Progression mellan åldersblocken - De mänskliga rättigheterna i läromedel

1. Förekommer begreppen mänskliga rättigheter och/eller barns rättigheter fler eller färre gånger än läromedel för tidigare åldersblock?

2. Förklaras mänskliga rättigheter och/eller barns rättigheter mer utförligt än tidigare åldersblocks läromedel och/eller har begreppen och sammanhanget på något annat sätt ändrat karaktär?

3. Hur stor plats får arbetet kring mänskliga rättigheter och/eller barns rättigheter i de olika läromedlen?

4. Är det någon skillnad vad gäller i vilket sammanhang mänskliga rättigheter och/eller barns rättigheter som tas upp?

5. Uppmanas läsaren till fler eller färre kompetenser än tidigare läromedel? (diskussion, analys, kritiskt tänkande, eftertanke)

Med den första utgångspunkten, begrepp och sammanhang, vill vi först och främst undersöka hur de mänskliga rättigheterna presenteras i de utvalda läromedlen. Deweys tankar gällande begreppsförståelse och ordförrådets mening är den grundläggande premissen för denna utgångspunkt, där begreppsförklaring och sammanhang kommer att analyseras för att undersöka om läromedlen ger sammanhang och förklarar begrepp för att öka elevernas ordförråd och deras förståelse.Då läromedlen innehåller ord och begreppsförklaring är det rimligt att anta att dessa ord först och främst blir en del i elevernas passiva ordförråd. Mer ingående analyserar vi i vilket sammanhang de mänskliga rättigheterna behandlas och vilka begrepp som tas upp i förhållande till området.

Den andra utgångspunkten, Uppmuntran till samtal, är utformad utifrån Habermas deliberativa samtal som innebär att kompetenser inom demokrati ökar om eleverna bjuds in till samtal. De uppmuntringar till samtal som förekommer i läromedlen, såsom komponenterna analys, eftertanke, kommunikation och diskussion, sammanställs inom varje åldersblock. Även om läromedel inte explicit uppmuntrar till någon specifikt komponent, till exempel att eleverna ska diskutera, kan det i vissa fall tolkas som att det skulle kunna vara uppmuntran till samtal genom implicita uppmuntringar. Därför kommer dessa tillfällen tas med som uppmuntran till samtal.

Till sist vill vi undersöka Progression mellan åldersblocken, vilken innefattar de andra två utgångspunkterna vi analyserat. Utgångspunkten utgår här från båda teorierna, Dewey och Habermas, då progressionen vi mäter först och främst handlar om förståelsen och meningen i själva innehållet för området om de mänskliga rättigheterna och Habermas deliberativa samtal.

Progressionen innebär att vi undersöker om de mänskliga rättigheterna blir omnämnda fler gånge ju högre upp i åldrarna man kommer.Progression avser också begreppsförklaringar mellan de olika åldersblocken och vilka fler sammanhang som kopplas till de mänskliga rättigheterna. Vi har, liksom i de föregående utgångspunkterna, använt analysschemat och sedan kategoriserat läromedlens innehåll i olika åldersblock. Sammanställningen av åldersblocken ger oss sedan en utgångspunkt för jämförelse blocken emellan för att kunna avgöra om progression sker och/eller hur progressionen ser ut där emellan.

Arbetsfördelning

Samtliga delar i studien är skrivna tillsammans. Analysen i studien är uppdelad i fyra åldersblock och här skiljer arbetsfördelningen sig åt. Madeleine Jeppsson har huvudansvarat för åldersblocken 1–3 och 4–6 och Jessika Stefansson har huvudansvarat för 7–9 och Samhällskunskap 1. Efter analys av läromedlen har vi redovisat för varandra och skrivit analysen tillsammans.

