5 ANALYS OCH SLUTSATSER
5.5 Produktivitet och nyanställningar
Studier gjorda av NUTEK69 visar att företagen kan få en förbättrad produktivitet om flexibla arbetsorganisationer införs. De kännetecknas bl.a. av flexibla kontraktsformer och en betydande arbetskraftsrörlighet.
Johansson menar att lagen inte nämnvärt påverkar ett företags produktivitet eller medför att företagen blir mer försiktiga att anställa. Ett företags produktivitet är mer beroende av företagsledningens kompetens och förmåga att styra företaget. Eriksson på Almega anser dock att det finns en rädsla i många företag att anställa personal pga.. av LAS.
Lagen skapar, enligt Kazamaki70, en låsningseffekt där företagen försöker klara verksamheten med befintlig personal och dyra övertidstillägg istället för att anställa. Ökade regleringar och minskad flexibilitet påverkar företagets beteende och produktivitet. Hon får stöd av Ohlsson och Olofsson71, som anser att en otillräcklig flexibilitet bidrar till att nyanställningar försvåras.
De lagstiftade anställningsformerna som finns idag är gammalmodiga. Jakobsson72 menar att företagens svar på detta är att kringgå lagen genom olika kontraktsarrangemang. Kontrakten är sällan de mest effektiva avtalsformerna och kan leda till ett krångligt och resursförbrukande förfarande. Nya innovativa anställningsformer kan underlätta för företagen och därmed öka antalet nyanställningar.
En omfattande undersökning gjord i Örebro73 visar dock att arbetsrätten inte påverkar nystartade företags vilja att expandera. LAS är därför inte en av de viktigaste faktorerna bakom uteblivna anställningar. Detta är också vad de fackliga organisationerna hävdar till försvar för arbetsrätten.
5.5.1 Delslutsats
Det finns många faktorer som påverkar ett företags produktivitet, varav anställningsskyddet kan vara ett. Troligtvis finns det andra, mer angeläga faktorer, att undersöka. Indirekt kan dock LAS påverka ett företags produktivitet genom att den hindrar företag från att nyanställa och ta på sig nya uppdrag. Anpassningsbara anställningskontrakt skulle eventuellt öppna upp för fler anställningar.
69 Jakobsson, U., m.fl., 1998, Företagaren i välfärdssamhället. SNS Förlag, Stockholm.
70 Kazamaki, E., 1993, Produktivitet och anställningsskydd. Industriens utredningsinstitut, Stockholm.
71 Ohlsson, R., & Olofsson, J., 1998, Arbetslöshetens dilemma. SNS Förlag, Stockholm.
72 Jakobsson, U., m.fl., 1998, Företagaren i välfärdssamhället. SNS Förlag, Stockholm.
73 Aronsson, M., Ellgren, M., Forsberg, J., 1995, Efter de första ljuva åren…- En uppföljningsstudie av nystartade företag. Stiftelsen forum för småföretagsforskning.
30 5.6 Sammanfattande slutsatser
Syftet med studien är att beskriva och förklara om LAS kan skapa problem för företag eller om problemen med lagen överdrivs. Samhället har förändrats sedan lagstiftningens tillkomst och därför kan det tyckas naturligt att också lagstiftningen måste revideras. Lagen bör bli mer flexibel vad gäller anställningsformerna samt underlätta för företagen att använda personliga skäl som grund för uppsägning. Studien visar att godtyckliga uppsägningar förekommer, troligtvis pga. bristfälliga kunskaper i konflikthantering. Företagens upplevda problem med lagen kan till viss del vara överdriven. Kärnan i problemet tycks inte alltid vara lagstiftningen, utan kan ibland förklaras av en bristande förmåga att hantera personalfrågor.
