Knappt 70 procent av företagen med tio anställda eller fler 7 beställde varor eller tjänster via Internet under år 2005. Att beställa via Internet är vanligare ju större företaget är - mätt i antalet anställda. Mer än 90 procent av tagen med 500 anställda eller fler, jämfört med cirka 64 procent av före-tagen med 10-19 anställda, beställde varor eller tjänster via Internet under 2005. Kommunikationssektorn och sektorn företagstjänster redovisar högst andelar, 92 respektive 83 procent. Det är ovanligare med beställningar via Internet i transportsektorn (50 %) och byggsektorn (55 %).
Observera att beställningar som görs med vanlig e-post inte är medräknade här.
Se diagram 13 nedan och tabell 17 i tabellbilagan.
Diagram 13
Andel företag som beställt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)*
Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93)
Inköpen via Internet står dock för en begränsad del av värdet på företagens totala inköp – endast 20 procent av företagen som har gjort beställningar via Internet anger att värdet av beställningarna stod för 10 procent eller mer av värdet på företagets totala inköp under år 2005.
I diagram 14 redovisas fördelningen av värdet på företagens Internetinköp som andel av värdet på företagens totala inköp under år 2005.
7 Den finansiella sektorn är inte inkluderad i detta resultat eftersom frågan inte ställdes i det frågeformulär som var riktat till den målgruppen. Eftersom den finansiella sektorn inne-fattar ett relativt litet antal företag har detta endast en marginell inverkan på den totala andelen. Resultatet fördelat på storleksklasser påverkas i något större omfattning, dock högst med några procentenheter.
Diagram 14
Värdet av företagens Internetinköp som andel av värdet på företagens totala inköp, år 2005, 10 anställda eller fler*, procent
Mindre än 1%
* Observera att andelarna i diagrammet endast refererar till de företag som gjort inköp via Internet under år 2005.
Ett av tio företag har lämnat elektroniskt anbud gentemot myndigheter
Internet som redskap för kontakter mellan företag och myndigheter kan vara effektivt och förhållandevis resurssnålt för båda parter. Totalt sett anger knappt 80 procent av företagen med tio anställda eller fler att de haft kontakt med myndigheter via Internet under år 2005. De mellanstora före-tagen har i störst utsträckning använt Internet vid kontakter med myndig-heter under 2005. I storleksklasserna mellan 50 till 199 anställda har över 90 procent av företagen använt Internet vid sådana kontakter. Även i övriga storleksklasser är andelen hög, 76 procent av de små företagen, med 10-19 anställda och 86 procent av de stora företagen, med 500 anställda eller mer har använt Internet vid kontakter med myndigheter.
Se tabell 18 i tabellbilagan.
I undersökningen har företagen även tillfrågats om vilken typ av kontakter de haft med myndigheter – om de bara sökt information via Internet, om de hämtat respektive lämnat ifyllda blanketter via Internet, om de använt fullständig elektronisk ärendehantering samt om de lämnat in anbud i elektro-niska upphandlingssystem.
De två vanligaste kontaktformerna som företagen har med myndigheter via Internet är att söka information och att hämta blanketter. Båda dessa kontaktformer anger 78 procent av företagen att de har med myndigheter.
Stora företag tenderar att i större utsträckning än mindre företag ha dessa former av interaktion med myndigheter.
Ett fördjupat användande av Internet i kontakten med myndigheter än att bara söka information och hämta blanketter är att returnera ifyllda blan-ketter. Drygt hälften, 53 procent, av företagen med tio anställda eller fler anger att de gjort detta under år 2005. Att returnera ifyllda blanketter till
myndigheter är lite vanligare bland stora företag än bland små. Sett
branschvis är energisektorn den bransch som returnerar ifyllda blanketter i störst utsträckning (78%) och handel, hotell och restaurang den bransch som gör detta i lägst utsträckning (45%).
Ytterligare steg i fördjupningen av kontakterna med myndigheter är full-ständig elektronisk ärendehantering. Med detta avses att företaget med hjälp av inloggningsförfaranden kan initiera, komplettera, följa eller ta del av information och händelser avseende ärenden hos myndigheter. En fjärde-del av företagen med tio anställda eller fler har genomfört ärenden helt elektroniskt på detta sätt under 2005. Skillnaderna mellan företag av olika storlek är inte betydande. Energisektorn är den bransch där fullständig elektronisk ärendehantering är vanligast, där anger nära hälften av företagen att de använt detta.