Analys och resultat

I detta kapitel följer en redogörelse av analysen från våra utvalda läromedel som har bearbetats utifrån studiens analysschema (Bilaga. 1). Utdrag av citat från läromedel förekommer för att visa en bild av det essentiella innehållet som analyserats. Först presenteras analys av första utgångspunkten begrepp och sammanhang, därefter presenteras analys av andra utgångspunkten uppmuntran till samtal och till sist analys av tredje utgångspunkten progression mellan åldersblocken. Detta följs i ordningen av åldersblocken 1–3, 4–6, 7–9 och gymnasiekursen Samhällskunskap 1.

Mänskliga rättigheter i läromedel för årskurserna 1–3

I följande delkapitel sker en redogörelse för analysen vid undersökning av Libers lärobok Boken om SO 1–3 av Hedin & Ivansson (2013) och det digitala läromedlet från NE SO åk 1–3 av Andersson (2021).

Begrepp och sammanhang

Det framkommer att begreppet mänskliga rättigheter aldrig nämns i NE:s läromedel SO åk 1–3 men det förekommer i Libers Boken om SO två gånger. Begreppet förekommer i samband med FN och barnkonventionen. Eftersom begreppet mänskliga rättigheter endast nämns två gånger i det ena läromedlet står inte mänskliga rättigheter som någon rubrik heller. Begreppet synliggörs i beskrivning av kapitlet “Om mänskliga rättigheter och barnens rättigheter” (Hedin & Ivansson, 2013, s. 3) och i en text om FN:

Nästan alla länder på jorden är med i FN. Det är en förkortning för Förenta Nationerna. FN har skrivit om vilka rättigheter alla människor på jorden har. Några saker har man bestämt särskilt för barn. De här reglerna står i barnkonventionen. Som att ingen får slå barn, och att både pojkar och flickor ska få gå i skolan. När du läser barnkonventionen kan det mesta låta självklart. Men tyvärr följs inte alltid det som står där. Därför är det viktigt att känna till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Då kan man säga ifrån om reglerna inte följs (Hedin & Ivansson, 2013, s. 3).

Förklaringen av de mänskliga rättigheterna sätts i samband med FN och att det är regler som alla medlemsländer ska följa. För att analysera begrepp och sammanhang i innehållet om de mänskliga rättigheterna finns frågor i den första utgångspunkten i analysschemat som handlar om hur de mänskliga rättigheterna förklaras i innehållet, i vilket sammanhang de uppträder samt vilka begrepp som förklaras i samband med de mänskliga rättigheterna. Det som tas upp i området i åldersblocket 1–3 inom de mänskliga rättigheterna är FN och barnkonventionen. Barns rättigheter benämns som delkapitel i åldersblocket och barnkonventionen förekommer också som delkapitel. Exempel på

artiklar från barnkonventionen i de båda läromedlen nämns i förhållande till arbetet med barnkonventionen och FN.

FN får stor plats i arbetet kring de mänskliga rättigheterna. I Libers tryckta lärobok förekommer FN och barnkonventionen under samma kapitel, nämligen “Alla har rätt till ett bra liv” (Hedin &

Ivansson, 2013, s. 74–77). I det digitala läromedlet SO åk 1–3 av NE förekommer FN i kapitlet

“Jorden runt” under rubriken “Världens länder samarbetar”. FN förklaras kortfattat med vardagliga ord:

Ibland kommer länder i världen överens om viktiga saker. Det kan till exempel handla om att ta hand om miljön. Många länder tycker att det är viktigt att man inte förstör naturen, skräpar ner eller släpper ut gifter. Vinden blåser över flera länder och vatten rinner också genom flera länder, så därför är det viktigt att länderna samarbetar (Andersson, 2021).

Utöver FN:s plats i området om de mänskliga rättigheterna får barnkonventionen en stor plats i båda läromedlen. Båda läromedlen anger att det finns 54 stycken artiklar i barnkonventionen och att det inte alltid följs i alla länder. Barnkonventionen förklaras genom att det är som regler för hur barn ska behandlas i världen. Barnkonventionen visas i punktform med några regler i barnkonventionen som är skrivna med förenklade ord, till exempel: “Barn har rätt till ett privatliv.

