Mer komplext, men möjligt, vore att få ett deltagarperspektiv från de studerade talangidentifieringsmiljöerna. Intressant hade varit att lyssna till spelarnas uppfattningar
och idéer kring selekteringar till och inom, NIU-fotboll och ungdomslandslag, d.v.s. individuella tankar och erfarenheter ur ett narrativt perspektiv. Hur upplevs en uttagning till ungdomslandslag och hur upplevs en petning från detsamma? Av intresse kunde också vara att ur ett longitudinellt perspektiv intervjua elever som antagits, eller för den delen inte antagits, till ett NIU och följa dessa spelare över en längre period med regelbundna uppföljningar. En sådan kunskapsteoretisk ansats, idealistisk/rationalistisk, med hermeneutisk utgångspunkt kunde bli denna studies framtida utvidgning. En sådan utveckling hade bidragit med en typ av kunskap ur ett annat perspektiv.
Angående ungdomslandslag och vidare forskning eftersöker Schroepf & Lames (2017, s. 114) ett internationellt jämförande perspektiv på talangutveckling; ”In the future, a study comparing other successful European talent promotion programmes with the German one would give some further insight in modern talent promotion and help to interpret Germany’s youth system”. Talangidentifiering och selektion kunde jämföras mellan länder för att utforska effektivitet i att producera elitfotbollsspelare. Utifrån ett jämförande perspektiv kunde en sociokulturell teoretisk ansats nyttjas, exempelvis Hofstedes (2010) mått av olika kulturella dimensioner; individualitet, uncertainty avoidance, power distance, Long-term orientation och maskulinitet. I ett talangutvecklingssammanhang vore exempelvis maskulinitet en intressant aspekt att utgå ifrån. Hofstede (2010) beskriver att i ett maskulint samhälle är män ”macho”, kvinnor är utifrån en stereotyp ”kvinnliga” och att prestationer leder till resultat är viktigt. I ett mindre maskulint samhälle, menar Hofstede, är könen känslomässigt närmre varandra, konkurrens och resultat är inte lika viktigt och det finns sympati för en ”underdog”. Hur påverkar ett sådant fenomen talangidentifiering, selektion och utvecklingen av talang?
16 Konklusion
Studiens resultat visar att RAE är en starkt bidragande faktor vid antagning och uttagning till NIU-fotboll och ungdomslandslag, resultaten gäller båda könen. I ålder 15-16 är RAE hög hos både flickor och pojkar och kvarstår även i äldre ungdomslandslag för pojkar, medan RAE jämnar ut sig, för att tillslut inte förekomma alls, för flickor. Gällande karriärmönster representerar de flesta ungdomslandslaget i en årskull och den representationen sker främst tidigt (i U15-U16-landslagen). Resultaten visar också att U16-landslagen fungerar väl för selektering av flickor, utifrån perspektiv om att identifiera blivande elitfotbollspelare. För pojkarna gäller samma förutsättning för U17-
landslagen. Sannolikheten att bli elitfotbollsspelare ökar desto senare en spelare representerar ett ungdomslandslag. Sammanfattningsvis indikerar resultaten att till de yngsta ungdomslandslagen (U15) och till NIU-fotboll väljs främst de spelare som är bäst för dagen, inte nödvändigtvis de med högst potential.
Referenser
AIK Ungdomsfotboll. (2017). Verksamhetsplan 2018. Stockholm: AIK. Andersson, F. (2019). Landslagskarriär/-barriär, P15-landslaget, 10 år av åldersdiskriminering. Idrottsforum.org (2019-04-15)
Appelquist, P. (2018). Sju spelare på lärlingskontrakt. Brommapojkarna, 21 juni. http://ifbp.se/forening/sju-spelare-pa-larlingskontrakt/
Asplund, J. (1970). Om undran inför samhället. Uppsala: Argos.
