I föregående avsnitt har vi diskuterat de olika problem och situationer som idrottslärarna har beskrivit att de möter i vardagen inom ramen för dagens skola. Hur hanteras då denna problematik?
Vi tolkar det som att lärarna utgår ifrån ett antal olika riktningar beroende på hur skolledningen påverkar den formella och informella arenan. Sammantaget tolkar vi att informanterna inte finner tillräckligt stöd på den formella arenan, vilket medför att skolledningen inte har möjlighet eller för att dra det ännu längre inte bryr sig om huruvida idrottslärarna arbetar utifrån uppsatta mål eller inte. Detta leder i sin tur till att lärarna i fråga kan hantera situationen på olika sätt. Antingen gör de så gott de kan utifrån de kunskaper de besitter kring tolkningar av kursplaner, betygskriterier och uppnåendemål eller så arbetar de vidare som de alltid gjort. Det stöd lärare förväntas få av skolverket eller skolinspektioner uppfattar våra informanter som väldigt sparsmakad och otillräcklig. Det är alltså upp till varje enskild lärare att forma sin undervisning och arbetsform utifrån sina egna förkunskaper eller tolkningar. I enlighet med Ohlsson (2004) har detta i vissa fall lett till en form av organisatorisk anarki där lärarnas uppdrag är så otydliga och abstrakta att de inte betyder något för lärarna i praktiken (Ohlsson, 2004) Denna form av otydlighet och brist på stöd från skolledningar, skolverket etc. kan även innebära att lärarna inte har möjlighet att ta egna initiativ eller möjlighet att påverka den formella arenans struktur pågrund av dess förutbestämda innehåll (Ahlstrand, 1995). Detta kan i sin tur leda till att läraren finner ett stöd inom den informella arenan och kommer fram till en lösning som inte alltid är i enlighet med skolverket och skolledningens föreskrifter (a.a.).
Vad som bestämmer hur lärarna hanterar arbetet alltså utifrån varje enskild lärares engagemang i sitt arbete. Vissa informanter har gjort försök till egen fortbildning genom att sammanföra idrottslärare som är aktiva i den delen av kommunen som de är verksamma i för att arbeta fram en gemensam tolkning på kursplanerna. Flera av våra informanter anser dock att det borde finnas fler ämneskonferenser där de får träffa
41
idrottslärarna på andra skolor. Dessa konferenser anses dock som väldigt få av våra informanter och vad som diskuteras följs sällan upp. Hargreaves (1998) anser att denna form av problematik kan grunda sig i en lärarkultur där lärarna i dagens skola är påtvingade så många olika samarbeten inom ramen för arbetslagen och skolans organisation att de känner sig underminerade och undviker spontant samarbete utanför de administrativa ramarna. (Hargreaves, 1998)
Den enskilde läraren kan bara påverka sin egen vardag eller sin egen informella arena (Ahlstrand, 1995). Därefter krävs det hjälp från olika statliga, kommunala eller lokala instanser som, skolverket, skolinspektioner, lärarutbildningar och skolledningar för att fortbilda eller ge en förståelse för hur ämnet bör bedrivas vilket vi tror kan minska lärarens ansvar för att fritt tolka kursplanerna. I förlängningen borde detta leda till ett större samtänk angående ämnet och dess innehåll. På så sätt kan ämnet förhoppningsvis uppnå en legitimitet där ämnet inte ständigt behöver motiveras utan finner en naturlig plats inom skolväsendet.
Vi finner som tidigare diskuterats en skillnad mellan ettämneslärare och flerämneslärare gällande hur de ser på den nya skolorganisationen som grundar sig i ett ökat samarbete mellan lärare. Vi ser också en skillnad i hur ettämneslärarna hanterar sitt upplevda utanförskap inom den nya organisationen. Antingen söker de samarbete men upplever en problematik i ämnets karaktär i förhållande till andra skolämnen eller så väljer de att avstå samarbete med andra kollegor. Denna form av isolering förklarar Hargreaves (1998) som ett skydd ifrån yttre påverkan som ofta värderas mycket högt. Isoleringen kan även ge skydd mot kritik men samtidigt utestänger den positiv kritik som beröm och stöd. Det kan i förlängningen leda till att läraren upplever utanförskap men även brist på personlig utveckling inom professionen. Dessa lärare blir avskärmade från verksamheten men även ifrån de riktlinjer och mål som anges. Istället söker läraren trygghet i gamla rutiner och ifrån personlig erfarenhet (Hargreaves, 1998). Detta kan enligt oss leda till att ämnet inte kommer att sammanföras mot gemensamma mål och riktlinjer utan istället skapa ytterligare ett orosmoment i ämnet Idrott och hälsa.
