Produkterna ska inte kräva några övriga tilläggsmaterial förutom sytråd för att kunna

tillverkas.

Genom intervjuerna med Inga-May framkom det att Zäntrumprojektet inte har några material förutom sytråd att tillgå. Det är viktigt att inte ge vare sig Röda Korset eller Zäntrumprojektet några utgifter då det kommer till att skapa dessa produkter[8].

5. Resultat

17

5.1.3 Matris

Matrisens siffror 1-8 utgår ifrån de åtta grundkraven i kravspecifikationen. Betygen sattes på en skala från ett till fem, där fem är högst (se figur 13).

Krav ett, produkterna ska kunna tillverkas med hjälp av de maskiner som finns tillgängliga hos Zäntrumprojektet fick samma resultat oberoende av vilken produkttyp det var. Detta base-rades på att samtliga produkter kan tillverkas med de maskiner som finns tillgängliga hos Zäntrumprojektet. Krav två, produkterna ska vara tilltalande för secondhandbutiken Kupans kundkrets, fick många spridda resultat. Anledningen till att lapptäcket fick en så låg poäng beror på att vi inte tror att människor vill ha begagnade textilier som täcke eller filt då det är nära kroppen. Samma sak gäller för mjukdjuret, då barn ofta är nära mjukdjuren och kanske har dem i munnen. Även löparen fick ett lågt resultat då dessa ofta finns att köpa i butikerna redan. Krav tre, produkterna ska vara lätta att sy så att produktionen kan utföras av praktikan-terna på Zäntrumprojektet, fick även det spridda resultat. Mjukdjuret och lapptäcket fick lägre poäng beroende på att dessa innehåller fler delar och därmed fler moment i sömnaden. På krav fyra, produkterna ska gå att tillverka under en timme vardera, fick mjukdjuret och lapp-täcket låga resultat igen av samma anledning som krav 3. I krav fem, produkterna ska motsva-ra de resultat som marknadsundersökningen visade, har produkterna fått poäng utifrån svaren i marknadsundersökningen. Krav sex, möjlighet att tillverka efter Zero-wasteprincipen fick många spridda resultat. Bedömningen gjordes utifrån om produkten hade möjlighet att fyllas med spill istället för stoppning. Bedömningen gjordes även utifrån hur stora mönsterdelar som krävdes, med mindre mönsterdelar är det lättare att utnyttja hela plagg. Krav sju, produkterna ska gå att tillverka av de material som de skänkta kläderna och textilierna är tillverkade av, fick löpare, mjukdjur och pennfodral de lägsta poängen. Löparen fick ett lågt poäng beroende av att den måste tillverkas av stora mönsterdelar vilket i många fall inte går att utvinna av de skänkta kläderna. Mjukdjuret och pennfodralet fick de låga poängen beroende på att de kräver speciella material. Det åttonde och sista kravet, produkterna ska inte kräva några övriga tilläggsmaterial förutom sytråd för att kunna tillverkas fick samtliga högsta poäng förutom mjukdjuret som i vissa fall kanske kan behöva tillbehör så som knappar till ögon.

De tre produkter som valdes ut baserat på resultatet av matrisen var prydnadskudde, pennfo-dral och sittdyna. De här tre produkterna fick de högsta totala betygen.

1 2 3 4 5 6 7 8 Summa Prydnadskudde 5 3 4 4 5 5 4 5

35

31

35

18 Lapptäcket hamnade på 30 poäng vilket är mycket nära pennfodralets 31 poäng. Anledningen till att inte ett ytterligare urval utfördes var att lapptäcket ansågs vara svårsålt i Secondhand-butiken Kupan. Produkten är även svår att tillverka efter Zero-wasteprincipen då det krävs en mycket stor del till lapptäckets baksida. Anledningen till att produkten ändå fick betyget fyra i matrisen beror på att det även ingår många små mönsterdelar i den. Lapptäcket valdes även bort på grund av att det tar för lång tid att tillverka.

5.2 Tillverkning av produkter

Den andra delfrågan som ställdes i det här arbetet var hur arbetsgången och sömnadsbeskriv-ningen för produkterna skulle se ut samt hur minsta möjliga avfallsmängd skulle kunna upp-nås.

