Programmets innehåll

Kursens program bestäms efter deltagarnas behov och målsättningar. Ett skriftligt kursprogram görs upp för klienterna och deras anhöriga/närstående. Programmet kompletteras efter behov med individuell handledning och med sammankomster med specialiserad personal.

Största delen av verksamheten sker i grupp vilket möjliggör kamratstöd och ett aktivt deltagande. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter samt med metoder som stöder

gruppbildningen. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av livskontroll.

Vid rehabiliteringen beaktas de riktlinjer i rekommendationerna för God medicinsk praxis (Gängse vård) som gäller de sjukdomsgrupper som nämns för servicelinjen

(www.kaypahoito.fi). Standarden för servicelinjen är dock primär i förhållande till

rekommendationerna. Om det saknas evidens för effekten av rehabiliteringen beaktas i rehabiliteringen allmänt vedertagna empiriska uppgifter samt klienternas och deras

närståendes erfarenheter av rehabiliteringens inverkan på vardagen. Klienten får stöd och handledning under rehabiliteringen. Han eller hon får hjälp med att varsebli sitt eget beteende och sina medvetna eller omedvetna tankemönster, av vilka en del kan vara oändamålsenliga med hänsyn till rehabiliteringen och fördröja den. Klientens tidigare liv, livssituation och miljö beaktas som faktorer med betydelse för verksamheten, rehabiliteringen och handledningen.

ICF-klassifikationens referensramar utnyttjas i enlighet med principerna för god

rehabiliteringspraxis. God rehabiliteringspraxis består av konkreta arbetssätt och -metoder och av ideologiska och teoretiska principer och synvinklar som styr arbetet. God

rehabiliteringspraxis är kund- och familjetillvänd verksamhet som utgår från behov i klientens vardag och stöder dessa.

Verksamheten genomförs i en omgivning som stöder klientens aktiva träning och verksamhet.

Övningarna ska stödja de övningar som klienterna gör hemma självständigt eller tillsammans med en anhörig/närstående, och de ska kunna fortsättas i hemmiljön.

Rehabiliteringens innehåll ska stödja klienternas mål som bearbetas under hela processen.

Innehållet och tyngdpunkterna i temana är beroende av kursdeltagarna och deras målsättningar.

Teman

Rehabiliteringsprogrammet utformas så att där ingår teman som på ett övergripande sätt, och på ett sätt som stöder ett aktivt deltagande från klientens sida, främjar förverkligandet av de mål som satts upp för klienten och de anhöriga/närstående. Innehållet i och genomförandet av olika teman planeras utifrån klientens behov. Valda teman och deras delar genomförs så att de bildar en målinriktad helhet.

Som temaledare fungerar medlemmar av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. Övrig rehabiliteringspersonal kan vara med om att genomföra temana tillsammans med en medlem av det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen.

I klienternas och de anhörigas/närståendes program behandlas temana delvis gemensamt och delvis separat. Den här rehabiliteringen omfattar följande teman:

Fysisk aktivering och handledning

I samråd med klienterna och de anhöriga/närstående tar man fram metoder och aktiviteter som motiverar dem till aktiv egenvård, att klara sig på egen hand och att göra saker tillsammans. I samarbete kartlägger man olika sätt att förbättra konditionen, rörelseskickligheten och -förmågan, att öka deltagandet och familjens handlingsmöjligheter samt att finna trevlig hobbyverksamhet både för klienten själv och för familjen tillsammans. Till helheten hör till exempel

– fysioterapi i grupp

– övning i att styra motoriska funktioner – övningar i balans och kroppskontroll

– övningar som ökar känslan för kroppen och för rörelse – stretchnings- och avslappningsövningar

– träning av ergonomiska ställningar – rörelseövningar i mångsidig omgivning

– introduktion i lämpliga motionsformer som klienten får prova på – kartläggning av möjligheterna till motions- och hobbyverksamhet – planering och inövning av ett individuellt program för hemträning och

mellanuppgifter.

Att klara sig i vardagen

I samråd med klienten och de anhöriga eller närstående tar man fram stödformer och handlingssätt för vardagen. Till helheten hör till exempel

– funktionella övningar som stöder klientens självständiga funktionsförmåga och självförtroende

– samtal om anhörigas/närståendes betydelse vid främjandet av klientens funktionsförmåga

– råd och stöd för att samla familjens resurser

– funktionella övningar som stöder klientens självständiga funktionsförmåga och självförtroende.

