågruppering beslutsrätt inom elevinflytande så krävs det noggranna studier, planering och uppföljning av arbetet och vidareutbildning inom området. Det krävs att alla på skolan utbildas inom området elevinflytande med hjälp av att studera befintlig litteratur och forskning kring området. Utifrån studierna sätter alla upp gemensamma mål baserat på sin kunskap kring materialet. Alla vuxna ska vara delaktiga i planeringen och känna att man gemensamt arbetar mot samma mål. När man väl påbörjat arbetet är det viktigt att ha
28 Tham/Skolverket. Jag vill ha inflytande över allt. (1998) s. 7. 29 Berg, Leif. Så kan skolan förändras! (1999) s. 18, 38.
43
kontinuerliga utvärderingar för att kunna utöka sina kunskaper inom ämnet. Liknande det arbete man genomför med eleverna.30
Ett annat skäl till varför det kan vara svårt att följa styrdokumentens mål och riktlinjer som vi fick fram i vår intervju var att det finns en rädsla för det man inte vet något om men även för att förändra något som redan fungerar och för att eventuellt bli motarbetad av kollegor eller föräldrar. Respondent B visar tydligt hur hennes okunskap inom ämnet gör att hon känner rädsla för att införa det då hon tror att det innebär att eleverna ska bestämma över allt själv. Detta är en av de vanligare feltolkningarna kring det informella inflytandet, vilket även respondent D påpekar och litteraturen styrker, vilket vi nämnt tidigare. Vidare anser många som arbetar i den traditionella skolan att deras elever klarar sig alldeles ypperligt och kan inte förstå varför man ska förändra sitt arbetssätt.31 Respondent A och hennes kolleger
känner att elevernas sociala situation kräver en lärarstyrd undervisning. Respondent D visar dock att det är möjligt att arbeta med ett informellt inflytande på skolor som en del elever med liknande sociala situationer.32
En annan bidragande faktor som vi möter i vår undersökning är bristande resurser, exempelvis den ekonomiska fördelningen gällande tillgång på lärare, tillgång på materiel och skolans lokaler. Vi kan dock i litteraturen hitta exempel på skolor som infört elevinflytande under knappa omständigheter. Där kan vi konstatera att det handlar om att omfördela resurserna, vilket innebär att man måste utveckla möjligheterna till att använda datorer och få tillgång till Internet.33 Det är också viktigt att ha ett bra bibliotek istället för läroböcker inom de enskilda ämnena.34 Skolan måste även samarbeta när man fördelar resurserna för att se var de behövs mest.
Pedagogerna upplever att allt större arbetsbörda läggs på dem de upplever att deras tid är begränsad. De tycker att de inte har tid att utbilda sig inom området och att det skulle ta mer tid att arbeta med informellt elevinflytande, tid som de känner att de inte har. Det finns även här ett sätt att komma runt problemet. Många av de skolor som arbetar med ett aktivt elevinflytande har längre arbetspass och ämnesintegrerad undervisning.35 En del lärare känner att detta minskar arbetsbördan på så vis att alla pedagoger hjälps åt att fördela ansvaret för eleverna genom att varje lärare får färre elever att handleda än traditionell klasslärare.
30 Krantz, Johan och Persson, Pelle , Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån (2001) s. 46-48. 31 Danell, Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande (1999) s. 14. 32 Danell, Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande (1999) s. 11. 33 Berg, Leif. Så kan skolan förändras! (1999) s. 17.
34 Danell, Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande (1999) s. 71. 35 Berg, Leif. Så kan skolan förändras! (1999) s. 11.
44
Nu har vi lyft fram många tänkbara orsaker till problematiken med att följa styrdokumentens mål och riktlinjer. Som vi nämner i vår inledning trodde vi inte att det fanns en enkel lösning på problemet. Men vi känner att genom att belysa orsakerna till problematiken genom våra respondenter och litteraturen har vi kommit fram till goda resultat som kan bistå pedagoger att utveckla sitt arbete med elevinflytandet.
Vi väljer att avsluta vår slutdiskussion med att belysa några fördelar som arbetet med elevinflytande kan innebära. Vi har kommit fram till att eleverna blir goda samhällsmedborgare, vilket innebär att de kan hantera både den formella och informella demokratin med hjälp av deliberativa samtal. När eleverna lär sig att planera och organisera sin vardag och sitt arbete innebär det att de är väl förberedda för ett liv utanför skolan. Pedagoger och elever förstärker gemenskapen genom att samarbeta och sträva efter samma mål. När pedagogerna tillsammans med eleverna väcker deras lust till att lära skapas det ett bättre arbetsklimat, genom att eleverna får mer ansvar blir de också mer motiverade. En av våra respondenters skola och flera i litteraturen visar dessutom att det ger goda studieresultat för eleverna när de får möjligheten att påverka sin skolgång.
