Provningsprocessen på Scania är den process som alla ska förhålla sig till. I denna beskrivs de olika steg som ska ske och hur provningsanmodan upprättas. Provningsanmodan (PA) är det dokument i vilket konstruktören beställer provet, alltså en form av provplan. På Scania beskrivs testfallen i uppdragsbeskrivningen för testet vilket ingår i PA.
4.1.1 Scania RECT
På RECT testas elkomponenters funktion och livslängd. Detta görs enligt internationella standarder och det är framförallt två strategier som används. Antingen körs testet tills komponenten går sönder eller så körs det tills ett visst värde är uppnått. Arbetet sker utifrån erfarenheter och mätningar men även input från andra grupper som RTTC förekommer. Det går att lära sig mycket från FQ (Field Quality) och utifrån det göra revideringar, enligt Beatriz Espinosa Arronte på RECT. Till stöd används olika kravdokument, se Scaniadokument TB1900, som uppdateras ungefär vart 5:e år. Dock sker revideringar numera under tidens gång. Hon önskar att det tydligt skulle stå vilken utgåveversion det är på respektive kravdokument. För proven finns det färdiga sekvenser som kan grupperas. Dock är det inget krav utan konstruktören kan själv välja sekvens.
På gruppen testas inte hela system utan det är på komponentnivå de arbetar. När komponenters livslängd ska provas är det ingen bra idé att göra detta i realtid eftersom det kan ta många år. Istället är det främst accelererade tester som utförs och Beatriz hänvisade till Arrhenius lag för termiska förlopp som utgångspunkt.
Beatriz trycker på att det är väldigt viktigt att definiera syftet med ett test och att det därigenom går att spara mycket tid. Hon berättar även att accelererade tester används mest vid uthållighetsprovning.
4.1.2 Scania RTTC
Vid RTTC, som arbetar med kylprestanda, strukturerades och dokumenterades provningen för ett par år sedan. Flera av testerna genomfördes långt innan denna utveckling men det saknades dokumentation. Syftet var således att kvalitetssäkra processen för att skapa en överblick på provverksamheten. En följd av detta blev också att dokumentationen fungerar som ett stöd för att förbereda och utföra testerna. Samtliga tester finns dokumenterade i ett översiktsdokument (Scaniadokument TP7003715), med hänvisning till respektive provblad (provmetod) och andra kopplade dokument. Strukturen för det dokumentet ses som en illustration i Figur 9.
Figur 9. Illustration av strukturen på översiktsdokumentet.
Rickard Petterson på RTTC berättar att provbladen beskriver de viktigaste proven och togs fram utifrån den kunskap som fanns på gruppen. Dokumentationen bildar en form av handbok som utgör en grund för testningen. Denna handbok blir en kompetenssamling som också är bra för oerfarna personer. Provbladen har reviderats men det sker ej kontinuerligt. Rickard medger under samtalet att en årlig revision hade varit bra.
4.1.3 Scania RCIP
Jörgen Wahlqvist är konstruktör på RCIP, vilka bland annat ansvarar för kravspecifikation av HVAC-komponenterna. När en specifikation skrivs och ett krav formuleras, måste det gå att verifiera kravet. Annars är det meningslöst. Han behöver inte skapa allting själv utan kan till viss del utgå från färdiga testfall beroende på vad som är gjort innan. Det går att titta på gamla specifikationer och rapporter. Dock har kopplingen till ett krav inte alltid funnits tidigare. Om det har varit något som känts osäkert har det legat till grund för vad som ska provas. Då har det till viss del kunnat vara att både provmetodik och krav har tagits fram under provets gång.
4.1.3.1 Testning
Provningen kunde tidigare bli ganska improviserad. Ofta fanns ett större provningsbehov än vad som gick att genomföra. Det fokuserades på det som var mest kritiskt och sedan har det fått ses mellan fingrarna historiskt sett. Vid provning av mjukvara känner Jörgen att det är långt ifrån verkligheten för hur provning genomförs utan någon större del repetitiv provning. Alla utväxlingssteg hinns inte med. Tyvärr har det varit att provning skett på helbilsnivå för att se om det gick eller inte. Det har inte provats från komponent till system till helbilsprov som annars är önskvärt. Detta kan relateras till att tid och resurser utgör begränsningarna. Även dåligt skrivna specifikationer har stor inverkan och slår igenom hela vägen i arbetskedjan. Om kraven är otydliga eller omöjliga att prova försvåras arbetet ytterligare. Jörgen anser inte att det är någon kommunikationsbrist utan att det uteslutande handlar om resurser. Det är lyckligt att det åtminstone testas med hög kvalité menar han.
När konstruktörerna utvecklar något själva utgår de främst från erfarenheter då det inte finns något lista som säger hur det ska göras. För HVAC finns ännu inte någon provmetodik gällande vilka saker som ska gås igenom. Det uppstår ett glapp på grund av att det tar lång tid mellan framtagning av nya system och det görs främst förbättringar på befintliga.
Översikt Standardiserade prov Kylprestanda Testfall Testfall Robusthet Testfall Testfall Standardiserade beräkningar Kylprestanda Testfall Testfall Robusthet Testfall Testfall
4.1.3.2 Kravspecifikation och provmetod
Om det finns relevanta standardar relateras provningen till dessa. Det märks vid framtagning av specifikationer att olika företag har lite egna varianter. Vissa personbilsstandarder är inte riktiga standarder utan en slags branschstandard för hur provning av en del saker har utvecklats. Finns det standarder underlättar det för alla. Proven blir billigare och det är enklare att lägga ut prov externt om det är tydligt vad som finns. Om sådana standarder existerar försöker vi använda dem, berättar Jörgen.
