1
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Elevinflytande
En studie av pedagogers syn på begreppet med utgångspunkt i styrdokumenten
Ditte Kjell och Anette Pagels
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Jan Anders Andersson
Samhällsvetenskap och lärande
2
Sammanfattning/Abstract
Vi har undersökt pedagogernas svårigheter dels att tolka styrdokumentens formuleringar kring begreppet elevinflytande. Dels vad är som gör att pedagogerna har så svårt att införa och arbeta efter styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi visste redan att det fanns en lång tradition av det formella inflytandet så som klassråd och elevråd i den svenska skolan. Det vi koncentrerat på inom området elevinflytande är det som kallas det informella inflytandet, det inflytande som ger eleven möjlighet att påverka innehåll, organisation och tid inom undervisningen. Vi har även fokuserat på pedagogens individuella tolkning av begreppet och de möjligheter och svårigheter denne har inför att införa och arbeta med det informella inflytandet.
Nyckelord: Elevinflytande, formellt inflytande, informellt inflytande, möjligheter och
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.2 En kortfattad litteraturstudie ... 2
1.3 Metod ... 4
1.4 Genomförande ... 4
1.5 Definitioner ... 5
2 Vår definition av elevinflytande ... 6
3 Elevinflytande i svensk skola ... 10
3.1 1946 års skolkommission ... 10 3.2 1957 – skolberedning ... 11 3.3 Lgr 62 ... 11 3.4 Lgr 69 och Lgy 70 ... 12 3.5 Lgr 80 ... 12 3.6 Lpo 94 ... 13
4 Resultat av intervju A ... 14
5 Resultat av intervju B ... 19
6 Resultat av intervju C ... 23
7 Resultat av intervju D ... 28
8 Analys och diskussion av intervjuerna ... 32
8.1 Formuleringar i Lpo 94 ... 32
8.2 Inspiration och förebilder ... 33
8.3 Det informella inflytandet ... 34
8.4 Egen syn på elevinflytande ... 35
8.5 Skolans arbete ... 36
8.6 Vår nivågruppering av elevinflytande ... 36
8.7 Problematiken kring elevinflytande ... 37
9 Slutdiskussion ... 39
10 Referenser ... 43
6
1 Inledning
Våra erfarenheter från lärarutbildningen samt vår verksamhetsförlagda tid har lagt grunden till denna uppsats. Genom upprepade samtal och övningar kring styrdokumenten har vi insett att det finns många hinder för att nå målen kring elevinflytande som eftersträvas i dem.
”Undervisning ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet.
Undervisningen ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar genom att deltaga i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”1
Skolverket har kritiserat skolor runt om i Sverige för att de inte infört mer elevinflytande bland annat på de två skolor vi haft vår verksamhetsförlagda tid på. Vid de inspektionerna undersöks hur skolorna efterföljer styrdokumenten. De båda skolorna fick anmärkning på att de har stora brister på elevinflytande. Det vi har reagerat på är att trots inspektionernas bristfälliga resultat har vi förstått genom samtal med våra kollegor att det finns ett intresse hos dem att arbeta med elevinflytande. Men även om intresset verkar finnas har vi lagt märke till olika svårigheter att införa och arbeta med elevinflytande.
Vi har förstått att det oftast finns ett formellt inflytande, exempelvis klassråd, elevråd på de flesta skolor. Det man har problem med är att införa och arbeta med det informella inflytandet, vilket innebär att eleven kan påverka undervisningen gällande innehåll, organisation och tid.2
Vi är övertygade om att det inte är så enkelt att det bara finns en lösning på detta problem. Problematiken består förmodligen av många olika faktorer samt pedagogernas individuella åsikter och arbetsförutsättningar. En av anledningarna skulle kunna vara att synsättet på elevinflytande varierar och att det är svårt att hitta en enkel beskrivning på vad det är och vad det exakt innebär. Vi tror också att pedagogens och skolans syn på lärande har
1 Lpo -94 s 6-7.
7
stor betydelse då alla måste vara överrens och sträva efter samma mål. De yttre faktorerna så som resurser, skolmiljö och kompetensutbildning kan också bidra till problematiken.
1.1 Syfte och frågeställning
Vi vill undersöka varför fler pedagoger inte arbetar med elevinflytande och vad det kan tänkas bero på. Vi finner detta vara en högst aktuell fråga då Skolverkets utbildningsinspektion ställer krav på att mål och riktlinjer i styrdokumenten efterföljs. En annan intressant aspekt är att begreppet elevinflytande har varit aktuellt ända sedan de stora skolutredningarna på 1940 talet. Elevinflytande är viktigt för elevernas demokratiska handlingsberedskap och för elevernas utvecklings möjligheter. Vi tror även att skolans olika vardagssituationer kan göras mer lustfylld om eleverna känner att deras röst blir hörd och att de känner eget ansvar för sin utveckling och sitt lärande. Denna relation som bygger på samspel, ömsesidig respekt och ett givande och tagande mellan pedagoger och elever, menar vi kan göra alla parter mer motiverade samt gynna elevernas studieresultat. Genom att belysa eventuell problematik som det kan innebära att införa och arbeta med elevinflytande, hoppas vi med vår uppsats kunna konkretisera och möjligtvis avdramatisera dessa svårigheter. På så vis hoppas vi kunna inspirera pedagoger till att börja arbeta mer aktivt med elevinflytande.
Våra frågeställningar är:
• Varför arbetar fler pedagoger inte enligt styrdokumentens mål och riktlinjer med elevinflytande och vad beror problematiken på?
• Hur tolkar pedagogerna formuleringarna kring elevinflytande i styrdokumenten?
• Vad är pedagogens personliga uppfattning av begreppet elevinflytande, samt möjligheter och svårigheter att införa och arbeta med elevinflytande?
1.2 En kortfattad litteraturstudie
När vi har studerat till vår uppsats har vi läst ett antal böcker för att få en djupare förståelse för begreppet elevinflytande och dess innebörd. Vi har läst om hur och varifrån i samhället begreppet formats. Vidare har vi studerat litteratur som rört problematiken kring införandet
8
och arbetet med elevinflytande. Vi har även gått igenom viss litteratur som berört hur man kan arbeta med elevinflytande. För att ni som läser detta arbete ska få en tydligare bild av vårt arbete presenterar vi härmed en kort sammanfattning av de viktigaste titlarna.
• Deliberativ Demokrati. Detta är en bok om samtalets betydelse för möjligheterna att påverka i ett styrelseskick med representativ demokrati som strävar efter deltagardemokrati. Boken diskuterar det deliberativa samtalets betydelse bland annat inom skolan. Klas Roth står som ansvarig redaktör.
• Främja elevers lärande genom elevinflytande. Boken sätter elevernas lärande i centrum och med det också de nationella styrdokumentens mål och riktlinjer. Författaren Gunvor Selberg beskriver hur elevinflytande vuxit fram i den svenska skolan och visar hur man praktiskt kan arbeta med elevinflytande.
• Jag vill ha inflytande över allt. Boken handlar om elevinflytande. Den tar upp svårigheterna kring att tolka begreppet. Författaren Amelie Tham tar upp både det formella och det informella inflytandet. Tham menar också att det är otroligt viktigt att elevinflytande blir tydligt i hela sin mångfald.
• Pedagogik för 2000-talet. Henry Egidius är författaren och boken handlar om den pedagogik som formats under 1900 talet och hur den påverkar 2000 talet. Vi stötte tidigt i arbetet på de som arbetar med elevinflytande hade liknande inspirationskällor, denna bok hjälpte oss att sammanställa källorna.
• Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån. Denna bok berättar om hur man i en skola med elevinflytande arbetar ämnesövergripande. Författarna Pelle Persson och Johan Krantz ger många tips och idéer om hur man i grundskolan bör möta de krav som ett samhälle i förändring ställer med hjälp av exempelvis arbetsmetoden storyline.
• Så kan skolan förändras! Författaren Leif Berg berättar här om hur den traditionella organisationen kan brytas upp och vilka nya modeller som finns. Boken tar upp hur olika skolor över hela Sverige valt omforma skolan till det bättre.
9
1.3 Metod
Vi har valt att arbeta kvalitativt med ostrukturerade intervjuer. Vi grundar vårt val på att vi inte har någon färdig teori som vi vill testa utan fokuserar på respondenternas personliga åsikter och erfarenheter angående vår frågeställning. Vilket innebär att vi frågat oss hur våra respondenter tänker, handlar och resonerar kring ämnet elevinflytande.3 Med denna metod
begränsar vi inte slutsatserna genom att undersöka en förbestämd teori. Däremot kan slutsatser vara svåra att dra då respondenternas tankegång kan variera oerhört.
