7.1 Text
Texten till informationsbladet började nu ta sin fullständiga form. I denna den slutgiltiga version ville lägga till värdeladdade ord även i informationsbroschyren för att ytterligare förstärka de positiva egenskaperna för systemet.
Jag ville också ha med något som tydligare visar att detta är en ny produkt. För att göra läsaren uppmärksam på detta och ge materialet ett utmärkande började jag genomgående använda samma rubrik. En text som liknar en stämpel som meddelar att det ”äntligen”
finns ett komplett system för bromsbandsnitning. Denna stämpel finns med i både utskick, informationsblad och annons.
7.2 Grafisk form 7.2.1 Balans
Materialet har fått en fortsatt asymmetrisk balans. Det enda undantaget från detta finns på förstasidan till informationsbroschyren. Anledningen till att jag här istället valt att använda mig av en symetriskbalans är för att mottagaren ska få en känsla av något exklusivt.
7.2.2 Kontrast
Jag har fortsatt att kontinuerligt använda mig av färgkontrast för att markera viktiga punkter i rubrikform.
7.2.3 Typografi
Som typsnitt i rubrikerna valde jag Univers Condensed. Detta typsnitt ingår i min uppdragsgivares grafiska profil för utskicket. Jag ville använda det genomgående för rubriker och underrubriker så att materialet har en enhetlighet. Samtidigt anser jag det passande som rubriktypsnitt, eftersom det är ett sanseriftypsnitt och går bra att läsa på avstånd. Detta typsnitt användes även som ingress i informationsbroschyren.
Brödtexten i informationsbroschyren skrevs med typsnittet Garamond som är en antikva och som lämpar sig väl för ändamålet eftersom det har serifer som skapar en baslinje som gör det lättare att följa textraden. Dessutom har de inre formerna i antikvor en framåtsträvande rörelse i läsriktningen. Brödtexten sattes till 14 punkters storlek med 16 punkters radavstånd. Radlängden befinner sig mellan 55-65 i brödtexten. Den stämpelliknande rubriken är av typsnittet crass. Detta har lagts till för att verkligen påvisa att detta är en unik ny produkt på marknaden, samt för att materialet ska få lite hjälp att ”sticka ut”.
7.3 Pressmeddelande
Huvudsyftet med ett pressmeddelande är att berätta en nyhet. Min uppdragsgivare har en nyhet om en unik produkt som kan underlätta målgruppens arbetssituation. Nyheten riktar sig till åkerier och verkstäder. En majoritet av de verksamma inom åkeribranschen läser
Svensk Åkeritidning som är den tidning vars redaktion pressmeddelandet ska skickas. Jag
har formulerat ett pressmeddelande som ska förmedla denna nyhet.
7.4 Utprovning
I och med det dilemma jag ställdes inför när min uppdragsgivare bestämt inte ville genomföra utprovning mot sin målgrupp, stod jag inför ett stort problem. Jag skulle visserligen genomföra en utprovning mot oberoende personer men dessa saknar mycket av den förförståelse och kunskap som den egentliga målgruppen har. Jag har försökt att välja personer som ändå kan ha kunskaper inom liknande områden, eller arbetar med information. I min utprovningsgrupp ingick fyra personer.
39 årig man som arbetar som snickare 26 årig kvinna som arbetar som informatör 32 årig man som arbetar på butik (Clas Ohlsson) 53 årig man som arbetar som svetsare
Att jag valde dessa personer grundar sig i att jag ville ha personer med olika förkunskaper, så att jag kunde få olika infallsvinklar. Snickaren och svetsaren valdes för att de är vana att hantera verktyg och på så sätt kan relatera till produkten på något sätt. Informatören valdes för att hon kritiskt kan granska innehållet i materialet. Butiksarbetaren valdes för att denna har frekvent kontakt med annonser och reklam.
Min utprovning gick till så att jag visade materialet för dessa fyra personer. En åt gången. Jag presenterade materialet i den ordning som det är möjligt att en person ur målgruppen skulle komma i kontakt med det. Först visade jag den lilla annonsen, lät de titta en stund och upprepade sedan detta med den större annonsen, sedan utskicket, därefter informationsbroschyren och slutligen pressmeddelandet.
