Då det tidigt stod klart att användandet av filmer och bilder skulle kun- na skapa stora upphovsrättsliga problem beslutade EDITs styrgrupp att satsa så mycket som möjligt på egenproducerat material.
Under de två år som EDIT funnits har därför en kontinuerlig kompe- tensuppbyggnad skett för produktion av bilder och filmer. Redan tidigt togs kontakter med de enheter inom sjukhuset där medicinska bilder av olika typer tas fram. Ett nära samarbete etablerades först med avdel- ningen för radiologi och det är idag inga svårigheter att få fram olika typer av diagnostiska bilder såsom röntgen, MR, CT. Lärare på radiolo- gen ansvarar för bedömningshjälp för dessa bilder. Ultraljudsbilder och digitala filmer från olika undersökningar har också kunnat erhållas från klinisk fysiologi. Genom samarbete med avdelningarna för patologi, kli- nisk kemi, mikrobiologi och cellbiologi har olika typer av mikroskopis- ka bilder tagits fram. För detta krävs speciell foto/datorutrustning. Även blodcentralen har tagit fram diagnostiska och andra bilder.
De medicinska bilder som används inom sjukvården är naturligtvis framtagna för dess ändamål och särskilt de äldre bilderna har oftast fått
digitaliserats och bearbetats till lämplig avidentifierad form i samarbete med de berörda avdelningarna. En svårighet är att det medicinska bildmaterialet är patientrelaterat och därför inte sökbart från diagnos. Det finns på nätet en hel del material av detta slag, men mycket är vid närmare granskning inte fritt att använda och det är också oftast upp- byggt på ett sätt som gör att en viss bild kan passa dåligt in i det aktuel- la fallet. Man kan tex. inte använda en röntgenbild av ett benbrott som är taget på en ung man, för att illustrera en äldre kvinna.
Vid konstruktion av ett scenario byggd på en sjukhistoria är det enk- last och bäst att utgå ifrån en för konstruktören känd patient med jour- nal och gärna aktuellt material, som avidentifieras och modifieras. Att gå motsatta vägen och konstruera en typ-patient och finna material i ef- terhand är svårare. Läkarutbildningen har en scenarioansvarig lärare och därtill ofta sidoansvariga lärare, som tar fram material till delar av scenariot. Vid de andra utbildningarna har scenarier oftast tagits fram av lärarlag och scenarioansvarig anges hittills inte. Konstruktion av scenarier som innehåller diagnostiska bilder förutsätter ett nära samar- bete med ämnesföreträdare av olika slag. Detta samarbete har avsevärt underlättats av att flera av läkarutbildningens lärare aktivt bidragit till produktion av bildmaterial. För teoretiska och andra triggers har också stor möda lagts vid produktion av tecknade bilder. Därtill har det varit en stor hjälp när scenariokonstruktörer själva kunnat arbeta med digita- la hjälpmedel för produktion av sina bilder.
Filmproduktionen började ganska amatörmässigt då denna kompe- tens i princip saknades i projektgruppen. Att köpa in dessa tjänster skulle bli både alltför dyrt och kräva mycket tid från projektgruppen för sam- ordning och granskning. Försök gjordes initialt att samarbeta med me- diautbildningar för filmproduktion, men detta visade sig vara både tids- krävande och svårt. För att kunna producera en bra och realistisk film se- kvenskrävs flera olika kompetenser där det tekniska kunnandet bara är en del. Vår erfarenhet är att det är viktigt för filmens funktion i scenariot att filmarbetet görs i nära samarbete med fallkonstruktören. Filmerna måste vara korta, c:a 1-3 minuter. De filmer som ligger i EDIT idag varie- rar från 3 till 30 megabyte. De ”tunga” filmerna går inte att ladda ner via modem, men förhållandevis snabbt via bredband. Det har under de år
EDIT funnits visat sig att utvecklingen gått mycket snabbt och numera har de allra flesta studenter tillgång till dator och internet via bredband.
Det krävs en god ämneskompetens för att få med det som är viktigt på 1-3 minuter. Genom ”trial and error” har nu en viss kompetens byggts upp och även om de senaste produktionerna har brister fungerar de ändock för sitt syfte.
Genom ett tidigt etablerat samarbete med skådespelarsällskapet Himmel&Helvete har EDIT fått tillgång till erfarna amatörskådespelare
för de scener där patienter och sjukvårdpersonal inte kan användas. Ru- tiner för avtal om användande och ersättning för dessa har också utar- betats.
Som framgår av uppräkningen ovan finns det många användnings- områden för film inom EDIT och detta är en av de delar som har stor utvecklingspotential. En viktig erfarenhet i arbetet med denna produk- tion är att innehållet i ett EDIT-scenario måste ses som en helhet, vilket ställer speciella krav på filmsekvenserna. Dessa behöver inte vara full- ständiga utan kan mycket väl bara ge en liten del av en situation. Fil- merna måste inte ha en början, en handling och en avslutning, utan kan komma in som en ”glimt” i fallet. Även i filmsekvenserna är det viktigt att hela tiden beakta scenariots huvudsyfte, dvs att väcka frågor snarare än att ge svar. Det är lätt att i en slags fullständighetsiver göra filmen till sin egen helhet, vilket varken är nödvändigt eller önskvärt.
Pilotterminen
Under hösten 2000 påbörjades arbetet med att planera pilotterminen som skulle genomföras under vårterminen 2001. Arbetet startade med framta- gandet av en kravspecifikation för EDIT-systemets funktionalitet och gränssnitt. Universitetets enhet för IT-stöd UNIT har stått för programut- vecklingen av EDIT. Det beslutades tidigt att EDIT inte skulle vara ett in- teraktivt program utan ett program för presentation av PBL-scenarier. En prototyp för EDIT systemet hade tagits fram vilket gjorde att arbetet med att producera scenariernas innehåll kunde påbörjas innan programvaran var helt färdig. En särskild arbetsgrupp hade tillsatts för att arbeta med detta, men det visade sig vara svårare än väntat att hitta bra principer för ingående dokument och länkstrukturer och att få fatt engagerade scena- riokonstruktörer. I den famlande situationen blev det naturligt att huvud- projektledaren tog rollen som redigerare och ansvarig utgivare av scenari- er. Med stor möda färdigställdes ett antal EDIT-scenarier till terminsstar- ten i januari 2001, men tidsmarginalerna var under hela pilotterminen knappa mellan utläggning av fallen på nätet och deras användande.
Samtidigt med införandet av EDIT infördes schemalagda, förlängda basgruppsträffar (från 1.5 till 2 tim). Det tidigare överskottet av scenari- er togs bort och i princip kom alla grupper att arbeta med samma fall samtidigt och i en bestämd ordning.