Förädling av textil

Teknologie kandidatexamen med huvudområde textilteknologi Textilhögskolan

2011-06-13 2011.2.3

Förädling av textil

- En studie om att skapa mervärde av skänkta kläder och textilier

In the spring of 2011 the Red Cross in Sweden decided to stop sending donated clothing assis-tance to disaster areas. The Red Cross was now faced with the question what to do with the donated clothes, and how to convert them to a resource.

The mission was to cooperate with Zäntrumprojektet and the Red Cross secondhand store Ku-pan and refine the donated clothes in an environmentally friendly manner. The idea is that Zäntrumprojektet will sew new products from the donated clothes which will then be sold in the secondhand store Kupan.

The purpose of this paper is to find a way to process the donated clothes and create new prod-ucts from them so that they create better facilities to the Red Cross as they can assimilate into its charitable work. Products must be created in such a way that they emit the least possible amount of waste, promoting sustainable development and are attractive to the Red Cross se-condhand stores customers. The questions that this report follows are which type of products made from donated clothes are consumers interested in purchasing. How working time and sewing instructions of the products should look like and how the minimum amount of waste can be achieved. How the approach of an industrial textile production can be applied to the Red Cross and Zäntrumprojektets small-scale production.

The report led to that three different products was developed in the category home textiles. The choice of products was based on a market survey and a design specification. The three products selected were pencil case, seat cushions and decorative pillow. Furthermore, three sewing instructions were presented for the products to guide the production. To achieve the smallest possible amount of waste in the manufacture of the products we worked after the Zero-waste principle. Proposals were also submitted regarding the changes Zäntrumprojektet would have to perform in order to embrace the approach in an industrial production.

The Red Cross needs to review the cooperation between Zäntrumprojektet and the second-hand store Kupan. Both groups have great potential and opportunities exist for successful co-operation between them.

Sammanfattning

Våren 2011 beslutade Röda Korset i Sverige att sluta skicka skänkta kläder som bistånd till katastrofområden. Röda Korset ställdes nu inför frågan vad de ska göra med de skänkta klä-derna för att omvandla dem till en resurs.

Uppdraget var att i samarbete med Zäntrumprojektet och Röda Korsets secondhandbutik Ku-pan förädla de skänkta kläderna på ett miljövänligt sätt. Tanken är att Zäntrumprojektet ska sy om de skänkta kläderna till nya produkter som sedan ska säljas i secondhandbutiken Kupan. Syftet med den här uppsatsen är att finna ett sätt att förädla de skänkta kläderna och skapa nya produkter av dem. Vidare ska de skänkta kläderna skapa bättre resurser till Röda Korset som de kan tillgodogöra sig i sitt välgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade på ett sådant sätt att de avger minsta möjliga avfallsmängd, främjar hållbar utveckling samt är attraktiva för Röda Korsets secondhandbutiks kunder. Frågeställningarna som den här rapporten följer är vilka produkter tillverkade av skänkta kläder som konsumenter är intresserade av att köpa. Hur arbetsgången och sömnadsbeskrivningen för produkterna bör se ut och hur minsta möjli-ga avfallsmängd kan uppnås. Hur tillvämöjli-gagångssättet i en industriell textilproduktion kan ap-pliceras på Röda Korset och Zäntrumprojektets småskaliga produktion.

Rapporten resulterade i att tre olika produkter inom kategorin hemtextil togs fram. Valet av produkter baserades på en marknadsundersökning samt en utformad kravspecifikation. De tre produkter som valdes ut var pennfodral, sittdyna och prydnadskudde. Vidare togs tre söm-nadsbeskrivningar fram för produkterna för vägledning vid tillverkning. För att uppnå minsta möjliga avfallsmängd vid tillverkningen av produkterna tillämpades Zero-waste principen. Förslag togs även fram gällande vilka förändringar Zäntrumprojektet skulle behöva utföra för att ta till sig tillvägagångssättet i en industriell produktion.

Röda Korset behöver se över samarbetet mellan Zäntrumprojektet och secondhandbutiken Kupan. Båda grupperna har stor potential och möjligheter finns för ett framgångsrikt samarbe-te dem emellan.

Det här kandidatarbetet har utförts i samarbete med Röda Korset i Borås. Syftet har varit att undersöka om det går att förädla textil och på så vis att skapa mervärde av skänkta kläder och textilier.

Vi vill här med passa på att tacka Röda Korsets medarbetare som vi varit i kontakt med i samband med det här kandidatarbetet. De har alla varit till stor hjälp och utan dem hade det här examensarbetet inte varit möjligt. Ett speciellt tack till vår handledare Elisabeth Dahlin konsulent för Textila frågor inom Röda Korset i Sverige samt Inga-May Persson verksam-hetsansvarig på Zäntrumprojektet i Borås. Vi vill även tacka våra handledare på Textilhögsko-lan i Borås, Anna-Karin Proohf och Lars G Strömberg.

Slutligen vill vi även tacka våra vänner och familjer som varit ett stort stöd under den här pro-cessen.

Tack! Borås, 2011

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1 1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 SYFTE ... 1 1.3 PROBLEMFORMULERING ... 2 2. PRESENTATION AV AKTÖRER ... 3 2.1 RÖDA KORSET ... 3 2.2 ZÄNTRUMPROJEKTET ... 4 2.3 SECONDHANDBUTIKEN KUPAN ... 4 3. METOD ... 5 3.1 TILLÄMPNING AV METOD ... 5 3.2 INSAMLING AV MATERIAL ... 5 3.2.1 Litteraturstudier ... 5 3.2.2 Intervjuer ... 6 3.2.3 Marknadsundersökning ... 6 3.3 FRAMTAGNING AV PRODUKTER ... 7 3.4 UTVÄRDERING AV RESULTAT ... 7 4. TEORI ... 8 4.1 ÅTERVINNING AV TEXTILIER ... 8 4.2 PRODUKTIONSTEKNIK ... 9

4.2.1 Progressiv bunt system ... 9

4.2.2 Unit production system ... 10

4.2.3 Gruppsystem ... 11 4.3 ZERO-WASTE ... 11 4.4 SÖMNADSBESKRIVNING ... 12 5. RESULTAT ... 13 5.1 VAL AV PRODUKTER ... 13 5.1.1 Marknadsundersökning ... 13 5.1.2 Kravspecifikation ... 15 5.1.3 Matris ... 17 5.2 TILLVERKNING AV PRODUKTER ... 18 5.2.1 Produktframtagning ... 18 5.2.2 Sömnadsbeskrivning ... 20 5.2.3 Materialoptimering... 20 5.3 TEXTIL PRODUKTION ... 21 6. SLUTSATS... 23 7. DISKUSSION ... 24 8. REFERENSER ... 25 BILDER ... 26

BILAGA D. SÖMNADSBESKRIVNINGAR ... 33

Figurförteckning

Figur 1: Organisationens symboler (Nationalencyklopedin 2011) ... 3

Figur 2: Tillämpning av metod ... 5

Figur 3: Avfallshirerki ... 8

Figur 4: Textilt avfall i Sverige per år (SMED 2011) ... 9

Figur 5: Kläder och textilier som skänks till välgörenhet, tre kategorier(SMED2011) ... 9

Figur 6: UPS system (Eton 2011) ... 10

Figur 7: Fördelar och nackdelar med de olika produktionssystemen ... 11

Figur 8: Läggbild för en tröja efter Zero-waste principen (Threads 2010). ... 12

Figur 9: Vilka typer av produkter människor brukar köpa i andra hand. ... 14

Figur 10: Vilken produktgrupp skulle du köpa om produkterna var tillverkade av skänkta kläder? .... 14

Figur 11: Skillnaden mellan efterfrågan på de skänkta och på de omsydda produkterna. ... 14

Figur 12: Om du svarade hemtextil, vilken typ av hemtextil skulle du köpa? ... 15

Figur 13: Matris över val av produkt ... 17

Figur 14: Idéskisser ... 19

Figur 15: Skisser på de slutgiltiga produkterna. ... 19

1. Inledning

1

1.

Inledning

Ett intresse av miljö och hållbar utveckling har funnits hos författarna en längre tid. Intresset väcktes bland annat av att textilbranschen i många fall idag påverkar de här två negativt. Vi kom i kontakt med Elisabeth Dahlin som arbetar på Röda Korset på en av Textilhögskolan i Borås företagsdagar. Elisabeth arbetar som konsulent för Textila frågor inom Röda Korset i Sverige. Elisabeth berättade att Röda Korset behövde hjälp med de tusentals ton kläder som skänks till Röda Korset varje år. Vi blev direkt intresserade av Röda Korsets problem och ett samarbete inleddes därför med dem.