De små företagens problem med turordningsreglerna kan ifrågasättas. Möjligheten att omplacera förefaller stor eftersom dagens arbetstagare i allt högre grad är generalister. Detta tyder också på att problemet inte ligger i lagstiftningen utan mer beror på svårigheter med att delegera och förändra arbetstagarens arbetsuppgifter. Företagarna saknar troligen kunskap om det stöd som finns för omskolning. Det kan även tänkas att arbetsmarknadsstyrelsen behöver förändras för att bättre hjälpa företagen med omskolning. Det bör dock betonas att lagstiftningen måste förändras till att även ta hänsyn till företagets bästa. Sättet att se på trygghet behöver också omdanas; trygghet ligger i den egna kompetensen samt i företagets framgång.
5.7 Egna kommentarer och förslag på fortsatta studier
En tanke, som har uppkommit under studiens gång, är att lagen påverkar internationella företags etablering i Sverige. Den svenska arbetsrättslagstiftningen verkar avskräckande på utländska företag, vilka är vana vid en enklare och mindre reglerad arbetsmarknad. Ett ämne för en fortsatt studie kan vara huruvida den svenska semesterlagen verkar konkurrenshämmande för inhemska företag på den internationella marknaden. Ett annat intressant område att undersöka är om företagen använder sig av personalinhyrning för att kringgå gällande lagstiftning.
31
Källförteckning
Böcker:
Andersson, T. m.fl., 1993, Den långa vägen – den ekonomiska politikens begränsningar och möjligheter att föra Sverige ur 1990-talets kris. Industriens Utredningsinstitut, Stockholm.
Bylund, B., m.fl., 1997, Anställningsskyddslagen med kommentarer. Rabén Prisma, Stockholm.
Calleman, C., 1999, Turordning vid uppsägning. Rättsvetenskapliga institutionens skriftserie, Umeå Universitet.
Edin, P-A., 1996, Anställningsskydd och arbetslöshet. Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, Stockholm.
Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F., 1997, Att utreda, forska och rapportera. Liber Ekonomi, Malmö.
Holme, I.M. & Solvang, B.K., 1997, Forskningsmetodik. Studentlitteratur, Malmö.
Iseskog, T., 1998, Att vara anställd. Consensus AB.
Jakobsson, U. m.fl., 1998, Företagaren i välfärdssamhället. SNS Förlag, Stockholm.
Jirby, S., 1993, Utveckla ledarskapet och organisationen! Operativt Ledarskap AB, Stockholm.
LO, 1988, Anställningsskydd. Jobbet och lagarna. Stockholm
Merriam, B.S., 1994, Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur, Lund.
Ohlsson, R. & Olofsson, J., 1998, Arbetslöshetens dilemma. SNS Förlag, Stockholm.
Sveriges Verkstadsindustrier, 1998, Anställning och uppsägning. Industrilitteratur AB, Stockholm.
Thorsén Lind, M-L. & Scharp, L., 1999, Varför anställer de inte? Om jobben, reglerna och tryggheten. Svenska Arbetsgivareföreningen, Stockholm.
Tidskrifter:
Numhauser-Henning, A., 1997, Den framtida arbetsrättens förutsättningar. Arbetsmarknad &
Arbetsliv, årg. 3, nr 2.
Tidningsartiklar och broschyrer:
Brorsson, K., 000310, Otillräcklig ändring av turordningen, SAF-tidningen.
Karlsson, J., 1995, Konsten att anställa. Företagarnas Riksorganisation
32 Rapporter:
Aronsson, M., Ellgren, M., Forsberg, J., 1995, Efter de första ljuva åren... – En uppföljningsstudie av nystartade företag. Stiftelsen forum för småföretagsforskning.
Kazamaki, E., 1993, Produktivitet och anställningsskydd. Industriens utredningsinstitut, Stockholm.
LOs ÖS-projekt, 1998, På väg mot en ny modell- politik mot arbetslöshet och för ökad reallön.
Oskarsson, S., 1997, Frihet, Jämlikhet, Effektivitet. Debatten om lagen om anställningsskydd.
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet.
