Problemspecificering

Följande problemformuleringar studeras närmare i denna rapport:

• Vad ger det för konsekvenser att i en typisk webbapplikation implementera XML

som datalagringskomponent?

• Vilka kritiska faktorer eller parametrar kan utgöra vägledning i fråga om val av

datalagringsteknik innan ett XML-baserat system skall implementeras?

3.3 Avgränsning

Projektet avser endast behandla frågeställningar mot bakgrund av XML som datalagringsteknik och befintliga databastekniker i form av RDBHS. Således studeras inte andra former av databastekniker såsom objektorienterade DBHS och hybrider mellan relationsdatabaserade och objektorienterade DBHS. Vidare är projektets inriktning att RDBHS, som under en lång tidsperiod på ett tillfredsställande sätt löst den typ av uppgifter som XML nu gör anspråk på att utföra, inte utan vidare skall ersättas av helt nya datalagringstekniker. XML studeras ej heller i egenskap av att vara en plattformsoberoende teknik för presentation av data. Inriktningen motiveras dels mot bakgrund av RDBHS omfattande och framgångsrika tillämpning, men också mot bakgrund av de betydande ekonomiska värden som har investerats i RDBHS världen över.

3.4 Förväntat resultat

Vi förväntar oss kunna presentera resultatet av ett försök med en prototyp till ett webbaserat informationsystem, i vilken vi har undersökt XML respektive ett RDBHS som grund för implementationen. Vi förväntar oss vidare kunna redogöra för punkter eller områden som kan utgöra hjälp i en undersökning eller planering av en process där någon önskar implementera XML i ett webbaserat system.

4 Metod

I det här kapitlet redogör vi inledningsvis för karaktären hos vårt problem och vad som utmärker detta. Med bakgrund i beskrivningen av problemet inventerar vi därefter de möjliga metoder som vi funnit applicerbara på vårt problem. Avsnittet avslutas med valet av metod samt en plan för hur genomförandefasen skall utföras.

4.1 Om vetenskapligt utredningsarbete

Det här avsnittet redogör för en allmän bakgrund till angreppssätt, strategier, strukturer och arbetstekniker vad avser vetenskapligt utredningsarbete. Presentationen äger rum med målsättningen att förklara hur vi valt att kategorisera vårt problem, hur vi har valt ut relevanta metoder för att lösa problemet samt avslutningsvis bidra till att underbygga vår argumentation vid valet av metod.

4.1.1 Perspektiv

Enligt [Wie91, Flo93] har vetenskap och vetenskapligt utredningsarbete (forskning) sin grund i vetenskapliga paradigm, vilka i sin tur baseras på ställningstaganden kring ett antal centrala filosofiska förhållningssätt. Förhållningssätten utgörs av: kunskapssyn (epistemologi); inställning eller bild av människans vara (ontologi); människosyn samt metodologi [Flo93]. [Pat94, Wie91] lyfter som ett exempel på ett vetenskapligt paradigm, fram den så kallade positivismen vars sammansättning enligt [Flo93] består av en realistisk ontologi (tanken på en av människan oberoende verklighet), en positivistisk epistemologi (tanken på konkret och objektiv kunskap vilken kan överföras felfritt). Vidare anses positivism bestå av en voluntaristisk människosyn (människan är fri och kan påverka sitt öde) samt en nomotetisk metodologi (det är meningsfullt att utföra experiment och att generalisera till teorier utifrån dessa). Positivismen har kommit att prägla naturvetenskaperna då problem inom dessa fack kommit att visa sig vara väl lämpade att angripas med utgångspunkt i ett positivistiskt paradigm.

På motsvarande sätt har andra paradigm kommit att utvecklas som dels motreaktioner på andra paradigm och dels till följd av att existerande paradigm visat sig vara otillräckliga eller olämpliga för att angripa andra vetenskapers problemkaraktäristika. [Wie91] redogör för hermeneutiken som tar sikte vid subjektivitet snarare än positivismens objektivitet. En hermeneutiskt verksam forskare försöker förstå händelser och samband genom dialog och förståelse för andra människors uppfattningar och perspektiv. Genom dialog och tolkning kan forskaren gå från förförståelse till att vinna ny kunskap som i en förlängning genererar förståelse kring ett problem eller ett samband. Hermeneutik är ett vetenskapligt paradigm som vunnit anhängare inom främst human- och samhällsvetenskaperna.