Den här uppsatsen fokuserar på återanvändning av textila material och hur textilt material kan få nytt värde genom att sys om till någonting som dagens konsumenter vill köpa. Arbetet har miljö och hållbar utveckling i fokus.

1.1 Bakgrund

Röda korset är en organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete. Röda Korset har un-der en lång tid samlat in och hanterat kläun-der. De insamlade kläun-derna har vidare sålts i Röda Korsets egna secondhandbutiker men en stor del av kläderna har även skickats till katastrof-områden. Röda Korset har tagit emot omkring 3000 ton kläder per år varav 1000 ton har sam-lats upp på ett lager i Halmstad där de inväntat att skickas vidare till katastrofområdena[1]. I Borås drivs sedan 1983 ett projekt som kallas för Zäntrum. Detta projekt arbetar i samarbete med Röda Korset för att stärka ungdomar som har det svårt både fysiskt och psykiskt. På Zän-trumprojektet har de sytt om skänkta kläder och textilier till bland annat barnkläder, filtar och mjukdjur som sedan via Röda Korset skickats till Katastrofområden.

Den första februari år 2011 satte Röda Korset stopp för klädbiståndet med argumentet att det varken är miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart att frakta kläder runt i världen. Det kostar mycket mer att hantera och frakta begagnade kläder till katastrofområdena än vad det skulle göra att köpa dem på plats. På Röda Korset har de även märkt att efterfrågan på klädbistånd från andra länder har minskat de senaste åren. Detta beror bland annat på att mycket kläder som skänks till bistånd i Sverige är tunna och inte anpassade till det klimat som råder i kata-strofområdena. Det är helt enkelt inte den typ av kläder som behövs och efterfrågas [2]. Röda korset kommer dock även i fortsättningen att samla in kläder och sälja dem i sina egna secondhandbutiker. Men alla tusentals ton kläder som samlas in varje år kommer inte bli sålda i butikerna. Röda Korset ställs nu inför frågan hur de kan fortsätta samarbetet med Zäntrum-projektet och tillsammans med dem förvandla de kläder som inte blir sålda till en resurs.

1.2 Syfte

2 de kan tillgodogöra sig i sitt välgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade på ett sådant sätt att de avger minsta möjliga avfallsmängd, främjar hållbar utveckling samt är attraktiva för Röda Korsets secondhandbutikers kunder.

1.3 Problemformulering

Mot bakgrund av syftet är den övergripande frågeställnigen som besvaras i arbetet följande:

 Hur kan Röda Korset förädla skänkta kläder och hur bör en sådan förädling gå till? Den övergripande frågeställningen sträcker sig över ett brett område och ytterligare avgräns-ningar har därför gjorts. Avgränsavgräns-ningar har gjorts till att enbart studera kläder och hemtextili-er som skänkts till Röda Korset. Skor och väskor kommhemtextili-er inte att studhemtextili-eras i denna rapport. En avgränsning har även gjorts till att enbart studera Röda Korsets verksamhet i Sverige och vi-dare i Västra Götaland och Borås. Denna rapport begränsar sig även till samarbetet mellan Röda Korset och Zäntrumprojektet även då det finns fler grupper av människor som kan tän-kas hjälpa till med sömnaden.

Den övergripande frågeställningen har avgränsats och delats upp i följande delfrågor:

 Vilka produkter tillverkade av skänkta kläder är konsumenter intresserade av att

köpa?

 Hur bör arbetsgången och sömnadsbeskrivningen för produkterna se ut och hur

upp-nås minsta möjliga avfallsmängd?

 Hur kan tillvägagångssättet i en industriell textilproduktion appliceras på Röda

2. Presentation av aktörer

3

2.

Presentation av aktörer

De tre aktörerna Röda Korset, Zäntrumprojektet och secondhandbutiken Kupan har studerats i det här arbetet. I det här kapitlets presenteras aktörerna och samarbetet dem emellan när-mare.

2.1 Röda Korset

Röda Korset är en stor organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete. Dess mål är att förhindra och lätta de mänskliga lidandena. De gemensamma principerna som Röda Korset-rörelsen arbetar efter är; humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet

och universalitet[3]. Röda Korset tar aldrig ställning till någon part, utan tar alltid och

okri-tiskt ställning till den enskilda människan som drabbas. Detta menas att Röda Korset-rörelsen är politiskt och religöst obunden[4].

Röda Korset finns i nästan hela världen och har 186 föreningar i lika många länder. Röda Korsets arbete skiljer sig inte avsevärt mycket från land till land. Det är närmare 100 miljoner frivilliga medarbetare och medlemmar i de 186 länderna och därför utgör Röda Korset en av världens största mänskliga skyddsnät[4]. Organisationen har dock olika namn och olika sym-boler i de olika länderna på grund av att symsym-bolerna har olika betydelse på olika platser. I de muslimska länderna kallas Röda Korset för Röda halvmånen men det är samma organisation. I detta arbete kommer vi hädanefter enbart använda oss av beteckningen Röda Korset och vi syftar då till hela organisationen[5].

Röda Korset startades år 1856 av den schweiziska bankiren Henry Dunant. I världen jobbar organisationen med att hjälpa alla behövande i alla lägen så effektivt som möjligt. Alla Röda Korset-rörelser i hela världen samarbetar med att hjälpa de länder och varandra om det upp-står problem, inom rörelsen eller om en rörelse inte klarar av en situation själv[6].

Den Svenska delen av Röda Korset grundades år1865. Man tillbringade de första åren med att förbereda för humanitära insatser i krig och startade även bland annat en sjuksköterskeutbild-ning. Redan från start har det svenska Röda korset bidragit och hjälpt de olika systerförening-arna i världen med både materiella, volontära och finansiella medel[7]. I Sverige har Röda Korset arbetat med hälsa och social gemenskap sedan start[6].

En annan stor del av Röda Korsets verksamhet i Sverige innefattar insamling av begagnade kläder och textilier. Kläderna och textilierna skänks till Röda Korsets secondhandbutiker Ku-pan som i sin tur har sålt en del av varorna i butiken samt skickat vidare en stor del som bi-stånd till katastrofområden via Röda Korsets centrallager i Halmstad. Röda Korset beslutade dock att sluta med biståndssändningarna då de ansågs kosta mer än vad det gav. Den första februari år 2011 trädde beslutet i kraft och det svenska Röda Korset skickar nu inte längre bistånd i form av kläder och textilier till katastrofområden. De skänkta kläderna och

4 na säljs nu enbart i butikerna som inom en snar framtid kommer ha svårt att ta hand om allt[2].

2.2 Zäntrumprojektet

Zäntrumprojektet bildades år 1983 och var från början en utbildning för unga kvinnor. Man utbildade kvinnorna i sömnad så att de skulle kunna komma vidare ut i arbetslivet som söm-merskor i industrin. Projektet finansierades då som nu av Borås stad i samverkan med LO och arbetsförmedlingen. Idag riktar sig projektet främst till ungdomar, kvinnor som män, som har svårt att komma ut i arbetslivet. Andra viktiga delar i verksamheten är att stödja och uppmunt-ra ungdomar som mår dåligt både fysiskt och psykiskt. Verksamheten bygger mycket på att stärka personer så att de kan komma vidare i livet. Zäntrumprojektet har en handledare an-ställd på heltid och en handledare anan-ställd på halvtid. Projektet har cirka 20 deltagare som kallas för praktikanter[8].

Zäntrumprojektet samarbetar med Röda Korset. På projektet tillverkar de olika saker så som täcken, hemtextilier, mjukdjur och lotterivinster som sedan säljs på Röda Korsets basarer. Tidigare sydde projektets deltagare även barnkläder och andra kläder till Röda Korset som skickades via centrallagret i Halmstad och vidare till katastrofområden[9]. Detta var alltså innan Röda Korset i februari 2011 beslutade att stoppa klädbiståndet till dessa områden[2]. På Zäntrumprojektet arbetar deltagarna från måndag till fredag med biståndsarbete. Under denna tid tillverkar de saker som de ska kunna sälja för att få in pengar till behövande eller på annat sätt bistå behövande med. På fredagar får praktikanterna tillverka saker till sig själva. De flesta människor som börjar på Zäntrumprojektet kan inte sy men de utvecklas och lär sig med tiden. I projektets lokaler finns det en sysal utrustad med industrimaskiner, klippbord och strykjärn. Praktikanterna har även tillgång till vävstolar i lokalen[8].

2.3 Secondhandbutiken Kupan

Röda Korset har på de flesta ställen som de verkar på i Sverige även en mötesplats som de kallar för Kupan. Mötesplatsen Kupan fungerar som en social träffpunkt och café. Mötesplat-sen fungerar även som en butik där de säljer skänkta varor så som kläder, böcker och husge-råd. Överskottet från Kupan går till Röda Korsets hjälpverksamhet[10].

