” Hos den erfarna förskol-läraren kan det som framstår som oplanerat och improvisa-toriskt i själva verket bygga på en handlingskompetens som är baserad på genomtänkta strate-gier och långsiktiga mål
för verksamheten. ”
förmågor, intressen och behov? Ger studenten barnen möjligheter att ta egna initiativ och eget ansvar? Bidrar arbetsformerna till samarbete och gemensamt lärande?
Strävar studenten efter att ge barn lika stort utrymme – oberoende av kön, klass och etnicitet? Hur hanterar stu-denten konflikter? Hur förebygger stustu-denten konflikter och kränkningar?
En förtroendefull kontakt mellan förskollärare och barn är en förutsättning för en bra verksamhet. För att en sådan kontakt ska komma till stånd måste förskol-läraren våga vara personlig. Lika betydelsefullt är det att förskolläraren uppmärksammar barnens reaktioner och behov och kan leva sig in i deras tankar och känslor.
En förutsättning för att verksamheten ska utgå från barnens intressen och utmana deras föreställningar är att de är delaktiga med hänsyn tagen till ålder och mognad. Det är viktigt att studenten får möjlighet att pröva olika former att inkludera barnen i planering, genomförande och utvärdering.
Empatisk förmåga är en viktig del av den kompetens som rör det demokratiska ledarskapet. Studenten måste också utveckla sin förmåga att vara en auktoritet genom att utöva ett tydligt ledarskap, visa fasthet och konse-kvens och sätta gränser som inger trygghet. Det handlar om en förmåga till närhet med bibehållen distans. Ett ledarskap som inte utvecklas i den här riktningen måste
beskrivas som stagnation.
En förskollärare måste hantera en miljö som är mycket komplex. Nya situationer är en del av vardagen.
En förskollärare måste snabbt kunna fatta beslut om att gå vidare till nästa planerade moment eller att välja andra vägar. En förskollärare möter alltså en verklig-het med nya situationer och frågor som ställer krav på ställningstaganden och omprövningar där det inte finns några givna och enkla lösningar som är generellt giltiga.
Detta ställer stora krav på flexibilitet och på förmågan att kunna se föränderligheten som en utmaning, d v s att inte primärt se det oförutsedda som något negativt som bryter ett uppgjort mönster utan i stället se nya
möjlighe-ter i det som uppstår. Hos den erfarna förskolläraren kan det som framstår som oplanerat och improvisatoriskt i själva verket bygga på en handlingskompetens som är baserad på genomtänkta strategier och långsiktiga mål för verksamheten.
Kraven på flexibilitet och handlingskompetens hos studenten måste successivt höjas, och förmågan måste utvecklas, prövas och bedömas under den verksamhets-förlagda utbildningen. En student som problematiserar strukturer och som visar intresse för att kommunicera sina slutsatser med förskolans personal har kommit långt i sin utveckling.
På nivå ett handlar ledarskapet om att man är medveten om vikten av tydlighet och struktur. Gränssättandet bör-jar ta form och kommunikationen med barnen fungerar.
Studenten känner till styrdokumentens grundläggande värderingar och visar beredskap och öppenhet för att etablera kontakt och dialog med barn och verksamhe-tens personal. Studenten kan leda verksamhet och har en viss förståelse för betydelsen av barns inflytande och vårdnadshavares medverkan.
I vilken utsträckning lyckas studenten vinna barnens tillit och väcka deras engagemang? Bemödar sig stu-denten om att förhålla sig till barnen som tydlig vuxen?
Är studenten uppmärksam på konfliktsituationer? Är studenten tydlig i sin kommunikation med barn och för-skolans personal? Reflekterar studenten över barnens inflytande och vårdnadshavarnas delaktighet?
På nivå två har ledarskapet blivit mer strukturerat och lyhört. Förmågan till empati är tydlig, och stu-denten kan utnyttja sina personliga egenskaper och förmågor för att vinna auktoritet bland barnen och för att stimulera deras intresse. Studenten kan berätta och förklara på ett sätt som utmanar barnen och väcker deras nyfikenhet. Studenten behärskar olika kommuni-kationsformer och medier för att stimulera barnens ut-trycksförmåga och främja deras lärande. Förmågan att följa barnen är utvecklad och studenten visar flexibilitet i tanke och handling.
En dialog förs med barnen, och studenten kan relatera styrdokumenten till händelser i verksamheten. Studen-ten behärskar balansen mellan närhet till barn och ett le-darskap anpassat efter situationen. Hen strävar efter att vara en demokratisk förebild och visar handlingskraft i konfliktsituationer och social kompetens i mötet med personal och vårdnadshavare.
I vilken mån förmår studenten att utnyttja sina personliga egenskaper och erfarenheter för att bygga en relation med barnen? I vilken utsträckning förmår studenten väcka barnens lust att ställa frågor, söka kun-skap och kommunicera? Bemödar sig studenten om att se till varje barns behov? Är studenten en god berättare, och behärskar hen olika kommunikationsformer? Visar studenten lyhördhet i mötet med vårdnadshavare?
På nivå tre har studenten hittat sin personliga ledarstil och är beredd att fortlöpande ompröva den. Nu finns en medvetenhet om hur personliga värderingar kommer till uttryck i ledarskapet och hur styrdokumentens vär-deringar kommer till uttryck i verksamheten. Studenten reagerar konstruktivt på konflikter och kränkningar.
Hen utnyttjar oförutsedda händelser och arbetar med att skapa ett öppet klimat samt utvecklar strategier så att barn och vårdnadshavare vill och vågar ta egna ini-tiativ och därmed ansvar. Studentens retoriska repertoar har utvidgats avsevärt och hen prövar olika vägar att kommunicera.
På nivå fyra visar studenten en väl utvecklad för-måga att fungera som jämbördig samarbetspartner i arbetslaget. Studenten arbetar strategiskt med värde-grundsfrågor i hela verksamheten. Studenten utvecklar medvetet sin kommunikativa förmåga genom att pröva, utmana och utvidga den i olika sammanhang. Studenten kan utvärdera pedagogisk verksamhet samt initiera kollegiala samtal och föra en debatt som kan bidra till systematiskt kvalitetsarbete. Examensarbetet kan vara ett verktyg i ett sådant utvecklingsarbete.
Den som nått nivå fyra har kommit mycket långt i professionsutvecklingen mot ett kommunikativt och demokratisk ledarskap. Novisen har blivit professionell.