SAF, 1999, Arbetsrättslagstiftningens påverkan vid förändringar. En kvalitativ undersökning.
Demoskop, Dokument 9108.
Internet adresser:
Andersson, S., Management by fear – Rädslan urholkar företagssjälen.
<http://www.cf.se/k1/gdeb.htm/>
Junesjö, K., Uthyrning av arbetare. <http://www.kurt.nu/>
Muntliga källor:
Eriksson, Bo, Almega.
Isaksson, Jens, Företagarnas Riksorganisation.
Johansson, Donald, VD Älvsbyhus.
Nordblad, Peter, Företagarnas Riksorganisation.
Bilaga 1
1(2)Intervjuguide Älvsbyhus
Är LAS en viktig fråga för företag eller överdrivs dess betydelse i den pågående debatten?
- På vilket sätt är den viktig?
(Turordningsreglerna eller att säga upp som är viktigast)
Många arbetsgivare upplever det som mycket svårt att säga upp anställda.
- Kan det underlätta att det finns en objektiv norm att gå efter?
Målet för förändringsarbetet med lagen är att uppnå en flexibilitet.
- Hur definierar du flexibilitet?
- Hur skall den uppnås?
En del menar att lagen leder till att företagen är obenägna att nyanställa vid uppsving i konjunkturer.
- Håller du med?
- Påverkar LAS hur många du nyanställer?
En del anser att turordningsreglerna utgår från att personalen är utbytbar och endast leder till en föråldrad arbetsstyrka?
- Vad anser du om turordningsreglerna?
- Hur ser du på äldre arbetskraft?
- Är personalen utbytbar?
Enligt en studie gjort av Kazamaki påverkas företagets produktivitet negativt av LAS.
- Vad anser du?
Hon menar att företagen blir mer försiktiga att anställa och därför inte tar sig an nya arbetsuppgifter, att de får ett ineffektivt kapacitetsutnyttjande.
Kazamaki säger också att de relativt höga uppsägningskostnaderna gör att företagen är motvilliga att avskeda personal vilket leder till att den genomsnittliga sysselsättningen över konjunkturcykeln kan bli högre än vid lägre uppsägningskostnader
- Stämmer detta in på ert företag?
- Allmänt?
Vad tycker du om kravet på saklig grund vid uppsägningar?
- Förekommer godtyckliga uppsägningar?
2(2)
En del företagare anser att det redan finns flera vägar att kringgå LAS vid nedskärningar av antalet anställda och att lagen inte fyller den funktion den är till för.
- Har lagen spelat ut sin roll eller har den aldrig fyllt sitt syfte?
Anser du att ett anställningsskydd behövs för att de anställda ska känna sig trygga? Tror du att det finns andra sätt att utforma en slags trygghet
Vad anser du om dagens uppsägningstider?
Är LAS en politisk fråga?
- Skall skyddet vara beroende av vilket parti som för närvarande sitter vid makten?
Hur kommer LAS att se ut i framtiden?
Bilaga 2
1(1)Intervjuguide Almega
Är LAS en viktig fråga för företag eller överdrivs dess betydelse i den pågående debatten?
- På vilket sätt är den viktig?
(Turordningsreglerna eller att säga upp som är viktigast)
Målet för förändringsarbetet med lagen är att uppnå en flexibilitet.
- Vad för slags flexibilitet vill företagen uppnå?
- Hur skall den uppnås?
Enligt en studie gjort av Kazamaki påverkas företagets produktivitet negativt av LAS.
- Vad anser du?
Hon menar att företagen blir mer försiktiga att anställa och därför inte tar sig an nya arbetsuppgifter, att de får ett ineffektivt kapacitetsutnyttjande.
Vad tycker du om kravet på saklig grund vid uppsägningar?
- Förekommer godtyckliga uppsägningar?
Vad anser du om dagens uppsägningstider?
- Är de ett problem för företagaren?
- Vilka?
