Förslag om skäligt partipris och läkemedels-ersättningar
Läkemedelsersättningar betalas ur sjukför-säkringsfonden. De tillgängliga medlen före-slås bli inriktade allt ändamålsenligare. Av-sikten är att rikta nästa minskning av utgiften som följer på sänkningen av partipriserna så att de självriskandelar som de försäkrade skall betala inte i genomsnitt stiger. De för-slag som inverkar på ersättningsutgiften har ett klart samband med omläggningen av sjuk-försäkringens finansiering.
Det har föreslagits att procenttalen för lä-kemedelsersättningarna skall ändras och de skäliga partipriserna sänkas med 5 %. Själv-risken per inköpstillfälle slopas och delvis i stället föreslås en läkemedelsspecifik själv-risk på 3 euro för inköp som är berättigade till den högre specialersättningen och tilläggsersättningen. År 2005 är gränsen för den årliga självrisken 606,95 euro. Tilläggs-ersättning har kunnat betalas om de kostna-der som ersätts överskrikostna-der 16,82 euro. Den årliga självrisken justeras årligen med lev-nadskostnadsindex. Det har föreslagits 610 euro i årets 2005 nivå som årlig självriskan-del och slopande av det belopp, 16,82 euro, som är den kostnad som skall överskridas in-nan tilläggsersättning utbetalas.
Folkpensionsanstalten betalade i läkeme-delsersättningar sammanlagt 1 014,6 miljo-ner euro år 2004. I grundersättningar betala-des 360,0 miljoner euro till 3 112 900 perso-ner. Ersättningar enligt den lägre och den högre specialersättningsklassen fick totalt 1 066 900 personer. Ersättningarna enligt den lägre specialersättningsklassen var 237,9 mil-joner euro och enligt den högre specialersätt-ningsklassen 328,2 miljoner euro. I tilläggs-ersättningar betalades 88,5 miljoner euro till drygt 170 000 personer. Utifrån de gällande bestämmelserna och partipriserna uppskattas
utgifterna för läkemedelsersättningarna upp-gå till 1,2 miljarder euro 2006.
Konsekvenserna av sänkta partipriser på läkemedel och ett nytt procentbaserat ersätt-ningssystem för de kostnader och delsersättningar som ersättningsgilla läkeme-del orsakar på olika håll har beräknats utifrån de läkemedelsinköp som ersatts under 2004 användning av en läkemedelsprislista som gällde i slutet av mars 2005. På de ekono-miska konsekvenserna av propositionen in-verkar emellertid det att de fastställda skäliga partipriserna för läkemedel är tidsbundna, så det sker fortlöpande små ändringar i priserna på läkemedel.
Beräknad utifrån de ovan framställda statis-tiska grunderna sänker propositionen läke-medelsersättningsutgiften med cirka 5,9 %, dvs. med cirka 70 miljoner euro i årets 2006 nivå. Enligt förslaget utfaller en sänkning av ersättningsutgiften lika mycket på de försäk-rades sjukvårdspremie som på staten. Båda andelarna sjunker med 35 miljoner euro.
Med de framställda procentuella ersättning-arna (42, 72 och 100, läkemedelsspecifik självrisk 3 euro) är förslaget i sin helhet kostnadsneutralt för patienterna, och de övri-ga kostnadseffekterna som orsakas patienter-na är ringa, och enligt förslaget beräkpatienter-nas pa-tienternas kostnader sjunka med 0,2 %, dvs.
med 1,1 miljoner euro jämfört med de gäl-lande bestämmelserna. Enligt beräkningar ökar inte antalet patienter som överstiger ta-ket för läkemedelskostnaderna.
Propositionen sänker läkemedelskostna-derna till partipris med 4,3 %, dvs. med cirka 50 miljoner euro. Läkemedelskostnaderna till minutpris sänks enligt förslaget med 3,9 %, dvs. med cirka 72 miljoner euro, och den an-del som blir hos apoteket sjunker med cirka 10 miljoner euro.
Avkastningen av mervärdesskatten minskar med cirka 4 miljoner euro. Effekten på in-komsterna från apoteksavgiften är en minsk-ning på cirka 3 miljoner euro.
