enligt Willman med flera (2006).
Tydlig problemformulering □ Ja □ Nej □ Vet ej
Deltagarna Antal …...
Ålder …... Kvinna/Man …...
Är sammanhanget presenterat? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Etisk tankegång? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Etiskt godkännande? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Är urvalet relevant? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Är urvalet strategiskt? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Är urvalsförfarandet beskrivet
tydligt? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Är datainsamlingen beskrivet
tydligt? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Tydligt beskriven analys? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Tas studiens begränsningar upp? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Är resultatet logiskt? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Råder datamättnad? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Råder analysmättnad? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Rapporteras resultatet tydligt
och klart? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Huvudresultat (vilket fenomen/upplevelse beskrivs? Är beskrivningen riktig?) …...
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bilaga 4 Artikelmatris
Författare År Land
Syfte Deltagare Studiedesign
Metod
Datainsamling
Huvudfynd Kommentar Kvalitets
bedömning Aasebø m fl.
2008 Norge
Att beskriva yngre njurtransplanterades livssituation, livsstil och gemensamma vardagliga aktiviteter efter transplantationen. Både med fokus på familjeförhållande, utbildning och ekonomi.
280
njurtransplanterade var tillfrågade men endast 131 av deltagarna valde att delta och svara på
frågeformuläret, bortfall på 53 %. Man jämförde också med en kontrollgrupp som bestod av 2360 deltagare.
Kvantitativ metodansats, en kohortstudie med fall- kontroll grupp. Frågeformulär som innehöll olika punkter som livssituation, livsstil, SF-36 (består av36 frågor inom åtta hälsorelaterade områden som innefattar rörlighet, social funktion, rollfunktion, mental hälsa, vitalitet, smärta och generell hälsa) och HRQOL (mäter den hälsorelaterade livskvalitén) var utskickade till deltagarna. Kravet för att vara med var att man genomgått en njurtransplantation och att man var i åldern 18-35 år. Man använde sig också av en kontrollgrupp för att jämföra HRQOL, deltagarna bestod av människor i samma ålderkategori och man justerade för ålder, kön och utbildning. Man använde sig av [SF]-36 (36-item Medical Outcome Study Short Form Health Survey). Frågeformuläret delades in i 8 subkategorier; fysisk funktion, social funktion, begränsningar p g a fysiska hälsoproblem, begränsningar p g a emotionella problem, mental hälsa, vitalitet, kroppslig smärta och generell hälsouppfattning. Data analyserades mha SPSS och Stata.
Majoriteten (70 %) av deltagarna
rapporterade att deras utbildning hade blivit framskjuten på grund av transplantationen och sjukdom, men ändå visade det sig att 42 % av dessa hade klarat en högre utbildning. Jämförde man med kontrollgruppen låg siffran på 28 %. En större del av deltagarna hade sjukpension om man jämförde med kontrollgruppen.. Deltagarna var också mer effektiva med träning medan
alkoholkonsumtionen låg på samma nivå mellan grupperna. 46 % av deltagarna var nöjda med sitt arbete medan 25 % av dem inte jobbade eller studerade. Deltagarna fick mycket sämre resultat när det gällde HRQOL om man jämförde med kontrollgruppen, gällde främst den generella hälsan.
Studien är etiskt godkänd. Finns vissa limits som författarna själva tar upp. Bra och genomarbetad data, ganska bra uppslutning av deltagare, men ingen kontakt med deltagarna, endast via post. Intressanta fynd. Hög 84 % Bohlke m fl. 2007 Brasilien Att utvärdera jobbstatusen och dess oberoende variabel i ett representativt urval av den njurtransplanterade populationen i staten Rio Grande do Sul i Brasilien.
Man valde ut 280 personer som man skickade ut frågeformulär till. Totalt deltog 272 patienter i studien, ett bortfall på 3 %. Deltagarna som genomförde studien var över 18 år, hade genomgått en positiv transplantation och fanns närvarande mellan mars 2003 till mars 2004.
