Företagens användning av IT Korrigerad version

(1)

Företagens

användning av IT 2006

(2)

(3)

Statistiska centralbyrån 2007

Företagens

användning av IT 2006

Korrigerad version

(4)

Statistics Sweden 2007

Tidigare publicering IT i hem och företag

Företagens användning av datorer och Internet 2001 Företagens användning av datorer och Internet 2002 Företagens användning av datorer och Internet 2003 Företagens användning av datorer och Internet 2004 Företagens användning av datorer och Internet 2005 Previous publication Use of ICT in Swedish homes and enterprises

Use of ICT in Swedish enterprises 2001 Use of ICT in Swedish enterprises 2002 Use of ICT in Swedish enterprises 2003 Use of ICT in Swedish enterprises 2004 Use of ICT in Swedish enterprises 2005 Producent SCB, enheten för investeringar, FoU och IT Producer Box 24300, 104 51 Stockholm

Förfrågningar

Inquiries ingrid.persson@scb.se eric.hellsing@scb.se

Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån.

Any reproduction of the contents of this publication without prior permission from Statistics Sweden is prohibited by the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729).

Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan på följande sätt:

Källa: SCB, Företagens användning av IT 2006

When quoting material from this publication, please state the source as follows:

Source: Statistics Sweden, Use of ICT in Swedish enterprises 2006

Omslag Ateljén, SCB

Cover

URN:NBN:SE:SCB-2007-TKFT0701_pdf

Ingrid Persson, +46 8 506 946 66 Eric Hellsing, +46 8 506 943 16

Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se.

(5)

Förord

Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av EU:s statistikorgan Eurostat och Näringsdepartementet genomfört denna undersökning om svenska företags användning av datorer och Internet. Uppgifterna har in- samlats genom postenkäter till ett urval av svenska företag med tio anställda eller fler.

I denna rapport ges en statistisk belysning av användningen av och till- gången till informationsteknik i svenska företag. Bland annat belyses före- tagens tillgång till och användning av datorer, Internet och egna hemsidor/

webbplatser. Dessutom redovisas hur vanligt det är att företagen har olika typer av nätverk och säkerhetsanordningar.

Statistiska centralbyrån i januari 2007

Lars Melin

Birgitta Mannfelt

SCB tackar

Tack vare våra uppgiftslämnare – privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer – kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

(6)

(7)

Innehåll

A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 85.

Förord ... 3

Sammanfattning ... 7

Nio av tio företag har höghastighetsanslutning ... 7

Distansarbete mycket vanligt i stora företag... 7

Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation ... 7

Ett av tio företag har lämnat ett elektroniskt anbud ... 7

Outsourcing ökar ... 7

Korrigering ... 8

Teckenförklaringar och förkortningar ...8

Tillgång till och användning av IT... 9

Alla större företag använder datorer... 9

Distansarbete mycket vanligt i de stora företagen... 10

De flesta företagen har tillgång till Internet ... 11

Nio av tio företag har höghastighetsanslutning ... 13

Andel företag som har en webbplats oförändrad... 15

Oförändrad förekomst av intranät... 16

Allt vanligare med trådlösa lokala nätverk (WLAN) ... 17

Drygt vart tredje företag har IT-system för att hantera beställningar eller inköp ... 18

Användning av Internet... 21

Fler företag erbjuder kundservice och support på hemsidan ... 21

Nio av tio företag använder Internetbank eller andra finansiella tjänster på Internet... 22

Nära 70 procent av företagen beställer via Internet ... 24

Ett av tio företag har lämnat elektroniskt anbud gentemot myndigheter .... 25

Kommunikation med kunder och andra företag... 27

Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation ... 27

Personalens IT-kompetens... 29

IT-säkerhet ... 31

Allt fler företag använder säkerhetsanordningar... 31

Ett av fem företag använder datakryptering ... 32

Minskande säkerhetsproblem... 32

E-handel ... 35

Ett av fem företag tar emot beställningar via Internet... 35

Endast 16 procent av företagens Internethandel sker med privatpersoner... 37

67 procent av företagens Internethandel sker med kunder i Sverige ... 38

Få företag säljer via specialiserade marknadsplatser ... 38

Försäljning via andra datornätverk än Internet dominerar e-handeln... 38

Outsourcing av IT-verksamhet... 41

Outsourcing ökar ... 41

Tabellförteckning... 43

(8)

Fakta om statistiken... 69

Detta omfattar statistiken... 69

Objekt och population ...69

Statistiska mått...69

Redovisningsgrupper ...69

Referenstider ...70

Definitioner och förklaringar ... 70

Definitioner ...70

Så görs statistiken ... 71

Urvalsram och urvalsförfarande ...71

Insamling ...71

Bearbetning ...71

Aktualitet och frekvens ...72

Statistikens tillförlitlighet ... 72

Tillförlitlighet totalt...72

Bra att veta ... 74

Jämförbarhet...74

Tillgänglighet ...76

Bilagor ... 77

In English ... 85

Summary ... 85

Nine out of ten enterprises have high-speed connections...85

Working remotely very common in larger enterprises...85

Larger enterprises replace normal post...85

One out of ten enterprises have submitted offers electronically ...85

Outsourcing increases...85

List of tables ... 87

List of terms... 89

Explanatory symbols and abbreviations... 91

(9)

Sammanfattning

Nio av tio företag har höghastighetsanslutning

De flesta svenska företagen har tillgång till Internet och andelen företag som kopplar upp sig via höghastighetsanslutningar fortsätter att öka. Nära 90 procent av företagen, med tio anställda eller fler, hade en höghastighets- anslutning i januari 2006.

Jämfört med 2001 innebär detta en fördubbling och jämfört med 2005 en ökning med 6 procentenheter. Även Internetanslutning via mobilnätet ökar. I januari 2006 hade 30 procent av företagen en sådan anslutning jämfört med 25 procent 2005.

Distansarbete mycket vanligt i stora företag

Teknikutvecklingen har medfört stora möjligheter för den anställde att arbeta på distans, dvs. från annan plats än arbetsgivarens lokaler. Drygt 40 procent av företagen med tio anställda eller fler, har medarbetare som regelbundet, i genomsnitt minst en halv dag i veckan, arbetar utanför själva företaget med tillgång till företagets IT-system. Bland de små företagen, med 10-19 anställda, är andelen drygt 30 procent medan bland de riktigt stora företagen, de med 500 anställda eller fler, är 90 procent av företagen som har medarbetare som arbetar på distans.

Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation

Många företag väljer att ersätta traditionell postbefordran av t.ex. fakturor och brev med elektronisk kommunikation via Internet, e-post och e-fakturor. Framför allt är det de stora företagen, med 500 anställda eller fler som i hög grad eller till största delen ersatt vanlig post. Totalt bland företag med tio anställda eller fler, har 30 procent av företagen ersatt vanlig post till största delen eller i hög grad. Bland företag med 500 anställda eller fler är denna andel 65 procent.

Ett av tio företag har lämnat ett elektroniskt anbud

Företag som vill leverera varor och tjänster till myndigheter har möjlighet att lämna in anbud i elektroniska upphandlingssystem. Drygt vart tionde före- tag med tio anställda eller fler uppger att de har utnyttjat den möjligheten under år 2005.

Outsourcing ökar

Andelen företag som outsourcat IT-verksamheten, dvs. överlåtit hela eller delar av driften av företagets IT-verksamhet till en extern part har ökat sedan 2005. Drygt 40 procent av företagen, med tio anställda eller fler, uppger att de hade outsourcat IT-verksamhet i januari 2006. Detta innebär en ökning sedan 2005 då motsvarande siffra var 35 procent.

(10)

Korrigering

Rapporten är uppdaterad den 15 februari 2007. Den version av rapporten som publicerades den 15 januari 2007 innehöll en felaktig bilaga, "Enkät IT användning i företag 2006":

Teckenförklaringar och förkortningar

.. Skattningen alltför osäker för att redovisas. Skattningar med felmarginaler som (avrundat) är 10 procentenheter eller större.

- Frågan inte ställd till aktuell bransch (gäller finansiella företag)

(11)

Tillgång till och användning av IT

Alla större företag använder datorer

Svenska företag använder datorer i mycket hög utsträckning. Omkring 96 procent av företagen med tio anställda eller fler gör det. Med datorer avser vi här persondatorer, arbetsstationer och terminaler. Bland företag med 50 anställda eller fler använder samtliga företag datorer, medan datoranvänd- ningen i företag med mellan 10 och 19 anställda är 94 procent.

I energisektorn, kommunikationssektorn och i den finansiella sektorn använder samtliga företag datorer. Datoranvändningen är lägre i branscher som byggsektorn, transportsektorn och sektorn för film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet.

Se diagram 1 och tabell 1 i tabellbilagan.

Diagram 1

Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda

Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93)

Omkring 67 procent av företagens sysselsatta (i det följande används be- nämningen medarbetare) – i företag med tio anställda eller fler – använder regelbundet datorer som arbetsredskap. I de större företagen är det en högre andel av medarbetarna som regelbundet använder datorer jämfört med i de mindre. I företag i storleksklasserna med 100 anställda eller fler är det i genomsnitt drygt 70 procent av medarbetarna som använder datorer i det dagliga arbetet medan det i mindre företag, med färre än 50 anställda är knappt 60 procent. Det förekommer stora skillnader mellan branscherna. I den finansiella sektorn använder nästan samtliga medarbetare datorer och i

(12)

energisektorn 85 procent. Lägst andelar noteras i byggsektorn, 30 procent, och i transportsektorn, 55 procent.

Diagram 2

Andel av företagens sysselsatta som regelbundet använder datorer i arbetet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) * Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93)

* Uppgiften alltför osäker för att redovisas.

Distansarbete mycket vanligt i de stora företagen

Teknikutvecklingen har medfört stora möjligheter för företagens medarbetare att arbeta på distans, det vill säga från annan plats än i arbetsgivarens lokaler. Med distansarbete avser vi här att företaget har medarbetare som regelbundet, i genomsnitt minst en halv dag i veckan, arbetar utanför själva företaget, och som därifrån har tillgång till företagets IT-system (t.ex.

företagets e-postsystem).

Bland samtliga företag med tio anställda eller fler, är det drygt 40 procent som har medarbetare som regelbundet arbetar på distans. Det är ungefär samma andel som under de tre senaste åren. Andelen företag med distans- arbetare ökar markant med storleken på företaget. Bland de små företagen, de med 10-19 anställda, är andelen drygt 30 procent medan andelen bland de riktigt stora företagen, de med 500 anställda eller fler, är 90 procent.

Sett till bransch är distansarbete vanligast i den finansiella sektorn (64 %) och i sektorn för företagstjänster (64 %). I branscher som byggsektorn och transportsektorn förekommer det inte i lika stor utsträckning. Här ligger andelen företag med medarbetare som arbetar på distans på 21 respektive 30 procent.

När det gäller vilka platser utanför själva företaget varifrån medarbetarna kan nå företagets IT-system, så är hemmet den vanligaste platsen. Knappt

(13)

40 procent av företagen med tio anställda eller fler, uppger att de har medarbetare som har tillgång till företagets IT-system hemifrån. Cirka 30 procent av företagen har medarbetare som kan nå företagets IT-system under affärsresor t.ex. från hotell och flygplatser. Ungefär samma andel (28%) av företagen uppger att medarbetare har tillgång till IT-systemen från före- tagets eller koncernens lokaler på andra orter. Slutligen uppger 21 procent av företagen att de har medarbetare som har tillgång till företagets IT- system från kunders eller andra externa affärspartners lokaler.

Se diagram 3 och tabell 3 och 4 i tabellbilagan.

Diagram 3

Andel företag där de sysselsatta har tillgång till företagets IT-system från olika platser, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Från hemmet

Under affärsresor t ex från hotell och fly gplatser

Från företagets eller koncernens lokaler på

andra orter

Från kunders eller andra ex terna affärspartners

lokaler

Observera att skalan på diagrammet går till 50 % och inte till 100 % som andra liknande diagram i rapporten.

De flesta företagen har tillgång till Internet

De flesta svenska företag med tio anställda eller fler har idag tillgång till Internet. Bland företag med 50 anställda eller fler har i princip samtliga företag tillgång till Internet. Internettillgången bland de mindre företagen, de med 10-19 anställda, är något lägre, men 94 procent av dessa har i dag tillgång till Internet. I samtliga undersökta branscher ligger Internet- tillgången på 90 procent eller mer. I energisektorn, kommunikationssektorn och i den finansiella sektorn har samtliga företag tillgång till Internet.

(14)

Diagram 4

Andel företag med tillgång till Internet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Omkring 54 procent av medarbetarna i företag med tio anställda eller fler använder regelbundet Internetanslutna datorer i arbetet. Andelen är högre i de större företagen. I företag med 100 anställda eller fler använder när- mare 60 procent av medarbetarna regelbundet Internetanslutna datorer medan andelen i de mindre företagen, i storleksklasserna med färre än 50 anställda, är drygt 45 procent.