Dosdispensering
Det har uppskattats att det år 2005 finns 191 100 försäkrade över 75 år som använder
minst sex läkemedel. Kapaciteten för den maskinella dosdispenseringen är 1500—1800 patienter per maskin. Enligt en uppskattning av Folkpensionsanstalten och Finlands Apo-tekareförbund kan tjänsten erbjudas cirka 10 000 patienter före utgången av 2005. Om dosdispenseringen omfattade 10 % av de pa-tienter som är över 75 år och använder minst sex läkemedel och den ersättning som bevil-jas patienten är 42 % av en kostnad på högst två euro per en veckas läkemedelsdos är kostnaden för ersättningen cirka 1,4 miljoner euro.
4.2. Konsekvenser för myndigheternas och läkemedelsföretagens verksamhet Förslag om fastställande av ersättning och ett skäligt partipris
Förslaget att läkemedelsprisnämnden avgör ärendet om grundersättning för läkemedel i samma förfarande som ansökan om ett skä-ligt partipris, liksom även förslaget att det i samband med ärendet om fastställande av specialersättning för ett läkemedel på nytt behandlas ärendet om ett skäligt partipris ökar läkemedelsprisnämndens uppgifter.
Propositionen kan medföra ett behov att an-ställa tilläggspersonal till läkemedelspris-nämnden. Läkemedelsprisnämndens verk-samhet är nettobudgeterad, dvs. nämndens utgifter täcks med avgiftsbelagda offentlig-rättsliga prestationer enligt lagen om grun-derna för avgifter till staten (150/1992).
Tilläggskostnaderna täcks med avgifter som tas ut för ansökningarna. Till denna del orsa-kar propositionen inte tilläggskostnader för staten. Med stöd av ett bemyndigande i lagen om grunderna för avgifter till staten anges avgifternas storlek närmare i förordningen om läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer (412/2003). Antalet ansökningar om ett skäligt partipris för ett preparat som innehåller en ny läkemedelssubstans uppgår årligen till 30—42 stycken. I samband med dessa ansökningar skall även frågan om lä-kemedlet omfattas av grundersättning be-handlas. Frågan om grundersättning bör även
behandlas när ett skäligt partipris ansöks för ett generiskt preparat. Propositionen uppskat-tas öka läkemedelsprisnämndens uppgifter framför allt under åren framöver då det skall behandlas ansökningar som beror på tids-bundna beslut om skäligt partipris och speci-alersättning för läkemedel.
Syftet med att förnya förfaringssätten i frå-ga om ersättning för läkemedel, kliniska när-ingspreparat och bassalvor är att öka öppen-heten och transparensen i det beslutsförfa-rande som gäller ersättningen av läkemedels-preparat och övriga läkemedels-preparat som omfattas av ersättning ur sjukförsäkringsmedel. Detta sker genom att överföra även andra ärenden som gäller ersättning för preparat än de ären-den som gäller specialersättning för läkeme-del till läkemeläkeme-delsprisnämnden. Ändringen avser i praktiken det att frågan om ersättning avgörs för alla preparat genom ansöknings-förfarandet.
Innehavaren av försäljningstillstånd för ett läkemedel skall enligt förslaget i fortsätt-ningen ansöka om grundersättning för ett lä-kemedelspreparat i samband med ärendet om skäligt partipris och importören eller tillver-karen av preparatet skall ansöka inte bara om partipris utan även om ersättning för kliniska näringspreparat och bassalvor. Innehavaren av försäljningstillstånd och importören av lä-kemedlet eller tillverkaren är således parter vid behandlingen av ersättningsärendet. Vid förfarandet tillämpas vad som i sjukförsäk-ringslagen och förordningen om läkeme-delsprisnämnden bestäms om behandling av ärenden. Till de delar som det inte föreligger detaljerade bestämmelser i någon speciallag skall förvaltningslagen (434/2003) följas.
Rätten att söka ändring skall således i fort-sättningen höra samman med ärenden som gäller grundersättning och bl.a. begränsning av ersättningen.
Propositionen ökar i någon mån läkeme-delsföretagens utredningsskyldighet jämfört med det nuvarande systemet, där grunder-sättning för läkemedlet följer på fastställan-det av skäligt partipris. Enligt förslaget skall innehavaren av försäljningstillstånd, i över-ensstämmelse med principerna för ansök-ningsförfarandet, påvisa att läkemedlet upp-fyller kraven för grundersättning. Å andra si-dan ökar förfarandet systemets transparens.