Företag som vill leverera varor och tjänster till myndigheter har möjlighet att lämna in anbud i elektroniska upphandlingssystem. Drygt vart tionde före-tag med tio anställda eller fler uppger att de har utnyttjat den möjligheten under år 2005. De stora företagen har utnyttjat denna möjlighet i större ut-sträckning än de små – 22 procent bland företag med 500 anställda eller fler jämfört med 9 procent bland företag med 10-19 anställda. I kommunikations-sektorn (25 %) och i kommunikations-sektorn för företagstjänster (18 %) är elektroniska anbud vanligast.
Se tabell 19 i tabellbilagan.
Kommunikation med kunder och andra företag
Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation
Den tekniska utvecklingen ger oss nya, snabbare sätt att kommunicera och förändrade kommunikationsvanor. Många väljer t.ex. att ersätta traditio-nell postbefordran med elektronisk kommunikation. I den här undersök-ningen har företagen tillfrågats om i vilken utsträckning de ersatt vanlig postbefordran av t.ex. fakturor och brev med elektronisk kommunikation via Internet, e-post och e-fakturor under de senaste fem åren.
Det vanligaste svaret är att företaget i liten grad ersatt vanlig post – 37 pro-cent av företagen med tio anställda eller fler har angett det. Drygt vart fjärde företag uppger dock att de inte alls ersatt vanlig post med elektro-nisk. Det gäller framför allt små företag medan de större företagen har ersatt traditionell postbefordran i större utsträckning. Endast 6 procent av de största företagen, med 500 anställda eller fler, uppger att de inte har ersatt vanlig post medan 65 procent av företagen i denna kategori till största delen eller i ganska hög utsträckning har ersatt vanlig post.
Se diagram 15 nedan och tabell 20 i tabellbilagan.
Diagram 15
Andel företag som under de senaste fem åren i olika utsträckning ersatt vanlig postbefordran med elektronisk kommunikation, år 2006, 10 anställda eller fler, procent
Inte ersatt v anlig post
27%
I liten grad ersatt v anlig
post
Personalens IT-kompetens
Det rådande läget på arbetsmarknaden har stor inverkan på hur svårt det är för företagen att rekrytera personal med IT-kompetens. I årets under-sökning har företagen tillfrågats om de någon gång under 2005 hade svårt att rekrytera personal med IT-kompetens. Med IT-kompetens avses här både grundläggande IT-kompetens och specialistkompetens.
Cirka 4 procent av företagen, med tio anställda eller fler, uppger att de någon gång under 2005 haft problem med att rekrytera personal med IT-kompetens. Bland de minsta företagen som undersökts, de med 10-19 anställda, rapporterar 3 procent att de haft detta problem jämfört med 10 procent bland företag med 500 anställda eller fler. Det går dock inte utifrån den här undersökningen säga något om i vilken omfattning företagen haft problem, endast att de någon gång under 2005 haft problem med att rekry-tera personal med IT-kompetens.
En branschvis jämförelse visar att andelen företag som haft problem är högst inom kommunikationssektorn, där 13 procent av företagen någon gång under 2005 hade problem med att rekrytera personal med IT-kompe-tens. I transport- respektive byggsektorn rapporterar endast 2 procent av företagen att de haft problem med att rekrytera sådan personal under 2005.
Se tabell 21 i tabellbilagan.
I undersökningen har företagen även tillfrågats om vilka problem de haft vid rekrytering av personal med IT-kompetens under 2005. Totalt bland företagen, med tio anställda eller fler, rapporterar 2 procent att problemet bestod av att personer med nödvändiga kunskaper inom IT-användning (t.ex. användning av applikationer och standardprogramvara) inte fanns tillgängliga. En lika stor andel – 2 procent – anger att IT-specialister med nödvändiga kunskaper inte fanns tillgängliga. Bland de största företagen, med 500 anställda eller fler, rapporterar 8 procent att detta var ett problem under 2005.
Endast 1 procent av företagen rapporterar att de haft problem att rekrytera personal med IT-kompetens därför att kostnaden för att anställa IT-specia-lister var för hög.
Se tabell 22 i tabellbilagan.
IT-säkerhet
Allt fler företag använder säkerhetsanordningar
Företagens åtgärder för att skydda sig mot IT-relaterade problem såsom virus och dataintrång med mera tycks öka. Sedan år 2003 har användandet av samtliga de säkerhetsanordningar som undersökts här, ökat bland före-tag med tio anställda eller fler. Se diagram 16 för att följa utvecklingen åren 2003 till 2006.
