Procedur, urval och datainsamling

Initialt skapades en kontakt med Svenska Fotbollförbundets (SvFF) utvecklingsansvarig med en förfrågan för att få tillgång till data. Preliminärt godkändes förfrågan och i retur inkom ett stort material i form av ett Excel-ark med flertalet unika spelare, årgångar 1992- 2000, som genomgått utbildning vid NIU. Samtliga spelare var tilldelade ett spelar-id, därefter framgick födelseår och månad, nuvarande tillhörande fotbollsförening, samt ungdomslandslagsrepresentationer.

Av materialet gjordes, även i denna delstudie, ett medvetet selektivt urval av respondenter (Körner & Wahlgren 2012), i detta fall de födda 1995 (n=697). Materialet har samlats in av SvFF, och manuellt sorterats samt omorganiserats för att anpassas till föreliggande studie. Datamaterialet kan sägas är ett slumpmässigt urval, detta då SvFF:s registreringsprogram för NIU-elever inte använts frekvent av skolorna under de år NIU existerat. Totalt bör det registrerats ungefär 1100 spelare, vilket var det antal platser som stod till förfogande på 63 skolor år 2011. Det är 697 spelare av den totala populationen 1100 som ingår i denna delstudie vilket innebär ungefär 63 % av samtliga NIU-spelare födda 1995. Urvalet är representativt i den mening att samtliga i populationen representerat ett NIU, vilket i denna delstudie varit den enskilt viktigaste faktorn. I studien valdes årskull 1995 då årgången undersökts utifrån ungdomslandslagsrepresentationer i första delstudien (se ovan). Men urvalet är också valt på grund av att de födda 1995 år 2019 var 24 år och har passerat ungdomsfotbollen och således figurerar inom seniorfotboll. Detta var ett måste för att studiens syfte om att undersöka variabeln elitfotboll, skulle kunna redovisas.

Utifrån resultaten som presenteras, är det viktigt även i denna delstudie att påpeka att det i fotboll existerar så kallade ”late bloomers”. Alltså, det finns NIU-elever födda 1995, som fortfarande kan nå elitfotbollstatus, men som gör det efter att denna studie färdigställts. Utifrån det resonemanget hade senare årgångar, exempelvis födda 1996 eller

1997, varit ofördelaktigt att undersöka. Detta då dessa kohorter var 23 respektive 22 år när undersökningen genomfördes och dessa har fortfarande en god möjlighet att nå elitfotboll.

8.2.2 Analys av data

För att analysera det insamlade materialet användes statistiska mätmetoder. Främst har två variabler undersökts, Relative age effect och elitfotboll.

8.2.2.1 Relative age effect

I denna uppsats tillämpas, som tidigare nämnts, studier av RAE som teoretisk utgångspunkt för att förstå och tolka det insamlade materialet. Begreppet RAE används också som ett mått, vilket innebär, enligt Bryman (2011) att begreppet, i detta fall RAE, måste göras om för att bli mätbart. Alltså har begreppet RAE översatts (operationaliserats) till något mätbart och konkret (Körner & Wahlgren 2012; Sohlberg & Sohlberg 2019). Operationaliseringen av begreppet RAE gjordes utifrån födelsemånad, uppdelat i fyra kvartal. Dessa fördelas enligt att första kvartalet motsvarar januari – mars, andra kvartalet av april – juni etc. Exakt födelsedag är därmed irrelevant även i denna delstudie.

Då populationen, födda i Sverige 1995, är relativt jämnt fördelad över kvartalen, för både män och kvinnor (se diagram 3 och 4) med en liten övervikt till det första halvåret, kunde en liknande enhetlig fördelning användas som förväntat utfall och därmed en utgångspunkt för nollhypotesen.

Diagram 3: Pojkar födda 1995 (n=53 214), efter kvartal (%).

0 5 10 15 20 25 30

Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4

Diagram 4: Flickor födda 1995 (n=50 208), efter kvartal (%).

Att utgå från befolkningens födelsedatum i en jämförelse har både fördelar och nackdelar. I denna studie ska befolkningens födelsedatum främst ses som en referenspunkt och därmed inte läggas för stor vikt vid jämförelsen som genomförs i dataanalysen.

För att visa statistiska säkerställdheten har inferensmetoder använts. Denna innebär att man, med sannolikhet som teoretisk grund, kommer fram till slutsatser om förhållanden i en population utifrån observerade förhållanden i ett stickprov (Henriksson 2008). För statistisk signifikans av RAE användes 𝑥"_{-tester. Testet visar skillnaden mellan ett}

observerat värde och ett förväntat värde. Ett resultat där signifikansnivån är p <0,05 innebär att det finns 95% chans att skillnaderna är signifikanta och inte beror på slumpen, vilket gör att man accepterar alternativhypotesen. Om de två första kvartalen förekom ofta var RAE hög och omvänt låg, om de två sista kvartalen förekom mer frekvent. På detta sätt anges begreppet RAE i mätbara termer som i förlängningen mäter aspekter av talangidentifiering och selektion.

8.2.2.2 Elitfotboll

För att mäta variabeln elitfotboll kodades varje spelare enligt ’0’=ej registrerad ’1’= amatör, ’2’=Semielit och ’3’=Elit. Ej registrerad innebar att en spelare inte fanns med i

0 5 10 15 20 25 30

Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4

SvFF:s interna system för registrering av fotbollsspelare i Sverige när datainsamlingen genomfördes, 22/11-2019. Det kan därmed innebära att spelaren är utlandsproffs, alternativt har slutat spela fotboll. Amatör innebar att spelare var registrerad i en svensk fotbollsförening vid tidpunkt för datainsamlingen. Semielit innebar att spelare var registrerad i någon av de näst högsta svenska serierna, Superettan/Elitettan. Om spelaren kodades som elit innebar det att vid tidpunkt för datainsamling tillhörde spelaren en Allsvensk eller Damallsvensk förening. Dessa data är på nominal nivå, och indelning i klasser har genomförts. Fotbollstatus följdes därmed upp, och analyserades, för samtliga spelare (n=697) (män n=480) (kvinnor n=217).

9 Kvalitetskriterier

Då studien har en nomotetisk ansats med analys av numeriska data kan kvalitetsperspektiv diskuteras utifrån begreppen validitet, reliabilitet och replikerbarhet. En redogörelse för begreppen kopplat till studien följer nedan.

9.1 Validitet

Validitet innebär att de använda mätinstrumenten mäter det man utgett sig för att mäta (Åsberg 2001). Enligt Gratton och Jones (2010) finns komponenter för att säkerställa detta. Exempelvis att fråga om det är rimligt att mäta på detta sätt, eller för att använda sig av begreppet innehållsvaliditet, att låta experter inom området kommentera mätinstrumentens giltighet. Vad gäller mätningsvaliditet så skall det använda begrepp spegla det de anses beteckna (Bryman 2011). RAE som mäts i denna studie är ett internationellt erkänt begrepp och en nyttjad metod som använts vid tidigare undersökningar av talangidentifieringar, dessutom med samma operationalisering utifrån fyra kvartal (se exempelvis Augste & Lames 2011; Peterson 2011; Saether 2015; Schroepf & Lames 2017; Yagüe et al. 2018).