Assarsson, A. (2015). Forskare: U21-guldet det sämsta som kunde hända. Svenska Dagbladet, 11 juli. https://www.svd.se/forskare-u21-guldet-det-samsta-som- kunde- handa
Augste, C & Lames, M. (2011). The relative age effect and success in German elite U- 17 soccer teams. Journal of Sport Sciences, 29(9), s. 983–987.
Bailey, R., Collins, D., Ford, P., MacNamara, A., Toms, M & Pearce, G. (2010). Participant Development in Sport: An Academic Review. Sports Coach UK.
Barnsley, R., Thompson A., & Legault P (1992) Family planning: Football style. The relative age effect in football. International Review for the Sociology of Sport 1992 (27), s. 77–87.
Berglund, L., Broman, P-O,. & Kia Hedell (2012)., ”Vad varje uppsatsskrivande student bör veta” (2012). Studentportalen.
Bloom, B.S. (1985). Developing talent in young people. New York: Ballantine books Bocheński, K. (2015). Sex år sedan U21-EM i Sverige - där är spelarna i dag.
Fotbollskanalen, 2 juni. https://www.fotbollskanalen.se/u21-em/sex-ar-sedan-u21-em- i-sverige---dar-ar-spelarna-i-dag/
Bridge, M. & Toms, M. (2012). The specializing or sampling debate: a retrospective analysis of adolescent sport participation in the UK. Journal of Sports Sciences, 31 (1), s. 87-96.
Brommapojkarna. (2015). BP-Mallen. Stockholm: Brommapojkarna. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlson, R. (1991). Vägen till landslaget – En retrospektiv studie av framgångsrika ungdomar i sju idrotter. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Carlson, R. (2007). Från talang till firad stjärna – vilka blir bäst?, svensk idrottsforskning, 2007 (1), ss. 10-15.
Cobley, S., Baker, J., Wattie, N., McKenna, J. (2009). Annual Age-Grouping and Athlete Development. A Meta-Analytical Review of Relative Age Effects in sport. Sports Medicine, 39(3), ss. 235-256.
Côté, J. & Fraser-Tomas, J. (2007). Youth involvement in sport. I Crocker, P. (red.) Introduction to sport psychology: A Canadian perspective. Toronto: Pearson Prentice Hall, ss. 266-294.
Eliasson, I., Ferry, M. & Olofsson, E. (2012). Dörrarna öppnade för mera -
En studie om idrottsprofilerad utbildning i grundskolan. Idrottslyftsrapport, Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Elitfotboll dam (u.å). Om EFD. Stockholm: Elitfotboll Dam.
Ericsson, K.A., Krampe, R.T. & Tesch-Römer, C. (1993). The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Psychological Review, 100 (3), ss. 363–406.
Fahlström, P-G. (2011). Att finna och att utveckla talang: en studie om specialidrottsförbundens talangverksamhet. FoU-rapport 2011:2, Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Fahlström, P-G., Gerrevall, P., Glemne, M. & Linnér, S. (2015). Vägarna till landslaget. FoU-rapport. 2015:1, Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Fahlström, P-G., Glemne, M., & Linnér, S. (2016). Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. FoU-rapport 2016:6, Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Ferry, M. (2014). Idrottsprofilerad utbildning – i spåren av en avreglerad skola. Diss. Umeå universitet: Umeå.
Ferry, M. & Olofsson, E. (2009). Ämnet specialidrott i gymnasieskolan: en utvärdering av ämnet läsåret 2008/09. FoU-rapport 2009:5. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Ferry, M. & Lund, S. (2018). Pupils in Upper Secondary School Sports: Choices Based on What? Sport, Education and Society, 2018, Vol.23(3), s.270-282.
Finn, J. & McKenna, J. (2010). Coping with academy-to-first-team transitions in elite English male team sports: The coaches’ perspective. International Journal of Sport Science and Coaching, 5, ss. 257-279.
Ford & Williams. (2013). No Relative age effect in the birth dates of award-winning athletes in male professional team sports. Research Quarterly for Exercise and Sport, 82(3), ss.570-573.
Franck, A., Stambulova, N., & Ivarsson, A. (2018). Swedish athletes’ adjustment patterns in the junior-to-senior transition. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 16(4), ss. 398-414.