Är LAS en politisk fråga?
- Skall skyddet vara beroende av vilket parti som för närvarande sitter vid makten?
Bilaga 3
1(2)Intervjuguide Företagarnas Riksorganisation
Är LAS en viktig fråga för företag eller överdrivs dess betydelse i den pågående debatten?
- På vilket sätt är den viktig?
(Turordningsreglerna eller att säga upp som är viktigast)
Många arbetsgivare upplever det som mycket svårt att säga upp anställda.
- Kan det underlätta att det finns en objektiv norm att gå efter?
Målet för förändringsarbetet med lagen är att uppnå flexibilitet.
- Vad för slags flexibilitet vill företag uppnå?
- Hur skall den uppnås?
En rörlig arbetsmarknad leder till ”spillovers” (kunskapsöverföring).
- Är det viktigt?
- Är en rörlig arbetsmarknad något positivt eller negativt?
Tar företag hellre ut övertidstidsarbete av befintlig personal i stället för att anställa?
En del menar att lagen leder till att företagen är obenägna att nyanställa vid uppsving i konjunkturer.
- Håller du med?
- Påverkar LAS hur många du nyanställer?
Använder du dig av inhyrd arbetskraft?
- Använder du dig av inhyrd arbetskraft i stället för att anställa?
En del anser att turordningsreglerna utgår från att personalen är utbytbar och endast leder till en föråldrad arbetsstyrka?
- Vad anser du om turordningsreglerna?
- Hur ser du på äldre arbetskraft?
- Är personalen utbytbar?
Företag kan tillsammans med de fackliga organisationerna träffa avtal om undantag från turordningsreglerna.
- Förekommer detta i någon stor utsträckning?
Behandlas likartade frågor olika beroende på vilket lokalt eller centralt fack företaget förhandlar med?
- Är lagen godtycklig?
2(2)
Vad tycker du om kravet på saklig grund vid uppsägningar?
- Förekommer godtyckliga uppsägningar?
Anser du att ett anställningsskydd behövs för att de anställda ska känna sig trygga? Tror du att det finns andra sätt att utforma en slags trygghet?
Vad anser du om dagens uppsägningstider?
- Är de ett problem för företag?
- Vilka?
Är LAS en politisk fråga?
- Skall skyddet vara beroende av vilket parti som för närvarande sitter vid makten?
Hur kommer LAS att se ut i framtiden?
Bilaga 4
1(2)Utdrag ur Lagen om anställningsskydd
För vidare information utöver vad som här visas hänvisas till den fullständiga lagtexten samt;
Anställningsskydd, jobbet och lagarna utgiven av LO.
Anställning och uppsägning. Med ändringar i LAS och MBL från 1 januari 1997 utgiven av Sveriges verkstadsindustrier.
Nya anställningsskyddslagen med kommentarer till 1982 års lagstiftning utgiven av Tidens handböcker.
Uppsägning från arbetsgivarens sida
7 § Uppsägning från arbetsgivaren sida skall vara sakligt grundad.
En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.
Om uppsägning beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock grunda uppsägningen på enbart omständigheter som har känt till mer än två månader, omtidöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas.
Uppsägningstid
11 § För både arbetsgivare och arbetstagare gälle en minsta uppsägningstid av en månad.
Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av
- två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,
- tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,
- fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,
- fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år, och
- sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.
Turordning vid uppsägning 2(2) 22 § Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta
följande turordningsregler.
Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde.
Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten.
Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräcklig kvalifikationer för det fortsatta arbetet.
Företrädesrätt till återanställning
25 § Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under det senaste tre åren.
Förhandlingsskyldighet
32 § När en arbetsgivare avser att anställa en arbetstagare då någon annan har företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad /heltidsanställning, gäller reglerna om primär förhandling före beslut.
Detsamma gäller när det uppkommer fråga om vem av flera företrädesberättigade som skall få anställning med högre sysselsättningsgrad/ heltidsanställning.