45
10
Referenser
Litteraturlista
Andersson, Bengt-Erik, 1999. Spräng skolan! Jönköping: Bokförlaget Brain Books AB. Berg, Leif, 1999. Så kan skolan förändras! Författaren och Aros Förlag AB.
Bryman, Alan, 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Egidius, Henry, 1999, 2000. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Henry Egidius och bokförlaget Natur och Kultur.
Ferm, Christer, 1993. Demokrati i praktiken. Stockholm: RUNA FÖRLAG AB.
Krantz, Johan och Persson, Pelle 2001. Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån. Lund: Bokförlaget Moped HB.
Mattson, Ingvar och Petersson, Olof, 2003. Svensk författningspolitik. Stockholm, SNS Förlag.
Premfors, Rune och Roth, Klas (red.), 2004. Deliberativ Demokrati. Lund: Studentlitteratur. Rothstein, Bo, 2001. Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag.
Selberg, Gunvor, 2001. Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur. Tham/Skolverket, 1998. Jag vill ha inflytande över allt. Stockholm: Enskede Offset.
Trost, Jan, 2002. Att skriva uppsats med akribi. Lund, Studentlitteratur. Trost, Jan, 1993, 2005. Kvalitativa intervjuer. Lund, Studentlitteratur.
Rapporter
Mats Danell, Anna Klerfelt, Karin Runevad, Katarina Trodden, 1999. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande. Skolverket.
Skolverket, 2003. Utbildningsinspektion i grundskolorna BB och bb. Skolverket, 2005. Utbildningsinspektion i grundskola AA.
Film
Utbildningsradion, 1987. Demokrati i skolan.
Internet
46
11 Bilagor
Intervjuguide
Vi har tagit fast på denna målsättning i värdegrunden och arbetar utifrån den i vårt examensarbete.
Enligt Lpo 94 ”…Undervisning ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet.
Undervisningen ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar genom att deltaga i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter.
Eleverna ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar…”
1a. Vad betyder dessa formuleringar för dig i din undervisning?
1b. Vilka möjligheter ser du med dessa formuleringar i ditt arbete?
1c. Vilka svårigheter ser du med dessa formuleringar i ditt arbete?
2a. Har du några förebilder eller något du inspireras av i din undervisning?
2b. Eller arbetar du rentav efter någon teori eller pedagogisk riktning?
3. Innehållet i din undervisning styrs delvis av kursplaner, läroplaner och timplaner. Om dina elever får påverka innehållet i undervisningen, kan du beskriva hur detta görs i så fall?
4. Andra faktorer som elever kan påverka är organisation (lektionsupplägget) och tiden för sina studier. Om dina elever har möjligheter att påverka detta, kan du beskriva hur detta görs i så fall?
47 5a. Vad betyder elevinflytande för dig?
5b. Vilka möjligheter ser du med elevinflytande?
5c. Vilka svårigheter ser du med elevinflytande?
6. På vilket sätt arbetar din skola med elevinflytande?
7. Vi har valt att se på elevinflytande enbart i undervisningssituationer. De områden vi väljer att fokusera på är; innehåll, organisation (lektionsupplägg) och tid.
Vi har valt att definiera elevinflytande enligt dessa fyra begrepp:
Medverkan Lärarstyrd undervisning.
Eleven har endast att välja på att vara i skolan eller inte och vilken kunskap den vill ta till sig genom att lyssna eller inte.
Medinflytande Lärarstyrd
undervisning direkt eller indirekt.
Eleverna har klassråd som kan ledas av dem själva men är begränsat till skolmiljöfrågor. Elevens val där lärarna förutbestämt valmöjligheterna. 1 fri lektion/v t.ex. roliga timmen. IUP
Medbestämmande Delvis lärarstyrd undervisning. Delvis diskussion och planering med eleverna av undervisningen, gällande innehåll, organisation och tid. IUP
Beslutsrätt
Enstaka lärarstyrda lektioner.
Läraren fungerar som en mentor för eleven. Mentorn och eleven har regelbundna planerings och utvärderings- möten. Eleven har eget ansvar för sina studier.
36
Inom de områden vi fokuserar på, innehåll, organisation och tid. Vilken nivå arbetar du med elevinflytande utifrån vår definition? Kan du förklara och ge exempel på detta?
8a. Vi tror att pedagoger mestadels arbetar utifrån medverkan eller medinflytande håller du med om vårt påstående?
8b. Om du håller med om vårt påstående, vad tror du detta beror på?
36 Utbildningsradion, 1987. Demokrati i skolan samt Ferm, Christer, 1993. Demokrati i
48
9. Om du ser på elevinflytande på annat sätt än ovanstående definitioner och arbetar med elevinflytande i annan form. Beskriv då gärna ditt arbetssätt?