Resultatet visar att det förekommer maktstrukturer mellan olika personalkategorier vilket innebär att beslut och åsikter väger tyngre beroende på vem som uttalar sig. Det kan vara mellan läkare och barnmorska eller barnmorskor emellan. Reiger och Lane (2009) genomförde en studie i Australien vars syfte var att utforska samarbetet mellan barnmorskor och obstetriker. Rollernas gränser mellan de berörda personalkategorierna har blivit omtvistat då förlossningsvården ofta ses med olika perspektiv från de två professionerna. Resultatet visade att deltagarna ansåg det som viktigt att se till varandras olika professioner och vara goda arbetskamrater. Ett delat ansvar som ger stöd, tillit och kunskap ansågs som värdefullt samt ett arbetsklimat som präglas av en gemenskap då de olika professionerna backar upp varandra (Reiger & Lane 2009). En del av barnmorskorna i föreliggande studie lyfte fram händelser då läkaren fattat beslut
såg att maktstrukturen kunde leda till att deras kunskap och förslag till åtgärd ignorerades, stödet från läkaren kunde då upplevas som bristfälligt. Reiger och Lanes (2009) studie visar att obstetriker som respekterade barnmorskans kunskap och frågade efter deras åsikter var de mest värderade, i motsatts till de obstetriker som ignorerade barnmorskans kunskap (Reiger & Lane 2009). En del av barnmorskorna i vår studie upplevde en rädsla för att bli anklagad för att ha gjort något hon inte borde i en akut situation. De menade att det var viktigt att ”rå om sitt hus”, att ha en känsla av att ha ryggen fri och dokumentationen lyftes fram som en viktig del i att skydda sig själv och inte bara kvinnan.
Barnmorskorna i vår studie resonerade kring situationer då handläggningen av förlossningen gjorts enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att det trots allt ändå kunde uppstå en inre känsla av anklagelse som barnmorskan bar med sig, en skuldkänsla av att ha utsatt kvinnan för ett lidande. En naturlig reaktion enligt barnmorskorna när något händer är att försöka finna en orsak till varför det hände eftersom det annars kunde leda till självanklagelse eller att barnmorskan anklagades av andra berörda parter på förlossningen som obstetrikerna eller sin chef. Christoffersen, Rønningstad och Teigen (2020) visar även genom sin studie att barnmorskor som varit med om en allvarlig situation på förlossningen upplever relationen med det drabbade föräldraparet som viktigt eftersom det ökar möjligheten till dialog vilket gynnar bearbetningen av händelsen. Men förekommer det däremot en känsla av skuld kan detta försvåra eller göra det omöjligt för barnmorskan att ha en god relation med paret.
Barnmorskorna beskrev att de många gånger fortsätter känna sig känslomässigt påverkade efter en svår händelse och går igenom händelsen många gånger om. Känslor av skuld, ångest och skam över eventuella misstag som gjorts kan i vissa fall finnas kvar hos barnmorskan och göra det svårt för henne att hantera liknande situationer (Christoffersen, Rønningstad & Teigen 2020).
Resultatet av vår studie visar att barnmorskorna efter en svår situation, kände varierande grad av skuld och anklagelse. Det kunde röra sig om en oro för att ha tagit felaktiga beslut vilket kunde resultera i onödigt lidande för kvinnan. En studie om barnmorskors upplevelser av traumatiska förlossningar visade att känslor av självanklagelse och skuld var vanligt. Barnmorskorna uppgav att de kände sig ansvariga när förlossning blev svår och frågade sig själva om de var skyldiga genom aktiva eller passiva åtgärder och beskrev vidare att de kände skuld till det kvinnorna erfarit i deras vård (Rice & Warland 2013).
SLUTSATSER
Studien visar att barnmorskorna har ett emotionellt arbete och svåra händelser påverkar dem på ett personligt plan. Det kollegiala stödet anses som viktigt för att bearbeta svåra händelser och tid till samtal efterfrågas av samtliga barnmorskor. Resultatet i föreliggande studie visar att stöd till barnmorskor har en direkt koppling till deras välbefinnande. Barnmorskorna i studien lyfter fram vikten av att dela erfarenheter då det kan öka den samlade kunskapen. Föreliggande studie visar även att regelbundet externt samtalsstöd var något som efterfrågades av barnmorskorna. Vår förhoppning med arbetet är att belysa barnmorskors situation och deras behov av stöd i arbetet inom förlossningsvården.
REFERENSER
AFS 2015;4. Orginasitorisk och socialarbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna AFS 2015;4 Stockholm: Arbetsmiljöverket ( 2015)
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf [201212]
Bánovčinová, L. (2017) Workrelated stress and coping among midwives on
Slovakia.Central European Journal of Nursing and Midwifery. 8(3), ss 667–674 DOI:
10.15452/CEJNM.2017.08.001
Berg, M (2010) Vårdande vid barnafödande med ökade risker. I Berg, M & Lundgren, I(red) Att stödja och stärka- vårdande vid barnafödande: Studentlitteratur. Lund s 149
Christoffersen, L., Rønningstad, C & Teigen, J. (2020) How front-line management practices help second victims. Midwifery. 85:102669. DOI:
10.1016/j.midw.2020.102669
Creedy, D-K., Fenwick, J., Gamble, J., Sidebotham, M & Toohill, J. (2017) Trauma and fear in Australian midwives. Women Birth.32. (1), ss 64–71. DOI:
10.1016/j.wombi.2018.04.003.