Om du inte vill så behöver du inte visa det du skriver för någon annan. Du har rätt att få vara ifred”

(Hedin & Ivansson, 2013, s. 77) och “Punkt 10 handlar om att barn har rätt till att träffa sin familj igen om de varit ifrån varandra” (Andersson, 2021).

Den sista frågan i den första utgångspunkten i analysschemat handlar om ifall några begrepp förklaras. I åldersblocket förekommer det inte några begreppsförklaringar i området för de mänskliga rättigheterna. Deweys tankar kring att ord och begrepp bör förklaras för att de ska få en mening i lärandet är viktigt för att kunna utöka ordförrådet (Dewey, 1910, s. 180). Detta förekommer inte i läromedel för åldersblocket eftersom det inte finns några förklaringar av begrepp som antas vara nya för eleverna.

Uppmuntran till deliberativa samtal

Genom sammanställning av åldersblocket 1–3 tenderar Habermas deliberativa samtal förekomma i slutet av området om de mänskliga rättigheterna och detta genom uppmuntran till kommunikation. Båda läromedlen har en rektangulär ruta där eleverna uppmuntras till att berätta vilken rättighet de tycker är viktigast: “Berätta vilka regler i barnkonventionen som du tycker är viktiga och vilka regler som du tror vanligast bryts?” (Hedin & Ivansson, s. 77) och “Vilka rättigheter tycker du är viktigast?” (Andersson, 2021). Som tidigare nämnts så menar Habermas att samtal som används för att skapa ett gemensamt svar och utveckla kunskaper om demokrati är ett

tankar kring vilka regler i barnkonventionen de upplever som viktigast öppnar man upp för ett deliberativt samtal. Eleverna får ta del av varandras tankar där de får öva på att lyssna på varandras tankar och argument vilket också är något som lyfts fram i Habermas deliberativa samtal (ibid., s.

14).

I Libers lärobok Boken om SO står det “berätta!”, men i NE:s SO åk 1–3 står det inte hur eleven ska gå tillväga för att komma fram till vilken rättighet man anser vara viktigast, om det ska ske genom kommunikation eller funderingar. Detta tolkas som att eleven själv får bestämma eller att läraren bestämmer i förväg. I åldersblocket förekommer den här typen av uppmuntran till deliberativa samtal totalt tre gånger i de två läromedlen. Läromedlen i åldersblocket visar att de använder sig av Habermas deliberativa samtal genom uppmuntran till kommunikation (Englund, 2000, s. 13).

Mänskliga rättigheter i läromedel för årskurs 4–6

I följande delkapitel sker en redogörelse för analysen vid undersökning av åldersblocket 4–6.

Läromedel som analyserats är en tryckt lärobok av Liber Upptäck samhälle (Svanelid, 2014) och ett digitalt läromedel från Clio online Samhällskunskap 4–6 (Thörne, 2021).

Begrepp och sammanhang

Mänskliga rättigheter nämns tio respektive tolv gånger i åldersblockets två läromedel. I båda läromedlen förekommer de mänskliga rättigheterna som rubrik för delkapitel inom kapitel “lag och rätt”. I båda läromedlen behandlas barnkonventionen i samma kapitel som de mänskliga rättigheterna, men i separata delkapitel. Begreppet nämns i samband med att FN presenteras samt när skyldigheter och regler diskuteras.

De mänskliga rättigheterna framträder och förklaras i samband med FN. Detta genom förklaring av att FN har som syfte att skapa en värld av fred, rättvisa och frihet. De mänskliga rättigheterna tas upp i punktform i området om FN. I Upptäck samhälle förekommer totalt sex stycken artiklar av de mänskliga rättigheterna och i Clios Samhällskunskap 4–6 ges fyra stycken.

De mänskliga rättigheterna tas också upp i sammanhang när skyldigheter och regler diskuteras:

Det finns ingen motsvarighet till de mänskliga rättigheterna när det gäller skyldigheter, utan här får varje land bestämma helt på egen hand. Det betyder inte att skyldigheterna är oviktiga. Tvärtom, utan skyldigheter skulle inte ett samhälle fungera (Svanelid, 2014, s. 99).