År 2003 var andelen företag som använde viruskontroll eller andra gramvaror för säkerhet 85 procent. År 2006 är motsvarande andel 93 pro-cent. I jämförelse med 2005 har det inte skett någon ökning, vilket inte är så konstigt eftersom i stort sett alla företag som använder Internet också an-vänder ett virusskydd.
Brandväggar används år 2006 av 90 procent av företagen vilket även i detta fall innebär att nästan alla företag som har Internet också har en brandvägg.
Bland de stora företagen använder i stort sett alla brandväggar. Det har skett en dramatisk ökning i jämförelse med 2003 då endast knappt 70 pro-cent använde en brandvägg.
Diagram 16
Andel företag som använder olika interna säkerhetsanordningar, år 2003-2006, 10 anställda eller fler, procent
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Viruskontroll eller andra programv aror för säkerhet
Brandv äggar
Data-backup utanför driftmiljön
Serv rar med säkra anslutningar
Januari 2003 Januari 2004 Januari 2005 Januari 2006
Ytterligare sätt för företagen att skydda sig är att använda data-backup utan-för driftmiljön och servrar med säkra anslutningar. År 2003 var det 47
pro-cent av företagen som använde sig av data-backup utanför driftmiljön för att skydda sina data, medan andelen år 2006 var 63 procent.
Allt fler företag använder sig av servrar med säkra anslutningar. En server med säker anslutning är en server som stöder säkerhetsprotokoll såsom t.ex. SSL8 eller SHTTP9. År 2006 använde 57 procent av företagen denna teknik. Motsvarande andel år 2003 var 43 procent. Bland riktigt stora företag, de med 500 eller fler anställda, använder mer än 90 procent av företagen servrar med säkra anslutningar.
Se diagram 16 och tabell 23 i tabellbilagan.
Ett av fem företag använder datakryptering
För att garantera en säker kommunikation mellan företaget och externa aktörer kan företaget använda sig av olika säkerhetsanordningar t.ex. data-kryptering och digitala signaturer.
Ungefär vart femte företag, 21 procent, med tio anställda eller fler, anger att det finns möjlighet för externa aktörer att kommunicera med dem med krypterad data. Denna möjlighet är mindre vanlig bland de små företagen – 15 procent av företagen med 10-19 anställda använder kryptering. Bland de största företagen används kryptering mer frekvent. Till exempel erbju-der 70 procent av företagen med 500 eller fler anställda sin motpart möjlig-heten att kommunicera med hjälp av datakryptering. Den bransch där det är mest vanligt att använda datakryptering är den finansiella sektorn där hela 60 procent av företagen använder denna teknik.
System med digital signatur för att identifiera motparten används av 18 procent av företagen i kommunikationen med externa aktörer. Det är mindre vanligt bland små företag än bland stora att digitala signaturer används för att identifiera motparten. Av företagen med 10-19 anställda har 15 procent stöd för att motparten signerar med en digital signatur, medan knappt 50 procent av företagen med 500 anställda eller fler erbjuder en sådan möjlighet.
Se tabell 24 i tabellbilagan.
Minskande säkerhetsproblem
I takt med att företagen rapporterar ökad användning av säkerhetsanord-ningar såsom brandväggar och virusskydd anger de också att säkerhets-problemen har minskat.
Endast 15 procent av företagen med tio anställda eller fler anger att de ut-satts för IT-säkerhetsproblem som resulterat i förlorad information eller arbetstid under 2005. Större företag utsätts i högre grad än mindre företag, delvis beroende på att de har tillgång till Internet i högre utsträckning. Vi analys av undersökningar om brister i IT-säkerheten är det viktigt att notera
8 SSL står för Secure Sockets Layer och är en säkerhetsmetod som finns i webbläsaren Netscape och som sägs medge helt säkra (krypterade) överföringar. (Källa: Paginas IT-ordbok, pagina.se/itord)
9SHTTP står för Secure HTTP och är ett tillägg till HTTP för behörighetskontroll och kryptering av data mellan en webbserver och en webbläsare. Skrivs även https. (Källa:
Paginas IT-ordbok,pagina.se/itord)
att detta antagligen är ett känsligt område för företagen. Det kan därför vara rimligt att anta att en viss underrapportering förekommit på de frågor som rör företagens IT-säkerhet.