Frölander, M. & Friberg, A. (2015). Sveriges F19-landslag tog guld på EM i Israel. Expressen, 27 juli. https://www.expressen.se/sport/fotboll/sveriges-f19-landslag-tog- guld-pa-em-i-israel/
Fumarco, L., Gibbs, B., Jarvis, J., & Giambattista, R. (2017) The relative age effect reversal among the National Hockey League elite. Public library of science, 2017, 12(8).
Föreningen svensk elitfotboll. (u.å.). Om SEF. Stockholm: Föreningen svensk elitfotboll.
Gratton, C & Jones, I. (2010). Research Methods for Sport Studies. London: Routledge Grondin, S., Deschaies, P., & Nault, LP. (1984). Trimestres de naissance et participation au hockey et au volleyball. Apprent Social 16.
Gustafsson, S. (2017). När det svåraste steget ska tas ges det minsta stödet - En studie om karriärövergång från junior till senior i en elitfotbollsförening. Magisteruppsats, Institutionen för idrottsvetenskap. Växjö: Linnéuniversitetet i Växjö.
https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1112374/FULLTEXT01.pdf Hansen, L. (2005). Vad är en talang?. I Expertgrupp från Team Danmark (red.) Talangutveckling: motiverande och målinriktad träning för barn och ungdomar. Stockholm: Sisu Idrottsböcker, ss. 14–25.
Hedberg, J. (2019). 20-åring visar upp sin konst i Tranås. Tranås tidning.
https://www.tranastidning.se/article/20-aring-visar-upp-sin-konst-i-tranas-det-gav-mig- ro-och-trygghet/ (Hämtad 15/12-2019)
Helsen, W., Starkes J. & van Winckel. J (1998). The influence of relative age on success and dropout in male soccer players. American journal of human biology, 1998 (10), ss. 791–798.
Helsen, W., van Winckel. J. & Williams, M. (2005). The relative age effect in youth soccer across Europe. Journal of Sport Science. 23 (6), ss. 629-636.
Helsen, W., Baker, J., Michiels, S., Schorer, J., Van Winckel, J., & Williams, M. (2012). The relative age effect in European professional soccer: Did ten years of research make any difference. Journal of Sports Sciences (15) 30, ss. 1665-1671. Henriksson, W. (2008). Statistik - Icke-parametriska metoder. Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar: Umeå Universitet.
Hofstede, G. (2010). Cultures and organization: software of the mind: intercultural cooperation and its importance for survival. New York: McGraw Hill
Johansson, D. (2019). Sarah Klang: ”Jag tycker inte musik är så stort, det är bara musik”. Café. 20 februari.
https://popkultur.cafe.se/sarah-klang-intervju/ (Hämtad 15/12-2019)
Kalmarsunds gymnasieförbund. (2019). Kalmar Fotbollsakademi. Kalmarsunds gymnasieförbund: Kalmar.
Kilger, M. (2019). From hard work to grit – On the discursive formation of talent. Scandinavium sport studies forum. 2019 (10), ss. 29-50.
Krogh Christensen, M. (2009). ”An eye for talent”: Talent identification and the “practical sense” of Top-Level Soccer coaches. Sociology of sport journal, 2009 (26), ss. 365-382. Krogh Christensen, M. & Sörensen, J-K. (2009). Sport or school? Dreams and
dilemmas for talented young Danish football players. European physical education review. 15(1), ss. 115–133.
Körner, S & Wahlgren, L. (2012). Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur AB Lund, S. (2010). Idrottsutbildning och utbildningsreformer: en
kartläggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning. FoU-rapport, 2010:2, Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Lund, S. (2011). De önskade och oönskade specialidrottseleverna. Svensk idrottsforskning 2011:3.
Lund, S. & Olofsson, E. (2009). Vem är idrottseleven? Idrottsprofilerad utbildning och selektion. SVEBI:s årsbok, ss. 125–150.