42
7 Sammanfattning och avslutande kommentar
Vår undersökning har lett fram till en rad olika aspekter som påverkat lärarnas arbete efter införandet av Lpo 94. Arbetsbelastningen upplevs överlag som större. Denna arbetsbelastning beror framförallt på nya uppdrag i form av mentorskap, arbetslag, samt ett allmänt ökat krav på samarbete inom skolans hela organisation. Intressanta aspekter som framgick var även skillnaden i hur flerämneslärare såg på de nya samarbetsformerna i förhållande till de lärare som endast undervisade i idrott. Lpo 94 innebar också att lärarna skulle tolka strävandemål istället för att betygsätta prestationer. Detta skulle visa sig vara ett stort arbete som var mycket svårare i praktiken än i teorin vilket leder oss in i nästa frågeställning. Vi ser ett tydligt mönster i att lärarnas arbete med Lpo 94 inte riktigt kom igång förrän flera år efter dess införande. Vissa lärare anser att de fortfarande inte fullt ut jobbar utifrån de riktlinjer som sattes upp i början på 90-talet. Simning och friluftslivs är de delar som enligt våra informanter blivit mest lidande efter införandet av Lpo 94. Kursplanen innebar även ett merarbete för idrottslärarna. Samtidigt som idrottslärarna skulle anpassa sin undervisning utifrån de nya kunskapsmålen innebar det nya organisationen en större arbetsbörda än vad de kom att klara av. Vilket vi ser som en anledning till att många idrottslärare inte haft tid eller kunskap till att anpassa sig efter de riktlinjer som Lpo 94 angav. Idrottsämnet kanske inte passar in i den modell som Lpo 94 har skapat för skolans arbete. Lpo 94 var alltså inte anpassad utifrån de förutsättningar som rådde inom ämnet. Detta till trots så går lärarkollegiet in i nya tider och det är dags för ytterligare en reform. Under våren 2011 kommer införandet av Lgr 11 vilket förmodligen kommer leda till nya utmaningar men förhoppningsvis kommer de vara tydligare formulerade och vara ett stöd i idrottslärarnas undervisning och i förlängningen skapa ett ämne med en naturlig legitimering där egenvärdet av Idrott och hälsa ses som en självklarhet, inte bara bland idrottslärarna utan även av andra intressegrupper i direkt eller indirekt anslutning till ämnet.
Fortsatta studier utifrån vår undersökning borde grunda sig i en jämförelse med lärare i andra ämne eller tydligare undersöka om skillnaden mellan lärare som endast undervisar i idrott och flerämneslärare.
43
8 Källförteckning
8.1 Litteraturförteckning
Annerstedt, C. (1995). Undervisa i idrott – Idrottsämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och
hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.
Ahlstrand, E. (1995). Lärares samarbete – en verksamhet på två arenor. Studier av fyra
arbetslag på grundskolans högstadium. Linköping: LJ Foto & Montage/Samhall
Klintland.
Carlgren, I. & Marton, F. (2001). Lärare av i morgon. Pedagogiska Magasinets
Skriftserie, Nummer ett. Lärarförbundets förlag. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri
AB.
Eriksson, S. (2007). Idrott och rörelse i skolan – en studie av idrotten i skolan 2007. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Engström, L-M. (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS förlag.
Gannerud, E. (2001). Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber AB.
Giddens, A. (2007). Sociologi. (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
44
Karlefors, I. (2002). Att samverka eller…? Om idrottslärare och idrottsämnet i den
svenska grundskolan. Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå
Universitet. Luleå: Universitetstryckeriet.
Kjeldstadli, K. (1998). Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. & Meckbach, J. (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar - en introduktion. Gymnastik- och idrottshögskolan, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
Meckbach, J. (2004). Ett ämne i förändring: eller är allt sig likt?. I Larsson, H. & Redelius, K. (red.). Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.
Meckbach, J. & Söderström, S. (2002). ”Kärt barn har många namn”. I Engström, L-M. & Redelius, K. (red). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag.
Ohlson, J. (2004). Arbetslag och lärande – Lärares organiserande av samarbete i
organisationspedagogisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Daleke Grafiska AB.
Selghed, B. (2006). Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och
lärarpraxis. Stockholm: Liber AB.
Sandahl, B. (2005). Ett ämne för alla?: normer och praktik i grundskolans
idrottsundervisning 1962-2002. Stockholm: Carlsson, 2005 (Falun: Scandbook).
Strandell, A., Bergendahl, L. & Kallings, L. (2002:10). Rapport: Sätt Sverige i rörelse
45
8.2 Tidsskrift
Annerstedt, C. (2000). Kropp, identitet och hälsa – dåtid, nutid och framtid i Idrott, Historia och Samhälle, SVIF-Nytt, (5), s. 10-26.
Annerstedt, C. (2005). Physical education and health in Sweden, in: Pühse, U., & Gerber, M. (Eds). International comparison of physical education: concepts, prospects. Aachen, Meyer & Meyer. 604-629.
Annerstedt, C. (2008). Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a comparative perspective, Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 303-318.
8.3 Elektronisk förteckning
Hardman, K. (2010). Physical Education: “The future ain’t what it used to be!”. Hämtat 17 november från webbadress: w3.restena.lu/apep/docs/CC/Hardman_Luxembourg1.pdf.