3. Metod

5

3.

Metod

I det här kapitlet beskrivs vilken metod som har använts i uppsatsen. Uppsatsen har genom-förts i tre faser som kallas för insamling av material, framtagning av produkter samt utvärde-ring av resultat.

3.1 Tillämpning av metod

Arbetet är en kvalitativ fallstudie som har genomförts i tre faser, insamling av material, fram-tagning av produkter samt utvärdering av resultat (se figur 2). Med kvalitativt inriktad forsk-ning menas att datainsamlingen fokuserar på ”mjuka” data vilket betyder bland annat inter-vjuer och tolkande analyser. En fallstudie innebär att undersökningen görs på ett specifikt fall [12]. I det här arbetet är det specifika fallet samarbetet mellan Röda Korsets secondhandbuti-ker och Zäntrumprojektet. Fallstudie lämpade sig bra för detta arbete då det rör sig om ett specifikt projekt och det ansågs även rymmas inom ramen för arbetet.

3.2 Insamling av material

Insamlingen av material innefattade litteraturstudier, intervjuer och marknadsundersökning.

3.2.1 Litteraturstudier

Litteraturstudier gjordes med avsikt att söka relevant information inom ämnena återanvänd-ning av textil och textil produktion. Litteraturstudierna gjordes för att ta reda på vilken infor-mation och forskning som redan finns inom området idag för att sedan kunna bygga vidare på det. Litteraturstudierna kring ämnet textil produktion ansågs vara en viktig del av arbetet då det ger en teoretisk bakgrund till hur textila material brukar produceras. Även återanvändning av textil är en viktig del som ligger till grund för stora delar av arbetet.

När litteraturstudierna gjordes söktes böcker på Högskolan i Borås bibliotek, på Borås stads-bibliotek samt som e-böcker på Knovel library och Ebrary. Tidskrifter söktes efter i databa-serna Textile Technology Complete samt World Textiles. Sökord som användes var textile

waste, textile production och sustainable textiles. Vidare kontaktads även IVL (Swedish

Envi-ronment research institute) i syfte att ta del av deras forskning kring mängden textilier i svenskt avfall. IVL hänvisade oss vidare till en rapport som gjorts av Svenska

Miljöemissio-Figur 2: Tillämpning av metod Litteraturstudier Intervjuer Marknadsundersökning Val av produkter Mönsterkonstruktion Sömnadsbeskrivningar Materialoptimering Återkoppling Zäntrumprojektet Sammanställning av arbetet Slutsats Utvärdering

6 nens Data på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten innehåller en kartläggning över mäng-der och flöden av textilavfall. Den data som samlades unmäng-der litteraturstudierna sammanställ-des och utgör kapitlet teori i den här rapporten.

3.2.2 Intervjuer

Tre intervjuer utfördes under arbetets gång. Två intervjuer hölls med Inga-May Persson som är ansvarig för Zäntrumprojektet. En intervju hölls med Mona Hallberg som är verksamhets-ansvarig på seconhandbutiken Kupan. Intervjuerna med Inga-May Persson varade i ungefär en timme styck medan intervjun med Mona Hallberg hölls under cirka 30 minuter. Under samtliga intervjuer togs anteckningar. Materialet som samlats under intervjuerna samman-ställdes till protokoll. Protokollen ligger till grund för delar av arbetet som bygger på intervju-erna och förvaras hos författarna till uppsatsen.

Intervjumetoden som användes var strukturerad forskningsintervju. En strukturerad forsk-ningsintervju bygger på att alla intervjupersoner får möta relevanta och likartade frågor. Frå-gorna behöver inte komma i någon speciell ordning utan det är upp till personen som utför intervjun att formulera de konkreta frågorna. I den här intervjumetoden används i stor ut-sträckning öppna frågor vilket ger en möjlighet för nya oförutsedda aspekter att dyka upp un-der intervjuns gång[13].

Den här typen av intervjumetod valdes då det var viktigt att alla intervjupersoner fick möta samma typ av frågor. Vidare gav det information gällande hur de olika grupperna såg på var-andra. Metoden valdes även då det är ett bra sätt att få in kvalitativ information på som inte kan samlas in via marknadsundersökningar eller liknande[13].

3.2.3 Marknadsundersökning

En marknadsundersökning(se bilaga A) utfördes som en förundersökning till arbetet. Syftet med marknadsundersökningen var att skapa en grund som de vidare arbetet bygger på.

I marknadsundersökningen ställdes frågor gällande människors intresse till secondhand och vilken typ av produkter de skulle kunna tänka sig att köpa. Undersökningen delades in i tre huvudkategorier vilka var kläder, hemtextilier och väskor. Varje huvudkategori delades i sin tur upp i olika produkttyper. Marknadsundersökningen bestod av åtta korta frågor med fler-valsalternativ där fler alternativ fick väljas.

Produkterna som medverkade i undersökningen valdes ut på grund av att de anses vara mo-derna och gångbara idag. Inspiration gällande detta togs från butiker, tidningar och bloggar. För att inte avgränsa de som svarade till just dessa produkter lades även punkten ”annat” till. På så sätt fanns inte risken att missa någon viktig produkt.

3. Metod

7

3.3 Framtagning av produkter

Produkterna valdes ut med hjälp av en matris där de graderades utefter en kravspecifikation som vi skapade. Mönstren till produkterna skapades i datorprogrammet Modaris. Modaris användes då det finns på skolan samt att det är det program som ingår i undervisningen på textilingenjörsutbildningen. Vidare konstruerades sömnadsbeskrivningarna i datorprogram-men Excel och Adobe Illustrator. Excel valdes då även det är ett program som används under utbildningen på textilhögskolan samt att det passar bra för denna typ av sömnadsbeskrivning-ar. Adobe Illustrator användes för att skapa bilderna till sömnadsbeskrivningarna och valdes av samma anledning som Excel. Produkterna, både prototyperna och de slutgiltiga syddes upp i Textilhögskolans sysal.

3.4 Utvärdering av resultat

8

4.

Teori

Det här kapitlet innehåller den teori som valts ut som relevant för uppsatsen. Den kunskap som finns inom området sammanfattas och kapitlet kommer ligga till grund för den fortsatta uppsatsen.

4.1 Återvinning av textilier

För att skapa en bild av vilka olika sätt det finns för att göra sig av med avfall på ett hållbart sätt kan en avfallshierarki användas. Denna avfallshierarki rangordnar de olika sätten utefter vilka av dem som är bäst utifrån ett hållbarhetsperspektiv (Se figur 3).

Att reducera det textila avfallet är det absolut bästa sättet att på ett hållbart sätt göra sig av med det. Det vill säga att reducera andelen avfall som produceras från första början. Detta tas dock inte upp i denna rapport som istället fokuserar på det näst bästa sättet att göra sig av med avfallet på, nämligen genom att återanvända det. Genom att sy nya produkter av skänkta texti-ler skapas ett mervärde till produkterna. Det sämsta sättet att göra sig av med textilt avfall, sett utifrån ett hållbarhetsperspektiv, är genom att kasta det[14].

Totalt slängs cirka 8kg textilier per person och år i Sverige. Utöver detta skänks ytterligare cirka 3kg per person och år till välgörenhet. På de åtta1 största välgörenhetsorganisationerna i Sverige tar de varje år emot cirka 26 000 ton textilier. Av dessa 26 000 ton textiler återanvän-des 73 % genom att de skickaåteranvän-des utomlands i form av hjälpsändningar eller sålåteranvän-des på export. 11 % av de insamlade textilierna såldes i Sverige och 15 % skickades till förbränning eller deponi[15] (se figur 4 och 5).

Idag finns det två olika kategorier gällande återanvändning av textila material. Den första ka-tegorin innehåller produkter så som fyllnadsmaterial, fordonskomponenter, isolering med mera som ger textilierna ett mervärde. Denna process går ut på att de textila materialen rivs, skärs, kardas samt utsätts för andra mekaniska processer. Här ingår ofta textiler som är

1

Myrorna, Erikshjälpen, Röda Korset, Läkarmissionen, PMU Intertrade, Stockholms stadsmission, Humana Sverige och Emmaus Björkå[15].