Cullberg, J. (2003). Dynamisk psykiatri i teori och praktik. Stockholm: Natur och kultur, s 461.
Dietz, D. (2009). Debriefing to help perinatal nurses cope with a maternal loss. MCN The American journal of maternal child nursing. 34(4), 243–248. DOI:
10.1097/01.NMC.0000357917.41100.c5.
Dykes, A-K. (2016). Den internationella etiska koden för barnmorskor. I Lindgren, H., Christiensson, K. & Dykes, A.K. (red) Reproduktiv hälsa: Barnmorskans
kompetensområde. Lund: studentlitteratur, ss 37–38
Elo, S & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing. 62(1), ss.107–115
Hildingsson, I., Westlund, K. & Wiklund, I. (2013) Burnout in Swedish midwives.
Sexual & Reproductive Healthcare. 4 (3), ss. 87–91. DOI: /10.1016/j.srhc.2013.07.001 Hunter, B. (2010) Implementing a National Policy Initiativ to support Normal Birth:
Lessons From the All Wales Clinical Pathway for normal labour. Journal of midwifery
& women”s health. 55 (3), ss. 226–233.DOI: 10.1016/j.jmwh
International Confederation of Midwives (2014) Den internationella etiska koden för barnmorskor. ss 1–2
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet- se/uploads/2020/05/Den-internationella-etiska-koden-for-barnmorskor-ICM-Svenska-Barnmorskeforbundet.pdf [201213]
Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (2018)
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-se/uploads/2020/04/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska.pdf [201201]
Kvale, S & Brinkeman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur. ss 41–44, 107.
Leap, N. & Hunter, B. (2016). Supporting women for labour and birth: A thoughtful guide. London/NewYork: Taylor Francis Ltd. ss 184–197.
Leinweber, J & Rowe, H. (2010) The costs of being ”with women”: secondary traumatic stress in midwifery. Midwifery. 26(1): ss 76–87. DOI:
10.1016/j.midw.2008,04.003
Lundgren, I & Berg, M. (2016). Professionellt förhållningsätt. I Lindgren, H., Christiensson, K. & Dykes, A.K. (red) Reproduktiv hälsa: Barnmorskans kompetensområde. Lund: studentlitteratur, ss19–24.
Lundman, B & Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård.
(uppl. 1:4.). Lund: Studentlitteratur, ss 169–171.
Lundman, B & Hällgren-Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård.
(2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur, ss 197–233.
Mollart, L., M Skinner,V., Newing, C & Foureur, M. (2011) Factors that may influence midwives work-related stress and burnout. Women Birth. 26(1), ss 26–32.
Doi: 10.1016/j.wombi.2011.08.002.
Ny, P. (2016). Barnmorskan i ett mångkulturellt samhälle. I Lindgren, H., Christiensson, K. & Dykes, A.K. (red) Reproduktiv hälsa: Barnmorskans kompetensområde. Lund: studentlitteratur, s54.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm Liber AB, ss 78–
84.
Regeringen (2016) Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Stockholm: Regeringen
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/h andlingsplan-agenda-2030.pdf [210108].
Reiger, K. M. & Lane, K. L. (2009). Working together: collaboration between midwives and doctors in public hospitals. Australian Health Review, 33(2), ss. 315–324.DOI:
10.1071/ah090315
Rice, H. & Warland, J. (2013). Bearing witness: Midwives experiences of witnessing traumatic birth. Midwifery, (29), ss. 1056–1063. DOI: 10.1016/j.miw.2012.12.00
Sabo, B.M. (2006). Compassion fatigue and nursing work: can we accurately capture the consequences of caring work? International Journal of Nursing Practice. 12(3), ss 136–14 DOI: 10.1111/j.1440-172X.2006.00562.x.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur ss 400–401.
Sheen, K., Slade, P & Spiby, H. (2015). Exposure to traumatic perinatal experiences and posttraumatic stresssymptoms in midwives: Prevalence and association with burnout. International Journal of Nursing Studies. 52(2). ss. 578–587. DOI:
10.1016/j.ijnurstu
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm:
Socialstyrelsen. ss 24–30 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf [201212)
Socialstyrelsen (2018) Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska Stockholm: Socialstyrelsen
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-se/uploads/2020/04/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska.pdf [201213)
Wahlberg, Å. (2018). Second Victims in Swedish Obstetrics. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 1446, ss 1–94.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN 978-91-513-0284-3. [201213]
Wiklund, I. (2016). Den breda barnmorskekompetensens framväxt – från förlösande barnmorska till ett brett yrke inom sexuell och reproduktiv hälsa. I Lindgren, H., Christiensson, K. & Dykes, A.K. (red) Reproduktiv hälsa: Barnmorskans kompetensområde. Lund: studentlitteratur, s46.