Kvantitativ metodansats, tvärsnittstudie – populationsbaserad studie. Frågeformulären som användes var för att mäta bland annat HRQOL (SF- 36), man översatte det till portugisiska. Man använde sig också av intervjuer för att få fram data om sociodemografi, anställning och sexuell aktivitet. Klinisk data fick man från medicinska journaler. Dessa intervjuer gjordes i deltagarnas hemstad. När den multivariata modellen var byggd, valde man att ta bort de variablar som hade minst statistiskt signifikant association med resultatet. Odds ratio (OR) med respektive konfidensintervall (95 % CI) inkluderades i den slutliga modellen och beräknades. Data
analyserades mha Stata 8,0
Av patienterna som deltog i studien hade 29,4 % jobb för tillfället, 23,3 % av dessa jobbade heltid och 6,3 % hade deltids jobb. Man kunde se en tydlig association mellan jobb efter transplantation enligt univariat analys var: ålder, kön, anställning före
transplantationen, ras, månadsinkomst, utbildningsnivå och donationskälla. I den multivariata analysen visade det sig att ålder, diabetes, anställning före transplantationen, höga procent när man mätte livskvalitet, utbildningsnivå och kön höll en statistisk signifikant association till analysmodellen (oberoende variabel). Siffran för anställning efter transplantation i Brasilien (29 %) är lägre än andra länders index.
Studien är etiskt godkänd. Författarna har gjort ett bra förarbete och även en väldigt noggrann analys av data. Visar tydligt på urval och bortfall när man analyserar. Tar upp limits i diskussionen. Väldigt intressanta fynd
Hög 84 %
Författare år land
Syfte Deltagare Studiedesign
Metod
Datainsamling
Huvudfynd Kommentar Kvalitets-
bedömning Chen m fl.
2007 Taiwan
Syftet med denna studie var att undersöka inverkan av bekymrande symtom, social support och demografiska kännetecken på livskvalitet för mottagare av njurtransplantation Bekvämlighetsurval av 115 stycken vilka ha genomgått njurtransplantation från ett medicinskt centrum i Taiwan. Två stycken exkluderades pga att de inte fyllt i enkäten. 18 år och äldre, vid medvetande, kunna förstå och tala kinesiska eller taiwanesiska, ingen psykisk eller organisk hjärnsjukdom och går med på att deltaga. De flesta deltagarna var äldre än 41 år, de flesta var män, hade high school examen eller högre och jobbade heltid.
Kvantitativ tvärsnittstudie. Quality of life mätes med hjälp av Quality of Life Index III för
njurtransplantaterade. Innehåller 35 saker strukturerade i fyra domäner: Hälsa och funktion, psykologisk/andlig, social och ekonomisk samt familj. Totala poängen är mellan 0-30. Testad innan i Taiwan för att se om det har kulturell relevans. Symtom distress (bekymmer) mäts med The Physical Symptom Distress scale som innehåller 32 saker men också frekvens av symtom och symtomens
påfrestningar. Social support mäts med hjälp av social support scale som innehåller 10 saker och ger en bild av vilken support patienten får från anhöriga, vänner eller medicinsk personal. Analyserad med hjälp av descriptive och inferential statistisk genom att använda SPSS 10.1. Signifikansen sattes till p< 0,05
Både social support (från medicinsk personal) och bekymmer med symtom påverkade mottagarnas livskvalitet. Har en måttlig livskvalitet. Det som mest påverkade livskvalitet i njurtransplanterade var enligt studien socialt stöd, ålder, påverkan av symtom, inkomst och anställnings grad
Är etiskt godkänd. Visar att det är viktigt med support från medicinsk personal för det kanske är den enda man får. Tar själva upp svagheter med studien. Relevanta delar som passar till syftet Medel 75 % Crowley- Matoka 2005 Mexico Undersöker de sociokulturella och politiska ekonomiska förutsättningarna för dem med en njursjukdom och transplantation i två njurtransplantations program i Guadalajara och utforskar de specifika diskurser som motiverar patienterna att genomgå transplantation som en väg från sjukdom och den sjukroll som de har fått på sig.
Studien gjordes inom två olika statsstyrda transplantationsprogram IMSS och SSA. IMSS är den största och till den hör arbetar- och medelklass samt har den mest utvecklade nät av kliniker. SSA är ett allmänt välgörenhetssystem för de som inte har råd med annat och är inneliggande på sjukhus och det är ca 11-15% som är beroende av det. Intervjuade 50 st, 22 kvinnor och 28 män med åldrar mellan 17-62år. Den socioekonomiska statusen skilde mycket inom varje program.