Andelen medarbetare som använder Internetanslutna datorer varierar också mellan branscher. Lägst andel finner vi i byggsektorn (28 %) medan den högsta andelen återfinns i den finansiella sektorn där 96 procent av företagens medarbetare använder Internetanslutna datorer i arbetet.

Se diagram5 på nästa sida och tabell 6 i tabellbilagan.

(15)

Diagram 5

Andel av företagens sysselsatta som i arbetet regelbundet använder Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) * Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI 92.1-92.2 samt 93)

Nio av tio företag har höghastighetsanslutning

Som vi såg ovan har de allra flesta svenska företagen en Internetanslutning och andelen företag som använder höghastighetsanslutningar ¹ vid upp- koppling till Internet fortsätter att öka. Totalt har 88 procent av företagen en sådan snabb anslutning, vilket kan jämföras med 82 procent 2005. Jämfört med 2001 har andelen företag som har höghastighetsanslutningar fördubb- lats. De större företagen har i mycket hög utsträckning höghastighets- anslutningar och bland företag med 500 anställda eller fler har samtliga företag en sådan anslutning. Bland de minsta företagen som undersöks här, de med 10-19 anställda, har 83 procent höghastighetsanslutningar.

Även andelen företag med anslutning via mobiltelefonnätet² ökar. I januari 2006 hade 30 procent av företagen en sådan anslutning att jämföras med 25 procent föregående år. Anslutning via mobiltelefonnätet är vanligare ju större företaget är. Knappt 70 procent av företagen i storleksklassen med 500 anställda eller fler har anslutning till Internet via mobiltelefonnätet, medan motsvarande siffra är 25 procent för företag med 10-19 anställda.

1 Med höghastighetsanslutningar avses DSL-anslutningar (ADSL, SDSL och liknande) samt andra fasta anslutningar, t.ex. fiber eller radiolänk.

2 Exempel på mobiltelefonnätsanslutningar är General Packet Radio Standard (GPRS) och Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) – även kallad 3G.

(16)

Långsammare anslutningar såsom ISDN³ och traditionellt modem fortsätter att minska i omfattning.

I diagram 6 illustreras förändringen över tid av andelen företag med olika anslutningsalternativ till Internet. Notera att företagen har kunnat ange flera anslutningsalternativ i den fråga som ställdes. Ett företag kan, av olika skäl, välja att behålla en långsammare anslutning trots att de har en

höghastighetsanslutning.

Diagram 6

Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet åren 2001, 2003, 2004, 2005 och 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Traditionellt modem (analogt modem och v anlig

telefonlinje)

ISDN

Mobiltelefonnätet

Höghastighetsanslutningar

2001 Januari 2003 Januari 2004 Januari 2005 Januari 2006

Se tabell 7 i tabellbilagan för en redovisning av de olika anslutnings- alternativen 2006.

I 2006 års undersökning finns också en fråga kring den maximala hastigheten på företagets snabbaste Internetanslutning. Vart femte företag uppger att de har tillgång till minst 8 Mbit/s. En sådan snabb anslutning är vanligare ju större företaget är. Nästan två tredjedelar av de största företagen, med 500 anställda eller fler, har en sådan anslutning medan endast 15 procent av de små företagen, med 10-19 anställda har en maximal hastighet på 8 Mbit/s. En branschvis jämförelse visar att det främst är inom energisektorn som företagen har en så snabb anslutning. Drygt 60 procent av företagen i den branschen har det, jämfört med 13 procent inom byggsektorn, som är den bransch som i lägst utsträckning har Internetanslutningar med en hastighet på minst 8 Mbit/s. Lite knappt vart tionde företag har en maximal hastighet på mindre än 256 kbit/s. Detta gäller främst de mindre företagen.

3 ISDN står för Intergrated Services Digital Network

(17)

Se diagram 7 nedan och tabell 8 i tabellbilagan.

Diagram 7

Andel företag med tillgång till olika maximala hastigheter vid anslutning till Internet år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Mindre än 144 kbit/s

Minst 144 kbit/s men mindre än 256 kbit/s

Minst 256 kbit/s men mindre än 2 Mbit/s

Minst 2 Mbit/s men mindre än 8 Mbit/s

Minst 8 Mbit/s

Andel företag som har en webbplats oförändrad

Hemsidan/webbplatsen på Internet är företagets ansikte utåt (i det följande används benämningen webbplats). Där informerar företaget om sin verksamhet och marknadsför sina varor och tjänster. I resultaten som presen- teras här ingår de företag som har en egen webbplats, men också företag som tillhör en koncern eller en företagsgrupp och som därmed har sin webbplats på ett gemensamt webbhotell eller liknande. Andelen företag, med tio anställda eller fler, som har en hemsida/webbplats är 86 procent.

Detta innebär att andelen i stort sett ligger kvar på samma nivå som 2005 (85 %). Sedan år 2002 har andelen dock ökat från 78 procent.

Bland de små företagen, de med 10-19 anställda, är det drygt 80 procent som har en hemsida/webbplats och sedan stiger andelen med storleken på företaget, mätt i antal anställda. Bland de största företagen, de med 500 an- ställda eller fler, har så gott som samtliga (98%) av företagen en hemsida/

webbplats. Sett till bransch är det vanligast med hemsida/webbplats i energisektorn (99 %), i kommunikationssektorn (99%) och i den finansiella sektorn (98 %). I bygg- och transportsektorerna är det mindre vanligt - här är det cirka 70 procent av företagen som har en hemsida/webbplats.

(18)

Diagram 8

Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Oförändrad förekomst av intranät

Genom ett intranät kan företaget snabbt och effektivt sprida information internt. Av företag med tio anställda eller fler är det 43 procent som har en sådan infrastruktur. Andelen företag som har ett intranät har inte ökat sedan föregående år utan har i stort sett legat på samma nivå sedan mätningarna startade 2001.

Liksom tidigare år är det betydande skillnader om vi ser till storleksklass och bransch. Bland de största företagen, de med 500 anställda eller fler, är det 95 procent av företagen som har ett intranät, medan det bland småföretagen, med 10-19 anställda, bara är knappt vart tredje företag som har ett intranät.

Inom byggsektorn är intranät relativt ovanligt, endast 17 procent av före- tagen har ett intranät. Inom energisektorn och den finansiella sektorn har över 80 procent av företagen ett sådant.

En del företag med intranät har också ett extranät. Med extranät menas här en del av företagets intranät som är tillgängligt endast för en begränsad grupp användare, t.ex. underleverantörer eller kunder. Tillträde till extra- nätet sker vanligen via lösenord eller liknande tekniska lösningar.