5.2.1 Produktframtagning

När de tre produkterna, pennfodral, sittdyna och prydnadskudde, valts ut startade designpro-cessen. Processen inleddes med att bestämma hur produkterna skulle se ut. Nedan beskrivs framtagningsprocessen för respektive produkt.

Sittdyna

Tekniken som valdes för produkten var lappteknik då det är en bra teknik när man arbetar med många olika material. Lappteknik är även bra eftersom att det till större del endast be-hövs små mönsterdelar vilket är lättare att utvinna från plagg. Efter att detta var bestämt togs olika idéskisser fram(se figur 14). Nästa steg i processen var att sy upp ett första prov av dy-nan. När det första provet var uppsytt ändrades modellen på grund av att den inte passade för de material som fanns att tillgå samt att tiden för sömnaden blev för lång. En ny modell skis-sades då upp. Den nya modellen syddes även den upp som ett första prov som blev till belå-tenhet(se figur15).

Prydnadskudde

Även till prydnadskudden valdes lappteknik beroende på fördelarna med tekniken som nämn-des ovan. Även denna process inlednämn-des med att idéskisser togs fram(se skiss14). Skissen syd-des vidare upp till ett första prov. Detta första prov visade sig fungera bra och modellen val-des ut för fortsatt arbete (se figur 15).

Pennfodral

När pennfodralet designades började processen med att en rad olika förslag i form av idéskis-ser togs fram(se figur 14). Den modell som valdes ut för fortsatt arbete krävde inte någonting extra förutom det givna materialet som tillbehör. Till vissa pennfodral kan det tänkas att det behövs dragkedjor eller liknande för stängning. Efter att modellen valts ut syddes ett första sömnadsprov upp. Resultatet blev till belåtenhet men en del justeringar behövde utföras och därför syddes ännu ett sömnadsprov upp(se figur 15). De justeringar som krävdes var måttet på locket samt avståndet mellan pennorna.

5. Resultat

19 Figur 16: Foton av de färdiga produkterna

Figur 14: Idéskisser

20

5.2.2 Sömnadsbeskrivning

Då produkterna som tas fram i det här arbetet vidare ska tillverkas av praktikanterna på Zän-trumprojektet är det mycket viktigt att det finns en tydlig sömnadsbeskrivning till varje pro-dukt. En sömnadsbeskrivning kan innehålla en rad olika delar beroende på produkttyp och plats för produktionen. Baserat på produkterna som tagits fram i det här arbetet och platsen för produktionen, som i det här fallet är Zäntrumprojektet, har tre delar valts ut som ska ingå i sömnadsbeskrivningen(se bilaga D). De tre delarna är produktspecifikation, måttlista samt sömnadsbeskrivning.

Produktspecifikationen innehåller en presentation av produkten samt illustrationer på hur den färdiga produkten ska se ut. Specifikationen innehåller även information om vilka maskiner som krävs för att tillverka produkten, vilka stygntyper som använd samt stygnlängd och sömsmån. I det här avsnittet presenteras även vilka material som passar för att tillverka pro-dukten samt en allmän beskrivning av propro-dukten och sömnaden. Den allmänna beskrivningen innehåller information om placering av olika mönsterdelar, färgval samt andra tips på hur sömnaden kan gå till. Nästa del i sömnadsbeskrivningen är en måttlista. I måttlistan framgår om produkten kan tillverkas i olika storlekar samt en illustration över de exakta måtten. Den sista delen i beskrivningen är själva sömnadsbeskrivningen. Här presenteras de mönsterdelar som ingår i produkten samt en steg för steg-beskrivning gällande hur sömnaden ska gå till. Steg för steg-beskrivningen innehåller en skriftlig förklaring, en illustration, en snittritning samt en maskinförteckning för varje steg i sömnaden. I en industriell produktion brukar inte varje steg förklaras i detalj beroende på att operatörerna har förkunskapskrav inom området. I fallet med deltagarna i Zäntrumprojektet har alla olika kunskapsnivå vad det gäller sömnaden och en steg för steg beskrivning är då nödvändig för att alla ska kunna utföra sömnaden.