När vi valde respondenter utgick vi från att vi skulle få ett så brett perspektiv på den svenska skolsituationen som möjligt, så vi valde fyra oberoende pedagoger. Vi tog hänsyn till deras yrkeskompetens, de har alla minst fem års arbetslivserfarenhet. Vi har också tagit hänsyn till vilken miljö pedagogerna arbetar i, vi har valt två respondenter i storstad och två i mindre städer. Vidare ville vi respondenterna skulle representera Sveriges mångfald, därav valet av två mångkulturella skolor och två där flertalet elever har svensk bakgrund. Skolornas profilering har vi också uppmärksammat då det blir mer och mer vanligt i det svenska samhället. Två av våra valda pedagoger arbetar aktivt med elevinflytande, den tredje arbetar med utepedagogik, den fjärde arbetar mer traditionellt. Vi har även tagit hänsyn till vilka årskurser pedagogerna arbetar med, två arbetar med årskurs 1-6 och två med årskurs 7-9. Vi kunde ha gjort det lättare för oss genom att enbart intervjua pedagoger som arbetar mindre med elevinflytande. Genom att intervjua pedagoger med olika erfarenheter kring elevinflytande, är våra förhoppningar att få ett bättre resultat på vår undersökning.
1.4 Genomförande
Utförandet av intervjuerna har gått till på så sätt att vi först har skickat ut en intervjuguide så att respondenterna har kunnat sätta sig in i vår frågeställning. Några av respondenterna valde att besvara intervjuguiden skriftligt före intervjun. Därefter har vi dels utifrån guiden och dels utifrån löpande samtal diskuterat kring ämnet. Vi förde anteckningar under hela samtalet och har därefter sammanställt intervjuerna. Respondenterna och skolorna där de arbetar kommer
10
också att beskrivas för att läsaren ska få en tydlig och realistisk bild av deras vardag. Resultaten från intervjuerna kommer att presenteras en och en, därefter kommer vi att diskutera och analysera jämförelser och svar i ett gemensamt kapitel.
1.5 Definitioner
När vi pratar om elevinflytande i denna uppsats så förutsätter vi att man på ett eller annat sätt arbetar med ett formellt inflytande i form av klassråd, elevråd eller liknande forum. Det formella inflytandet har en direkt koppling till vårt styrelseskick i Sverige så kallad representativ demokrati. Det elevinflytande som vi efterlyser och anser att det är brist på är det informella inflytandet. Detta begrepp kopplas till det man kallar deltagardemokrati. Det informella inflytandet innefattar undervisningens innehåll, organisation och tid. Så när vi pratar om att arbeta aktivt med elevinflytande så arbetar man både formellt och informellt med elevinflytande.4
Vi har valt att i vår intervjuguide definiera begreppet elevinflytande i olika nivåer. De olika nivåerna är medverkan, medinflytande, medbestämmande och beslutsrätt. Dessa begrepp har vi tagit ifrån filmen Demokrati i skolan men utvecklat innebörden med hjälp av litteraturen. I uppsatsen kommer detta att benämnas som vår nivågruppering, intervjuguiden finns som bilaga.
Vi kommer i vår uppsats även att nämna ordet traditionell undervisning, med det begreppet menar vi en pedagog/skola som arbetar utifrån en traditionell syn på kunskap. Då menar vi att kunskapen är given, läraren besitter kunskapen och ger den till eleven.5 Eleven har möjlighet
till formellt inflytande men har inget informellt inflytande.6
När vi använder ordet styrdokument har vi medvetet valt att endast innefatta Skollagen och Lpo 94. Eftersom det finns lärare som anser att:
4 Tham / Skolverket. Jag vill ha inflytande över allt. (1998) s. 9. 5 Andersson, Bengt-Erik. Spräng skolan! (1999) s. 65.
11
”Läroplanens krav på ett utvecklat elevinflytande strider mot kursplanens detaljerade krav på ämneskunskaper”.7
Vi har förstått att det finns en egen problematik kring att arbeta med elevinflytande och detaljkunskaper, många som arbetar aktivt med elevinflytande förespråkar ämnesövergripande undervisning.8
7 Danell Mats, m.fl. Inflytandets villkor En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande. (1999) s. 72. 8 Krantz Johan och Persson Pelle, Sex, godis och mobiltelefoner – pedagogik underifrån. (2001) s. 23.
12
2 Vår definition av elevinflytande
Det finns en generell missbedömning av begreppet elevinflytande som lyder ”den högsta formen för inflytande skulle vara när vuxna helt överlämnar beslutsfattandet till barn och unga”9. Denna felaktiga föreställning vill vi gärna förändra. Ordet inflytande betyder att man har möjlighet att påverka något.10 Elevinflytande betyder alltså att eleven ska ha möjlighet att
påverka sin skolgång. Vi har dock letat överallt efter en längre definition och förklaring av begreppet elevinflytande. Vi har letat i skollagen, på skolverket, i styrdokumenten och inom relevant litteratur, men tyvärr inte funnit någon given definition av begreppet. Av den orsaken har vi sammanfattat allt det vi läst om elevinflytande och skissat upp en ram för er läsare på hur vi uppfattar elevinflytande. Vi har funnit att för att förstå målet med elevinflytande måste vi börja med att förklara det från ett större samhällsperspektiv.
I Sverige idag har vi representativ demokrati, trots detta så skolas och uppmuntras medborgarna till en deltagardemokrati både i skolan och på arbetsplatsen11. Vilket är en
naturlig demokratiutveckling då Sverige idag till stor del är mål- och resultatstyrt12. Mål- och resultat styrning har utvecklats till följd av att det är mycket svårt att göra lagar och förordningar som täcker upp alla tänkbara situationer som kan uppkomma i vårt avancerade samhälle. Formen som demokratiutredningen och andra kunniga förespråkar, för att eleverna ska få erfarenhet av både representativ- och deltagardemokrati i skolan är det deliberativa samtalet.13 Deliberativ betyder överväga, rådslå samt överlägga14. Skolverket förespråkar det deliberativa samtalet i Lpo 94 bland annat i dessa meningar:
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
9 Skolverket, Jag vill ha inflytande över allt (1998) s. 8. 10 http://www.ne.se.
11 Rothstein, Bo, Politik som organisation (2001) s.182-183.
12 Mattson, Ingvar och Petersson, Olof, Svensk författningspoliti (2003) s. 155. 13 Roth, Klas och Premfors, Rune, Deliberativ demokrati (2004) s. 7.
13
• utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter…
Läraren skall
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen…
Det deliberativa samtalet ska var en del av vardagen i skolan, alla elever, lärare och andra medarbetare i skolan ska delta. För eleven innebär det att den dels kan ha ett formellt inflytande, dels ett informellt inflytande på sin skolgång. Inom det formella inflytandet får eleven lära sig att påverka genom klassråd, elevråd, skolråd och kanske kommunfullmäktige. På så vis får eleven erfarenhet av mötesordning och den representativa demokratin, här kan eleven diskutera och påverka sin skolmiljö och organisationen av skolan. Det informella inflytandet representerar deltagardemokratin, där eleven ges möjlighet att påverka innehållet i undervisningen, organisationen av undervisningen och tiden den ska tillbringa i skolan. I de båda formerna spelar det deliberativa samtalet en viktig roll för att:
”I den deliberativa demokratiteorin… betonas argumentationernas och samtalets fundamentala betydelse för demokratin. Endast sådan maktutövning kan skapa förtroende som samspelar med övertygelser som uppstått i fria samtal medborgare emellan. Demokratin ger ett ramverk för fri diskussion mellan jämlikar. Politik kopplas till diskussion. Demokratin är därför i behov av arenor där opinioner kan bildas, debatteras och ifrågasättas.”15
Enligt Skolverket är skolan en arena där det deliberativa samtalet ska uppmuntras och hållas. Dels för att skapa den skola som elever och lärare vill ha, dels för att förbereda eleverna för samhällslivet. Så när vi i fortsättning pratar om elevinflytande menar vi att eleverna ska ha möjlighet att påverka både formellt och informellt genom det deliberativa samtalet.