Efter att materialet studerats en stund tog jag bort det och ställde frågor om vad det var de informerades om. Blev de tilltalade av något speciellt? Vad fick de för associationer kring materialet?
Samtliga fyra trodde vid första anblicken av den lilla annonsen att det rörde sig om en borrmaskin eller skruvdragare. De gillade ”stämpeln”. De tyckte den stack ut lite och syntes tydligt och drog till sig blicken. Nitarna som finns i övre högra hörnet upptäcktes först efter en stund. En person lyckades inte lisat ut vad det var för något. Associationerna var entydiga: en vanlig verktygsannons.
Därefter visade jag den större annonsen. Reaktionen blev lite densamma. Här drog bilden med flera verktyg bredvid varandra till sig uppmärksamheten. Den jag ville skulle vara kraftfull och visa på effektivitet. Jag frågade vad de fick för associationer till just den bilden för att se hur de uppfattade den. De nämnde ord som snygg, stabil och faktiskt var det en person som sade att verktyget verkade effektivt. Jag undrade lite över hur de uppfattade rubrikerna. De förstod att det rörde sig om egenskaper, men de hade svårt att förstå rubriken ”Kompakt”. De kunde inte förstå vad som skulle vara det fördelaktiga med det. De tyckte inte att verktyget såg särskilt kompakt ut.
Utskicket studerades mer noggrant. Nu började de förstå vad det var för typ av verktyg, även fast ingen varit i kontakt med ett tidigare. De kände igen element ifrån annonserna och fick funktionen mer förklarad för sig. Layouten tyckte de var bra. De gillade att verktyget pekade mot texten precis som att den visade sina egenskaper. Samtidigt tyckte de att informationen kanske var lite knapp.
Informationsbroschyren uppskattades eftersom fördelarna förklaras tydligare. Även om de inte förstod all terminologi, kunde de ändå ta till sig informationen och sätta den i ett sammanhang. Jag förklarade att broschyren skulle delas ut av säljare till de kunder de besöker. De gillade idén att en säljare först demonstrerar eller berättar om systemet och sedan lämnar kvar information för senare bruk.
Pressmeddelandet lästes igenom och de ansågs att det var en bra sammanfattning om systemet. Här var det mest informatören som hade synpunkter. Pressmeddelandet uppfattades som kort och konkret.
Min slutsats av denna utprovning är att den var värdefullare än vad jag först trodde. De hade tagit till sig materialet och kritiskts granskat det. Ett resultat av denna utprovning blev att rubriken ”Kompakt” ändrades till smidig istället, som bättre beskriver en egenskap hos verktyget. Jag har också förstått värdet i att utföra utprovningar. Fast helst då mot rätt målgrupp.
7.5 Reflektion utprovning
Jag är medveten om att min utprovning som utfördes på personer utanför min målgrupp medför att validiteten och reliabiliteten minskar. Detta eftersom jag utifrån testgruppens uppfattningar inte kan dra några slutsatser som stämmer överens med målgruppens förförståelse och behov. Detta är väldigt beklagligt då målgruppens svar eller respons hade kunnat vara avgörande för att slutgiltigt säga hur jag lyckats med mitt uppdrag. Här kan jag ändå anse att jag genom de kvalitativa intervjuerna fick mycket information om vilka egenskaper målgruppen eftersöker hos en sådan produkt jag informerar om. Dessa intervjuer har varit till stor hjälp vid rubriksättning och framtagning av text om
produktens anpassade funktion. Med tanke på de uttömmande intervjuerna anser jag att det hade varit synnerligen intressant att höra hur denna målgrupp skulle se på mitt material. För att ändå få någon åsikt och respons på materialet och på så sätt kunna bilda mig en uppfattning hur materialet mottas av en läsare, ville jag trots min uppdragsgivares oförklarliga motstånd ändå utföra en utprovning. Utprovning genomfördes så som jag hade för avsikt att genomföra den på mitt materials målgrupp.