5.2.3 Materialoptimering

För att kunna uppnå minsta möjliga avfallsmängd i tillverkningen finns det en del saker man kan göra. Det är viktigt att utnyttja så mycket av tyget som möjligt samt ta till vara på övriga detaljer som plaggen kan vara tillverkade av. Övriga detaljer kan vara knappar och dragkedjor med mera. För att kunna ta till vara på hela plagget är en viktig del av arbetsgången att plag-get sprättas isär samt att de övriga detaljerna avlägsnas och sparas. När plagplag-get är isärsprättat finns det en större möjlighet att få ut så mycket som möjligt av det. Nedan följer en beskriv-ning av vad som kan göras för att optimera materialet för de tre utvalda produkterna.

Prydnadskudde

Prydnadskudden kräver någon typ av fyllnadsmaterial vilket i sin tur leder till att allt material kan tas tillvara på. När ett plagg har använts maximalt, det vill säga när det inte går att klippa ut några fler mönsterdelar till någon av de tre produkterna från plagget, sparas allt överblivet material och används istället som stoppning till produkterna. Prydnadskudden bör tillverkas i vävda material eller läder. Stickade material kan i vissa fall vara svåra att använda då de har en tendens att töja sig. Istället kan de stickade materialen då användas till fyllnadsmaterial. Produkterna kan även fyllas med både vävda material och läder. Prydnadskudden tillverkas med hjälp av lappteknik.

Sittdyna

Sittdynan är tillverkad på samma sätt som prydnadskudden. Sittdynan kräver fyllnadsmaterial som med fördel kan vara spill från tillskärningen men även plagg som inte kunnat användas till dynan i övrigt. Det är till exempel stor del av de skänkta kläderna som i många fall är svå-ra att sälja i butiken på grund av att de är fläckiga eller tsvå-rasiga. Dessa passar då mycket bsvå-ra att

5. Resultat

21 strimla isär och använda som fyllnadsmaterial istället. Sittdynan är även den tillverkad med hjälp av lappteknik. För val av material gäller samma sak för sittdynan som för prydnadskud-den, se ovan.

Pennfodral

Pennfodralet är inte lika fördelaktigt som de andra två produkterna då det kommer till att ta tillvara på materialet. Pennfodralet består av lite större mönsterdelar samt att de inte kräver något fyllnadsmaterial. Fördelen är dock att spillmaterialet från tillverkningen av pennfodralet kan användas som mönsterdelar till de övriga två produkterna. Spillmaterialet kan även sparas och användas som fyllnadsmaterial till de andra produkterna. Pennfodralet bör tillverkas i material så som läder eller grövre vävar samt kan även tillverkas med foder. Det här beror på att pennfodralet behöver stadga i sig.

5.3 Textil produktion

Den tredje av frågeställningarna som ställdes i det här kandidatarbetet var gällande om tillvä-gagångssättet i en industriell textilproduktion kan appliceras på Röda Korset och Zäntrumpro-jektet småskaliga produktion. ZäntrumproZäntrumpro-jektets huvudsyfte är att stödja och uppmuntra ung-domar som har svårt både fysiskt och psykiskt och vidare även har det svårt att komma ut i arbetslivet. Den textila produktionen som verksamheten även ägnar sig åt är därför snarare ett verktyg för att nå huvudsyftet än verksamhetens mål. Det betyder alltså att de inte arbetar efter samma principer som normalt sett finns i en industriell textil produktion.

Nedan följer en genomgång av de tre produktionssystemen där det framgår vad det skulle innebära för Zäntrumprojektet om de anammade systemen.

PBS

PBS skiljer sig mycket åt från hur Zäntrumprojektet arbetar med produktion idag. Detta beror främst på att systemet bygger på att alla operatörer har en fast plats och endast utför en och samma operation hela tiden. På Zäntrumprojektet arbetar en och samma person med produk-ten från början till slut, det vill säga från att klippa ut mönsterdelarna till att produkproduk-ten är helt färdig. Ibland händer det dock att en annan person klipper ut mönsterdelarna på grund av att de ännu inte känner sig bekväma med att sy. Förändringar som skulle behöva utföras av Zän-trumprojektet om de valde att använda PBS är att skapa stationer. Alla praktikanter skulle få lära sig en station bra och endast utföra samma operation hela tiden. Zäntrumprojektet skulle även vara tvungna att möblera om i lokalen då maskinerna med fördel står i ett led då PBS systemet används.