Samverkan mellan paradigmen har inte alltid ägt rum utan kraftiga motsättningar och konflikter och under senare delen av 1900-talet har ambitioner lyfts fram att försöka kombinera ”hårda” respektive ”mjuka” förhållningssätt för att komma förbi de ibland häftiga paradigmschismerna. Ett exempel på kombinerande paradigm är kritisk teori [Wie91] och ”Critical Systems Thinking” [Flo93] vilka båda har som ambition att försöka kombinera objektivitet med subjektivitet och empiri med tolkning.

Det är i diskussionen om vetenskapliga paradigm viktigt att framhålla att framställningar av olika perspektiv ofta tenderar att bli bipolära och alltför pragmatiska i syfte att klargöra för de skillnader som kan påstås finnas mellan paradigm.

4.1.2 Angreppssätt

Det vetenskapliga angreppssättet kan sägas utgöra ett generellt förhållningssätt till sökandet och skapandet av ny kunskap och förståelse kring de förhållanden och den miljö som världen innebär för oss människor. Mer specifikt och tillämpat kan vi använda det vetenskapliga angreppsättet som plattform och bas för att finna lösningar på identifierade problem. [Pat94] anger att angreppssättet i huvudsak kan vara av kvantitativ respektive kvalitativ inriktning. Den främsta skillnaden mellan de bägge inriktningarna står att finna i analysen och bearbetningen av insamlad data. Där den kvantitativa inriktningen avser att med matematik och statistik bearbeta materialet, väljer den kvalitativa inriktningen att istället utifrån ett helhetsperspektiv studera en företeelse. På så sätt studeras alltid en företeelse eller en detalj, ur perspektiv av sitt sammanhang, och inte som en isolerad händelse.

[Wie91] anger vidare om vetenskapligt utredningsarbete att det kan bestå av en deduktiv respektive induktiv process i kunskapssökandet. En deduktiv utredningsprocess försöker att utifrån en teori eller teoribildning via en eller flera hypoteser, härleda verkligheten där ett upplevt problem observerats. Härledningen kan äga rum med grund i de observationer av verkligheten som utredaren kan ta del av. Forskaren avser verifiera sin teori genom att ställa upp hypoteser för vilka vi kan finna verifikat i form av observationer i verkligheten [Pat94]. Till följd av att hypotesbildningen och insamlandet av verifikat gärna strävar mot att bekräfta vår teori, har det utvecklats ett deduktivt arbetssätt vilket, istället för att verifiera, strävar mot att undersöka om teori går att falsifiera. Det torde då räcka med ett enda falsifierande bevis för att hela teorin skulle vara att betrakta som ogiltig.

En induktiv utredningsprocess försöker att, motsatt den deduktiva processen, utgår från verkligheten och det observerade problemet och via skilda sinnesupplevelser generalisera intryck till mer generella utsagor och modeller [Wie91]. På så sätt kan en induktiv process sägas gå ”ett upptäckandets väg”.

4.1.3 Struktur

Med grund i vårt vetenskapliga perspektiv och angreppssätt kan vi strukturera vårt utredningsarbete efter en enskild eller en kombination av forskningsstrategiska strukturer. [Wie91] ger (utan något försök till rangordning) följande uppdelning av nämnda strukturer:

• Explorativ studie • Deskriptiv studie • Förklarande studie

Rör vi oss med ett problem där vi har en svårdefinierad problemavgränsning och en oklar uppfattning om tillämpbara modeller, egenskaper och relationer hos problemet, sägs vår studie vara explorativ. En tydlig egenskap hos en explorativ studie är en hög grad av

anpassningsbarhet av problemet i syfte att ”passa in” på de resultat och slutsatser som arbetet resulterar i.

Har vi däremot en klar uppfattning om vad vårt problem består i och vad vi vill att våra svar skall bestå av, kan vårt arbete anta en deskriptiv struktur. Kännetecknande för deskriptiva studier är att de ofta tillämpar matematiska eller statistiska analysmetoder för att nå fram till sina resultat.

Avslutningsvis presenterar [Wie91] den förklarande strukturen vilken ofta återfinns inom arbeten som syftar till att behandla kausala problem, det vill säga problem där det finns en säker uppfattning kring orsak och verkan. En mycket vanlig metod inom förklarande studier är experiment av olika slag vilket enligt [Wie91] gör denna typ av struktur svår att tillämpa inom samhällsvetenskapliga problem.

[Pat94, Wie91] ger också ett alternativt sätt att resonera kring vetenskaplig struktur, ett resonemang som har sin utgångspunkt i det vetenskapliga angreppssättet. Är angreppssättet till exempel induktivt (baserat på empiri) kan strukturen ofta beskrivas i termer av experiment, ”survey” (undersökning inom en större men avgränsad grupp) och fallstudie.