14
3 Elevinflytande i svensk skola
”I årtionden har huvudmålet för svenska skolreformer varit att skapa en demokratisk skola. I teorin instämmer nästan alla i den västerländska kulturens grundläggande principer om alla människors lika värde och människans okränkbarhet. Praktiken utövas dock inte alltid så att dessa grundpelare i demokratin förverkligas. Som en konsekvens av detta kan skolor se olika ut både innehållsmässigt, organisatoriskt och pedagogiskt”.16
3.1 1946 års skolkommission
De stora skolutredningarna på 1940- talet nämns i många böcker som genombrottet för att införa elevinflytande i skolan. 1946 års skolkommission påpekade att situationen i skolan är som ett litet samhälle och ska vara en förberedelse för ett liv i samhället. Syftet skulle vara att lyfta fram elevernas frihetskänsla, ansvarskänsla och deras samarbetsförmåga allt för att eleverna skulle bemöta en ljusare framtid. Det påpekades också att elevernas strävan efter ett större inflytande måste stödjas helhjärtat från skolmyndigheterna. Kommissionen talar vidare om i vilka frågor eleverna bör ha medinflytande:
Lärjungarna bör genom sina representanter beredas ett betydande medinflytande på skolans sociala liv, på utformningen av skolans ordningsföreskrifter och på tillämpningen av dessa. De bör vidare ha förslagsrätt beträffande själva skolarbetets läggning och ha rätt till överläggning med rektor och lärarkår härom. 17
Hemskheterna som inträffade under andra världskriget gjorde att samhället genomgick en stor förändring, vilket påverkade införandet av ett demokratiskt förhållningssätt i skolan. Skolan skulle inte bara demokratiseras utan lärarna skulle även individuellt handleda eleverna och detaljkunskaperna skulle inte längre vara i fokus. Man inriktade sig på att ge eleverna rätt
16 Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande. (2001) Lund: Studentlitteratur s. 50. 17
15
studieteknik för att hjälpa dem att skaffa sig ny kunskap och bli bättre samhällsmedborgare. Arbetssätten projektarbete och temaarbeten infördes med inspiration av Dewey.
3.2 1957- skolberedning
Fokuseringen på skolans demokratifostran var i full gång och ämnet samhällskunskap sattes på schemat för årskurserna 4-9. Detta ämne skulle ge eleverna konkret kännedom om vad som väntade dem ute i samhället.
Ett stort steg i utvecklingen gjordes med 1950-talets försöksverksamhet med enhetsskolan. I enhetsskolan betonades två tankelinjer. Det ena var individens självförverkligande, det andra var de individuella skillnaderna hos eleverna. Konsekvensen av dessa tankegångar är att elever med olika förutsättningar och olika sociala bakgrund skulle undervisas i samma klasser och inte i olika skolor som folkskola och läroverk.
”1957 tillsattes en skolberedning för att utforma organisation och läroplaner för en grundskola. Man kan i det arbetet hitta demokrati- och decentraliseringstankar.”18
3.3 Lgr 62
På 60-talet hade behaviorismen och exempelvis psykologen Skinners inlärningspsykologi stor inverkan på undervisningen och då fick individernas sociala utveckling och elevernas träning av förmågan att samarbeta sättas åt sidan. De lärare som tyckte att eleverna skulle få påverka fick mothugg. Pedagogiska diskussioner tog fart och ämnesexperter satte sig ner och diskuterade. De kom fram till att ämnet och metoden var det viktigaste, ämneskunskaper skulle läras ut. Undervisningsprocessen grundade sig på information, övning och repetition. Trots denna tillbakagång till detaljkunskaper gavs förslag till åtgärder att öka elevernas inflytande. Även att man måste lyckas skapa ett demokratiskt förhållande mellan skolledare, lärare och elever för att lyckas.
16
”I läroplanerna, styrdokumenten, för grundskolan och läroplanerna för gymnasiet framfördes kraven på ökat elevinflytande. Elevernas utveckling skulle främjas genom medinflytande och medansvar.”19
Det talades om att eleverna skulle ha inflytande över undervisningens innehåll samt även utvärdera resultatet. Även att eleverna ska framföra sina åsikter i klassråd och elevråd.
3.4 Lgr 69 och Lgy 70
Lgr 69 och Lgy 70 lyfte båda upp elevinflytandet i utbildningen. Även kreativitet började dyka upp som ett nyckelord. Hittills hade skolan varit uppdelad i olika ämnen men dessa nya läroplaner gav möjligheter att arbeta ämnesövergripande. Utredningen om skolans inre arbete SIA tillsattes av regeringen samtidigt som Lgr 69 introducerades i skolorna. Utredningarna säger i stort att många elever var skoltrötta och detta kunde förändras med ett mer aktivt elevinflytande.
Ett par år senare 1979, fick eleverna i grundskolan för första gången ” i förordningen stadgad rätt till medinflytande.”20 Då främst genom att införa klassråd men eleverna skulle
även kallas till konferenser som rörde frågor angående skolmiljöfrågor, planering och pedagogik.
3.5 Lgr 80
Genom bland annat SIA utredningarna togs de första stegen mot en decentraliserad skola – fördelat inflytande på skolan. Dessa konsekvenser utvecklades i åttiotalets läroplan för grundskolan Lgr 80. Denna läroplan menade att skolans arbete ska präglas av en demokratisk samhälls och människosyn. Där påpekades även att:
”Skolan har skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad”21
19 Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande (2001) Lund: Studentlitteratur s. 60. 20 Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande (2001)Lund: Studentlitteratur s. 62. 21 Lgr 80 s. 13.
17
Enligt Lgr 80 skulle eleverna ha inflytande i hela sitt eget lärande, i val av arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärdering. Arbetsenheter och arbetslag började användas som forum för pedagogerna för att ett samarbete skulle ske.
3.6 Lpo 94
Lpo 94 innefattade en ny viktig aspekt av lärande som var att förflytta sig ifrån social inkompetens till social kompetens, med hjälp av att eleverna måste ha inflytande i sitt eget lärande beskrivs tydligt i läroplanen.
”Kunskap är inte en avbildning av verkligheten, utan ett sätt att göra verkligheten begriplig.”22
Enligt Lpo 94 ska inflytande och ansvar tränas i det dagliga arbetet i klassrummet och inte bara vid enskilda tillfällen. Lärarens huvudansvar ska vara att leda eleverna till att ta ansvar för sitt eget lärande, även att läraren ska ha ett demokratiskt förhållningssätt.
”Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning formas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. 23
22 Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande (2001) Lund: Studentlitteratur s. 64. 23 Skollagen kap 4, § 2.
18
4 Resultat av intervju A
Skola AA ligger i en av Sveriges största städer i ett segregerat ytterområde. Många av eleverna på skolan har föräldrar som lever under svåra socioekonomiska förhållanden. Arbetslösheten i området är hög i jämförelse med staden i övrigt. De flesta av eleverna bor nära sin skola i lägenheter byggda på 70-talet. I stort sett alla elever är födda utomlands eller av föräldrar som är födda utanför Sverige. På skolan finns det fritidshem, förskoleklass, klasser från år 1-9 samt en fritidsgård. Undervisningen bedrivs i åldershomogena klasser. Skolan har många elever och arbetsklimatet är stökigt. Många av eleverna har svåra språkliga problem och når inte upp till målen i årskurs 5 och 9. Skolan har ca 50 lärare och ca 750 elever. Skolverket har nyligen inspekterat skolan, då påtalade arbetet med elevinflytande som ett utvecklingsområde, vilket innebär att skolan inom ett år måste ha gjort en plan för att förbättra arbetet.
Pedagog A som vi har valt att intervjua har varit verksam på skolan i över 30 år, detta är i stort sett hela hennes yrkesverksamma karriär. Hennes nuvarande klass är en årskurs 3 och A är också utvald till pedagogisk ledare i arbetslaget. Den pedagogiska ledaren är utvald av skolans ledning. De pedagogiska ledarna (en i varje arbetslag) träffas tillsammans med ledningen en gång i veckan för samtal kring strategiska och pedagogiska frågor. A trivs väldigt bra på skolan och är väldigt engagerad och intresserad av allt hon kan för barnens bästa. Dock är A missnöjd med de ekonomiska indragningarna som skedde förra året då det drogs in tjänster på skolan. Eftersom eleverna har språksvårigheter så har indragningarna påverkat kvaliteten på undervisningen. En lärare på 23 elever är för lite eller nästan ohållbart menar A. Men i förhållande till många andra klasser på skolan fungerar det ändå över förväntan i A’s klass.