Barns rättigheter förekommer också i åldersblocket 4–6. Båda läromedlen behandlar barns rättigheter genom korta texter:

År 1989 tog FN fram särskilda rättigheter för barn. Dessa finns samlade i något som kallas för Barnkonventionen. Sedan dess har nu nästan alla länders regeringar lovat att följa dessa regler som gäller för dig och alla andra barn och ungdomar i hela världen (Svanelid, 2014, s. 100).

Unicef:s regler skulle hjälpa barn i hela världen. År 1989 antogs därför barnkonventionen.

Konvention betyder att det är något som man har kommit överens om. I barnkonventionen finns det 54 artiklar. Artiklarna är regler som talar om vilka rättigheter barn har (Thörne, 2021).

Båda läromedlen ger även exempel på några artiklar från barnkonventionen i punktform. Till exempel “I artikel 6 står det att alla barn har rätt till ett bra liv och att få utvecklas till trygga personer” (Thörne, 2021) och “Du har rätt till att få gå i skolan och den ska vara gratis” (Svanelid, 2014, s. 100).

I samband med de mänskliga rättigheterna förekommer ordlistor med förklaringar till begrepp såsom begreppen religionsfrihet, hets mot folkgrupp, och demonstration. Begreppet religionsfrihet förklaras i texten genom “Religionsfrihet är rätten att tro på vilken gud man vill eller att inte tro på någon gud alls, utan att bli förföljd för detta” (Svanelid, 2014, s. 99). Enligt Deweys tankar bör begrepp förklaras och med denna typ av förklaring kan begreppet befästas i elevernas passiva ordförråd (Dewey, 1910, s. 180).

Uppmuntran till deliberativa samtal

Uppmuntran till samtal i åldersblocket 4–6 förekommer sex gånger. Detta genom att båda läromedlen i åldersblocket har en rektangulär ruta i området med de mänskliga rättigheterna: “Att gå i skolan är både en skyldighet och en mänsklig rättighet. Hur kan det vara så?” (Svanelid, 2014, s.99) och “Fundera om det finns vissa rättigheter som är viktigare än andra” (Thörne, 2021). Dessa utdrag från båda läromedlen uppmuntrar till diskussion med andra. Läraren ska dela in eleverna i grupper efter att de har fått fundera över de mänskliga rättigheterna. I Upptäck samhälle är detta det enda som uppmanar till någon form av samtal medan Clios Samhällskunskap 4–6 har en hel flik benämnd “aktiviteter” där det förekommer uppmuntran till diskussion. I fliken förekommer det ett videoklipp om de mänskliga rättigheterna som ska diskuteras parvis och sedan i grupp om fyra:

“Diskutera vad videoklippet handlade om och ge några exempel på mänskliga rättigheter” (Thörne, 2021). Utifrån Habermas deliberativa samtal innebär det att de två läromedlen som analyseras uppmuntrar till samtal genom funderingar och diskussion. Detta bidrar till att eleverna förbereds för ett demokratiskt samhälle genom att få öva att lyssna på varandra och diskutera med varandra som Habermas framhåller som en nödvändig del i det deliberativa samtalet (Englund, 2007, s. 14).

Habermas andra kriterium på deliberativa samtal förekommer i läromedel för åldersblocket, till exempel när eleverna ska diskutera vad ett videoklipp handlar om och ge exempel på mänskliga rättigheter. På detta sätt övar elever på att respektera andra och lyssna på andras argument

Mänskliga rättigheter i läromedel för årskurserna 7–9

I följande delkapitel sker en redogörelse för analysen vid undersökning av åldersblocket 7–9. De läromedel som analyseras är Clios digitala läromedel Samhällskunskap 7–9 (In de Betou, 2021) och NE:s digitala läromedel Samhällskunskap åk 7–9 (Lundberg & Olsson, 2021).