4. Teori

9

Textilt avfall i Sverige per år [kg]

Slängs Välgörenhet

Kläder och textilier som skänks till välgörenhet går till följande tre

kategorier [%] Skickas utomlands Säljs i Sverige Förbränning eller deponi

ga eller trasiga på andra sätt och som därför inte kan säljas vidare eller omkonstrueras till nya plagg. Nästa kategori är den som den här rapporten kommer att behandla mest nämligen om-konstruktion till andra produkter så som kläder, hemtextilier, väskor med mera. Denna pro-cess går ut på att de existerande textilierna designas om och sys om till nya produkter som skapar mervärde för textilierna. Detta tankesätt är redan beprövat och bland annat finns det en ung designer i Texas som syr om gamla plagg och säljer vidare partier till butiker så som bland annat Urban Outfitters. Detta koncept är relativt vanligt idag bland butiker som riktar sig till en yngre målgrupp[16].

4.2 Produktionsteknik

Produktionsteknik är ett mycket brett begrepp och är i denna rapport fokuserat till produk-tionstekniken i konfektionsbranschen. Det finns tre typer av produktionssystem som är de mest förekommande idag, UPS, PBS och grupp system. Nedan följer en beskrivning av dessa tre samt vilka för- och nackdelar som finns med varje system(se figur7).

4.2.1 Progressiv bunt system

Progressiv bunt system (PBS) även kallat bunt-system, består av buntar med plaggdelar som flyttas sekventiellt från operation till operation. I produktionen är det många operationer och varje operatör har en operation att genomföra. En operatör får en bunt med plaggdelar att sy och när hon eller han är klar med sin bunt så skjuter hon/han det vidare till nästa operatör, och så vidare. En operatör utför samma operation kontinuerligt, på detta sätt kan varje operatör höja sin prestation, hasighet och produktivitet.

PBS är det vanligast använda systemet, detta beror på att det är billigt och kräver mindre re-surser i form av maskiner. PBS ger en högre produktivitet i produktion, eftersom en större mängd arbetskraft kan användas. En högre standard på arbetskraft kan uppnås vilket är viktigt när större beställningar kommer in. Andra bra saker med PBS är att man kan använda lågkva-lificerad arbetskraft. Detta innebär att många människor utan erfarenhet kan fungera i denna produktion, och utbildningstid och kostnader kan minskas. Alla individuella prestationer ses över och åtgärdas.

Det finns också nackdelar med PBS, och den negativa delen är effektiviteten. När en operatör är klar med sin bunt behöver denne stoppa sin operation för att lämna över sin bunt och hämta Figur 5: Textilt avfall i Sverige per år (SMED 2011) Figur 4: Kläder och textilier som skänks till välgörenhet, tre

10 en ny. Detta leder till flaskhalsar i produktionen som beror på hur stora/små buntarna är samt att operatören behöver lämna sin plats för att lämna och hämta en ny bunt. Systemet är inte speciellt justerbart för kortare produktion och frekventa stilbyten, detta eftersom arbetsstatio-nerna kräver ombildning. PBS kräver högre nivå av pågående arbeten2 och där av ett större ekonomisk åtagande. Det är även svårare att upptäcka fel i produktionen på grund av den höga nivån av pågående arbete.[17].

4.2.2 Unit production system

Unit production system kallas även UPS och betyder att varje plagg eller enhet produceras var för sig. Produktens eller plaggets olika delar transporteras automatiskt mellan arbetsstationer-na med hjälp av en i förhand fastställd ordning. Arbetsstationerarbetsstationer-na är konstruerade så att plaggdelarna placeras så nära varje operatör som möjligt för att minska antalet handrörelser som krävs för att hämta och sy delarna.

Själva produktionen av ett plagg eller annan typ av produkt går till på så sätt att produktens olika delar fästs till en transportör vars uppgift är att transportera dem runt till de olika arbets-stationerna. Transportören är indelad i olika sektioner som var och en har en klämma som håller fast delarna så att de inte ska ramla av. Transportörens gång mellan arbetsstationerna är förprogrammerad och styrs via en dator. När alla delar har fästs vid transportören skickas den vidare i systemet till sin första destination via en huvudledning i taket. Huvudledningen är kopplad till varje arbetsstation och den laddade transportören åker automatiskt till sin första destination där den stannar på operatörens vänstra sida i väntan på att transportörerna som ligger före i kön ska bli klara. När en operatör är klar med en transportör tycker hon eller han på en knapp som aktiverar en mekanism som för transportören ut till huvudledningen och vidare till sin nästa destination. När en transportör lämnar en operatör flyttas automatiskt näs-ta transportör som står i kö fram.

UPS har många positiva aspekter. Systemet är lättanpassat för förändringar då det har få på-gående arbeten. Därför är det även lättare att upptäcka fel och rätta till dem. Med UPS sparas även tid in då handrörelserna som krävs för varje operatör är få. De negativa aspekterna med UPS är att det kräver en stor investering och tar lång tid för producenterna att betala av. En annan negativ aspekt är att systemet kräver mycket planering för att bli effektivt. [17].

2 _{Antalet plagg som har påbörjats sys men som ännu inte är klara.}

4. Teori

11

4.2.3 Gruppsystem

Det här systemet bygger på att operatörerna specialiserar sig på en viss komponent och syr fast den från början till slut. Till exempel kan en operatör som specialiserar sig på framdelar av plagget sy framdelar, fickor och så vidare, och utföra de operationer som krävs för att slut-föra den specifika komponenten.

Varje syrum ska ha ett visst antal sektioner som innehåller mångsidiga operatörer som är ka-pabla att utföra alla de operationer som krävs för en viss komponent. Sektionerna är byggda beroende på de genomsnittliga plagg som produceras, och inkluderar; beredning av små delar, framställning av främre delar, framställning av bakre delar, huvudhopsättningen av plagget där man avslutar med att sy på kragar och ärm, fodring och slutberedning där man sätter på knappar, knapphål med mera.

På det hela, är detta system effektivt vid produktion av varierande stilar i rimliga kvantiteter. Fördelarna med detta system är att arbetskraften finns i alla kunskapsnivåer istället för bara en.Produktiviteten är hög på grund av användningen av särskilda maskiner och olika typer av arbetskraft. Med detta system kan man även göra automatiseringar och specialiseringar. Från-varo påverkar inte detta system så allvarligt då alla operatörer kan utföra samtliga uppgifter. Gruppsystemet är även relativt billigt om det jämförs med UPS.

Nackdelarna med detta system är att alla nivåer på arbetskraften och de operatörer som finns är involverade i produktionen, så kvaliteten på plagget bör strikt upprätthållas. Även om pro-duktiviteten är hög så kommer fortfarande de högutbildade operatörerna att utföra de lätta operationerna inom sektionen. Det är en grupp med operatörer som är involverade vid varje sektion och därför så behövs det mer pågående arbeten som påverkar inventerings- och lager-kostnaden. En annan nackdel är att färgvariationen kan påverkas från bit till bit samt att stor-lekarna kan bli fel. Detta beror på att alla mönsterdelar till samma plagg inte alltid klipps ut från samma tygrulle. På detta sätt kan kvaliteten och produktionen påverkas negativt[17].

Figur 7: Fördelar och nackdelar med de olika produktionssystemen

4.3 Zero-waste

I det här arbetet undersöks Zero-wasteprincipen. Zero-waste är ett arbetssätt för att eliminera eller helt utesluta spill. Genom noggrann materialoptimering ska man kunna skapa ett plagg utan något spill, allt material som har köpts in ska användas[18].

Målen för Zero-waste är etiska, ekonomiska, effektiva samt visionära. Målen uppmanar män-niskor att förändra sin livsstil och praxis, för att efterlikna ett hållbart kretslopp, där alla mate-rial som kastas ska bli resurser för andra att använda. Zero-waste innebär att utforma och för-valta produkter och processer för att undvika och eliminera volym och toxicitet av avfall och material. De innebär även att bevara och återställa resurser, och inte bara bränna eller begrava dessa någonstans. Zero-waste använder sig av naturen som modell; naturen slösar inte, slöseri

BPS UPS Gruppsystem

Systemets kostnad + - +

Pågående arbeten - + -

12 för en art är mat eller resurser till en annan. Genom att tillämpa Zero-wasteprincipen så kom-mer man att kunna minska utsläpp till mark, vatten och luft som idag är ett stort hot mot män-niskor, djur och natur [19].

Zero-wasteprincipen går ut på att hitta alternativa sätt att designa och producera produkter. Principen kan appliceras på många olika typer av produktionssätt. Ett sätt att använda Zero-waste principen på är att sända tillbaka plagg som inte längre används till producenten som då kan designa och sy om dem till nya plagg och på så sätt ge dem nytt liv[19]. Ett annan sätt att använda principen på är att helt utesluta spill redan vid konstruktionen av mönster. Mönstren skapas då på ett sådant sätt att hela tyget används till produkten utan att det blir något spill över (se figur 8) [18].

Figur 8: Läggbild för en tröja efter Zero-waste principen (Threads 2010).