PBS är mycket känsligt för om någon skulle bli sjuk eller frånvara av annan anledning. Detta beror på att varje person enbart kan utföra en och samma operation. Är en person frånvarande vet ingen annan hur just den operationen ska utföras. PBS passar därför mindre bra på Zän-trumprojektet då praktikanterna inte är anställda där utan kommer dit frivilligt. Systemet pas-sar även mindre bra då praktikanterna ska lära sig att sy hela produkter och inte bara en söm.

UPS

UPS bygger på att en anläggning installeras i lokalen som för runt mönsterdelarna från station till station. Skulle Zäntrumprojektet välja att arbeta med det här systemet skulle det innebära stora förändringar. För det första är UPS mycket kostsamt och skulle med den anledningen förmodligen inte vara aktuellt i det här fallet. För det andra är Zäntrumprojektets lokaler inte

22 anpassad för UPS då den är för liten. Följden av byte till det här systemet skulle då vara att Zäntrumprojektet skulle vara tvungna att flytta till en större lokal.

UPS bygger även det på att varje operatör har en fast plats och endast kan utföra en och sam-ma uppgift. Nackdelarna är därför de samsam-ma som för PBS då det kommer till den punkten.

Gruppsystem

Gruppsystemet är förmodligen det system som mest liknar de produktionssätt som Zäntrum-projektet arbetar med idag. Likheten med gruppsystemet är att operatörerna även där arbetar med att färdigställa en och samma komponent, dock inte ett helt plagg. En annan likhet med gruppsystemet är att alla operatörer kan alla stationer. Det här stämmer också in då praktikan-terna kan alla moment i sömnaden bortsett från ett fåtal personer som endast hjälper till med utklippningen av mönsterdelar. En nackdel då det kommer till gruppsystemet är att de högut-bildade operatörerna kommer att utföra även de lätta uppgifterna vilket leder till att operatö-rens fulla kapacitet inte kommer till användning. Det är ett tänkbart scenario även för prakti-kanterna då deras kunskapsnivå skiljer sig mycket åt. Någonting som skiljer praktiprakti-kanternas sätt att arbeta på från operatörerna i ett gruppsystem är att de själva sammanställer en hel pro-dukt från början till slut utan någon typ av samarbete mellan varandra.

En del av gruppsystemet som uppfattas som en nackdel är att färg- och storleksskiftningar kan förekomma i de färdiga produkterna vilket inte är bra då det handlar om en industriell textil-produktion. Det här kommer dock inte att vara något problem i Zäntrumprojektets produktion då alla produkter är tillverkade av olika material och ändå kommer att vara unika i sig. Det spelar därför mindre roll om det förekommer färg- eller storleksskiftningar i de färdiga pro-dukterna.

Förslag på produktionssystem

Gruppsystemet är förmodligen det system som passar Zäntrumprojektet bäst. Detta baseras på att målet för Zäntrumprojektets verksamhet inte är att nå maximal produktion utan att stärka människor. Därför går det inte att applicera alla delar av tillvägagångssättet i en industriell textilproduktion på Zäntrumprojektets verksamhet. Gruppsystemet liknar dock mest det pro-duktionssystem som används på projektet idag. Det Zäntrumprojektet skulle kunna lära av gruppsystemet är att arbeta mer i grupp och låta praktikanterna gemensamt sammanställa en produkt.

6. Slutsats

23

6. Slutsats

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det gick att förädla skänkta kläder genom att sy om dem och på så sätt ge dem nytt värde. Nedan följer en slutsats gällande problem-formuleringen samt de tre frågeställningarna som gavs i arbetet.

Då Röda Korset i början på år 2011 slutat att exportera textilier och kläder i form av hjälp-sändningar skapas istället stora möjligheter för dem att öka försäljningen på den svenska marknaden. Som uppsatsen visar finns det mycket utrymme för förbättring av återanvändning av skänkta kläder på hemmaplan. Möjligheten finns även att sy om textilt avfall som normalt sett skulle ha skickats till förbränning eller deponi på grund av att de inte kunde säljas på den svenska marknaden eller skänkas utomlands. Ofta beror detta på att textilierna har fläckar, inte är hela eller inte går att använda på grund av andra anledningar. När plaggen istället sys om till andra produkter kan de hela och rena delarna användas vilket kan minska andelen tex-tilier som förbränns eller sänds till deponi.