Begrepp och sammanhang

I förhållande till de två första frågorna i första utgångspunkten förekommer begreppet mänskliga rättigheter åtta respektive tolv gånger i åldersblocket. Inom båda läromedlen förekommer mänskliga rättigheter som en egen rubrik där en introduktion av de mänskliga rättigheterna sker i samband med att FN diskuteras. En historisk förklaring av de mänskliga rättigheternas uppkomst görs, där det redogörs för hur FN uppkom efter andra världskriget för att förhindra framtida krig och hur de 50 initiala medlemsländerna alla enades om de mänskliga rättigheterna. I läromedlet Samhällskunskap åk 7–9 från NE finns även ett avsnitt som behandlar tankar om människors rättigheter redan innan FN, där man beskriver rättighetsidéer under upplysningen. Förutom i samband med FN tas de mänskliga rättigheterna upp tillsammans med krig och konflikter, demokrati, och Sveriges statsskick.

När det kommer till frågorna om samband och sammanhang i utgångspunkten utifrån Deweys tankar visar det sig att de mänskliga rättigheterna inte beskrivs i sin helhet utan nämns övergripande där några av rättigheterna belyses. Hur denna övergripande förklaringen ser ut skiljer sig något mellan läromedlen. De mänskliga rättigheterna brukar delas in i olika kategorier:

• Politiska rättigheter, som bland annat innefattar rätt till liv, frihet, personlig säkerhet och yttrandefrihet.

• Sociala rättigheter, som bland annat innefattar rätt till mat, utbildning, arbete och god hälsa.

• Kulturella rättigheter, som bland annat innefattar rätt till självbestämmande och att inte bli diskriminerad (In de Betou, 2021).

Och

• Mänskliga rättigheter är inget vi måste förtjäna utan ska ges till oss just för att vi är människor.

• FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är tänkt att fungera som en norm eller regel som gäller alla människor över hela världen. FN har också åtagit en barnkonvention där barns rättigheter finns sammanställda.

• Alla världens barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och att få utbildning som gör att de kan utvecklas efter sina förutsättningar (Lundberg & Olsson, 2021).

Clios Samhällskunskap 7–9 har en två flikar bredvid testen som heter “lätt” och “svår” vilka man kan växla mellan för att få se en mer lättläst version, eller svårare. Den svårare texten är mer ingående och använder begrepp som religionsfrihet och censur, medan den lättlästa är mer generell i sin förklaring. NE:s Samhällskunskap åk 7–9 har istället ett avsnitt som heter “ord och begrepp”

där begrepp som deklaration och konvention förklaras. Här kan vi tydligt se hur språket och begreppsförståelse blir hanterade i läromedlen. Genom att skapa tydliga avsnitt som förklarar orden skapas förutsättningar för att utöka elevernas ordförråd, samtidigt som de sätts i sammanhang i den löpande texten för att skapa en ytterligare förståelse. Begreppen återkommer på flera ställen inom samma avsnitt vilket befäster de nya begreppen och deras innebörd ytterligare.

Uppmuntran till deliberativa samtal

I åldersblocket 7–9 uppmuntras eleverna till eftertanke, diskussion, och analys. Till exempel har båda läromedlen avsnitt kopplade till området om de mänskliga rättigheterna som innehåller olika former av vidare resurser. Clios Samhällskunskap 7–9 har en flik som de kallar “aktiviteter” där man kan hitta olika frågeställningar som eleven kan utforska och som skapar eftertanke. Ett exempel är en aktivitet som heter “Har människan skyldigheter?” där det först finns en kort introduktion och en koppling till lärandemål, vilka sedan leder till olika frågeställningar, såsom “Vad för rättigheter har ni hemma?” och “Vad för skyldigheter har ni hemma?” (In de Betou, 2021). Eleverna uppmanas att arbeta i grupper om tre för att besvara frågorna. Mer komplexa uppgifter finns också:

“Har massmördare rättigheter?”. Denna övning beskrivs som en parövning där eleverna ska försöka svara på mer komplexa frågor, i detta fall specifikt gällande Anders Behring Breiviks dom och fängelsestraff (In de Betou, 2021).