Om formuleringarna i Lpo 94
”För mig betyder dessa formuleringar att eleverna ska få vara delaktiga i undervisningen i den mån det går beroende på skolsituationen. Även att eleverna ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sin egen skolgång. I ett väldigt tidigt skede försöker jag alltid göra klart för
19
eleverna att de går där för sin egen skull och inte för någon annans. Eleverna får lära sig att ta ansvar genom att ha hand om olika saker i klassrummet och skolmiljön. Eleverna sitter också om grupper på 4-6 elever i klassrummet, dessa grupper kallar vi familjer. Familjen har ett gemensamt ansvar att ta hand om sin familj, att vara tysta, samarbeta och att plocka undan exempelvis. Mina elever får tyvärr inte så stort inflytande över sin skolgång men jag hade önskat att det kunde göras mer åt situationen. De får dock förfoga över klassen en timme varje fredag, då turas de olika familjerna om att göra vad de vill. Jag tycker att dessa formuleringar och mycket som skrivs i exempelvis Lpo 94 är för svårtolkat. Det finns förmodligen lika många tolkningar som det finns läsare, i och med att det är riktlinjer så bör de konkretiseras på ett tydligt sätt. Så länge formuleringarna inte tydliggörs så tycker inte jag att skolverket borde ha rätt att inspektera utifrån dem”.
Inspiration och förebilder
A arbetar mer traditionellt mestadels med lärarledd undervisning, men försöker växla mellan läraraktiva och elevaktiva arbetssätt. A använder Ltg-metoden, lära sig läsa på talets grund, i stort då det gäller läs och skriv inlärning. A jobbar även med Kiwi böcker, en inlärnings metod från Nya Zeeland. Denna metod bygger mycket på att arbeta utifrån elevens utvecklingsnivå och vilken sorts böcker som bäst lämpar sig till det enskilda barnet. Lärandet innefattar många moment, i det ena som kallas vägledd läsning fungerar läraren som en handledare och barnen kan då med hjälp utifrån läraren bemästra en högre utvecklings zon. A arbetar också mycket med musik, bild, lek och dans, hon tycker det är bra för eleverna att lära med olika sinnen. Framförallt för att vi lär på så olika sätt och att arbeta med många olika metoder främjar många olika inlärningsstilar. Inspiration har A fått från bland annat från Maria Montessori. Speciellt tror A på att låta eleverna hämta kunskap genom att arbeta undersökande, genom att lösa problem och reflektera över dessa.
Vygotskij inspirerar A framförallt genom att elev och lärare ska ha ett aktivt samspel utifrån en ömsesidig respekt, men även tanken att talspråk och skriftspråk hänger samman. Flertalet gånger påpekar A att eftersom situationen ser ut som den gör på skolan med så låg nivå på språket och mycket stök i klasserna behöver dessa elever en mycket strukturerad undervisning för att känna trygghet och därmed fungera. Därför måste den mesta undervisningen tyvärr vara lärarstyrd framförallt efter indragningarna av tjänster. Tidigare fanns det 2 klasslärare som gav betydligt fler möjligheter i klassrummet för eleverna.
20
Informellt elevinflytande
”Mina elever påverkar inte vilka ämnen eller vad vi ska läsa om. Men om jag presenterar ett ämne, brukar jag börja med att eleverna får ställa frågor kring ämnet vad de vill veta något om, sedan riktar jag ämnet/området åt barnens intresseområde. Jag låter även barnen få bestämma där jag anser det lämpligt, klassens timme, vad vi ska laga på hemkunskapen, lekar, även i viss mån utflykter. De påverkar tiden till lektionerna och arbetsområdet i stort sett alltid eftersom de alltid får göra färdigt uppgiften hur lång tid det än tar. Eftersom uppgifterna tar olika långt tid för eleverna att göra, så får de elever som blir färdiga välja fritt på relevanta saker att arbeta med då.”
Egen syn på elevinflytande
”Det betyder att eleverna har inflytande eller ett medbestämmande över sin undervisning, både genom att bestämma över en del saker, vad de vill göra och på vilket sätt de vill göra det. Även att pedagogen är öppen för förändringar och är lyhörd för vad barnen har behov av. Elevinflytande är ett svårt begrepp som jag inte har helt under kontroll och jag vet inte hur man kan arbeta med det på ett bra sätt. Jag känner att jag inte har den kunskap som krävs och jag saknar direktiv och riktlinjer att arbeta efter både av skolledningen och av skolverket som skickar ut styrdokumenten. Hur mycket inflytande krävs egentligen för att det verkligen är eleverna som har haft ett inflytande? När är det elevinflytande som i grund och botten är lärarlett? Jag hade gärna velat fortbilda mig inom området då jag tror det är viktigt för eleverna.”
”Eleverna kan utveckla sina kreativa sinnen genom att få ett större inflytande. Även bli en bättre samhällsmedborgare genom att tidigt lära sig att ta ansvar. Man får en bättre vi - känsla i klassrummet eller på hela skolan då man arbetar mer som ett team. Att eleverna blir bättre förbereda på den hårda värld och det tuffa klimat som väntar efter skolan. Läraren får om det fungerar kanske mer tid att hjälpa och handleda eleverna och kanske mindre tid till att hålla ordning i klassen.”
Eleverna på en del skolor vill inte och kan ha svårt att ta ansvar. Möjligtvis på en sådan här typ av skola med stort behov av strukturerad undervisning kan viktiga saker som läsa/skriva/räkna få ett mindre utrymme än vad som behövs. Svagare elever kan kanske slippa undan på dessa lektioner. Elevinflytande gynnar kanske de redan starka elever som vågar framföra sina initiativ och idéer och missgynnar i så fall de redan svaga. Det är ett problem att
21
eleverna inte riktigt vet vad de kan påverka och vilket inflytande de har rätt till. På en skola med många etniciteter kan man få en negativ reaktion från föräldrarna då de oftast tycker att läraren ska ta ansvar och vara lärare. Jag ser även ekonomiska svårigheter både med material, utrymme och framförallt lärartjänster. Men det största och svåraste är nog framförallt okunskapen om att införa och arbeta utifrån ett aktivt elevinflytande.”
Skolans arbete med elevinflytande
På pedagog A´s skola arbetar man med elevinflytande på följande sätt: Elevens val
Elevråd/ Klassråd
Skolråd- syfte ge inflytande för elever och föräldrar. I skolråden sitter även lärare, ledning och politiker med.
Föräldragrupper
Lokal arbetsplan- med demokrati och inflytande som särskild punkt. Individuella utvecklingsplaner
Utvärderingar från eleverna.
Vår nivågruppering av elevinflytande
”Enligt er definition har i så fall mina elever ett medinflytande i sin skolsituation. De har elevens val som är förbestämda val från pedagoger som ni påpekar. Även har vi klassrepresentanter som sitter med i elevråd. Vi har föräldrar i föräldrar grupper. Klassen förfogar också över klassens timme.”
Problematiken kring elevinflytande
”De flesta pedagoger jag stött på arbetar nog utifrån medinflytande, det kan jag nog säga att alla mina ca 50 kollegor gör. Blir väl enklast så när det saknas kunskap och instruktioner. Även tiden på skolorna är knappa för pedagoger det blir mer och mer skriftliga saker som ska lämnas in till ledningen. Tiden för vidare utbildning och förnyelse är knapp. Många tänker nog att varför ska man förnya ett koncept som fungerar? Tryggheten att släppa på strukturen har nog också många pedagoger svårt för, speciellt på skolor av detta slag då eleverna är i behov av oerhört tydlig struktur för att fungera.”
22
5 Resultat av intervju B
Skola BB ligger i en mindre stad i södra Skåne. Staden skolan ligger i är belägen längst med en tåglinje och servar landsortsbefolkningen i omgivningen med allt det nödvändigaste. Skolan har åldersblandade klasser i form av en F-2a, en 3-4a, en 5-6a samt en åldersblandad Montessoriklass. De har även fritidsverksamhet på morgonen och eftermiddagen. Skolan ligger i den södra delen av staden, i anslutning till ännu en F-6 skola samt högstadieskolan i staden. Skolan hyser ca 150 elever och har ca 20 anställda, den har god ekonomi och bra ”förutsättningar”. Skolan ligger i ett villaområde som också är skolans upptagningsområde, tillsammans med vissa delar av landsbygden. De flesta eleverna har gifta eller sammanboende föräldrar samt 1-2 syskon, 99 % har svenskt bakgrund. Skolan har valt att ha ute verksamhet - en så kallad friluftsprofil. När utbildningsinspektionen kom till skolan 2003 fick man liksom skola A anmärkning på avsaknaden av elevinflytande.