4.4 Sömnadsbeskrivning

En sömnadsbeskrivning är ett dokument som innefattar tekniska och praktiska specifikationer såsom produktspecifikation, måttlistor, sömnadsspecifikation, snittritningar, mönsterkonstruk-tioner med mera. Varje dokument ska noggrant beskriva hur produkten ska göras så att den som ska sy upp den lätt kan tyda och skapa den önskade produkten. En sömnadsbeskrivning ska innefatta vilka maskiner som används, stygntyper, stynglängd, snittritning, allmän be-skrivning, mått samt att visa steg för steg med både bild och text hur varje del ska sys. Med maskiner menas de maskiner som krävs för att utföra en operation. Stygntyper skriver man med för att visa vilka stygntyper och klasser som används. Stygnlängd anges för att beskriva hur många stygn det går på en centimeter. Snittritning används för att visa hur en söm ser ut i genomskärning. I den allmänna beskrivningen skrivs allmän information om hur produkten ska sättas samman utöver det som bilderna och texten visar. Måttlistan beskriver produktens exakta mått.

5. Resultat 13 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Kläder Hemtextilier Väskor Vilka typer av textila produkter brukar du

köpa i andra hand? [%]

5.

Resultat

I det här kapitlet presenteras resultatet av uppsatsen. Resultatet svarar mot problemformule-ringen samt de tre delfrågeställningar uppsatsen avser att undersöka.

5.1 Val av produkter

En marknadsundersökning utfördes för att skapa en bild av vilka typer av produkter männi-skor skulle kunna tänka sig att köpa. Produkterna valdes vidare ut genom en matris där de graderades utefter kraven i en kravspecifikation.

5.1.1 Marknadsundersökning

Den första delfrågan som ställdes i den här uppsatsen var vilka produkter tillverkade av skänkta kläder som konsumenter är intresserade av att köpa.

Marknadsundersökningen (se bilaga A) som gjordes som en förstudie till arbetet visar vilken typ av produkter som människor idag brukar köpa på secondhand. Marknadsundersökningen delades in i tre huvudkategorier av textilier som var kläder, hemtextilier och väskor. Vidare var varje huvudkategori indelad i produkttyper. Kategorin kläder var indelad i produkterna sjal, förkläde samt övriga klädesplagg. Kategorin hemtextilier var indelad i produkterna pryd-nadskudde, lapptäcke, sittdynor och gosedjur. Kategorin väskor var indelad i tygkasse, hals-väska och andra typer av väskor. Slutligen hade även varje huvudkategori en punkt som kal-lades ”annat” där den svarande fick skriva fritt vilken typ av produkt den skulle kunna tänka sig.

Undersökningen visar även vilken typ av omsydda produkter människor skulle kunna tänka sig att köpa på secondhand. Valet av produkter baserades till en viss del utifrån svaren på un-dersökningen. Det fullständiga resultatet av marknadsundersökningen kan ses i bilaga B, här tas endast de delar upp som var relevanta för valet av produkter.

14 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Kläder Hemtextiler Väskor

Om det fanns nya produkter som var tillverkade av skänkta kläder tillgängliga i

secondhandbutiker, vilken typ av produktgrupp skulle du köpa då? [%] -10 0 10 20 30 40 50 60

Kläder Hemtextil Väskor

Skillnaden mellan efterfrågan på de skänkta produkterna och de omsydda produkterna. [%]

Figur 10 visar vilka typer

av omsydda produkter, det vill säga tillverkade av skänkta kläder och textilier, människor skulle kunna tänka sig att köpa. 77 % av de som svarade på marknadsundersökningen skulle kunna tänka sig att köpa omsydda kläder, 48 % skulle köpa hemtextilier och 66 % skulle köpa väskor. Detta visar att det var färre personer som skulle kunna tänka sig att köpa omsydda kläder än vad det var personer som skulle köpa kläderna som de var när de skänktes. Detta tyder på att det skulle vara onödigt att sy om kläder om det ändå är fler personer som vill köpa dem som de är. Dock var väskor och hemtextilier mer populära produktgrupper att köpa som omsydda produkter.

Baserat på marknadsundersökningen har vi valt att arbeta med produktgruppen hemtextilier. Detta beslut baserar vi på att hemtextilier var den produktgrupp som flest personer hellre skul-le köpa som omsydd produkt än som produkten var när den först skänktes till secondhand. Vi anser därför att hemtextilierna är den produktgrupp som har störst potential att utvecklas(se figur 11).

Figur 9. Vilka typer av produkter människor brukar köpa i andra hand.

Figur 10: Vilken produktgrupp skulle du köpa om produkterna var tillverkade av skänkta kläder?

5. Resultat 15 0 10 20 30 40 50 60 70 Prydnads-kudde

Mjukdjur Lapptäcke Sittdynor Annat Om du svarade hemtextil, vilken typ av hemtextil skulle du

köpa?

Under huvudkategorin hemtextilier fanns det fyra olika produkttyper att välja mellan. Här visade sig prydnadskudde, lapptäcke och sittdynor vara det mest populära (se figur 12). Mjukdjur fanns även med som en produkttyp. Mjukdjuret var inte lika populärt men togs med till vidare analys ändå beroende på att några trots allt hade valt det som en produkt de skulle kunna tänka sig att köpa. Till huvudkategorin hemtextilier fanns även en punkt kallad ”annat” där produkterna löpare och pennfodral var föreslagna flest gånger. På grund av detta togs även de två produkterna med i den fortsatta analysen.

5.1.2 Kravspecifikation

För att vidare minska urvalet av produkter skapades en kravspecifikation. Kravspecifikationen innehåller de krav på produkterna som fastställts under de intervjuer som hållits med Inga-May Persson och Mona Hallberg. De olika modellernas egenskaper utvärderades utifrån krav-specifikationen och valdes ut genom en matrisuppställning. Nedan följer de krav som ingår i kravspecifikationen:

Krav 1: Produkterna ska kunna tillverkas med hjälp av de maskiner som finns tillgängliga

hos Zäntrumprojektet.

Kravet kommer ifrån de intervjuer som hölls med Inga-May Persson som är handledare på Zäntrumprojektet. Inga-May berättade och visade för oss vilka maskiner de hade tillgång till och därmed kunde använda sig av i sin produktion av textila produkter. De maskiner som finns att tillgå hos Zäntrumprojektet är elva stycken skyttelstygnsmaskiner, fem stycken over-lockmaskiner, en trikåmaskin, en knappnålsmaskin, en sicksackmaskin samt tre vävstolar[8].

Krav 2: Produkterna ska vara tilltalande för secondhandbutiken Kupans kundkrets.

Kravet kommer ifrån den intervju som hölls med Mona Hallberg som är verksamhetsansvarig på secondhandbutiken Kupan. Butiken är inte särskilt stor och de vill därför inte ha några produkter som enbart ligger på hyllorna vecka efter vecka utan att bli sålda. Produkterna

16 te därför tilltala kundkretsen som butiken har. Butikens kunder är mestadels äldre personer och människor med utländsk härkomst[11].

Krav 3: Produkterna ska vara lätta att sy så att produktionen kan utföras av praktikanterna på

Zäntrumprojektet.

Vid intervjuerna med Inga-May berättade hon att de flesta av Zäntrumprojektets praktikanter inte har någon kunskap inom sömnad sedan tidigare. Det är därför viktigt att produkterna ska vara enkla att tillverka så att alla kan medverka i produktionen[8].

Krav 4: Produkterna ska gå att tillverka under en timme vardera.

Inga-May berättade även under intervjuerna att praktikanterna syr fyra dagar i veckan. Tiden de avsätter för sömnad varierar från person till person. Det är därför viktigt att produkterna går att tillverka under en timme vardera för att det ska bli en rullians i produktionen[8].

Krav 5: Produkterna ska motsvara de resultat som marknadsundersökningen visade.

Marknadsundersökningen visade att hemtextilier var den mest optimala huvudgruppen att fortsätta arbeta vidare med. Marknadsundersökningen visade även vilka typer av produkter som var mest populära.

Krav 6: Produkterna ska vara möjliga att tillverka efter Zero-waste principen.

Som ett steg i arbetet för hållbar utveckling är det viktigt att alla delar av de skänkta kläderna tas tillvara på. I intervjuer med Inga-May Persson och Mona Hallberg framkom även att det är viktigt för de människor som skänker sina kläder till Röda Korset att alla delar av plagget kommer till nytta[8][11].

Krav 7: Produkterna ska gå att tillverka av det material som de skänkta kläderna och

textili-erna är tillverkade av.

De kläder och textilier som skänks till Röda Korset är tillverkade i en rad olika material. Dock kan inte produkterna som ska tillverkas behöva bestå av andra typer av material som kläder normalt sett inte tillverkas av.