Myndigheten för skolutveckling. (2005-09-01). Fysisk aktivitet för bättre kunskapsutveckling – slutrapport. Hämtat den 21 december från webbadress:
http://www.skolverket.se/ publikationer?id=1895.
Nyström, M. (2007). Hermeutik - Den här webbsidan beskriver vad hermeneutik är, dess
historiska utveckling samt hur man kan använda hermeneutik som en forskningsmetod.
Hämtat 14 december från webbadress:http://www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/ 10000012.html.
Skolidrottsförbundet. (2009-11-10). Om förbundet. Hämtat 16 december från webbadress: http://iof3.idrottonline.se/SvenskaSkolidrottsforbundet/Omforbundet.
Skolinspektionen. (2010). Rapportering från Flygande tillsyn i ämnet idrott och hälsa -
46
webbadress: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Regelbunden-
tillsyn/flygande%20tillsyn/slutrapport-flygande-tillsyn-idott.pdf?epslanguage=sv.
Skolverket. (1994). SKOLFS 1994:1 Förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet: 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Hämtat 23 december från webbadress: http://www.skolverket.se/skolfs?id=100.
Skolverket. (2000). SKOLFS: 2000:135. Kursplanen för Idrott och Hälsa. Hämtat 5 januari från webbadress: http://www.skolverket.se/sb/d/2414/a/16139/func/kursplan/ id/3872/titleId/IDH1010%20-%20Idrott%20och%20h%E4lsa.
Skolverket. (2003). SKOLFS 2003:17 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1994:1) om läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. (Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2003:17) Hämtat 17
november från webbadress: http://www.skolverket.se/skolfs?id=1090.
Skolverket. (2005). Rapport 253: Nationella Utvärderingen av Grundskolan 2003. Hämtat 17 november från webbadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1440.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 25 oktober 2010 från webbadress:
47
9 Bilagor
Bilaga 1
Informationsmeddelande till informanterna
Hej,
Vi är två studenter, Fredrik Eklund och Mikael Klang, som gör vår avslutande termin vid lärarutbildningen på Malmö Högskola. I den avslutande termin ingår det att skriva ett examensarbete som en sista examinerande uppgift.
Vi skulle vilja göra en intervju med dig som idrottslärare som var med när Lpo 94 infördes och som fortfarande är kvar i yrket. Syftet med studien är att undersöka om införandet av Lpo 94 påverkat undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Önskvärt vore även att undersöka om lärarnas inställning har förändrats över tid gentemot Lpo 94 och om det
påverkat undervisningen.
Intervjuerna kommer att spelas in och vara konfidentiella. Inspelningen kommer även att raderas och utomstående kommer inte att få ta del av det som sagts i intervjun. De citat eller uppgifter som kommer användas i studien kommer behandlas på ett sådant sätt att intervjupersonerna inte skall kunna identifieras.
Deltagandet är naturligtvis frivilligt. Om du väljer att delta har du rätt att när som helst avbryta och avsluta ditt deltagande utan att ange skäl för detta. Vill du ta del av resultaten kan du kontakta oss.
Om det är något du undrar över eller vill fråga om så är vi tillgängliga på följande telefonnummer och mail:
Fredrik 0736 - 57 13 07 eller LL060558@student.mah.se Mikael: 0704 – 05 45 83 eller LL060572@student.mah.se
48
Vi skulle vara tacksamma om du skulle vilja ställa upp och hjälpa oss med vårt examensarbete. Tack på förhand!
Med Vänliga Hälsningar,
49
Bilaga 2
Delar av kursplanen för ämnet Idrott och hälsa
Mål att sträva mot:
Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven
– utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild, – utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa,
– utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa,
– utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap,
– utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra,
– utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor, – utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter,
– får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer,
– utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer både på land, i och vid vatten.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret:
Eleven skall
– förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang,
– kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter, – kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion,
– kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider,
– kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, – ha kunskaper i livräddande första hjälp,
– ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert sätt.
Bedömningens inriktning:
Bedömningen i ämnet idrott och hälsa avser elevens kunskaper om hur den egna kroppen fungerar och hur eleven bland annat genom regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan bibehålla och förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att elevens kunskaper om vilka faktorer som påverkar den egna hälsan är en viktig bedömningsgrund. Elevens förmåga att använda kroppen för sammansatta och komplexa
rörelsemönster på ett ändamålsenligt sätt liksom bredden av fysiska aktiviteter ingår också i bedömningen. Ytterligare en bedömningsgrund är elevens förmåga att utföra rörelser med kontroll och precision liksom att med hänsyn till rytm och estetik ge uttryck för känslor och stämningar. Även elevens förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa utifrån både ett individ- och ett
samhällsperspektiv är av vikt vid bedömningen.
50
Bilaga 3
Intervjumall
Hur såg du på Lpo 94 när den trädde i kraft? Hur ser du på den nu?