Etnografisk studie. Data samlades genom deltagande observationer och djup intervjuer som skedde inom två olika statsstyrda transplantationsprogram i Mexico. Dagliga observationer och informella intervjuer med patienter, familjer och anställda skrevs ner för hand och gicks igenom varje dag. Gjorde också 50 djup intervjuer med patienter. Intervjuerna skedde där deltagarna ville vara ibland på sjukhuset men ofta i deras hem. Förändringar över tid skrevs ner i fältanteckningarna. Använde sig av systematisk innehållsanalys.
Ny njure innebar inte att de blev som innan de blev sjuka. Medicinen ger biverkningar som var mellan endast besvärliga eller medicinskt allvarliga. Balans i medicineringen mellan avstötning och svåra biverkningar. Hot om att förlora transplantatet. Svårt med jobb vissa orkade men fick inget medan andra inte orkade.
Etiskt godkänd. Är en del av en större studie. Beskriver både innan och efter transplantation. Står lite om hur författaren analyserade. De stycken i resultat där det står om erfarenheter efter transplantation är relevant till syftet.
Medel 75 %
Författare år land
Syfte Deltagare Studiedesign Metod Datainsamling
Huvudfynd Kommentar Kvalitets- Bedömning
Gordon & Wolf 2009
USA
Att undersöka njurtransplanterades total nivå av läs- och skrivsvårigheter när det gäller hälsa och transplantationskunni ghet. Man vill också ta reda på om nivåerna skiljer sig beroende på demografi eller om patientens kunnighet om transplantation och njurfunktion är associerat med läs- och skrivsvårigheter med fokus på hälsa.
124 patienter valde att delta i studien, 38,6 % bortfall. Man fick inte medverka i studien om man hade grav nedsatt syn, var blind eller för sjuk för att delta.
Kvantitativ metodansats, tvärsnittstudie. Engelsktalande njurtransplanterade patienter rekryterades till att delta i en 30 minuters lång semistrukturerad intervju efter deras besök på Albany Medical Center mellan februari - juni 2007. Intervjun bestod av både öppna och stängda svarsalternativ som handlade om njurtransplantation, att förstå konceptet kring transplantation, viktigt att veta som
njurtransplanterad och sociodemografisk information som kön, ras, årlig inkomst och försäkringstäckning. För att mäta patienternas läs- och skrivsvårigheter i samband med hälsa använde man sig av S-TOFHLA (short test of functional health literacy in adults). Man använde också REALM-T (rapid estimate of adult literacy in medicine – transplantation) som är ett program där man ska känna igen ord som är kopplade till transplantation. Data analyserades med hjälp av SPSS 15,0
De flesta patienter som deltog i studien visade sig ha adekvat läs- och skrivkunnighet i samband med hälsa (91 %). Några få hamnade precis på gränsen (4 %) och 5 % hade bristfällig kunskap. Det var patienterna med låg utbildningsnivå, låg inkomst, levde själv och som tillhörde annan folkgrupp som hade de lägsta poängen. Man kunde också se en ökning beroende på hur långt efter transplantationen patienten var. Högre
hälsokunskap korrelerade negativt till serum kreatinin nivå.
Studien är etiskt godkänd, man har också gått ut med både skriftligt och muntligt samtycke till att delta i studien. Bra då författarna både använt sig av intervjuer och andra tester för att få fram signifi-kanta svar. Visar tydligt på använt material och analys av data. Författarna tar också upp limits i sitt arbete och har en mycket bra diskussion. Hög 92 % Lumsdaine m fl. 2005 Storbritannien Att undersöka påföljden av att ge och ta emot en njure från en levande donator med fokus på livskvalitet och relationsdynamik både i den postoperativa fasen men också ett år efter transplantationen.
55 donationspar tillfrågades att medverka i studien, 52 valde att
medverka. 3 par valde att avstå.
Kvantitativ metodansats och presumtiv, longitudinell kohortstudie. Deltagarna blev tillfrågade att svara på två frågeformulär var vid tre tillfällen; före
transplantationen, 6 veckor efter och ett år efter transplantationen. Frågeformuläret innehöll
WHOQOL (the World Health Organization quality of life) och ett där deltagarna fick svara på frågor angående relationssvårigheter och bekymmer som uppkom i samband med eller efter transplantationen. Av 26 frågor framställdes fyra domäner som gav olika poäng. Dessa var; fysisk, psykisk, social och omgivningsfaktorer relaterade till livskvalitet. Man använde också en linjär-analog skala på 10 cm som deltagarna skulle använda för att uttrycka sina åsikter från minimum till maximum. Data var analyserad med hjälp av SPSS (datorprogram för statistisk analys).