Totalt sett är det 19 procent av företagen med tio anställda eller fler som uppger att de har ett extranät. Bland stora företag är det betydligt vanligare med extranät än bland små. Extranät är vanligast i den finansiella sektorn (39%). I byggsektorn används extranät endast av 7 procent av företagen.

Se diagram 9 och tabellerna 10 och 11 i tabellbilagan.

(19)

Diagram 9

Andel företag som har intranät respektive extranät efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)*

Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93)

Intranät Ex tranät

* Uppgiften är alltför osäker för att redovisas.

Allt vanligare med trådlösa lokala nätverk (WLAN)

Lokala nätverk (Local Area Networks, LAN) är datornätverk som täcker relativt begränsade geografiska områden. De flesta finns i en byggnad eller ett fåtal näraliggande byggnader inom ett enda företag. I sådana nätverk sker överföringen av nätverkssignaler antingen via kabel eller trådlöst, här kallade LAN via kabel respektive WLAN (Wireless Local Area Networks).

Totalt är det 74 procent av företagen med tio anställda eller fler som har LAN via kabel och 30 procent som har WLAN. Jämfört med 2005 innebär det att företag med LAN via kabel minskat något (från 77 procent 2005) och förekomsten av trådlösa lokala nätverk ökat relativt markant (från 22 procent 2005). 2003 var andelen företag med WLAN endast 12 procent.

Såväl LAN via kabel som WLAN är mycket vanliga bland de stora före- tagen, de med 500 anställda eller fler. Bland dessa har 99 procent LAN via kabel och 66 procent WLAN. Bland företag med 10-19 anställda är

förekomsten av sådana nätverk mindre, 66 procent med LAN via kabel och 26 procent med WLAN.

I diagram 10 illustreras förändringen över tid av andelen företag med LAN respektive WLAN.Tillgång till LAN via kabel är dock inte undersökt år 2003-2004. I de undersökningarna ställdes frågan om LAN generellt, det vill säga tillgång till LAN och WLAN sammantaget.

(20)

Diagram 10

Andel företag som har LAN via kabel respektive WLAN efter storleksklass och bransch, år 2003, 2004, 2005 och 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

LAN

WLAN

Januari 2003 Januari 2004 Januari 2005 Januari 2006

Drygt vart tredje företag har IT-system för att hantera beställningar eller inköp

IT-system kan användas för att effektivisera och automatisera inköps- och beställningsprocesser. Totalt sett har drygt 30 procent av företagen särskilda system för att hantera kunders beställningar eller företagets inköp⁴ (i det följande används uttrycket order-/inköpssystem). De stora företagen har sådana system i större utsträckning än de små. Bland företag med 500 an- ställda eller fler är det 75 procent som uppger att de har sådana system medan motsvarande siffra är 24 procent för de små företagen, med 10-19 anställda.

Se tabell 13 i tabellbilagan.

Order-/inköpssystemen kan i sin tur vara automatiskt sammankopplade med andra IT-system inom eller utanför företaget. Vanligast – av dem som undersökts här – är att koppla samman order-/inköpssystem med fakture- rings- och betalningssystem. Detta gör 25 procent av företagen med tio anställda eller fler (exklusive den finansiella sektorn). Andelen ökar relativt till företagens storlek. Bland de stora företagen, de med 500 anställda eller fler, har 69 procent kopplat samman order-/inköpssystemet med IT-system för faktureringar och betalningar. Sett till bransch är detta vanligast inom tillverkningsindustrin liksom inom handel, hotell- och restaurang, där 34 respektive 30 procent av företagen har en sådan sammankoppling av IT- systemen.

4 Den finansiella sektorn är inte inkluderad i detta resultat eftersom frågan inte ställdes i det frågeformulär som var riktad till den målgruppen.

(21)

Ett annat system som företagen kan koppla samman order-/inköpssystemen med är interna system för efterbeställning av varor. En sådan sammankoppling har 15 procent av företagen. Även här samvarierar andelen före- tag med storleken, från 10 procent bland de minsta, 10-19 anställda, till 47 procent bland företag med 500 anställda eller fler. I transport- och byggsek- torerna är sådana sammankopplingar av system ovanliga, 6 respektive 2 procent. Handel, hotell och restaurang är den sektor som i högst utsträck- ning kopplat ihop order-/inköpssystemet med system för efterbeställning av varor. Omkring 23 procent av företagen i denna sektor har en sådan koppling.

Cirka 15 procent av företagen uppger att de har kopplat samman order-/

inköpssystemet med system för styrning av tillverkning, logistik eller tjänsteproduktion. Detta är särskilt vanligt inom tillverkningsindustrin där drygt en fjärdedel av företagen med tio anställda eller fler, har en sådan sammankoppling av system.

Omkring fem procent av företagen kopplar sina order-/inköpssystem till kunders respektive leverantörers affärssystem. Vi avser då kunder och leverantörer utanför den eventuella koncern som företaget ingår i. Det är vanligare bland de större företagen att koppla sitt order-/inköpssystem till externa parters affärssystem. Cirka 28 respektive 25 procent av företagen med 500 anställda eller mer kopplar systemet mot leverantörers respektive kunders affärssystem.

Handel, hotell och restaurang är den bransch där flest företag kopplat samman order-/inköpssystemet med leverantörers affärssystem. Drygt vart tionde företag inom den branschen har en sådan koppling av system.

Vad gäller koppling mot kunders affärssystem är andelen störst i kommunikationssektorn där 17 procent har en sådan koppling. Observera dock att osäkerhetsmarginalen för kommunikationssektorn i detta fall är hög (±9 %).

(22)

(23)

Användning av Internet

Fler företag erbjuder kundservice och support på hemsidan

I diagram 11 illustreras i vilken utsträckning som vissa här undersökta tjänster erbjuds på företagens hemsidor/webbplatser (i det följande används uttrycket webbplatser). Den vanligaste tjänsten av de undersökta är mark- nadsföring av varor och tjänster. Knappt 80 procent av företagen med tio anställda eller fler marknadsför sina varor och tjänster på webbplatsen. Det är vanligare bland stora företag än bland små, huvudsakligen beroende på att de förra har en webbplats i högre utsträckning. En branschvis jämförelse visar att företag i sektorn för företagstjänster, kommunikationssektorn, den finansiella sektorn och energisektorn marknadsför sig via webben i högst utsträckning - ungefär 90 procent av företagen i dessa branscher gör det.

Företagen inom transport- respektive byggsektorn marknadsför sina produkter och tjänster på sin webbplats i lägst utsträckning, 61 procent.