Krav 8: Produkterna ska inte kräva några övriga tilläggsmaterial förutom sytråd för att kunna

tillverkas.

5. Resultat

17

5.1.3 Matris

Matrisens siffror 1-8 utgår ifrån de åtta grundkraven i kravspecifikationen. Betygen sattes på en skala från ett till fem, där fem är högst (se figur 13).

Krav ett, produkterna ska kunna tillverkas med hjälp av de maskiner som finns tillgängliga hos Zäntrumprojektet fick samma resultat oberoende av vilken produkttyp det var. Detta base-rades på att samtliga produkter kan tillverkas med de maskiner som finns tillgängliga hos Zäntrumprojektet. Krav två, produkterna ska vara tilltalande för secondhandbutiken Kupans kundkrets, fick många spridda resultat. Anledningen till att lapptäcket fick en så låg poäng beror på att vi inte tror att människor vill ha begagnade textilier som täcke eller filt då det är nära kroppen. Samma sak gäller för mjukdjuret, då barn ofta är nära mjukdjuren och kanske har dem i munnen. Även löparen fick ett lågt resultat då dessa ofta finns att köpa i butikerna redan. Krav tre, produkterna ska vara lätta att sy så att produktionen kan utföras av praktikan-terna på Zäntrumprojektet, fick även det spridda resultat. Mjukdjuret och lapptäcket fick lägre poäng beroende på att dessa innehåller fler delar och därmed fler moment i sömnaden. På krav fyra, produkterna ska gå att tillverka under en timme vardera, fick mjukdjuret och lapp-täcket låga resultat igen av samma anledning som krav 3. I krav fem, produkterna ska motsva-ra de resultat som marknadsundersökningen visade, har produkterna fått poäng utifrån svaren i marknadsundersökningen. Krav sex, möjlighet att tillverka efter Zero-wasteprincipen fick många spridda resultat. Bedömningen gjordes utifrån om produkten hade möjlighet att fyllas med spill istället för stoppning. Bedömningen gjordes även utifrån hur stora mönsterdelar som krävdes, med mindre mönsterdelar är det lättare att utnyttja hela plagg. Krav sju, produkterna ska gå att tillverka av de material som de skänkta kläderna och textilierna är tillverkade av, fick löpare, mjukdjur och pennfodral de lägsta poängen. Löparen fick ett lågt poäng beroende av att den måste tillverkas av stora mönsterdelar vilket i många fall inte går att utvinna av de skänkta kläderna. Mjukdjuret och pennfodralet fick de låga poängen beroende på att de kräver speciella material. Det åttonde och sista kravet, produkterna ska inte kräva några övriga tilläggsmaterial förutom sytråd för att kunna tillverkas fick samtliga högsta poäng förutom mjukdjuret som i vissa fall kanske kan behöva tillbehör så som knappar till ögon.

De tre produkter som valdes ut baserat på resultatet av matrisen var prydnadskudde, pennfo-dral och sittdyna. De här tre produkterna fick de högsta totala betygen.

1 2 3 4 5 6 7 8 Summa Prydnadskudde 5 3 4 4 5 5 4 5

₃₅

Pennfodral 5 5 4 4 2 3 3 5

₃₁

Lapptäcke 5 2 3 2 5 4 4 5 30 Löpare 5 2 5 5 2 2 2 5 28 Sittdyna 5 4 4 4 4 5 4 5

₃₅

Mjukdjur 5 2 2 2 2 5 2 4 24

18 Lapptäcket hamnade på 30 poäng vilket är mycket nära pennfodralets 31 poäng. Anledningen till att inte ett ytterligare urval utfördes var att lapptäcket ansågs vara svårsålt i Secondhand-butiken Kupan. Produkten är även svår att tillverka efter Zero-wasteprincipen då det krävs en mycket stor del till lapptäckets baksida. Anledningen till att produkten ändå fick betyget fyra i matrisen beror på att det även ingår många små mönsterdelar i den. Lapptäcket valdes även bort på grund av att det tar för lång tid att tillverka.

5.2 Tillverkning av produkter

Den andra delfrågan som ställdes i det här arbetet var hur arbetsgången och sömnadsbeskriv-ningen för produkterna skulle se ut samt hur minsta möjliga avfallsmängd skulle kunna upp-nås.

5.2.1 Produktframtagning

När de tre produkterna, pennfodral, sittdyna och prydnadskudde, valts ut startade designpro-cessen. Processen inleddes med att bestämma hur produkterna skulle se ut. Nedan beskrivs framtagningsprocessen för respektive produkt.

Sittdyna

Tekniken som valdes för produkten var lappteknik då det är en bra teknik när man arbetar med många olika material. Lappteknik är även bra eftersom att det till större del endast be-hövs små mönsterdelar vilket är lättare att utvinna från plagg. Efter att detta var bestämt togs olika idéskisser fram(se figur 14). Nästa steg i processen var att sy upp ett första prov av dy-nan. När det första provet var uppsytt ändrades modellen på grund av att den inte passade för de material som fanns att tillgå samt att tiden för sömnaden blev för lång. En ny modell skis-sades då upp. Den nya modellen syddes även den upp som ett första prov som blev till belå-tenhet(se figur15).

Prydnadskudde

Även till prydnadskudden valdes lappteknik beroende på fördelarna med tekniken som nämn-des ovan. Även denna process inlednämn-des med att idéskisser togs fram(se skiss14). Skissen syd-des vidare upp till ett första prov. Detta första prov visade sig fungera bra och modellen val-des ut för fortsatt arbete (se figur 15).

Pennfodral

När pennfodralet designades började processen med att en rad olika förslag i form av idéskis-ser togs fram(se figur 14). Den modell som valdes ut för fortsatt arbete krävde inte någonting extra förutom det givna materialet som tillbehör. Till vissa pennfodral kan det tänkas att det behövs dragkedjor eller liknande för stängning. Efter att modellen valts ut syddes ett första sömnadsprov upp. Resultatet blev till belåtenhet men en del justeringar behövde utföras och därför syddes ännu ett sömnadsprov upp(se figur 15). De justeringar som krävdes var måttet på locket samt avståndet mellan pennorna.

5. Resultat

19 Figur 16: Foton av de färdiga produkterna

Figur 14: Idéskisser

20

5.2.2 Sömnadsbeskrivning

Då produkterna som tas fram i det här arbetet vidare ska tillverkas av praktikanterna på Zän-trumprojektet är det mycket viktigt att det finns en tydlig sömnadsbeskrivning till varje pro-dukt. En sömnadsbeskrivning kan innehålla en rad olika delar beroende på produkttyp och plats för produktionen. Baserat på produkterna som tagits fram i det här arbetet och platsen för produktionen, som i det här fallet är Zäntrumprojektet, har tre delar valts ut som ska ingå i sömnadsbeskrivningen(se bilaga D). De tre delarna är produktspecifikation, måttlista samt sömnadsbeskrivning.

Produktspecifikationen innehåller en presentation av produkten samt illustrationer på hur den färdiga produkten ska se ut. Specifikationen innehåller även information om vilka maskiner som krävs för att tillverka produkten, vilka stygntyper som använd samt stygnlängd och sömsmån. I det här avsnittet presenteras även vilka material som passar för att tillverka pro-dukten samt en allmän beskrivning av propro-dukten och sömnaden. Den allmänna beskrivningen innehåller information om placering av olika mönsterdelar, färgval samt andra tips på hur sömnaden kan gå till. Nästa del i sömnadsbeskrivningen är en måttlista. I måttlistan framgår om produkten kan tillverkas i olika storlekar samt en illustration över de exakta måtten. Den sista delen i beskrivningen är själva sömnadsbeskrivningen. Här presenteras de mönsterdelar som ingår i produkten samt en steg för steg-beskrivning gällande hur sömnaden ska gå till. Steg för steg-beskrivningen innehåller en skriftlig förklaring, en illustration, en snittritning samt en maskinförteckning för varje steg i sömnaden. I en industriell produktion brukar inte varje steg förklaras i detalj beroende på att operatörerna har förkunskapskrav inom området. I fallet med deltagarna i Zäntrumprojektet har alla olika kunskapsnivå vad det gäller sömnaden och en steg för steg beskrivning är då nödvändig för att alla ska kunna utföra sömnaden.

5.2.3 Materialoptimering

För att kunna uppnå minsta möjliga avfallsmängd i tillverkningen finns det en del saker man kan göra. Det är viktigt att utnyttja så mycket av tyget som möjligt samt ta till vara på övriga detaljer som plaggen kan vara tillverkade av. Övriga detaljer kan vara knappar och dragkedjor med mera. För att kunna ta till vara på hela plagget är en viktig del av arbetsgången att plag-get sprättas isär samt att de övriga detaljerna avlägsnas och sparas. När plagplag-get är isärsprättat finns det en större möjlighet att få ut så mycket som möjligt av det. Nedan följer en beskriv-ning av vad som kan göras för att optimera materialet för de tre utvalda produkterna.