Lund, S. & Liljeholm, M. (2012). Nationellt godkända idrottsutbildningar – certifiering och talangidentifikation. FoU-rapport 2012:4, Stockholm: Riksidrottsförbundet
Lund, S. & Söderström, T. (2017). To See or Not to See: Talent Identification in the Swedish Football Association. Sociology of Sport Journal, 2017: 34, ss. 248–258. Mattsson, S. (2013). Svensk utklassning - tog brons i U17-VM. Expressen, 8 november. https://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/svenska-utklassning--tog-brons-i-u17- vm/
Musch, J. & Grondin, S. (2001). Unequal competition as an impediment to personal development: a review of the relative age effect in sport. Developmental Review 21 (2001), ss. 147–167.
Nationalencyklopedin, Coping.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/coping (hämtad 2020-01-03) Nationalencyklopedin, Immanuel Kant.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/immanuel-kant (hämtad 2019-12-20) Nationalencyklopedin, Talangscout.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/talangscout (hämtad 2019-12-15) NBA. (u.å.). NBA advanced stats. New York: National basketball association. https://stats.nba.com/player/2397/
Nolan, J., & Howell, G. (2010). Hockey success and birth date: The relative age effect revisited. International Review for the Sociology of Sport, 45(4), ss. 507-512.
Nordenhäll, T. (2015). Sverige vann U21-finalen. SVT, 1 juli. https://www.svt.se/sport/u21-landslaget/u21-final
Olofsson, E. (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Diss. Umeå universitet: Umeå. Peterson, T. (2004). Selektions- och rangordningsregler inom svensk
ungdomsfotboll. Idrottsforum.org, 2004-08-31.
Peterson, T. (2011). Talangutveckling eller talangavveckling?. Stockholm: Sisu Idrottsböcker.
Peterson, T. & Wollmer, P. (2019). Vilka elever antas till en idrottsskola? Idrottsforum.org, 2019-09-10.
Riksidrottsförbundet. (2018). Idrottsrörelsen i siffror. Stockholm: Riksidrottsförbundet Riksidrottsförbundet. (2019). Elitidrott på gymnasiet – RIG och NIU. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Roderick, M. (2006). The work of professional football. A labour of love?. London: Routledge.
Saether, S-A. (2015). Selecting players for youth national teams - a question of birth month and reselection? Science & Sports, 2015 (30), ss. 314-320.
Saether, S-A., Peterson, T. & Matin, V. (2017). The Relative Age Effect, Height and Weight Characteristics a Lower and Upper Secondary School Athletes in Norway and Sweden. Sports 2017 (5), s. 92.
Schroepf, B. & Lames, M. (2017).Career patterns in German youth national teams – A longitudinal study. International journal of sport science & coaching.
SFS 2010:2039. Gymnasieförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm. Justitiedepartementet.
Simonton, D-K. (1999). Talent and its development. An emergenic and epigenetic model. Psychological Review. 2016 (3), s. 435-457.
Skillemar, F. (2013). Idrottsforskare: Varannan svensk talang missas. SVT.se, 12 maj. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/idrottsforskare-varannan-svensk-talang- missas Smith, K., Weir, P., Till, K. Romann, M. & Cobley, S. (2018). Relative Age Effects Across and Within Female Sport Contexts: A Systematic Review and Meta-Analysis Sports Medicine 2018 (48), ss. 1451–1478.
Skolverket (u.å.). Ämne - specialidrott. Stockholm: Skolverket.
Sohlberg, P., & Sohlberg, B-M. (2019). Vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. 4. uppl., Stockholm: Liber
Stambulova, N. (2003). Symptoms of a crisis-transition: A grounded theory study. I Hassmén N. (red.), SIPF yearbook 2003. Örebro: Örebro University Press, ss. 97–109.
Stambulova, N. (2015). Dual career development and transitions. Psychology and sport exercise. (21) 201, ss. 1-3.
Stambulova, N., Engström, C., Franck., A., Linnér, L & Lindahl, K. (2015). Searching for an optimal balance: Dual career experiences of Swedish adolescent athletes. Psychology of Sport and Exercise, 2015 (21), ss. 4–14.