Produktkataloger eller prislistor på webbplatsen har närmare 40 procent av företagen. Cirka 64 procent av de stora företagen, de med 500 anställda eller fler, erbjuder konsumenterna sådan information. Det är dubbelt så stor andel som för de små företagen, de med 10-19 anställda. Branschvis är de två extremerna i detta avseende energisektorn (85 %) och byggsektorn (8 %).

Möjlighet att få service och support efter försäljning via företagets webbplats erbjuder 31 procent av företagen. Detta är en ökning med tio procentenheter sedan 2005, då 21 procent uppgav att de erbjuder service och support på hemsidan⁵. Knappt 60 procent av företagen med 500 anställda eller fler erbjuder kundservice/support efter försäljning via sin webbplats jämfört med knappt 30 procent bland de minsta, 10-19 anställda. Denna tjänst är relativt vanlig i energisektorn (61 %), i kommunikationssektorn (57 %) och i den finansiella sektorn (55 %), och mindre vanligt förekommande i

transportsektorn (20 %) och byggsektorn (14 %).

Se diagram 11 på nästa sida och tabell 15 i tabellbilagan.

5Frågan har ändrats något sedan 2005 och resultaten är därför inte helt jämförbara. 2005 var frågan om företaget erbjuder service och support, i 2006 års undersökning är frågan om företaget erbjuder kundservice/support efter försäljning. Eftersom frågan har blivit mer specifik och inte mer generell bedömer vi att den ökning vi ser i resultatet ändå är en faktisk ökning.

(24)

Diagram 11

Andel företag som via hemsidan/webbplatsen erbjuder olika tjänster, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Marknadsföring av v aror/tjänster

Produktkataloger eller prislistor

Kundserv ice och support efter försäljning

Nio av tio företag använder Internetbank eller andra finansiella tjänster på Internet

Företag använder Internet för en mängd olika saker. Här har vi undersökt fem generella användningsområden där företagen använder Internet som redskap: Internetbank eller andra finansiella tjänster, få service och support efter inköp, bevaka marknaden, ladda ned digitala varor eller tjänster samt för att lära upp och utbilda personalen.

Totalt använder 88 procent av företagen Internetbank eller andra finansiella tjänster via Internet ⁶. De största företagen med 500 anställda eller fler använder Internetbank i mindre utsträckning än de mindre företagen – 87 procent bland företag med 10-19 anställda jämfört med 79 procent bland företag med 500 anställda eller fler. Samtliga branscher använder sådana tjänster i relativt hög utsträckning; mellan 81 procent (i energisektorn) och 93 procent (i sektorn för företagstjänster).

Drygt 70 procent av företagen använder Internet för att få service och support efter inköp. Detta är vanligare bland de stora än bland de små företagen. Bland de största företagen, med 500 anställda eller fler, använder 91 procent Internet för att få service och support efter inköp. I

energisektorn är det 89 procent av företagen som använder Internet till detta, medan bara 64 procent av företagen inom byggsektorn använder Internet för detta ändamål.

6 Den finansiella sektorn är inte inkluderad i detta resultat eftersom denna delfråga inte ställdes i det frågeformulär som var riktat till den målgruppen. Eftersom den finansiella sektorn innefattar ett relativt litet antal företag har detta endast en marginell inverkan på den totala andelen. Resultatet fördelat på storleksklasser påverkas i något större omfattning, dock högst med några procentenheter.

(25)

Genom Internet kan företagen erhålla viktig information. Knappt 70 procent av företagen med tio anställda eller fler utnyttjar Internet till att bevaka marknaden, till exempel konkurrenter och priser. De större företagen gör det i större utsträckning; nära 90 procent av företagen med 500 anställda eller fler utnyttjar Internet för detta ändamål. En branschvis jämförelse visar att företag i den finansiella sektorn använder Internet för att bevaka marknaden i högst utsträckning (90 %). Byggsektorn är den bransch som i lägst utsträckning använder Internet för att bevaka marknaden (58 %).

Totalt använder 65 procent av de svenska företagen Internet för att ladda ned digitala varor eller tjänster. Dessa digitala varor kan vara t.ex. pro- gram, digitala böcker eller tidskrifter. Cirka 87 procent av företagen med 500 anställda eller fler, jämfört med 60 procent bland företag med 10-19 anställda laddar ned digitala varor eller tjänster via Internet. Framför allt är detta vanligt i energisektorn (90 %).

Det sista området för företagens användning av Internet – som undersökts här – är användning av Internet för att lära upp och utbilda personalen.

Totalt sett anger 27 procent av företagen att de använder Internet för detta ändamål. Det är främst de stora företagen som utnyttjar Internet för att utbilda personalen. Andelen som gör detta är 63 procent bland företag med 500 anställda, jämfört med 22 procent av företagen med 10-19 anställda.

Den finansiella sektorn är den bransch som använder Internet för att utbilda personalen i störst utsträckning (58 %) medan motsvarande siffra i byggsektorn, som använder Internet för detta i lägst utsträckning, är 14 procent.

Diagram 12

Andel företag som använder Internet för olika generella användningsområden, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Internetbank/finansiella tjänster

Få serv ice och support efter inköp

Bev aka marknaden

Ladda ned digitala v aror eller tjänster

Lära upp och utbilda personalen

(26)

Nära 70 procent av företagen beställer via Internet

Knappt 70 procent av företagen med tio anställda eller fler ⁷ beställde varor eller tjänster via Internet under år 2005. Att beställa via Internet är vanligare ju större företaget är - mätt i antalet anställda. Mer än 90 procent av före- tagen med 500 anställda eller fler, jämfört med cirka 64 procent av före- tagen med 10-19 anställda, beställde varor eller tjänster via Internet under 2005. Kommunikationssektorn och sektorn företagstjänster redovisar högst andelar, 92 respektive 83 procent. Det är ovanligare med beställningar via Internet i transportsektorn (50 %) och byggsektorn (55 %).

Observera att beställningar som görs med vanlig e-post inte är medräknade här.

Diagram 13

Andel företag som beställt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)*

Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93)

Inköpen via Internet står dock för en begränsad del av värdet på företagens totala inköp – endast 20 procent av företagen som har gjort beställningar via Internet anger att värdet av beställningarna stod för 10 procent eller mer av värdet på företagets totala inköp under år 2005.

I diagram 14 redovisas fördelningen av värdet på företagens Internetinköp som andel av värdet på företagens totala inköp under år 2005.