Prydnadskudde

Prydnadskudden kräver någon typ av fyllnadsmaterial vilket i sin tur leder till att allt material kan tas tillvara på. När ett plagg har använts maximalt, det vill säga när det inte går att klippa ut några fler mönsterdelar till någon av de tre produkterna från plagget, sparas allt överblivet material och används istället som stoppning till produkterna. Prydnadskudden bör tillverkas i vävda material eller läder. Stickade material kan i vissa fall vara svåra att använda då de har en tendens att töja sig. Istället kan de stickade materialen då användas till fyllnadsmaterial. Produkterna kan även fyllas med både vävda material och läder. Prydnadskudden tillverkas med hjälp av lappteknik.

Sittdyna

5. Resultat

21 strimla isär och använda som fyllnadsmaterial istället. Sittdynan är även den tillverkad med hjälp av lappteknik. För val av material gäller samma sak för sittdynan som för prydnadskud-den, se ovan.

Pennfodral

Pennfodralet är inte lika fördelaktigt som de andra två produkterna då det kommer till att ta tillvara på materialet. Pennfodralet består av lite större mönsterdelar samt att de inte kräver något fyllnadsmaterial. Fördelen är dock att spillmaterialet från tillverkningen av pennfodralet kan användas som mönsterdelar till de övriga två produkterna. Spillmaterialet kan även sparas och användas som fyllnadsmaterial till de andra produkterna. Pennfodralet bör tillverkas i material så som läder eller grövre vävar samt kan även tillverkas med foder. Det här beror på att pennfodralet behöver stadga i sig.

5.3 Textil produktion

Den tredje av frågeställningarna som ställdes i det här kandidatarbetet var gällande om tillvä-gagångssättet i en industriell textilproduktion kan appliceras på Röda Korset och Zäntrumpro-jektet småskaliga produktion. ZäntrumproZäntrumpro-jektets huvudsyfte är att stödja och uppmuntra ung-domar som har svårt både fysiskt och psykiskt och vidare även har det svårt att komma ut i arbetslivet. Den textila produktionen som verksamheten även ägnar sig åt är därför snarare ett verktyg för att nå huvudsyftet än verksamhetens mål. Det betyder alltså att de inte arbetar efter samma principer som normalt sett finns i en industriell textil produktion.

Nedan följer en genomgång av de tre produktionssystemen där det framgår vad det skulle innebära för Zäntrumprojektet om de anammade systemen.

PBS

PBS skiljer sig mycket åt från hur Zäntrumprojektet arbetar med produktion idag. Detta beror främst på att systemet bygger på att alla operatörer har en fast plats och endast utför en och samma operation hela tiden. På Zäntrumprojektet arbetar en och samma person med produk-ten från början till slut, det vill säga från att klippa ut mönsterdelarna till att produkproduk-ten är helt färdig. Ibland händer det dock att en annan person klipper ut mönsterdelarna på grund av att de ännu inte känner sig bekväma med att sy. Förändringar som skulle behöva utföras av Zän-trumprojektet om de valde att använda PBS är att skapa stationer. Alla praktikanter skulle få lära sig en station bra och endast utföra samma operation hela tiden. Zäntrumprojektet skulle även vara tvungna att möblera om i lokalen då maskinerna med fördel står i ett led då PBS systemet används.

PBS är mycket känsligt för om någon skulle bli sjuk eller frånvara av annan anledning. Detta beror på att varje person enbart kan utföra en och samma operation. Är en person frånvarande vet ingen annan hur just den operationen ska utföras. PBS passar därför mindre bra på Zän-trumprojektet då praktikanterna inte är anställda där utan kommer dit frivilligt. Systemet pas-sar även mindre bra då praktikanterna ska lära sig att sy hela produkter och inte bara en söm.

UPS

22 anpassad för UPS då den är för liten. Följden av byte till det här systemet skulle då vara att Zäntrumprojektet skulle vara tvungna att flytta till en större lokal.

UPS bygger även det på att varje operatör har en fast plats och endast kan utföra en och sam-ma uppgift. Nackdelarna är därför de samsam-ma som för PBS då det kommer till den punkten.

Gruppsystem

Gruppsystemet är förmodligen det system som mest liknar de produktionssätt som Zäntrum-projektet arbetar med idag. Likheten med gruppsystemet är att operatörerna även där arbetar med att färdigställa en och samma komponent, dock inte ett helt plagg. En annan likhet med gruppsystemet är att alla operatörer kan alla stationer. Det här stämmer också in då praktikan-terna kan alla moment i sömnaden bortsett från ett fåtal personer som endast hjälper till med utklippningen av mönsterdelar. En nackdel då det kommer till gruppsystemet är att de högut-bildade operatörerna kommer att utföra även de lätta uppgifterna vilket leder till att operatö-rens fulla kapacitet inte kommer till användning. Det är ett tänkbart scenario även för prakti-kanterna då deras kunskapsnivå skiljer sig mycket åt. Någonting som skiljer praktiprakti-kanternas sätt att arbeta på från operatörerna i ett gruppsystem är att de själva sammanställer en hel pro-dukt från början till slut utan någon typ av samarbete mellan varandra.

En del av gruppsystemet som uppfattas som en nackdel är att färg- och storleksskiftningar kan förekomma i de färdiga produkterna vilket inte är bra då det handlar om en industriell textil-produktion. Det här kommer dock inte att vara något problem i Zäntrumprojektets produktion då alla produkter är tillverkade av olika material och ändå kommer att vara unika i sig. Det spelar därför mindre roll om det förekommer färg- eller storleksskiftningar i de färdiga pro-dukterna.

Förslag på produktionssystem

6. Slutsats

23

6.

Slutsats

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det gick att förädla skänkta kläder genom att sy om dem och på så sätt ge dem nytt värde. Nedan följer en slutsats gällande problem-formuleringen samt de tre frågeställningarna som gavs i arbetet.

Då Röda Korset i början på år 2011 slutat att exportera textilier och kläder i form av hjälp-sändningar skapas istället stora möjligheter för dem att öka försäljningen på den svenska marknaden. Som uppsatsen visar finns det mycket utrymme för förbättring av återanvändning av skänkta kläder på hemmaplan. Möjligheten finns även att sy om textilt avfall som normalt sett skulle ha skickats till förbränning eller deponi på grund av att de inte kunde säljas på den svenska marknaden eller skänkas utomlands. Ofta beror detta på att textilierna har fläckar, inte är hela eller inte går att använda på grund av andra anledningar. När plaggen istället sys om till andra produkter kan de hela och rena delarna användas vilket kan minska andelen tex-tilier som förbränns eller sänds till deponi.

Baserat på marknadsundersökningen valdes tre olika typer av produkter ut. Marknadsunder-sökningen gav svar på frågan gällande vilka produkter tillverkade av skänkta kläder konsu-menter är intresserade av att köpa

Marknadsundersökningen visade att hemtextilier var den huvudkategori som ökade mest vad gällde vad de köper på secondhand idag till vad de skulle kunna tänka sig att köpa av omsyd-da plagg. Det betyder alltså att människor iomsyd-dag inte köper speciellt mycket hemtextil i andra hand men skulle kunna tänka sig att göra det om produkterna var tillverkade av skänkta klä-der. Här fanns en stor möjlighet till förbättring. Därför fokuserades uppsatsen på hemtextilier då det fanns potential att öka försäljningen av dessa produkter.

Ännu en fråga som ställdes i det här arbetet var gällande hur arbetsgången och sömnadsbe-skrivningarna till produkterna skulle se ut samt hur minsta möjliga avfallsmängd skulle kunna uppnås i tillverkningen av produkterna. Svaret blev att sömnadsbeskrivningarna skulle inne-hålla alla steg i sömnadsprocessen så noggrant beskrivna att alla ska kunna följa dem. Då praktikanterna på Zäntrumprojektet inte har någon utbildning i sömnad eller textilproduktion beskrivs alla steg noggrant i både text och bild för att underlätta för den som ska sy.

För att uppnå minsta möjliga avfallsmängd skapades produkter som går att fylla med spillma-terial. På så sätt blir inget material över i produktionen av de tre produkterna. Det spill som blir över från pennfodralet kan även det användas till fyllnadsmaterial i de övriga två produk-terna.

24

7.

Diskussion

I det sista kapitlet diskuteras trovärdigheten av den här uppsatsen. Förslag på vidare ar-bete och forskning ges även här.