Baserat på marknadsundersökningen valdes tre olika typer av produkter ut. Marknadsunder-sökningen gav svar på frågan gällande vilka produkter tillverkade av skänkta kläder konsu-menter är intresserade av att köpa

Marknadsundersökningen visade att hemtextilier var den huvudkategori som ökade mest vad gällde vad de köper på secondhand idag till vad de skulle kunna tänka sig att köpa av omsyd-da plagg. Det betyder alltså att människor iomsyd-dag inte köper speciellt mycket hemtextil i andra hand men skulle kunna tänka sig att göra det om produkterna var tillverkade av skänkta klä-der. Här fanns en stor möjlighet till förbättring. Därför fokuserades uppsatsen på hemtextilier då det fanns potential att öka försäljningen av dessa produkter.

Ännu en fråga som ställdes i det här arbetet var gällande hur arbetsgången och sömnadsbe-skrivningarna till produkterna skulle se ut samt hur minsta möjliga avfallsmängd skulle kunna uppnås i tillverkningen av produkterna. Svaret blev att sömnadsbeskrivningarna skulle inne-hålla alla steg i sömnadsprocessen så noggrant beskrivna att alla ska kunna följa dem. Då praktikanterna på Zäntrumprojektet inte har någon utbildning i sömnad eller textilproduktion beskrivs alla steg noggrant i både text och bild för att underlätta för den som ska sy.

För att uppnå minsta möjliga avfallsmängd skapades produkter som går att fylla med spillma-terial. På så sätt blir inget material över i produktionen av de tre produkterna. Det spill som blir över från pennfodralet kan även det användas till fyllnadsmaterial i de övriga två produk-terna.

I det här arbetet ställdes även frågan hur tillvägagångssättet i en industriell textilproduktion kan appliceras på Röda Korset och Zäntrumprojektets småskaliga produktion. Resultatet av undersökningen visade att det inte direkt går att applicera något av dagens industriella produk-tionssätt på Zäntrumprojektet. Detta beror främst på att Zäntrumprojektets verksamhet inte syftar till att producera så många produkter som möjligt på så kort tid som möjligt vilket är huvudsyftet i en industriell produktion. Istället arbetar Zäntrumprojektet med att stärka män-niskor både fysiskt och psykiskt och sömnaden och produktionen av varor är en del i detta arbete.

24

7. Diskussion

I det sista kapitlet diskuteras trovärdigheten av den här uppsatsen. Förslag på vidare ar-bete och forskning ges även här.

Vi anser att det är lätt att designa och skapa saker idag, men sakerna måste ta vägen nå-gonstans. Mycket av dagens textilier går direkt till förbränning eller deponi då de inte an-vänds längre. På fabrikerna finns det mängder med spill som bara kastas och som påver-kar vår miljö på ett negativt sätt. I uppsatsen implementerades därför Zero-waste-principen redan i design stadiet, vid skapandet av mönsterkonstruktion och vid material-optimeringen. Det här gjordes för att eliminera spill under hela processen.

I det här projektet valdes att använda spillmaterialet som fyllnadsmaterial till prydnads-kudden och sittdynan. Detta fungerade mycket bra bortsett ifrån att produkterna blev rela-tivt tunga.

Som förslag på vidare arbete föreslår vi att ett samarbete mellan Zäntrumprojektet och secondhandbutiken Kupan inleds. Zäntrumprojektet har mycket stor potential till att kun-na hjälpa Röda Korset med de skänkta kläderkun-na som strömmar in. Vi anser att Röda Kor-set bör ta tillvara på all den hjälp Zäntrumprojektet kan ge dem.

För att försäljningen av de nyskapade produkterna ska kunna fungera i secondhandbuti-ken Kupan bör en del förändringar ske. Vi anser att butisecondhandbuti-ken behöver ett ”ansiktslyft” som förslagsvis sker genom en uppfräschning av själva butiken men även av sorteringen av kläderna. Personalen som arbetar med att sortera de skänkta kläderna behöver hjälp med att välja ut de kläder som är trendiga och moderna idag. De här plaggen bör vidare även hängas fram tydligt i butiken och skyltfönstret. Det här är ett viktigt steg då plagg som faktiskt kan säljas som de är inte ska behöva sys om till nya produkter. Vi anser även att