Spelar det egentligen någon roll vad en person utanför målgruppen anser om materialet, har jag frågat mig själv. Jag anser att en utprovning på fel målgrupp ändå kan fylla en funktion i fråga om estetik och budskap i materialet. Genom att jag har försökt att välja testpersoner som ändå har någon slags relation till liknande produkter vill jag få reda på
hur dessa uppfattar informationen, om de med viss förklaring ändå kan ta till sig innehållet och förstå vad som är unikt och speciellt med just denna produkt. Målet med utprovningen har varit att se om bild, text och budskap uppfattas på det sätt som jag och min uppdragsgivare haft som mål. Testgruppen har uppfattat våra avsikter att framhålla de speciella egenskaperna hos systemet, samt att det är en nyhet på marknaden. De har uppskattat den grafiska formen och förstått syftet. I och med detta resultat vill jag ändå mena att jag gjort det bästa av en svår situation, och ändå kunnat få någon uppfattning om hur mitt material kan komma att mottas av den egentliga målgruppen.
7.6 Slutproduktion
Efter att jag formulerat mina texter och skapat de ramar för format och form materialet skulle ha under de tidigare delprocesserna var det så dags att slutligen komponera materialet till min uppdragsgivare. Slutproduktionen skedde i InDesign, där jag även skapat de skisser som tagits fram under projektets gång.
Allt material levererades till uppdragsgivaren i tryckklara pdf:er. Det färdigställda materialet bestod nu av ett utskick (Bilaga 2), två annonser (Bilaga 3), en informationsbroschyr (Bilaga 4) samt ett pressmeddelande (Bilaga 5).
8. Slutdiskussion
Jag valde att använda mig av den kreativa processen som utgångspunkt för framställningen av mitt material. Denna process valdes till stor del för att arbetet delas upp i fyra delprocesser. Detta gjorde att varje del i processen fungerade som förberedande för nästa del. På detta sätt fick jag struktur på mitt material kunde jag kontrollera och stämma av det med uppdragsgivaren efter varje del för att minimera risken för felaktigheter och missnöje hos uppdragsgivaren. Min uppdragsgivare har kunnat följa mitt arbete och känt att de hela tiden kan vara med och påverka materialet. De har uppskattat att få se materialet växa fram. Samtidigt som jag tycker att jag genom att arbeta på detta sätt fått en god överblick över processen och lättare kunnat planera framåt.
Genomgående under mitt arbete har min problemformulering varit vägledande. Genom att i mitt arbete ge svar på de frågor jag ställer där ger jag också mig själv möjligheten att bättre förmedla min uppdragsgivares syfte d.v.s. att uppmärksamma och skapa intresse för sin produkt.
Genom att definiera och tydliggöra en målgrupp skapar man goda förutsättningar för att förstå hur denna tar till sig och hanterar information. Detta kan vara till stor hjälp när man skapar informationsmaterial. Jag genomförde kvalitativa intervjuer med min målgrupp och fick på så mycket information om deras förkunskaper och förhållningssätt till bromsbandsbyten. Detta har varit till stor nytta när jag utformade rubriker till mitt material. Jag kombinera min kunskap om målgruppen med det budskap jag ville förmedla och kunde på så vis formulera mig tilltalande för målgruppen.
Genom dessa intervjuer fick jag även reda på hur målgruppen hämtar nyheter och vilka egenskaper de söker efter hos nya produkter. Detta har varit mycket hjälpfullt vid medieval.
Jag tycker att detta examensarbete varit mycket lärorikt och stimulerande. Jag har fått en bra förståelse för hur en designprocess ska genomföras. Tyvärr kunde jag efter önskemål från min uppdragsgivare inte genomföra en utprovning på den riktiga målgruppen, då de inte ville riskera att information om deras system skulle komma ut till konkurrenter. Detta hade varit värdefullt för mig att få genomföra för att få reda på om mitt material lyckats. Jag anser nog ändå att jag lyckats eftersom den utprovning jag genomförde faktiskt resulterade i att mitt material uppfattades på det sätt jag avsett.