NE:s Samhällskunskap åk 7–9 har en flik som kallas “Instudering” där olika former av uppgifter förekommer; som exempel finns fördjupningsuppgiften “Adoptera en rättighet”, där eleven uppmanas att välja en artikel i de mänskliga rättigheterna och reflektera utifrån denna på frågor såsom “Varför finns denna rättighet?”, “Hur fungerar det i verkligheten? Har alla människor den här rättigheten i Sverige?” och “Hur ser det ut utomlands?” (Lundberg & Olsson, 2021).

NE:s Samhällskunskap åk 7–9 erbjuder också eleven bildanalysuppgifter där en bild presenteras tillsammans med frågor och eleven är uppmuntras att i grupp diskutera frågorna i förhållande till bilden, vilken skildrade en hemlös man sovande på en parkbänk (Lundberg & Olsson, 2021). Man kan tydligt se hur läromedlen uppmuntrar till samtal genom att presentera uppgifter där det står i instruktionerna att de bör genomföras i par eller grupp. Ett viktigt inslag i deliberativa samtal, enligt Habermas, är att samtal ska ge utrymme för olika synsätt och att olika argument ska få utrymme (Englund, 2000, s, 3). Genom tolkning av bilder får elevernas egna perspektiv och tolkningar utrymme genom par- eller gruppdiskussion, där eleverna måste lyssna på varandra och där det kanske framkommer att de inte håller med varandra om olika tolkningar men ändå måste respektera varandras perspektiv, något som Habermas lyfter fram som en grundläggande del av det

Mänskliga rättigheter i läromedel för gymnasiet, Samhällskunskap 1

I följande delkapitel sker en redogörelse för analysen vid undersökningen av två tryckta läromedel från kursen Samhällskunskap 1: Forum skriven av Brolin & Nohagen (2019) och Kompass 100 skriven av Nolervik & Eliasson (2019).

Begrepp och sammanhang

I förhållande till de två första frågorna i utgångspunkten 1 har båda tryckta läroböckerna de mänskliga rättigheterna som egna rubriker; i Forum är de mänskliga rättigheterna ett eget avsnitt inom området “Kulturens grunder” medan de inom Kompass 100 är ett avsnitt inom området

“Demokrati”.

Sammanhanget där de mänskliga rättigheterna förklaras och används är med FN, demokrati, och Sverige, samt omnämns även tillsammans med integritet och kränkningar, där de mänskliga rättigheterna om säkerhet och trygghet ställs mot de mänskliga rättigheterna om frihet/privatliv (Kompass 100, 2019, s. 57) Båda böckerna ger en historisk tillbakablick och förklaring till uppkomsten av de mänskliga rättigheterna i samband med FN:s grundande efter andra världskriget, men Forum har en längre tillbakablick ända till Kyros den store som frigav slavar och då inrättade olika rättigheter, för att bygga vidare på detta fram till grundandet av FN (Forum, 2019, s. 29). De mänskliga rättigheterna listas inte i de tryckta läroböckerna utan de görs en kategorisk indelning i tre delar av de mänskliga rättigheterna: personliga, politiska och ekonomiska samt sociala och kulturella (ibid., s. 35). De nämner även kategoriseringen kollektiva rättigheter som till exempel barns och kvinnors rättigheter (Kompass 100, 2019, s. 61; Forum, 2019, s. 35). Kompass 100 har ett avsnitt i slutet av området där eleverna uppmanas att definiera vissa ord och begrepp i ett sammanhang, såsom “diskrimineringsombudsmannen” och “urfolk”. Forum har istället förenklingar och förklaringar av ord och begrepp direkt integrerade i texten, till exempel “Det banbrytande med FN-förklaringen är att rättigheterna först och främst är universella, det vill säga gäller alla människor, överallt i alla tider” (Brolin & Nohagen, 2019, s. 32). Utifrån Deweys tankar kring begrepp ger dessa läromedel förutsättningar för att skapa förståelse för de nya begreppen.

In document De mänskliga rättigheterna i läromedel (Page 21-43)