Pedagog B som vi valt att intervjua är kvinna och född på 1960 talet. B har fem års yrkeserfarenhet och gick en lärarutbildning med inriktning mot temaarbete. B har arbetat på denna arbetsplats sedan hon avslutade utbildningen och trivs bra. Mycket beroende på det goda samarbete hon och hennes partner utvecklat under dessa år, i 3-4an de har gemensamt ansvar för idag. B är även ansvarig för kamratstödjarna på skolan, hon är också med i nätverksgruppen för engelska språket i kommunen. Skolans personal har allmänna personal träffar två gånger i månaden och arbetslagsträffar två gånger i månaden då de ofta arbetar med olika teman. B är mycket engagerad och tar ofta initiativ och ansvar för skolans gemensamma aktiviteter och andra målsättningar. Skolan erbjuder ofta pedagogerna utbildningar som hon gärna deltar i.
23
Om formuleringarna i Lpo 94
”Formuleringen är en viktig del, en stor del av vårt uppdrag – att lära eleverna de demokratiska formerna. På vilket sätt man gör det kan ju vara väldigt olika. Det är svårt för den är väldigt abstrakt. Elevråd och klassråd med omröstningar där majoriteten vinner, det blir bara en önskebrunn, där man får önska det man vill ha här på skolan. Eleverna ser inte den demokratiska gången, jag tror att den är abstrakt och svår att greppa. Eleverna som är med i elevrådet verkar inte förstått hur viktigt det är att gå tillbaka till klassen och förmedla uppdraget, de tar det oftast inte på allvar, men vi gör det nog inte så viktigt för dem heller. Vi måste förmedla till eleverna vikten av det formella inflytandet och se till att de får tid till det och det måste ske ganska tätt inpå, annars glömmer de ju det. De känner nog inte att de har så mycket att bestämma över. Egentligen är det arbetet i klassrummet som är det viktigaste det är där man egentligen ska börja och befästa elevinflytandet, men det är om möjligt ännu svårare.”
B och hennes partner arbetar oftast i 40 minuters pass, ibland i 80 minuters. De arbetar mycket individanpassat, alla elever ingår i en mängd olika nivågrupperingar utifrån elevernas individuella förutsättningar i de olika ämnena. B har ofta korta genomgångar framme vid tavlan, sedan får eleverna själva och be om hjälp vid behov. B följer ofta upp arbetet i slutet av varje pass.
Inspiration och förebild
”Jag har inga förebilder. Tematisk undervisning är ju en inspiration i sig. Vi har ju inte tema hela tiden men det är en intention. Det finns så mycket, det finns bitar från mycket. Jag kan inte plocka ut någon speciell. Jag kan tycka att vissa bitar av Montessori är jättebra, men så läser man Dewey och Freinet så vill man arbeta med det. Det är många pedagogiska teorier man kan hitta bra saker i. Jag tror det kan vara bra om man kan ta lite av varje och göra till sitt eget.”
Informellt inflytande
”I temaarbetena får eleverna välja på olika arbetssätt, då har de små mål som de kan bestämma hur de vill uppnå. I det praktiska skapandet inom temaarbetet diskuterar vi fram med dem vad de vill göra och hur dem vill skapa det. Men dem har även möjligheter att påverka vilka källor de vill använda sig av i sin forskning ibland. Vad vi har gjort i klassen för att öka inflytandet över det egna lärandet är att införa Betalöven. Man fyller i vad barnen kan och allt man klarar av i de olika ämnena utifrån styrdokumenten. Det är ett verktyg för att
24
barnen ska kunna se sin egen process och kanske kunna ha lite inflytande och förstå vad det är dem behöver jobba med och varför. Vi satt ju vid något tillfälle med vart barn och skrev målplaner utifrån detta, de målen har dem själva lättillgängligt. Det är ett verktyg som vi hoppas kunna jobba mycket mer med, där vart barn kan ha förslag på hur dem vill nå målen. Det kan vara små korta mål som att lära sig klockan eller att man ska läsa en enklare text med flyt osv.”
Egen syn på elevinflytande
B anser att det är svårt att definiera begreppet elevinflytande och vad det innebär. B vet inte hur mycket eleverna ska ha inflytande över eller vad. B tror att det innebär att låta eleverna bestämma över allt och det vill hon inte.
”Att låta eleverna styra över innehållet alltid tycker hon inte heller kan fungera då de inte kan veta vad de ska sortera mellan.”
Samtidigt känner B att det lätt blir skendemokrati när eleverna endast får bestämma i vilken ordning de ska göra olika saker. Däremot tror B att man kanske kan lära dem elevinflytande, det svåra är hur mycket det ska gälla och i vilken ordning det ska komma?
Skolans arbete med elevinflytande
”Vi har ett förbättringsprojekt här på skolan. Förbättringsprojektet är en direkt följd av Skolverkets inspektion 2003. Ett av målen i projektet är att vi ska öka elevinflytandet, så vi har kommit överens om att hela skolan ska jobba med elevinflytande nu. Det ska vara ett pågående arbete där eleverna ska få veta sina möjligheter till att ha inflytande.I denna kommun har de BUFF – barn och ungdoms fullmäktige, där det sitter representanter från alla skolor. De elever som är med där får en utbildning, men alla som är med i något råd borde få utbildning.
Vår nivågruppering
”Jag känner att vi är på medinflytande.”
Problematiken kring elevinflytande
”Det som hindrar oss från att nå målen är tradition, slentrian och att det är svårt att bryta mönster. Det beror på vilka barngrupper man har också men mest handlar det om att hitta rätt former för det. Sedan att det finns för många måsten, det läggs på uteprofil, temaarbete,
NO-25
projekt och mycket mer. Även om det ska genomsyra allt så blir det lätt att det känns så. Det ska ju finnas med oss hela tiden och det gör det också, men utvecklandet stannar lätt av. Man är lite rädd för det också, funderar på vilka bitar man kan släppa mer. Man är rädd för att tappa vissa elever, känner att vissa inte klarar av det, jag känner att vissa av våra elever är så små. Det svåra är var man ska börja, vad är den successiva stegordningen för att eleverna ska kunna ta mer ansvar. Den har jag nog inte riktigt klar för mig. Man skulle ha en trappa på något vis så det stegras, så dem får mer och mer. Det är inte så lätt! Arbetssätten är nog ofta så att dem som klarar mer elevinflytande får stå tillbaka för dem som är lite mer besvärliga, för de tar så mycket tid och kraft. Det är svårt att se förbi dessa hinder och det är synd! Jag önskar man kunde hitta en lösning på det. Man vill ju att det ska vara enklare för vi vill ju verkligen det här med att öka elevinflytandet.”
26
6 Resultat av intervju C
Skola CC ligger i ett ytterområde till Sveriges största stad. Området som skolan ligger i består till stor del av familjer med god inkomst. Inom det närliggande området ligger flertalet friskolor med diverse pedagogiska inriktningar. I de närliggande kommunerna bor också människor med väldigt god ekonomi. De flesta av eleverna har högutbildade föräldrar och 90-95% av eleverna är födda i Sverige. De flesta eleverna bor i villa. I stort sett alla elever på skolan har sin egen MP3-spelare och mobil, men trots att skolan är lite överklass så är där en väldigt avslappnad stämning. CC är ingen traditionell skola utan en friskola med en profilering mot att arbeta med ett aktivt elevinflytande.
I dagsläget går det ca 260 elever från år 6-9 och här arbetar ca 15 pedagoger. En klass består av ca 20 elever + 1 handledare. Skolan har funnits i drygt 4 år och flertalet lärare har varit med sedan starten. Skolan har åldershomogena klasser. Skola CC har stormöte varannan vecka då all personal medverkar och de diskuterar praktiska saker, de har även arbetslagsmöte varje vecka då diskuteras framförallt sådant som är angeläget för eleverna.
Pedagogen vi valt att intervjua kommer vi att kalla C. C har arbetat på skolan i 2 år och är handledare för en 8:a och är dessutom engelskansvarig på skolan. Detta är det första arbetet som C haft sedan hon blev klar med sin utbildning, men hon hade sin verksamhetsförlagda tid på en traditionell skola under hela utbildningen. Eftersom C är väldigt engagerad i att utveckla elevernas egna kunskaper och arbeta mer som en handledare än som lärare, så var valet av skola självklart då hon letade tjänster. C känner verkligen att skola CC lever upp till hennes värderingar och arbetar på ett sätt hon kan relatera till hennes egna ideal. C trivs utomordentligt på skolan och då framförallt med den gemenskap och profil som skolan har. C kan inte tänka sig att arbeta på en vanlig traditionell skola.