9. Källförteckning
9.1 Tryckta källor
Bergström, Bo (2000). Bild & budskap. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Bonde-Teir, Maj (2005), Direktreklam. Malmö: Liber AB
Dahlström, Ulf, Linde, Magnus (2005). Reklameffekter. Malmö: Liber AB
Fiske, John (2000). Kommunikationsteorier. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Hansen, Jack (2004). Konsten att skriva så dina kunder vill köpa. Stockholm: Redaktionen
Liljestrand, Birger (1993). Språk i text. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa, Davidson, Bo (2008). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, Rune (1998). Information i informationsåldern. Stockholm: Elanders Gotab
Pettersson, Rune (2001). Information Design – An Introduction. Mälardalens Högskola: Kompendium.
Pettersson, Rune (2003). Ord, bild & form. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Frågor till Åkerier
Vem står för byten av bromsband på era fordon? Vad är er uppfattning om servicevalet?
Finns det väl fungerande utrustning för ändamålet? (egen service) Hur ställer ni er till en övergång till egen service? (verkstäder) Hur söker ni efter nyheter och produkter inom er bransch?
Frågor till Verkstäder
Vad är er uppfattning om bromsbandsbyten på tunga fordon? Vad anser ni om den utrustning som finns för bromsbandsbyten? Hur söker ni efter produktnyheter inom er bransch?
Bilaga 5
Vår kraftfullaste maskin.
Vi har utgått ifrån sin kraftfullaste maskin för att skapa ett så effektivt och kraftfullt verktyg som möjligt. Det är en produktanpassad Proset 2500. Verktyget utvecklar en dragkraft på hela 6,2 bar och arbetar bäst med en lufttillförsel på 150 l/min. Detta högpresterande system gör att Du lätt kan planera och utföra bromsbandsbyten på Dina fordon.
Extra lång slaglängd
Emhart har utökat slaglängden från standardens 18 mm till 26 mm. Slaglängden är på detta verktyg anpassad till nitens brottkraft. Allt för att niten ska sättas på plats i ett enda drag. Detta bidrar till ett effektivare verktyg med minskad risk för omtag.
Förlängt munstycke
För att ge verktyget optimal åtkomst är det utrustat med ett specialanpassat, förlängt munstycke. Munstycket når ända till botten av bromsbandet och ger därför en stabil och precis åtkomst. Detta minimerar risken för omtag, utan förlorad effekt i slaglängd.
Nitar
Emhart har tillsammans med verktyget utvecklat nitar som passar de flesta typer av trumbromsar och fabrikat. Niten går att få i både försänkt och icke försänkt utförande. Niten har en extra lång splint för ett säkert grepp i verktygets käftar. Splinten har en förbestämd brytpunkt och ett brottvärde som är anpassat för bromsbandsnitning.
Låg Vikt
Med sin låga vikt på endast 1,31 kg är verktyget extremt lätthanterligt och smidigt. Detta i kombination med effekten, det förlängda munstycket och den utökade slaglängden ger ett användarvänligt och smidigt verktyg i absolut världsklass. Ett bromsbandsbyte har aldrig kännts lättare.
Bilaga 6
Emhart Teknik AB lanserar ett komplett system
för bromsbandsbyte.
Emhart Teknik AB lanserar den 23 februari ett komplett system för bromsbandsbyte på tunga fordon – ett smidigt och kraftfullt system speciellt anpassat för bromsbandsbyten. Emhart Teknik AB har i nära samarbete med kunnigt branschfolk utvecklat ett komplett system för bromsbandsbyten.
Systemet består av ett lätt men kraftfullt verktyg och specialanpassade nitar. Verktyget har ett förlängt munstycke för bättre åtkomst mot bromsbandet. Slaglängden har utökats från 18 till 26 mm, för att säkerställa att niten fästs i ett drag. Niten finns i såväl försänkt som oförsänkt utförande för att passa de flesta fabrikat på bromstrummor. Nitens brottkraft är speciellt anpassad för bromsbandsnitning.
Systemet har en låg initial kostnad. Detta i kombination med dess anpassade egenskaper kan vara en god investering för såväl åkerier som verkstäder. Detta system riktar sig mot
yrkesfolk som ställer höga krav på kvalitet och teknik.
Emhart Teknik ingår sedan 1990 i Black & Decker Group och har under många år tagit fram fästdon i världsklass. De är dessutom marknadsledande på nitverktyg.
Önskas ytterligare information kontakta Dan Kastö 019-xx xx xx eller 070-xxx xx xx, Dan.Kasto@Emhart.se