Vi anser att det är lätt att designa och skapa saker idag, men sakerna måste ta vägen nå-gonstans. Mycket av dagens textilier går direkt till förbränning eller deponi då de inte an-vänds längre. På fabrikerna finns det mängder med spill som bara kastas och som påver-kar vår miljö på ett negativt sätt. I uppsatsen implementerades därför Zero-waste-principen redan i design stadiet, vid skapandet av mönsterkonstruktion och vid material-optimeringen. Det här gjordes för att eliminera spill under hela processen.

I det här projektet valdes att använda spillmaterialet som fyllnadsmaterial till prydnads-kudden och sittdynan. Detta fungerade mycket bra bortsett ifrån att produkterna blev rela-tivt tunga.

Som förslag på vidare arbete föreslår vi att ett samarbete mellan Zäntrumprojektet och secondhandbutiken Kupan inleds. Zäntrumprojektet har mycket stor potential till att kun-na hjälpa Röda Korset med de skänkta kläderkun-na som strömmar in. Vi anser att Röda Kor-set bör ta tillvara på all den hjälp Zäntrumprojektet kan ge dem.

För att försäljningen av de nyskapade produkterna ska kunna fungera i secondhandbuti-ken Kupan bör en del förändringar ske. Vi anser att butisecondhandbuti-ken behöver ett ”ansiktslyft” som förslagsvis sker genom en uppfräschning av själva butiken men även av sorteringen av kläderna. Personalen som arbetar med att sortera de skänkta kläderna behöver hjälp med att välja ut de kläder som är trendiga och moderna idag. De här plaggen bör vidare även hängas fram tydligt i butiken och skyltfönstret. Det här är ett viktigt steg då plagg som faktiskt kan säljas som de är inte ska behöva sys om till nya produkter. Vi anser även att secondhandbutiken Kupan bör marknadsföra de omsydda produkterna så att kunderna förstår vilket arbete som faktiskt ligger bakom. Det här görs förslagsvis genom en beskri-vande poster där kunderna kan följa plaggets resa från skänkt plagg till ny produkt. Ett annat studieobjekt gäller även secondhandbutiken Kupans kundgrupp. Idag är det många äldre människor samt människor med utländsk härkomst som besöker butiken. Vi anser att butiken skulle må bra av att locka till sig yngre köpstarka människor varav många idag även är positivt inställda till att handla på secondhand. Tiden för vår studie var dock begränsad och en studie som denna rymdes inte inom tidsramen.

Någonting som kan påverka trovärdigheten i detta arbete är att marknadsundersökningens målgrupp inte helt stämmer överrens med den kundgrupp som secondhandbutiken Kupan har idag. Men då ett förslag på fortsatt arbete är att utvidga kundgruppen anses det här inte påverka resultatet negativt.

8. Referenser

25

8.

Referenser

[1]Röda Korset stoppar klädbistånd till katastrofer (2010-11-18) Sveriges Radio [www] <http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4190590> Hämtat den 28 mars 2011

[2 ]Effektivare hjälp utan klädbistånd (2011-11-16)Röda Korset [www]

<http://www.redcross.se/pressrum/nyheter/?itemid=13615&resid=6939507&q=second+h and&ilang=sv&hitnr=10&url=http%3a%2f%2fwww.redcross.se%2fpressrum%2fnyheter %2f%3fitemid%3d13615&uaid=10484714573E33990D2F70FBB94A586C%3a3139332

E31302E3234352E313538%3a5246055128172792376> Hämtat den 28 mars 2011

[3] Grundprinciper som förenar (2011) Röda Korset [www]

<http://www.redcross.se/om-oss/sa-har-arbetar-vi/grundprinciper/> Hämtat den 13 april 2011

[4] Världens största mänskliga skyddsnät (2011)Röda Korset [www] < http://www.redcross.se/om-oss/>Hämtad den 28 mars 2011

[5] Röda korset (2011) Röda korset ungdomsförbundet [www] <http://rkuf.se/roda-korset/> Hämtad den 28 mars 2011

[6] Så här arbetar vi (2011)Röda Korset [www]

< http://www.redcross.se/om-oss/sa-har-arbetar-vi/> Hämtad den 28 mars 2011 [7 ]Slagfältet i Solferino lade grunden för Röda korset (2011) Röda Korset [www] <http://www.redcross.se/om-oss/historik/> Hämtad den 28 mars 2011

[8] Inga-May Persson projektansvarig Zäntrumprojektet. Intervju den 12 april och den 6 maj2011

[9] Årsredovisning för 2010 (2010)Röda Korset [www]

<http://www3.redcross.se/KommunMappar/Boras/verksamhet%20-10%20RK.pdf> Hämtat den 31 mars 2011

[10] Mötesplats Kupan (2011) Röda Korset [www]

<http://www3.redcross.se/templates/Page____3869.aspx> Hämtat den 4 maj 2011 [11] Mona Hallberg verksamhetsansvarig Kupan i Borås. Intervju den 13 april 2011. [12]Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlittera-tur

[13] Jacobsen Krag, Jan (1993). Intervju. Studentlitteratur [14] The waste hierarchy (2011) Zero-waste Scotland [www]

26 [15] Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall (2011) SMED [www]

<http://www.smed.se/frames/subframes/vatten/rapporter/pdf/SMED_Rapport_2011_46.p df> Hämtad den 3 april 2011

[16] Wang, Youjiang (2006). Recycling in textiles. Woodhead Publishing Limited [17] Babu, V. Ramesh,”Garment production systems: An overview” Indian Textile Jour-nal, Oktober 2006 volym 117 nummer 1

[18] Ericson, Sandra, “No waste allowed”, Threads, juli 2010 nummer 149

[19] Gwilt, Alison & Rissanen, Timo (2011). Shaping sustainable fashion. Earthscan [20]Glock, Ruth E. & Kunz Grace I. (2005). Apparel Manufacturing. Pearson Education, Inc.

Bilder

Figur 1: Organisationens symboler (2011) Nationalencyklopedin [www] <http://www.ne.se/r%C3%B6da-korset#> hämtat den 10 Maj 2011. Figur 2: Tillämpning av metod, egen konstruktion

Figur 3: Avfallshirerki, egen konstruktion

Figur 4: Textilt avfall i Sverige per år (SMED 2011), egen konstruktion

Figur 5: Kläder och textilier som skänks till välgörenhet, tre kategorier(SMED2011), egen konstruktion

Figur 6: UPS system (2011) Eton [www]

<http://www.eton.se/Main/index2.html> Hämtat den 14 maj 2011

Figur 7: Fördelar och nackdelar med de olika produktionssystemen, egen konstruktion Figur 8: Figur 8: Läggbild för en tröja efter Zero-waste principen. Ericson, Sandra, “No

waste allowed”, Threads, juli 2010 nummer 149

Figur 9. Vilka typer av produkter människor brukar köpa i andra hand, egen konstruktion Figur 10: Vilken produktgrupp skulle du köpa om produkterna var tillverkade av skänkta kläder? ,egen konstruktion

Figur 11: Skillnaden mellan efterfrågan på de skänkta och på de omsydda produkterna, egen konstruktion

Figur 12: Om du svarade hemtextil, vilken typ av hemtextil skulle du köpa?, egen kon-struktion

Figur 13: Matris över val av produkt, egen konstruktion Figur 14: Idéskisser, egen konstruktion

Bilagor

27

Bilaga A.

Marknadsundersökning secondhand

1. Kön? Kvinna Man 2. Ålder? 15-25 26-35 36-45 46<

3. Hur ofta handlar du textilier i andra hand 0-5ggr/år

6-12 ggr/år 13< ggr/år

4. Vilka typer av textila produkter brukar du köpa i andra hand? Kläder

Hemtextilier Väskor

5. Om möjligheten fanns för dig att köpa en produkt som var tillverkad av skänkta klä-der, vilken typ av produktgrupp skulle du kunna tänka dig att köpa då?

Kläder Hemtextilier Väskor

6. Om du svarade kläder, vilken typ av plagg skulle du köpa? Sjal

Förkläde

28 7. Om du svarade hemtextilier, vilken typ av hemtextilier skulle du köpa?

Prydnadskudde Gosedjur Lapptäcke Sittdynor Annat förslag

8. Om du svarade väskor, vilken typ av väskor skulle du köpa? Tygkasse

Halsväska

Bilagor 29 0 20 40 60 80 100 Kvinna Man Kön? 0 10 20 30 40 50 60 70 80 15-25 26-35 36-45 46< Ålder? 0 10 20 30 40 50 60 70 0-5 ggr/år 6-12 ggr/år 13< ggr/år Hur ofta handlar du textiler i andra

hand?