27
Om formuleringarna i Lpo 94
”Dessa formuleringar stämmer helt in på hur våra samlingar ser ut. På morgonsamlingen planerar eleverna sin dag tillsammans med mig, de väljer vad de ska jobba med under dagen. På återsamlingen utvärderar de hur dagen har gått, om deras planering höll exempelvis. Men i min egen undervisning påverkar inte formuleringarna så mycket. Jag har fasta kommunikationspass då jag har planerat vad eleverna ska göra under passet. Det kan hända att jag har flera saker planerat så eleverna kan få välja själva vad de vill arbeta med, men för det mesta gör vi något gemensamt. Däremot har jag workshops varje dag där jag finns till hands för eleverna och de kommer till mig och jobbar med sådant de behöver eller ber om hjälp med. Eleverna väljer själva vilka workshops de går på. De fasta passen är däremot obligatoriska. Det finns ingen möjlighet att arbeta på något annat sätt i min skola då den är profilerad. Jag tycker att det är ett jättebra arbetssätt för ”rätt” elever. Eleverna får möjligheter till stort inflytande över sina studier och lär sig ta ansvar. Eleverna är mer motiverade i sin skolgång eftersom de har ganska fria tyglar. Som sagt, svårigheterna kommer då man har elever som behöver en mer styrd skolform. När man ser hur vissa elever glider igenom sin skolgång och inte får någonting gjort hur mycket tid och stöd man än lägger ner på dem. Hur många samtal man än har med föräldrar och skolchefen, hur många åtgärdsprogram man än skriver och så vidare. Då inser man snabbt att detta arbetssätt inte passar alla, men det får man inte säga högt, för skolans koncept är att skolan passar alla.”
Inspiration och förebilder
”Jag hade en magister i lågstadiet som faktiskt är anledningen till att jag är lärare idag. Han var mycket sträng och hård men alltid rättvis. Jag är inte sån och vill inte vara, men det viktigaste hos min magister är att man kände hur mycket han tyckte om oss. Det ser jag också hos mina elever, de känner att jag tycker om dem och det är super viktigt. Men det är klart att man också inspireras av att se hur eleverna växer när de lär sig att ta ansvar för sina studier och lär sig att planera arbetet. Skolan har en pedagogisk riktning som vi jobbar efter. Jag vet inte om den heter något speciellt men den går som sagt ut på att eleverna själva ska planera sina studier och ta ansvar för dem. Denna inriktning passar mina egna värderingar utmärkt och jag skulle ha svårt att arbeta på en traditionell skola efter att ha arbetat här.”
28
Informellt inflytande
”De påverkar inte direkt innehållet i undervisningen, men har dem önskemål om vad de vill göra eller gå igenom så frågar de bara och då brukar vi gå igenom det vid nästa pass. Men eftersom eleverna bara har ett lärarlett pass i veckan på 45 minuter så vill jag gärna bestämma över innehållet då så att det blir något vettigt av det. Det är ju då de ska lära sig grunderna och öva sin kommunikativa förmåga. Det som är skönt på min skola är att man har så nära kontakt med eleverna och det gör det lättare att föra en dialog med dem om allt, även innehållet i undervisningen. De får ofta påverka på vilket sätt de vill arbeta, men uppgiften får de av mig. I början på varje termin så planerar eleverna hur mycket de ska hinna i varje ämne och vilka veckor sakerna ska vara klara. Varje måndagsmorgon börjar eleverna med att planera sin vecka. De skriver i sin loggbok vilka mål de har för veckan och hur de ska jobba för att nå dit. Dessutom planerar de varje morgon sin dag. Jag visar dem vad som finns tillgängligt under dagen och de väljer själva om de vill gå på någon workshops, sitta vid datorerna eller själva sitta och arbeta. De fasta passen måste de gå på och det är 1 tillfälle/vecka i engelska och moderna språk. Det ges även föreläsningar till olika moment som ska göras beroende på var eleven jobbar. Även till grammatiska moment ges föreläsningar.”
Egen syn på elevinflytande
”Det betyder just det som min skola står för. Att eleverna själva har möjlighet att påverka sin
egen skolgång. Det är viktigt att eleverna själva kan välja vad de vill jobba med just den dagen. Det finns dagar då eleverna inte vill eller orkar jobba med spanska och då gör man inte det heller. Det är också viktigt med ett fungerande elevråd som kan ta upp och diskutera viktiga och angelägna frågor som eleverna vill förändra/förbättra.”
”Eleverna utvecklas enormt och blir mycket mer medvetna om att de själva påverkar
sina studier. De lär sig planera och organisera sitt arbete något som är ovärderligt i det ”verkliga” livet. Eftersom eleverna känner större lust till att lära så blir arbetsklimatet bättre.”
”Jag ser inga svårigheter med elevinflytande, men det får ju inte gå överstyr så att
eleverna bestämmer helt över skolan som över budget och sådant. Det behövs en viss struktur som skolchef och lärare måste stå för. Det ända som kan vara lite problematiskt är det lilla fåtal elever som inte riktigt klarar av detta med ansvarstagande och studera med frihet under ansvar.”
29
Skolans arbete med elevinflytande
”Jag har beskrivit ganska mycket av det i tidigare och senare frågor, men vi har även ett väl fungerande elevråd där flera av representanterna har deltagit i SVEA - Sveriges Elevråds styrelse konferenser. I elevrådet finns det representanter från alla ”klasser” och de sammanträder varannan vecka. Den andra veckan har vi klassråd i vår klass. Dessutom har vi en IT-grupp på skolan med representanter från alla år och den IT-ansvariga på skolan. De sammanträder också varannan vecka och diskuterar IT frågor. De ser även till att alla datorer fungerar och att trasiga datorer lagas. Det finns även ett matråd på skolan som sammanträder 1 gång i månaden för att diskutera maten. Vi har haft varierande matkvalitet på skolan men tack vara matrådets möten med skolchef och mat leverantör har kvaliteten förbättrats.”
Vår nivågruppering av elevinflytande
”Vår skola hamnar definitivt under beslutsrätt. Läraren är en handledare och ansvarar för sin grupp. Dessa elever träffar man varje morgon och eftermiddag för att planera och sedan utvärdera dagen. Dessutom träffar handledaren eleverna enskilt under 15 minuter varje vecka då man planerar för nästa vecka och utvärderar den gångna veckan. Självklart pratar man även om andra personliga saker. Det kan man göra för man känner eleverna så väl och man märker om det är något som är fel. Som jag har sagt tidigare så planerar eleven för sina studier och ansvarar även för den.”
Problematiken kring elevinflytande
”Svårt att säga hur andra skolor arbetar, men det känns som om den ”traditionella” skolan arbetar utifrån medverkan och medinflytande. Jag för min del tror dock att den gamla lärarstyrda skolan är på väg bort då det öppnar fler och fler friskolor hela tiden. Deras profiler och olika pedagogiska inriktningar är oftast långt ifrån den ”traditionella” skolan. Jag tror det beror på tradition, många äldre som inte vill/orkar ändra pedagogik jobbar i den traditionella skolan. Det har ju alltid fungerat så varför ändra? Även att pedagoger tolkar styrdokumenten på olika sätt. Det krävs tydligare direktiv från skolverket för att lyckas ändra den traditionella skolan.”
30
7 Resultat av intervju D
Skola DD påträffas i en mindre universitetsstad. Skolan ligger i ett tungt socialt belastat område. Området har ca 40 % invånare med annan kulturell bakgrund än den traditionellt svenska, men vi är överens om att etnicitet inte är orsaken till områdets dåliga situation, utan människornas sociala situation. Området är segregerat, det består av ett villaområde där dem bor som arbetar på universitetet eller har andra välbetalda arbeten, en så kallad övre medelklass. Den andra delen av området består av lägenheter som ofta står tomma trots lägenhetsbrist i studentstaden. Här bor arbetarklass, arbetslösa, och socialt belastade av olika orsaker. Skolan är en F-9 och har ca 400 elever. Ekonomin är god på grund av att man delar med sig till varandra. Klasserna är åldershomogena och har ofta mer än en pedagog kopplat till sig. Skolan har en uttalad profil som är elevinflytande.
Pedagog D är man, född på 1960 talet och bor i samma stad som han arbetar. D har varit lyckosam i sin karriär som lärare, han fick arbetet på den skolan som han ännu är anställd på, endast sex veckor efter avslutad utbildning 1995. 1997 skulle en högstadieskola varit färdig i anslutning till den 1-6 skola de arbetade på. När det inte blev så, bad föräldrarna D och hans partner E att ändå arbeta vidare med ”deras” sjätte klass. D och E tackade ja och det första året genomförde de undervisningen i en förskolelokal. Här arbetade de två pedagogerna fram en plan för skolan som gäller än idag.