7 Den finansiella sektorn är inte inkluderad i detta resultat eftersom frågan inte ställdes i det frågeformulär som var riktat till den målgruppen. Eftersom den finansiella sektorn innefattar ett relativt litet antal företag har detta endast en marginell inverkan på den totala andelen. Resultatet fördelat på storleksklasser påverkas i något större omfattning, dock högst med några procentenheter.

(27)

Diagram 14

Värdet av företagens Internetinköp som andel av värdet på företagens totala inköp, år 2005, 10 anställda eller fler*, procent

Mindre än 1%

36%

1 - 4%

28%

5 - 9%

12%

10 - 24%

11%

25% eller mer 9%

Inget sv ar 4%

* Observera att andelarna i diagrammet endast refererar till de företag som gjort inköp via Internet under år 2005.

Ett av tio företag har lämnat elektroniskt anbud gentemot myndigheter

Internet som redskap för kontakter mellan företag och myndigheter kan vara effektivt och förhållandevis resurssnålt för båda parter. Totalt sett anger knappt 80 procent av företagen med tio anställda eller fler att de haft kontakt med myndigheter via Internet under år 2005. De mellanstora före- tagen har i störst utsträckning använt Internet vid kontakter med myndigheter under 2005. I storleksklasserna mellan 50 till 199 anställda har över 90 procent av företagen använt Internet vid sådana kontakter. Även i övriga storleksklasser är andelen hög, 76 procent av de små företagen, med 10-19 anställda och 86 procent av de stora företagen, med 500 anställda eller mer har använt Internet vid kontakter med myndigheter.

I undersökningen har företagen även tillfrågats om vilken typ av kontakter de haft med myndigheter – om de bara sökt information via Internet, om de hämtat respektive lämnat ifyllda blanketter via Internet, om de använt fullständig elektronisk ärendehantering samt om de lämnat in anbud i elektro- niska upphandlingssystem.

De två vanligaste kontaktformerna som företagen har med myndigheter via Internet är att söka information och att hämta blanketter. Båda dessa kontaktformer anger 78 procent av företagen att de har med myndigheter.

Stora företag tenderar att i större utsträckning än mindre företag ha dessa former av interaktion med myndigheter.

Ett fördjupat användande av Internet i kontakten med myndigheter än att bara söka information och hämta blanketter är att returnera ifyllda blanketter. Drygt hälften, 53 procent, av företagen med tio anställda eller fler anger att de gjort detta under år 2005. Att returnera ifyllda blanketter till

(28)

myndigheter är lite vanligare bland stora företag än bland små. Sett

branschvis är energisektorn den bransch som returnerar ifyllda blanketter i störst utsträckning (78%) och handel, hotell och restaurang den bransch som gör detta i lägst utsträckning (45%).

Ytterligare steg i fördjupningen av kontakterna med myndigheter är full- ständig elektronisk ärendehantering. Med detta avses att företaget med hjälp av inloggningsförfaranden kan initiera, komplettera, följa eller ta del av information och händelser avseende ärenden hos myndigheter. En fjärde- del av företagen med tio anställda eller fler har genomfört ärenden helt elektroniskt på detta sätt under 2005. Skillnaderna mellan företag av olika storlek är inte betydande. Energisektorn är den bransch där fullständig elektronisk ärendehantering är vanligast, där anger nära hälften av företagen att de använt detta.

Företag som vill leverera varor och tjänster till myndigheter har möjlighet att lämna in anbud i elektroniska upphandlingssystem. Drygt vart tionde före- tag med tio anställda eller fler uppger att de har utnyttjat den möjligheten under år 2005. De stora företagen har utnyttjat denna möjlighet i större ut- sträckning än de små – 22 procent bland företag med 500 anställda eller fler jämfört med 9 procent bland företag med 10-19 anställda. I kommunikationssektorn (25 %) och i sektorn för företagstjänster (18 %) är elektroniska anbud vanligast.

(29)

Kommunikation med kunder och andra företag

Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation

Den tekniska utvecklingen ger oss nya, snabbare sätt att kommunicera och förändrade kommunikationsvanor. Många väljer t.ex. att ersätta traditionell postbefordran med elektronisk kommunikation. I den här undersök- ningen har företagen tillfrågats om i vilken utsträckning de ersatt vanlig postbefordran av t.ex. fakturor och brev med elektronisk kommunikation via Internet, e-post och e-fakturor under de senaste fem åren.

Det vanligaste svaret är att företaget i liten grad ersatt vanlig post – 37 procent av företagen med tio anställda eller fler har angett det. Drygt vart fjärde företag uppger dock att de inte alls ersatt vanlig post med elektronisk. Det gäller framför allt små företag medan de större företagen har ersatt traditionell postbefordran i större utsträckning. Endast 6 procent av de största företagen, med 500 anställda eller fler, uppger att de inte har ersatt vanlig post medan 65 procent av företagen i denna kategori till största delen eller i ganska hög utsträckning har ersatt vanlig post.

Diagram 15

Andel företag som under de senaste fem åren i olika utsträckning ersatt vanlig postbefordran med elektronisk kommunikation, år 2006, 10 anställda eller fler, procent

Inte ersatt v anlig post

27%

I liten grad ersatt v anlig

post 37%

I ganska hög grad ersatt v anlig post

23%

Inte aktuellt/

ej sv ar 6%

Till största delen ersatt v anlig post

7%

(30)

(31)

Personalens IT-kompetens

Det rådande läget på arbetsmarknaden har stor inverkan på hur svårt det är för företagen att rekrytera personal med IT-kompetens. I årets under- sökning har företagen tillfrågats om de någon gång under 2005 hade svårt att rekrytera personal med IT-kompetens. Med IT-kompetens avses här både grundläggande IT-kompetens och specialistkompetens.

Cirka 4 procent av företagen, med tio anställda eller fler, uppger att de någon gång under 2005 haft problem med att rekrytera personal med IT- kompetens. Bland de minsta företagen som undersökts, de med 10-19 anställda, rapporterar 3 procent att de haft detta problem jämfört med 10 procent bland företag med 500 anställda eller fler. Det går dock inte utifrån den här undersökningen säga något om i vilken omfattning företagen haft problem, endast att de någon gång under 2005 haft problem med att rekrytera personal med IT-kompetens.

En branschvis jämförelse visar att andelen företag som haft problem är högst inom kommunikationssektorn, där 13 procent av företagen någon gång under 2005 hade problem med att rekrytera personal med IT-kompetens. I transport- respektive byggsektorn rapporterar endast 2 procent av företagen att de haft problem med att rekrytera sådan personal under 2005.