En jämförelse med 2005 års undersökning visar på en minskning av IT-säkerhetsproblemen med 13 procentenheter. I förra årets undersökning uppgav 28 procent av företagen att de utsatts för något IT-säkerhetsproblem de senaste tolv månaderna. I 2006 års enkäten har formuleringen ”som resulterat i förlorad information eller arbetstid” lagts till, vilket gör att resultaten dock inte är helt jämförbara.
Se tabell 25 i tabellbilagan.
E-handel
Med begreppet e-handel avses här beställningar av varor och tjänster – oavsett betalnings- och leveranssätt – som görs via Internet och via andra datornät-verk än Internet. E-handel via Internet sker t.ex. via ett formulär på en webbsida eller en elektronisk katalog och avser beställningar via alla former av IP-baserade nätverk såsom www, extranät, EDI via Internet och VPN över Internet. Beställningar mottagna via vanlig post räknas inte som e-handel i undersökningen.
E-handel via andra datornätverk än Internet sker t.ex. via EDI över icke IP-baserade nätverk.
Resultaten som redovisas i detta avsnitt ska tolkas med stor försiktighet eftersom skattningarna är mycket osäkra. Företag från finansiella sektorn ingår inte i kapitlet om e-handel mot bakgrund av en mycket stor osäker-het i resultaten avseende denna sektor. De resultat som redovisas i detta kapitel är därmed inte helt jämförbara med resultat från tidigare publikationer.
Osäkerheten i skattningarna som avser e-handeln orsakas främst av bortfall och mätproblem. Inkomna svar, liksom uteblivna svar, från enskilda företag med stor e-handel får mycket stora konsekvenser för skattningarna, särskilt vad gäller uppgifterna som gäller handel i monetära termer.
Uppgifter om beställningar via datornätverk enligt den definition som an-vänts i denna undersökning är dessutom något som företagen vanligtvis inte följer upp i sina ekonomisystem. Lämnade uppgifter är därför ofta uppskatt-ningar. I undersökningen har företagen ombetts att specificera hur stor andel av omsättningen som kommer från beställningar mottagna via Internet res-pektive via andra datornätverk än Internet. Vid kontakter med företagen har det framkommit att det är mycket svårt att särskilja dessa typer av beställ-ningar.
Ett av fem företag tar emot beställningar via Internet
Under 2005 tog 21 procent av företagen med tio anställda eller fler emot be-ställningar via Internet10. Bland de stora företagen är det en större andel än bland de små som har tagit emot beställningar via Internet. Bland företag med 500 anställda eller fler uppger 37 procent att de tagit emot beställningar via Internet jämfört med cirka 20 procent av företagen med 10-19 anställda.
Mottagande av beställningar via Internet är vanligast inom handel, hotell och restaurang där 28 procent tog emot beställningar. Inom byggsektorn är och transportsektorn har relativt sett få företag tagit emot beställningar via Internet. Där är andelarna 13 respektive 15 procent.
10 Totalt sett har 24 procent av de svenska företagen med tio anställda eller fler tagit emot beställningar via Internet under år 2005. I detta avsnitt bortser vi dock från företag vars Internetförsäljning understiger en (1) procent av omsättningen, eftersom dessa endast i en mycket begränsad utsträckning haft någon Internetförsäljning.
Se diagram 17 och tabell 26 i tabellbilagan.
Diagram 17
Andel företag som tagit emot beställningar via Internet motsvarande 1 % eller mer av omsättningen efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93)
10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda
Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)*
Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93)
* Uppgiften alltför osäker för att redovisas.
Observera att skalan på diagrammet går till 40 % och inte till 100 % som andra liknande diagram i rapporten.
Försäljningsvolymen via Internet i förhållande till den totala omsättningen är för de flesta företag relativt liten. Knappt 10 procent av samtliga företag har en försäljning via Internet som överstiger 10 procent av omsättningen.
Se diagram 18 nedan.
Diagram 18
Andel företag som har omsättning från försäljning via Internet, fördelat efter Internetförsäljningens andel av omsättningen, år 2005, 10 anställda eller fler, procent*
0 5 10 15 20
1% eller mer 2% eller mer 5% eller mer 10% eller mer 25% eller mer 50% eller mer
* Osäkerheten i dessa skattningar är stor. Diagrammet syftar endast till att ge en grov bild av fördelningen.
En mycket grov uppskattning av värdet av de beställningar som togs emot via Internet under år 2005 är 240 miljarder kronor. Detta motsvarar upp-skattningsvis 6 procent av den totala omsättningen i de undersökta branscherna. Denna uppskattning är mycket grov, se faktaruta i början på kapitlet.