Om formuleringarna i Lpo 94
Formuleringen är den viktigaste, men D tycker vi har glömt en som är exakt lika viktig och grunden i D’s arbete och utveckling av målsättningen på skolan: ”Läraren skall … tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen…”
31
Dessa formuleringar har D och hans medarbetare tagit till sig och med hjälp av sin pedagogiska profession har de format en profil som utgår från dessa formuleringar – en skola med elevinflytande. Skolan visar oerhört goda resultat trots upptagningsområdets sociala brister vilket är givande. Den största svårigheten med denna formulering är att många i den svenska skolan fortfarande ser läroplanen som regel styrd enligt 1962 års läroplan. 1994 års läroplan är målstyrd och de förstår inte att det är vi lärare som bestämmer. Du som lärare tar ansvar för hela skolan, hela organisationens utveckling tillsammans med de andra lärarna. D menar att alla pedagoger kan införa elevinflytande, dem måste bara inse det. D viskar att det är ett problem att Skolverket säkert inte ens själv har bra exempel på välfungerande elevinflytande. D nämner även ett uttalande som Elevorganisationens ordförande som gått på skola DD har yttrat. Att det finns dem som inte vill vara delaktiga eller ha inflytande och det kan vi inte tvinga dem till heller.
Inspiration och förebilder
D ritar tre skisser över en viktig aspekt som han dessutom anser är ett av svaren på vår frågeställning. Uppifrån och ned är de: Behaviorismen – de tror på överföring av kunskap. De som är för en lärarstyrd undervisning befinner sig här. Här ägs kunskapen av läraren och lär sig eleven inte kunskapen så kan den inte heller den. De ser individen och skolan som en byggsats där man måste gå stegvis nerifrån och upp med undervisningen. De inspireras av Pavlov och Skinner. De som befinner sig någonstans i mitten av elevinflytande och lärarstyrd undervisning menar han tillhör kognitivismen, med visst inflytande av konstruktivismen. Piaget är förebilden och stadietänkandet kommer härifrån. D menar att han inspireras och arbetar enligt ett sociokulturellt perspektiv. Med visst inflytande av konstruktivism, det ena utesluter inte det andra menar han. Vygotskij är förgrundsgestalten som sätter barnet i centrum. Språk och kommunikation är ledorden och alla konstruerar själva men i samarbete med andra människor och artefaktorer – saker vi omger oss med.
Informellt inflytande
D anser att många av styrdokumenten är alldeles för komplicerat skrivna för att presentera för eleverna. Det han gör är att lyfta fram enskilda ord och meningar i kursplanerna så som lust och intresse för att lära. Detta används som en motivation för eleverna att vara med och påverka undervisningen – hur ska vi göra detta intressant för dig som elev? D arbetar mycket med Storyline och PBL arbete, då har lärarna valt ett tema som de presenterar för eleverna på
32
ett lockande sätt. Sedan kan eleverna välja mer specifika områden inom temat som de kan bli experter inom, på så vis påverkar de innehållet en hel del.
”Eleverna har väldigt mycket inflytande över just tid och organisation eftersom vi oftast arbetar i 3-4 veckors perioder som man tillsammans med eleven lägger upp mål för. När vi lägger upp målen är eleven också med och gör en tidsplan och arbetar fram hur de ska organisera forskningen. Vi vuxna följer upp arbetet under processen och stöttar dem tills slutprodukten är färdig.”
Egen syn på inflytande
”Elevinflytande innebär inte att eleven ska bestämma allt” För mig och mina medarbetare innebär elevinflytande att eleven och läraren är medforskare i samarbete med varandra. Läraren är en samarbetspartner som ibland är expert, ibland pedagog och främst en vuxen tillsammans med alla andra som arbetar på skolan. De vuxnas främsta uppgift är att ”stötta inte lotsa” eleverna till att bli experter på sina områden samt få eleverna att känna att de äger sina kunskaper.”
Skolans arbete med elevinflytande
”När vi planerar och lägger upp verksamheten efter att resurserna fördelats så tittar vi på hur det motsvarar våra behov. Exempelvis om någon årskurs får ekonomiska eller fysiska resurser över så delar vi med oss till någon som behöver det. I arbetslagen samlas vi och pratar om verksamheten och det är lika viktigt vad som händer i 6an som i 9an även om jag har min tjänst i 8an. Vi har pedagogiska möten flera gånger per termin, där vi diskuterar ny litteratur och forskning i anslutning till vårt eget arbete. Arbetet som lärare går ut på att göra det intressant och roligt för eleverna så att vi inte tappar någon. Vi anser att det bästa sättet att göra det på och samtidigt uppnå styrdokumentens mål är att eleverna ska känna sig motiverade.”
Vår nivågruppering av elevinflytande
”Jag kan inte säga att jag är under beslutsrätt, det beror på att det skulle ha stått ”Eleven och läraren har gemensamt ansvar för elevens studier”, men annars skulle jag ha placerat mig där.
33
Problematiken kring elevinflytande
”Det beror på tre faktorer. Den första faktorn är att läraren inte har definierat sin lärarroll enligt min skiss. Som innebär att om läraren ser sitt klassrum som en ö bland andra öar på skolan och inte tar ansvar för mer än det egna ämnet och/eller klassrummet så fungerar det inte. Alla på skolan har ett gemensamt ansvar, det ska inte finnas någon hierarkisk ordning, alla är samarbetspartners. Den andra faktorn är lärarens kunskapssyn enligt mina tidigare givna definitioner. Läraren måste hänge sig åt den sociokulturella inriktningen med idéer från bl.a. Vygotskij. Den tredje faktorn är att läraren måste se att läroplanen är målstyrd inte regelstyrd, läraren är tvungen att reflektera över sin praktik.”
34
8 Analys och diskussion av intervjuerna
8.1 Formuleringar i Lpo 94
Respondenterna A och B känner att formuleringarna är otydliga och svår tolkade, de saknar tydliga direktiv kring dem. Trots deras bristfälliga kunskap om hur man arbetar utifrån dessa uttryck så anser de dem vara oerhört viktiga och B nämner en viktig detalj om att det formella inflytandet är viktigt, men att det informella inflytandet lägger grunden till att förstå demokratibegreppet. ”Det är där man egentligen ska börja att befästa elevinflytandet”. Vi upplever att budskapet och vikten av att förmedla demokratins olika sidor har gått fram till dem båda, men att deras osäkerhet kring begreppet försvårar deras möjligheter att utveckla det och arbeta med det informella inflytandet.
Respondent D påpekar en viktig aspekt att problematiken runt Lpo 94 är att den är målstyrd och inte regelstyrd, vilket ger pedagogerna stora möjligheter att uppnå målen på sitt eget sätt. Pedagogerna måste själv inse att det är deras eget ansvar att utbilda sig inom ämnet elevinflytande och inte förlita sig på att få direktiv från högre instanser. Därefter säger D ytterligare en tänkvärd aspekt ”Det är ett problem att Skolverket säkert inte ens själv har bra exempel på ett välfungerande elevinflytande”. A är ett levande bevis på denna problematik då hon efterlyser tydligare riktlinjer för att arbeta med elevinflytande enligt styrdokumenten: ”Så länge formuleringarna inte tydliggörs så tycker inte jag att Skolverket borde ha rättigheter att inspektera utifrån dessa”. Vi har både i litteraturen och intervjuerna förstått att synsättet på elevinflytande varierar oerhört och det är svårt att hitta en enkel beskrivning på vad det är och exakt vad det innebär. Uppenbart anser pedagogerna att de inte får tydliga direktiv och instruktioner om vad begreppet innebär och hur de kan införa elevinflytande i undervisningen. Detta håller vi med respondent D om att det kan bero på Skolverkets oförmåga att ge konkreta exempel på vad elevinflytande innebär, hur elevinflytande kan införas och hur man kan arbeta med det. Vi måste nog ändå reservera oss för detta då vi personligen hittat både forskning, utredningar, rapporter och litteratur om ämnet ganska enkelt. Även om Skolverket tydliggör
35
begreppet så håller vi med respondent D att ”Du som lärare tar ansvar för hela skolan, hela organisationens utveckling tillsammans med de andra lärarna”. Vilket innebär att pedagogerna enskilt måste omvärdera sitt ansvarsområde och inse att alla som är i skolans värld har ett gemensamt ansvar att reda ut begreppet elevinflytande och införa det.