4.3. Konsekvenser för medborgarna och för jämställdheten
Allmänt
De gällande bestämmelserna om läkeme-delsersättningar är könsneutrala, de berör män och kvinnor på samma sätt. Skillnader mellan könen uppstår i fråga om skillnader i sjukfrekvens mellan könen. I propositionen har inte föreslagits ändringar i syftet med er-sättningssystemet och inte heller ändringar i vilka sjukdomar som är sådana att en viss lä-kemedelsbehandling kan berättiga den för-säkrade till en lägre eller högre specialersätt-ning av kostnaderna för läkemedelsbehand-lingen. Propositionen har således inte några konsekvenser för jämställdheten.
Förslag om skäligt partipris och läkemedels-ersättningar
Enligt gällande sjukförsäkringslag hör det till de läkemedel som omfattas av grunder-sättningen en fast självrisk per inköpstillfälle om 10 euro, vars överskjutande del ersätts till 50 %. Den realiserade ersättningen år 2004 har i genomsnitt varit 41,9 procent. I den läg-re specialersättningen är självrisken per in-köpstillfälle 5 euro, vars överskjutande del ersätts till 75 procent, den realiserade ersätt-ningen har år 2004 varit i genomsnitt 70 pro-cent. I den högre specialersättningen ersätts den del som överstiger självrisken på 5 euro till 100 procent, den realiserade ersättningen har år 2004 varit i genomsnitt 97,1 procent.
Beaktande alla ersättningsgilla inköp var de försäkrades genomsnittliga självriskandel 34 procent år 2004. År 2005 är den årliga själv-riskandelen 606,95 euro. Den årliga självris-ken justeras årligen med levnadskostnadsin-dex. Det har föreslagits att den årliga själv-risken höjs och att inköpsgränsen för att få tilläggsersättning, 16,82 euro, slopas. Försla-get klargör grunden för hur ersättningen be-stäms och förbättrar de försäkrades möjlighe-ter att bedöma och följa med självriskandelen för läkemedelskostnaderna.
Syftet med sjukförsäkringens system för läkemedelsersättning är fortfarande att ge pa-tienterna behövlig vård till rimliga kostnader.
I propositionen har förslagits att
grundersätt-ningen skall vara 42 %, den lägre specialer-sättningen 72 % och den högre specialersätt-ningen 100 % av läkemedelskostnaderna. Till tilläggsersättningen och den högre specialer-sättningen hänförs en läkemedelsspecifik självrisk på 3 euro. På de grunder som fram-ställts ovan i punkt 4.1 sjunker patienternas kostnader med 0,2 %, dvs. med 1,1 miljoner euro jämfört med de gällande bestämmelser-na, om man beaktar både ersättningssystemet och effekten av de förslag som gäller läke-medelspriserna.
På de grunder som framlagts i punkt 4.1.
utfaller ändringen på patienterna enligt för-slaget så att kostnadsandelen för cirka 2,2 miljoner försäkrade sjunker i genomsnitt med 7 euro per år, och andelen för 960 000 pati-enter ökar i genomsnitt med 14 euro per år, dvs. med cirka en euro per månad. I de pati-entspecifika genomsnittliga kostnaderna har det, utöver den ersättningsgilla läkemedels-behandlingen för huvudsjukdomen, även be-aktats patientens övriga ersättningsgilla lä-kemedelsinköp. Det gäller alltså de totala verkningarna.
Dosdispensering
Den tjänst som gäller dosdispenseringen är avsedd särskilt för personer i hög ålder som använder flera läkemedel och som, beroende på detta, kan ha svårt att själv dosera läke-medlen rätt. Dosdispenseringen, där det till patienten levereras läkemedel för en behand-lingstid om två veckor, minskar läkemedels-svinnet och därigenom de kostnader som or-sakas patienten. När överlappande medicine-ring slopas och onödiga läkemedelsbehand-lingar gallras bort förbättras dessutom för-bättras patienternas livskvalitet och minskar även läkemedelssvinnet och inverkar därige-nom på de kostnader patienter betalar. Tjäns-ten ökar säkerheTjäns-ten vid hemmaboende. Syf-tet med verksamhetsmodellen är att förbättra läkemedelssäkerheten, slopa överlappande medicinering och onödiga
läkemedelsbe-handlingar och minska läkemedelssvinnet.
5 . B e r e d n i n g e n a v p r o p o s i t i o n e n