I undersökningen har företagen även tillfrågats om vilka problem de haft vid rekrytering av personal med IT-kompetens under 2005. Totalt bland företagen, med tio anställda eller fler, rapporterar 2 procent att problemet bestod av att personer med nödvändiga kunskaper inom IT-användning (t.ex. användning av applikationer och standardprogramvara) inte fanns tillgängliga. En lika stor andel – 2 procent – anger att IT-specialister med nödvändiga kunskaper inte fanns tillgängliga. Bland de största företagen, med 500 anställda eller fler, rapporterar 8 procent att detta var ett problem under 2005.

Endast 1 procent av företagen rapporterar att de haft problem att rekrytera personal med IT-kompetens därför att kostnaden för att anställa IT-specialister var för hög.

(32)

(33)

IT-säkerhet

Allt fler företag använder säkerhetsanordningar

Företagens åtgärder för att skydda sig mot IT-relaterade problem såsom virus och dataintrång med mera tycks öka. Sedan år 2003 har användandet av samtliga de säkerhetsanordningar som undersökts här, ökat bland före- tag med tio anställda eller fler. Se diagram 16 för att följa utvecklingen åren 2003 till 2006.

År 2003 var andelen företag som använde viruskontroll eller andra pro- gramvaror för säkerhet 85 procent. År 2006 är motsvarande andel 93 procent. I jämförelse med 2005 har det inte skett någon ökning, vilket inte är så konstigt eftersom i stort sett alla företag som använder Internet också an- vänder ett virusskydd.

Brandväggar används år 2006 av 90 procent av företagen vilket även i detta fall innebär att nästan alla företag som har Internet också har en brandvägg.

Bland de stora företagen använder i stort sett alla brandväggar. Det har skett en dramatisk ökning i jämförelse med 2003 då endast knappt 70 procent använde en brandvägg.

Diagram 16

Andel företag som använder olika interna säkerhetsanordningar, år 2003-2006, 10 anställda eller fler, procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Viruskontroll eller andra programv aror för säkerhet

Brandv äggar

Data-backup utanför driftmiljön

Serv rar med säkra anslutningar

Januari 2003 Januari 2004 Januari 2005 Januari 2006

Ytterligare sätt för företagen att skydda sig är att använda data-backup utan- för driftmiljön och servrar med säkra anslutningar. År 2003 var det 47 pro-

(34)

cent av företagen som använde sig av data-backup utanför driftmiljön för att skydda sina data, medan andelen år 2006 var 63 procent.

Allt fler företag använder sig av servrar med säkra anslutningar. En server med säker anslutning är en server som stöder säkerhetsprotokoll såsom t.ex. SSL⁸ eller SHTTP⁹. År 2006 använde 57 procent av företagen denna teknik. Motsvarande andel år 2003 var 43 procent. Bland riktigt stora företag, de med 500 eller fler anställda, använder mer än 90 procent av företagen servrar med säkra anslutningar.

Ett av fem företag använder datakryptering

För att garantera en säker kommunikation mellan företaget och externa aktörer kan företaget använda sig av olika säkerhetsanordningar t.ex. datakryptering och digitala signaturer.

Ungefär vart femte företag, 21 procent, med tio anställda eller fler, anger att det finns möjlighet för externa aktörer att kommunicera med dem med krypterad data. Denna möjlighet är mindre vanlig bland de små företagen – 15 procent av företagen med 10-19 anställda använder kryptering. Bland de största företagen används kryptering mer frekvent. Till exempel erbjuder 70 procent av företagen med 500 eller fler anställda sin motpart möjlig- heten att kommunicera med hjälp av datakryptering. Den bransch där det är mest vanligt att använda datakryptering är den finansiella sektorn där hela 60 procent av företagen använder denna teknik.

System med digital signatur för att identifiera motparten används av 18 procent av företagen i kommunikationen med externa aktörer. Det är mindre vanligt bland små företag än bland stora att digitala signaturer används för att identifiera motparten. Av företagen med 10-19 anställda har 15 procent stöd för att motparten signerar med en digital signatur, medan knappt 50 procent av företagen med 500 anställda eller fler erbjuder en sådan möjlighet.

Minskande säkerhetsproblem

I takt med att företagen rapporterar ökad användning av säkerhetsanord- ningar såsom brandväggar och virusskydd anger de också att säkerhets- problemen har minskat.

Endast 15 procent av företagen med tio anställda eller fler anger att de utsatts för IT-säkerhetsproblem som resulterat i förlorad information eller arbetstid under 2005. Större företag utsätts i högre grad än mindre företag, delvis beroende på att de har tillgång till Internet i högre utsträckning. Vi analys av undersökningar om brister i IT-säkerheten är det viktigt att notera

8 SSL står för Secure Sockets Layer och är en säkerhetsmetod som finns i webbläsaren Netscape och som sägs medge helt säkra (krypterade) överföringar. (Källa: Paginas IT- ordbok, pagina.se/itord)

9SHTTP står för Secure HTTP och är ett tillägg till HTTP för behörighetskontroll och kryptering av data mellan en webbserver och en webbläsare. Skrivs även https. (Källa:

Paginas IT-ordbok,pagina.se/itord)

(35)

att detta antagligen är ett känsligt område för företagen. Det kan därför vara rimligt att anta att en viss underrapportering förekommit på de frågor som rör företagens IT-säkerhet.

En jämförelse med 2005 års undersökning visar på en minskning av IT- säkerhetsproblemen med 13 procentenheter. I förra årets undersökning uppgav 28 procent av företagen att de utsatts för något IT-säkerhetsproblem de senaste tolv månaderna. I 2006 års enkäten har formuleringen ”som resulterat i förlorad information eller arbetstid” lagts till, vilket gör att resultaten dock inte är helt jämförbara.

(36)

(37)

E-handel

Med begreppet e-handel avses här beställningar av varor och tjänster – oavsett betalnings- och leveranssätt – som görs via Internet och via andra datornät- verk än Internet. E-handel via Internet sker t.ex. via ett formulär på en webbsida eller en elektronisk katalog och avser beställningar via alla former av IP-baserade nätverk såsom www, extranät, EDI via Internet och VPN över Internet. Beställningar mottagna via vanlig e-post räknas inte som e- handel i undersökningen.

E-handel via andra datornätverk än Internet sker t.ex. via EDI över icke IP- baserade nätverk.

Resultaten som redovisas i detta avsnitt ska tolkas med stor försiktighet eftersom skattningarna är mycket osäkra. Företag från finansiella sektorn ingår inte i kapitlet om e-handel mot bakgrund av en mycket stor osäker- het i resultaten avseende denna sektor. De resultat som redovisas i detta kapitel är därmed inte helt jämförbara med resultat från tidigare publikationer.