8.2 Inspiration och förebilder
B visar på en problematik vi vill lyfta fram, hon är inte helt klar över vilka hennes inspirationskällor är och hon har inga förebilder. Detta tror vi är en av anledningarna till att B ser svårigheter kring införandet och arbetet med elevinflytande. Vi tror att det är viktigt att definiera sin lärarroll utifrån en pedagogik som utgår från elevens individuella behov och ser sig själv som en samarbetspartner till eleven. Vi får stöd i respondent D ’s teori som innebär att om man ska arbeta med elevinflytande måste man bland annat se sitt arbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv som D definierar så här: ”Vygotskij är förgrundsgestalten som sätter barnet i centrum. Språk och kommunikation är ledorden och alla konstruerar själva men i samarbete med andra människor och artefaktorer – saker vi omger oss med”. Vi har kommit fram till att det är fullt möjligt att vara inspirerad av flera olika källor. Poängen är att de måste bland annat sätta barnet i centrum- det ska vara lustfyllt att lära. Pedagogen bör se sig själv som en handledare till eleven och uppmuntra denne till att utvecklas inom den egna forskningen.
A anser att hon arbetar traditionellt men när vi studerar hennes inspirationskällor och undervisningsmetoder ser vi att hon påbörjat ett arbete med elevinflytande, då hon bland annat inspireras av Maria Montessori och Vygotskij. Hon är dock inte övertygad om att det är elevinflytande hon arbetar med. Vi menar att när hon låter eleverna reflektera kring ämnena och riktar dem mot elevernas intresseområden. Då har hon påbörjat tanken att det är viktigt att väcka elevens lust för att lära, vilket är en viktig del i arbetet med det informella inflytandet.
C är dock ett undantag för vår analys då hon inte kan dra några paralleller till vare sig inspirationskällor eller arbetsmetod. Trots detta arbetar hon utomordentligt med elevinflytande på grund av hennes personliga värderingar och skolans profilering. Om våra respondenter representerar den svenska lärarkåren motsäger vi oss själva i ovanstående resonemang. För i så fall skulle C representera ca 25 % av lärarkåren och trots bristerna på pedagogiska förebilder uppnår hon målen i styrdokumenten. Vi vill ändå tro att hennes skola
36
har inspirerats av någon källa och använt det som utgångspunkt för sin profil, men att hon är omedveten om detta. Så med hjälp av skolans profilering och sina personliga värderingar når pedagog C målen med elevinflytande trots bristen på koppling till befintliga inspirationskällor.
8.3 Det informella inflytandet
Alla respondenterna arbetar med informellt elevinflytande på olika nivåer. A och B arbetar utifrån medinflytande enligt vår nivågruppering i intervjuguiden. A utgår från olika ämnen och låter eleverna reflektera kring dessa, det hon brister på är att hon inte använder sig av deliberativa samtal med eleverna. Detta innebär att hon har påbörjad en del av arbetet med elevinflytande, det hon bör göra nu är att medvetandegöra det för eleverna.24 B har infört speciella individuella utvecklingsplaner - IUP vilka hon anser vara elevinflytande. Vi reserverar oss då vi känner att IUP i detta fall inte är elevinflytande. För eleven har inte varit med och påverkat planeringen av innehåll, tid och organisation innan utvärdering genomförs. Det enda eleven får möjligheten att göra är att föra ett deliberativt samtal kring det läraren förutbestämt att eleven skall utföra.
C och D arbetar enligt vår definition med beslutsrätt, de uppnår målen med styrdokumenten. De utgår båda från styrdokumenten och delger eleverna delvis om bitar av dem, de har båda deliberativa samtal kring ämnen, teman och aktiviteter så som styrdokumenten förskriver. C ger goda praktiska exempel på hur detta kan gå till. ”Varje måndagsmorgon börjar eleverna med att planera sin vecka. De skriver i sin loggbok vilka mål de har för veckan och hur de ska jobba för att nå dit. Dessutom planerar de varje morgon sin dag. Jag visar dem vad som finns tillgängligt under dagen och de väljer själva om de vill gå på någon workshops, sitta vid datorerna eller själva sitta och arbeta”.
37
8.4 Egen syn på elevinflytande
Pedagog B kan inte definiera innebörden av elevinflytande, vilket är lite förvånande då hon ändå verkar ha insett hur viktigt det är, kanske hade hon bara svårt att förmedla det i ord till oss.
A har en definition på vad hon tror begreppet innefattar. ”Det betyder att eleverna har inflytande eller ett medbestämmande över sin undervisning, både genom att bestämma över en del saker, vad de vill göra och på vilket sätt de vill göra det. Även att pedagogen är öppen för förändringar och är lyhörd för vad barnen har behov av”. Än en gång visar A att hon har en bättre insikt i begreppet än hon själv inser. Vi anser att hennes förklaring är medbestämmande enligt vår nivågruppering i intervjuguiden. Detta innebär att hon i sina tankar har en bättre insikt i begreppet än hon har i sin handling, det är svårare för henne att genomföra tanken. Både A och B påpekar att hur svårt det är att förstå och tolka begreppet. De båda efterfrågar någon slags beskrivning av arbetsområdet och hur man arbetar med det samt hur man stegvis kan införa det i årskurserna.
C och D har tydliga exempel på vad begreppet innebär. C menar att det betyder ”Att eleverna ges möjlighet att påverka sin egen skolgång”. D styrker vår åsikt om att elevinflytande inte innebär att eleven ska få bestämma över allt. ”För mig och mina medarbetare innebär elevinflytande att eleven och läraren är medforskare i samarbete med varandra. Läraren är en samarbetspartner som ibland är expert, ibland pedagog och främst en vuxen tillsammans med alla andra som arbetar på skolan. De vuxnas främsta uppgift är att ”stötta inte lotsa” eleverna till att bli experter på sina områden samt få eleverna att känna att de äger sina kunskaper”. Vi tycker att de båda ger tydliga och bra exempel på hur man kan arbeta med ett informellt inflytande. Då en av de viktigare punkterna är att se sig själv som en handledare till eleven och att man gemensamt strävar efter samma mål.
Eftersom B inte riktigt behärskar innebörden av begreppet ser hon heller inga möjligheter med det. A ser positivt på elevinflytande hon menar att det är ett bra sätt att förbereda eleverna för ett liv i vårt samhälle. C håller med A om att elevinflytande är bra för att eleverna ska bli goda samhällsmedborgare. Hon tycker även att det är bra för elevernas individuella utveckling. C pekar även på ännu en viktig detalj ”När eleverna känner större lust till att lära så blir arbetsklimatet bättre”. D instämmer men vidare utvecklar resonemanget. ”Att arbeta som lärare går ut på att göra det intressant och roligt för eleverna, så att vi inte tappar någon”. Att eftersträva ett lustfyllt lärande verkar vara en grundpelare i arbetet med
38
elevinflytande. Det finns två olika sätt att se på detta, det första är att när eleven får eget ansvar väcker det mer lust att lära. Det andra är att när elevens lust väcks vill denne ta mer ansvar. Oavsett så kan det ge bättre arbetsklimat och studieresultat.25
8.5 Skolans arbete
Alla skolorna arbetar med formellt inflytande i form av klassråd, elevråd och skolråd. Skola AA och DD har även föräldragrupper som arbetar för att få inflytande över sina barns skolgång. Eleverna på skola AA får möjligheten ett par gånger per termin att utvärdera lektionernas innehåll. Även här måste vi reservera oss då vi anser att när eleven endast får utvärdera pedagogens förbestämda undervisning så är det inte elevinflytande. På skola BB har de utvecklat ett förbättringsprojekt som en följd av skolverkets inspektion 2003. Vilket innebär att pedagogerna har en kvalitetsindikator att förbättra i detta fall elevinflytande. Vidare diskuterar pedagogerna vad problemet kan bero på, vad man skulle kunna göra för att förbättra det samt vilka hinder det kan finnas för detta och slutligen görs en liten plan på när, hur och vem som ska göra vad. Skola CC har förutom de råd vi nämnt tidigare ett IT och matråd där eleverna ges möjlighet att påverka samt att ta ansvar. Det som skiljer skola CC och DD från de övriga är att de förutom det formella inflytande arbetar aktivt med det informella elevinflytande varje dag. Deras profilering är baserat på de mål i styrdokumenten som rör båda formerna av elevinflytande.
8.6 Vår nivågruppering av elevinflytande
Pedagog A och B anser sig vara under bestämningen medinflytande, vilket inte var en överraskning med tanke på Skolverkets inspektions resultat. Det som har överraskat oss är när vi närmare studerar pedagog A och hennes arbete i klassrummet. Då ser vi att hon ligger i vår nivågruppering mellan medinflytande och medbestämmande utan att själv vara medveten om det. Denna felaktiga bedömning av sitt eget arbete kopplar vi till okunskapen om vad styrdokumenten egentligen menar med sina mål om elevinflytande. Detta befästs i B’s