Psykosocial handledning och rådgivning

Under rehabiliteringen kartläggs faktorer i anknytning till klientens och familjens välbefinnande.

Klienten får stöd med att definiera och strukturera sina egna individuella målsättningar och med att arbeta i riktning mot dem. Till helheten hör till exempel

– gruppdiskussioner och övningar i syfte att öka klientens och de anhörigas eller andra närståendes känsla av att klara sig med sjukdomen

– samtal om sjukdomens inverkan på klienten och familjen, de nära relationerna och vardagslivet

– stöd för familjerelationerna och för inbördes växelverkan

– strukturering av livssituationen och de individuella förändringsmålen utifrån klientens och de anhörigas eller andra närståendes synvinkel

– försök att finna sätt för att hantera och uttrycka känslor som ansluter sig till sjukdomen/funktionsnedsättningen

– förstärkande av klientens självkännedom och självmedvetande

– stöd för klientens egen ansvarsfulla roll i vård- och rehabiliteringsprocessen.

Social aktivering och rådgivning

I samråd med klienten och den anhöriga/närstående söker man fram metoder för och

möjligheter till delaktighet, social interaktion och hobbyverksamhet. Till helheten hör till exempel

– identifiering av stödnätverk som lämpar sig för klienten och av metoder för att utnyttja dem

– information om principerna för beviljande av sociala förmåner och hur man ansöker om dem

– information om service som erbjuds av den egna kommunen och andra lämpliga aktörer, t.ex. hälso-, social-, motions- och kulturservice eller hobbyverksamhet – stöd för klienten som aktiv aktör som anpassar sina dagliga rutiner och sin sociala

miljö enligt sina behov

– träning av färdigheter i och sätt för social kommunikation till exempel med hjälp av dator.

Information och handledning om faktorer som påverkar hälsan

Frågor i anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten och den anhöriga eller närstående. Till helheten hör till exempel

– information om funktionsnedsättningen och sjukdomen, behandlingen av den samt egenvård

– frågor om sexualitet och därmed sammanhängande faktorer

– effekterna av sunda levnadsvanor och motion på den egna hälsan och det egna välbefinnandet, hur de kan förverkligas i vardagen, var man kan få stöd och vilket som är klientens eget ansvar.

Kostrådgivning

Tillsammans med klienten och den anhöriga eller närstående sätter man sig in i frågor i anknytning till hälsosam kost och viktkontroll. Till helheten hör till exempel

– hälsosam kost och grunderna för god kost samt dess betydelse för det egna välbefinnandet och utvecklingen

– beaktande av särskilda behov i dieten.

Vid kostrådgivningen är det bra att beakta de näringsrekommendationer som givits ut av Statens näringsdelegation (www.ravitsemusneuvottelukunta.fi).

Att klara sig i studierna eller i arbetslivet

Tillsammans med en klient som arbetar eller studerar utreder man dennes situation, försöker finna olika lösningar, ger handledning och idkar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. Till helheten hör till exempel

– hantering av problem som försvårar möjligheterna att klara av arbetet eller studierna och inlärningen

– metoder och instanser som stöder klienten med att orka med och klara av arbetet och studierna

– metoder och resurser att anpassa sig till förändringar i arbetet eller studierna.

Att stödja och förbättra kommunikationssätten

I samråd med klienterna och de anhöriga/närstående tar man fram metoder och aktiviteter som motiverar dem till aktiv egenvård, att klara sig på egen hand och att göra saker tillsammans. Till helheten hör till exempel

– träning av språkligt-kognitiva funktioner

– träning och handledning av kommunikationsförmåga eller alternativa kommunikat-ionsredskap

– handledning i träning på egen hand samt diskussioner i grupp.

Handledning och träning av kognitiva funktioner

I syfte att lindra de kognitiva begränsningarna, anpassa sig till den nya situationen och finna handlingssätt som stöder vardagen samarbetar man med klienterna. Till helheten hör till exempel

– information om inverkan av sjukdomen eller funktionsnedsättningen på de kognitiva funktionerna

– träning av uppmärksamhet, problemlösning och minnesfunktioner samt aktiviteter som stöder dessa

– träning i att styra det egna beteendet och aktivitetsstyrning samt aktiviteter som stöder dessa

– kartläggning av utmaningar i samband med vardagsmiljön och deltagandet och be-arbetning av lösningsmetoder

– planering av ett individuellt hemträningsprogram eller andra metoder som främjar den självständiga funktionsförmågan och deltagandet.