Osäkerheten i skattningarna som avser e-handeln orsakas främst av bortfall och mätproblem. Inkomna svar, liksom uteblivna svar, från enskilda företag med stor e-handel får mycket stora konsekvenser för skattningarna, särskilt vad gäller uppgifterna som gäller handel i monetära termer.

Uppgifter om beställningar via datornätverk enligt den definition som an- vänts i denna undersökning är dessutom något som företagen vanligtvis inte följer upp i sina ekonomisystem. Lämnade uppgifter är därför ofta uppskatt- ningar. I undersökningen har företagen ombetts att specificera hur stor andel av omsättningen som kommer från beställningar mottagna via Internet respektive via andra datornätverk än Internet. Vid kontakter med företagen har det framkommit att det är mycket svårt att särskilja dessa typer av beställ- ningar.

Ett av fem företag tar emot beställningar via Internet

Under 2005 tog 21 procent av företagen med tio anställda eller fler emot be- ställningar via Internet¹⁰. Bland de stora företagen är det en större andel än bland de små som har tagit emot beställningar via Internet. Bland företag med 500 anställda eller fler uppger 37 procent att de tagit emot beställningar via Internet jämfört med cirka 20 procent av företagen med 10-19 anställda.

Mottagande av beställningar via Internet är vanligast inom handel, hotell och restaurang där 28 procent tog emot beställningar. Inom byggsektorn är och transportsektorn har relativt sett få företag tagit emot beställningar via Internet. Där är andelarna 13 respektive 15 procent.

10 Totalt sett har 24 procent av de svenska företagen med tio anställda eller fler tagit emot beställningar via Internet under år 2005. I detta avsnitt bortser vi dock från företag vars Internetförsäljning understiger en (1) procent av omsättningen, eftersom dessa endast i en mycket begränsad utsträckning haft någon Internetförsäljning.

(38)

Diagram 17

Andel företag som tagit emot beställningar via Internet motsvarande 1 % eller mer av omsättningen efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93)

10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200-499 anställda 500 eller fler anställda

Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)*

Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI 92.1-92.2 + 93)

Försäljningsvolymen via Internet i förhållande till den totala omsättningen är för de flesta företag relativt liten. Knappt 10 procent av samtliga företag har en försäljning via Internet som överstiger 10 procent av omsättningen.

Se diagram 18 nedan.

(39)

Diagram 18

Andel företag som har omsättning från försäljning via Internet, fördelat efter Internetförsäljningens andel av omsättningen, år 2005, 10 anställda eller fler, procent*

0 5 10 15 20

1% eller mer 2% eller mer 5% eller mer 10% eller mer 25% eller mer 50% eller mer

* Osäkerheten i dessa skattningar är stor. Diagrammet syftar endast till att ge en grov bild av fördelningen.

En mycket grov uppskattning av värdet av de beställningar som togs emot via Internet under år 2005 är 240 miljarder kronor. Detta motsvarar upp- skattningsvis 6 procent av den totala omsättningen i de undersökta branscherna. Denna uppskattning är mycket grov, se faktaruta i början på kapitlet.

Endast 16 procent av företagens Internethandel sker med privatpersoner

Privatpersoner står bara för en liten del av värdet på företagens Internet- försäljning. Endast 16 procent av värdet på företagens handel via Internet kommer från handel med privatpersoner. Den största delen av

Internethandeln, 83 procent, kommer från företagens försäljning till företag, myndigheter och organisationer. Resterande andel, mindre än 1 procent, har företagen inte kunnat fördela på kundgrupp.

Inom tillverkningsindustrin är det hela 97 procent av värdet på Internetför- säljningen som genereras genom försäljning till företag, myndigheter och organisationer. Inom tjänstesektorn kommer 77 procent av värdet på Inter- netförsäljningen från försäljning till dessa kundgrupper.

(40)

67 procent av företagens Internethandel sker med kunder i Sverige

Värdet på företagens Internetförsäljning med kunder i Sverige står för 67 procent av den totala Internetförsäljningen. Kunder inom övriga EU står för 23 procent av värdet och kunder i resten av världen för 9 procent av försäljningsvärdet. Den resterande andelen, cirka 1 procent av värdet på Internethandeln, har företagen inte kunnat fördela på geografisk destina- tion.

Få företag säljer via specialiserade marknadsplatser

Med specialiserade marknadsplatser menas webbplatser där företag och organisationer i en specifik bransch, t.ex. bilindustrin, erbjuder en avgrän- sad grupp av underleverantörer att leverera tjänster eller insatsvaror, t.ex.

bilkomponenter. Att sälja via denna typ av kanal är relativt ovanligt och endast 5 procent av företagen uppger att de utnyttjar en sådan möjlighet.

Försäljning via andra datornätverk än Internet dominerar e-handeln

Företagen tar även emot beställningar via andra datornätverk än Internet.

Elektronisk handel via andra datornätverk än Internet sker t.ex. via EDI över icke IP-baserade nätverk. Drygt 3 procent av företagen, med tio anställda eller fler, har 10 procent eller mer av sin omsättning från handel via andra datornätverk än Internet. En relativt liten andel företag, cirka 1,5 procent, får 50 procent eller mer av sin omsättning från försäljning via andra datornätverk än Internet.

Se diagram 19 för andel företag som har omsättning från försäljning via andra datornätverk än Internet fördelat efter försäljningens andel av omsättningen

(41)

Diagram 19

Andel företag som har omsättning från försäljning via andra datornätverk än Internet fördelat efter försäljningens andel av omsättningen, år 2005, 10 anställda eller fler, procent*

0 5 10 15 20

1% eller mer 2% eller mer 5% eller mer 10% eller mer 25% eller mer 50% eller mer

En mycket grov uppskattning av företagens handel via andra datornätverk än Internet under år 2005 är att den uppgick till ett värde av cirka 340 miljarder kronor. Detta motsvarar 8 procent av företagens totala omsättning.

Trots att det är betydligt färre företag som har försäljning via andra dator- nätverk än Internet än via Internet står handeln via andra datornätverk än Internet för en större andel av värdet på den totala e-handeln.

Se diagram 20 för en fördelning av e-handeln mellan handel via Internet och handel via andra datornätverk än Internet.

(42)

Diagram 20

Värdet av e-handel hos företag fördelat på värdet av beställningar mottagna via Internet respektive via andra datornätverk än Internet, år 2005,

10 anställda eller fler, procent*

Handel v ia Internet 41%

Handel v ia andra datornätv erk än

Interent 59%