Storm, L., Henriksen, K., Krogh Christensen M. (2012). Specialization pathways among elite Danish athletes: A look at the developmental model of sport participation from a cultural perspective. International Journal of Sport Psychology., 2012;43. Odense: University of southern Denmark
Stråhlman, O. (2006). Elite Sport Retirement Process: Career Analysis of Former Swedish Elite Athletes. Department of Education: Göteborg
Sund, B. (2008). Fotbollsindustrin. 2 uppl., Stockholm: Nomen förlag.
Svenska Fotbollförbundet. (2013). Svenska fotbollförbundets spelarutbildningsplan. Stockholm: Svenska fotbollförbundet.
Svenska Fotbollförbundet. (2015). Nationellt godkända idrottsutbildningar 2015-2019. Stockholm: Svenska Fotbollförbundet.
Svenska Fotbollförbundet. (2017). Spelarutbildning – en helhet. Stockholm: Svenska fotbollförbundet.
Svenska Fotbollförbundet. (u.å.). Fotboll i gymnasieskolan. Stockholm: Svenska Fotbollförbundet.
Svenska Fotbollförbundet. (2019). NIU – Fotbollsgymnasier. Stockholm: Svenska Fotbollförbundet.
Svensk fotboll. (2001). 7-1 i första landskampen, Svensk fotboll, 29 augusti.
https://www2.svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2001/08/p1586-7-1-i-forsta-landskam- pen/
Svensk fotboll. (2003). Landslagsdatabas. Svensk fotboll, 23 september.
https://www2.svenskfotboll.se/landslag/landslagsdatabas/information/?scr=result&fmid =1570307
Svensk fotboll. (2003b). P16/87: Ny svensk storförlust i Portugal. Svensk fotboll, 3 mars. https://www2.svenskfotboll.se/landslag/tidigare-ungdomslandslag/pojkar- 87/arkiv/tidigare/2003/03/p1687-ny-svensk-storforlust-i-portugal/
SVT. (2019). Isabelle Haak är Sveriges bäst betalda idrottskvinna. SVT, 10 oktober. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/angelholmstalang-ar-sveriges-bast- betalda-idrottskvinna
Söderström, T. & Ferry, M. (2019). Det svenska nationella fotbollstalangsystemets effektivitet: 15-åriga distriktslagspelares väg till A-landslaget. SVEBI-konferensen, Stockholm, Sverige, 21-22 november 2019.
Tjernberg, U. (2010). Elitutbildning inom fotboll kan läggas ned. Svenska Dagbladet, 3 man. https://www.svd.se/elitutbildning-inom-fotboll-kan-laggas-ned
Thompson, A. & Barnsley, R. (1996). The relative age effect: Bibliography and comments. University of Alberta, Edmonton.
Uebel, M. (2006). Nya perspektiv på Riksidrottsgymnasierna. FoU-rapport 2006:4, Stockholm: Riksidrottsförbundet.
UEFA (2019). Country Coefficients. UEFA.
https://www.uefa.com/memberassociations/uefarankings/country/#/yr/2019 Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Williams AM,. & Reilly T. (2000) Talent identification and development in soccer. Journal of Sports Science, 2000;18, s. 657—667.
Williams, A.M. & Franks, A. (1998). Talent identification in soccer. Sports Exercise and Injury, 4, ss. 159-165.
Yagüe, J., Rubia, A., Sanchez-Molina, J., Maroto-Izquierdo, S., Molinero, O. (2018). The Relative Age Effect in the 10 Best Leagues of Male Professional Football of the Union of European Football Associations (UEFA). Journal of Sport Sciences, 2018:17, ss 409- 416.
Zetterman, A. (2018). La Liga-klubb startar akademi i Sverige: ”Vi lär barnen spela spanskt”. Fotboll direkt. 26 augusti.
Åsberg, R. (2001). Ontologi, Epistemologi och Metodologi - En kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborgs universitet: IPD. Rapport nr 2000:13