Frågeformulärets medelpoäng då det gällde mottagarens fysiska hälsa visade sig vara lägre än den brittiska standarden för en frisk person innan transplantationen. Efter ingreppet kunde man se en signifikant förbättring och denna fortsatte att öka så mycket att efter ett år hade man kommit upp på den brittiska standarden för en frisk människa.
Den psykiska hälsan bland mottagarna var inte signifikant olika standarden, men dessa blev måttligt högre än standarden sex veckor efter transplantationen och efter ett år.
Studien är etiskt godkänd. Författarna använder sig av ett välformulerat och väl utarbetat
frågeformulär och vid tillfällen då
patienterna redan befinner sig på sjukhusområdet. Relevanta fynd till syftet
Hög 84 %
Författare år land
Syfte Deltagare Studiedesign
Metod
Datainsamling
Huvudfynd Kommentar Kvalitets-
Bedömning Orr m fl. 2007 Storbritannien Undersöka erfarenheten av att leva med en transplanterad njure för att få en djupare förståelse för dennes påverkan på mottagarens livskvalitet.
52 patienter tillfrågades och 26 patienter svarade ja till att delta. Ålder mellan 24- 72år. 11 män och 15 kvinnor. Tre st hade gjort en transplantation innan. Grupp 1 inkluderade ett urval av olika åldrar, år sen transplantation, kön och njurfunktions grader. Grupp 2 personer över 60år och bara kvinnor. Grupp 3 yngre män Grupp 4 längsta tid med transplantation.
Kvalitativ studiedesign och använder sig av fokusgrupper för att undersöka erfarenheter av att leva med transplanterad njure. Grupp diskussionerna pågick under en timme och spelades in för att senare skrivas ut. Två personer var med på diskussionen forskaren och en person som skrev fältanteckningar. I slutet gick de igenom vad som sagts och deltagarna gavs möjlighet att rätta dessa eller kommentera dem. Forskarna diskuterade vad som gick bra eller inte direkt efter att tillfället varit. Analyserades med hjälp av teman. Öppen kodning, bryta ner, jämföra och lista kategorier.
Ger psykosociala effekter under lång tid. Kan inkludera känslor av tacksamhet till donator, familj och njurteamet samt känna press att inte göra sig själv och andra besvikna. Nödvändighet av att konstant vara vaksam, mindre spontanitet och sysselsättning med egenvård för att behålla njurens hälsa. Sträva efter ökad kunskap om deras tillstånd, inkräktande medicinering och känsla av att inte vara normal. Livskvalitet hade ökat efter transplantation.
Förberedande studie, fokus grupper kan bli så att bara de starkaste kommer fram. Användes för att ge breda diskussioner. Alla hade god hälsa. Etiskt godkänd. Resultat som passar till syftet Hög 81 % Suet-Ching Luk 2004 Hong Kong
Syftet var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos njurtransplanterade patienter.
Närmade sig flera ställen för att få ett brett urval. 34 deltagare var inbjudna till studien . 31 stycken gav sitt medgivande (91 %). Det var 15 kvinnor och 16 män. Var mellan 27 -55år och medelåldern var 42,9år.
Kvalitativ studie där man samlat data med hjälp av intervjuer och med hjälp av en intervjuguide som innehöll öppna frågor. Deltagaren fick prata fritt och intervjuaren gick in och ställde frågor om inte alla blev besvarade. Intervjuerna pågick mellan 30- 60minuter. Deltagarna fick läsa det som transkriberats från ljudupptagningen och säga om det stämde det som stod. Samlade data samtidigt med analys och intervjuade tills det blivit mättnad. Analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Ökad fysisk funktion. Påverkade av biverkningarna från medicinerna såsom
sömnpåverkan, acne, känslig hud, framkallad diabetes mellitus och osteoporos. Det svåraste var enligt flera stycken risken för avstötning och vågade inte att gå emot medicin behandlingen på grund av rädsla för det. Nöjda med att få mer kontroll över sina liv och kunna gå tillbaka till sin livsstil och fortsätta med hobbies. De som jobbat innan (75 %) hade lätt att börja igen medan de som varit borta från arbetslive kände att de kommit efter. Fick mest information från varandra.