Separat program för anhöriga

Tillsammans med klienten och dennes anhöriga/närstående kartlägger man livssituationen och ser över de metoder genom vilka den anhöriga/närstående kan stödja klienten i dennes vardag i riktning mot de uppställda målen och samtidigt själv finna resurser för egen del. Till helheten hör till exempel

– information om funktionsnedsättningen och sjukdomen och hur den påverkar var-dagen

– samtal om utmaningarna i vardagen och hur man lyckas med dem

– kartläggning av hjälp- och stödbehovet samt metoderna – samtal om vad man kan göra för att själv orka och må bra

– handledning och rådgivning utifrån klientens aktuella behov i rutiner som stöder kli-enten i rehabiliteringen

– handledning och rådgivning utifrån klientens aktuella behov i rutiner som stöder kli-enten i rehabiliteringen.

Arbetsmetoder vid rehabiliteringen

Utöver de metoder som används vid genomförandet av rehabiliteringen och som beskrivs i det följande använder man även på ett mångsidigt sätt olika arbetsmetoder för rehabiliteringen. Vid genomförandet betonas olika funktionsinriktade metoder som lämpar sig för

rehabiliteringsgruppen. I rehabiliteringen ingår även handledda gruppdiskussioner.

Föreläsningar kan användas som stöd för rehabiliteringen bara efter noggrant övervägande.

Nätverksarbete

Målet med nätverksarbete är en välfungerande rehabiliterings- och vårdkedja där rehabiliteringen kopplas samman med de insatser som sker på hemorten och inom företagshälsovården och/eller hälso- och sjukvården.

Serviceproducenten kontaktar enligt klientens individuella behov och med dennes tillstånd samarbetspartner som är viktiga med tanke på främjandet av klientens rehabilitering, t.ex.

företagshälsovården, någon annan vårdinstans, socialväsendet eller servicebostaden.

Klienten kartlägger med stöd av det multidisciplinära teamet ett samarbetsnätverk på hemorten som främjar och stöder rehabiliteringen.

Med hjälp av en nätverkskarta kan man följa med utvecklingen av nätverkssamarbetet.

Samtidigt försäkrar man sig tillsammans med klienterna om att det på hemorten och hos hälso- och sjukvården finns ett tillräckligt nätverk som svarar mot klienternas individuella behov under kursen och efter den.

Rehabiliteringsdagbok

Enligt överenskommelse med klienten börjar man, om möjligt, föra dagbok över rehabiliteringen i början av kursen. Med hjälp av dagboken följer klienten med hur rehabiliteringen framskrider under kursen och hur målen uppfylls genom att anteckna sina iakttagelser, frågor och

utvecklingsidéer samt sina önskemål. Klienten för in anteckningarna i dagboken också under tiden mellan kursperioderna.

Uppgifter mellan perioderna

Under tiden mellan rehabiliteringsperioderna bearbetar klienten genom olika uppgifter teman som stöder måluppfyllelsen. Om klienten använder rehabiliteringsdagbok antecknas där hur uppgifterna har utförts. I mån av möjlighet kan en anhörig eller närstående till exempel videofilma hur uppgifterna lyckas i vardagsmiljön. Uppgifterna gås igenom under följande period. Ansvarspersonen för temat i fråga handleder klienten i utförandet av uppgifterna.

Uppgifterna planeras tillsammans med klienten, som får skriftliga anvisningar om dem.

Uppgifterna är t.ex.

– träning av dagliga aktiviteter med hjälp av de metoder som har lärts in under perioderna

– fysisk träning, t.ex. att göra de övningar som har lärts in under perioderna eller motion

– bearbetning av de förändringar i levnadsvanorna som påbörjats under perioden samt självutvärdering

– utredning och provning av de möjligheter som stöder medverkan på hemorten och rehabiliteringen, t.ex. att bekanta sig med fritids- eller föreningsverksamheten – att följa med glädjeämnen och utmaningar i anslutning till ökad social aktivitet.

1.7.4 Genomförande av den avslutande perioden