Etiskt godkänd och beskriver att de har berättat om studien två gånger och frågat om de tillfrågade ville deltaga. Beskriver tydligt om datainsamlingen och hur själva analysen gjordes. Resultatet är relevant för syftet för att den handlar om vad deltagarna upplevde efter transplantationen
Hög 90 %
Författare år land
Syfte Deltagare Studiedesign
Metod
Datainsamling
Huvudfynd Kommentar Kvalitets-
bedömning Tavallaii m fl.
2009 Iran
Att utreda kopplingen mellan socioekonomisk status och
njurtransplanterades Hälsorelaterade livskvalitet. Man undersökte också ångest och depression i koppling med livskvalitet och socioekonomisk status.
242 patienter som
genomgått njurdonation mer än ett år innan (35 ±13) medverkade i studien, av dessa var 68,2 % män. Alla hade genomgått ingreppet i Iran.
Kvantitativ metodansats, tvärsnittstudie. Deltagarna blev indelade i tre grupper baserat på deras inkomst. Hade man under 300 $ i månadsinkomst klassades detta som låg inkomst, hade man mellan 300-400 $ klassades det som medelinkomst och hade man över 400 $ i månadsinkomst räknades detta som en hög inkomst. För att kunna mäta livskvalitet ur en hälsosynpunkt (HRQOL) använde man sig av [SF]-36 (36-item Medical Outcome Study Short Form Health Survey). Frågeformuläret delades in i 8 subkategorier; fysisk funktion, social funktion, begränsningar pga fysiska hälsoproblem, begränsningar pga emotionella problem, mental hälsa, vitalitet, kroppslig smärta och generell hälsouppfattning. Data analyserades med hjälp av SPSS.
Man kunde se en trend i frågeformuläret med högre HRQOL poäng hos deltagarna med en högre inkomst, vilket var signifikant för den totala HRQOL poängen men också för
subkategorierna även efter att man kontrollerat med ålder, kön och tidsintervall efter transplantation. Det visade sig också att endast 10 % av de medverkande hade en hög inkomst. Det visade sig också att patienter med låg inkomst var mer mottagliga för en avstötning. Detta kan bero på att de med högre inkomst satsade mer på att ändra sin livsstil, äta rätt, fysisk aktivitet och inte utsätta sig för stress i lika stor bemärkelse. Studien är etiskt godkänd. Deltagarna svarade själv på enkäterna, men i vissa fall behövdes assistans av intervjuaren. Stort urval som deltog i studien, alla deltagare hade genomgått transplantation på samma sjukhus i Teheran.
Relevanta fynd till syftet.
Medel 76 %
Van der Mei m fl. 2007
Nederländerna
Syftet med studien var att utforska och beskriva graden av socialt deltagande efter en njurtransplantation.
Patienter som besökte klinik för utskrivna för
uppföljning efter primär njurtransplantation. Transplanterade mellan 1 januari 1996 och 31 december 2001, över 18 år och en fungerande ny njure. I början var det 421 st men några hade dött, vissa förlorat transplantatet och en del flyttat. Vissa valdes bort pga exklusions kriterierna. 249 st (80 %) ville deltaga. Medelålder 50,3 år och år sedan transplantation 3,8 år
Använde sig av tvärsnittstudie med en studiegrupp och kontrollgrupp som matchades efter ålder och kön. Data insamlingen skedde genom intervjuer i deltagarens hem. Intervju schemat skapades av en panel med olika specialiteter. Delades upp i obligatoriskt deltagande (arbete, utbildning,
hushållsuppgifter) och fritt deltagande (volontär arbete, hjälpa andra, hobbies, sport, klubbmedlemskap, vara social med släktingar och vänner samt gå ut för underhållning på allmänna platser). Signifikans sattes till p <0,05. Se skillnaderna mellan studiegrupp och kontroll grupp. Använde sig av SPSS.
52 % har jobb men de har mindre timmar då de jobbar än vad kontrollgruppen har. De hade också sämre utbildning och sportade mindre men deltog i hushållsarbetet, volontär arbete, umgås med andra och andra fritidsaktiviteter.
Etiskt godkänd. Kontroll gruppens data kom från en annan studie som inte forskarna själva hade gjort. Frågorna hade skilt mellan de två grupperna. Relevant till syftet då det undersöker hur patienterna klarar av att komma ut och deltaga i sociala sammanhang efter att ha fått en ny njure. Hög 87 %