Relateringen till kravspecifikationer har blivit bättre och bättre med tiden. Det finns ett dokument, kallat PD, som har introducerats och är ett kravspecifikationsdokument. Innan låg denna information hos varje konstruktör som i stort sett hade det i sin bokhylla om denne hade skrivit ner det. Idag utgör en kravspecifikation grunden för utförande av tester. Det ska verifieras att kravspecifikationen har följts vilket gör att om något står där ska det provas. Dock kan prover som inte står där också utföras om det finns misstanke om att det är viktigt. Detta baseras oftast på erfarenheter.
Att skriva en kravspecifikation är inte heller helt trivialt. Många gånger är det svårt att veta exakt vilken parameter fokuset ska läggas på utan mer att det är något där som måste provas. Det är ett omfattande arbete att kunna sätta siffror på saker och ting för att ha något att utgå ifrån. Det hänger mycket på provmetoden hur mätningen går till. Att kravspecifikationen innehåller saker som ska testas samt att det utförs erfarenhetstester utöver det kan ge olika tolkningar. Därför kan det bli många frågor när ett dokument lämnas till någon. Erfarenheterna kan vara dokumenterade i form av tidigare prov som inte är kopplade till någon kravspecifikation.
4.1.3.3 Användandet av funktionerna i CD7
Vid testning går det att titta på komponent, system och helbil. På komponentnivå är det oftast livslängd som undersöks. Först på system ska testningen visa om det ser rimligt ut och att vi har valt rätt nivå på saker och ting berättar Jörgen. I CD7 kommer regn och snö vara något att utnyttja för testning av HVAC och det blir enkelt att kunna mäta RAM-tryck (förhöjt tryck genom luftintag till följd av fordonets rörelse och luftmotstånd) och trycknivåer i hytten. I dagsläget är regn och snö inte specificerat vilket beror på avsaknaden av en bra mätmetod för hur mätningen ska gå till.
Tidigare har prov med regn gjorts på lite olika sätt men i CD7 är det troligt att metoderna får växa fram efter mer kännedom om anläggningens egenskaper och vad som fungerar. En metod är att mäta hur mycket vatten som kommer in och hur mycket som kommer ut via dräneringen. Mätningar kommer att bero på vilka regnintensiteter som väljs. Jörgen tror att man får jobba ihop med utrustningen för att hitta lämpliga testnivåer, exempelvis kan referenser i dagens bil användas. Tillförlitliga regntest ute på riktiga vägar är något svåra eftersom exempelvis ett skyfall inte varar länge och varierande regnintensitet är vanligt. Då hänger det mycket på erfarenhet vid till exempel hur sikten upplevs vid en viss hastighet på vindrutetorkarna. HVAC-enheten påverkas av vindrutetorkarna genom att varje svep skickar ner vatten över fronten från rutan vilket ökar inträngningen av vatten. Samma sak gäller för snö men det är något enklare. Det är oftast snörök som testas genom att två lastbilar kör nära efter varandra under vinterförhållanden. Massan på snön är liten och därför är det främst tryckfall som mäts.
Jörgen berättar att det finns mycket att göra på provmetoderna. Han tycker att mer fokus borde läggas på regn och snö eftersom det är problem med att dessa sätter igen filtren på många marknader. Det kommer in för mycket och det är separationsfunktionen innan filtret som är viktig att komma åt. En metod för att utvärdera det skulle uppskattas berättar han. Vinterprov där bland annat detta testas kan idag bara ske under några veckor om året. Framförallt är det den torra snön som är det största problemet men det förekommer även andra fenomen. Ett klassiskt exempel som han tar upp är en lastbil som åker från Stockholm som har blötsnö. Denna blötsnö fryser till is när lastbilen kör norrut till Gävle. Sådana fenomen kan ske i ett litet temperaturintervall och kan eventuellt vara svåra att testa i en klimatkammare.
Luftflödesmätningar kommer också att bli intressant att göra i CD7. Det är en viss skillnad att göra mätningarna i ett rullande fordon respektive i ett stillastående och det kommer ges bättre möjlighet att mäta hur bra evakuatorerna tätar och fungerar. Det blir ett högt RAM-tryck som det tidigare inte har mätts mycket på. Det har inte kunnat göras i CD5 eftersom den lilla dysan inte ger en verklig strömning runt hytten utan mer en strömning runt fronten. Därför är flödet bara rätt vid kylaren och evakuatorerna sitter på baksidan av hytten. Vilka påbyggnader som finns har också inverkan eftersom de bidrar till att baksidan hamnar i lä. 4.1.3.4 Utvecklingsbehov
Kommunikationen mellan konstruktörerna och RCIT gällande provning sker genom att alla inblandade i klimatobjektet möts. Det görs en tidplan i projektet och vissa prov som ska göras planeras in tillsammans. En djupare detaljnivå på detta finns inte än men det diskuteras alltid innan provningen. Jörgen berättar att en begränsning i kommunikationen är att de inte har hela ”kartan”. Saker och ting görs för sällan. Jämför med till exempel HVAC- leverantörerna som släpper ett antal HVAC om året och vet precis vilka saker som ska testas. Hade vi hela kartan med vilka steg som ska tuggas igenom för att ta fram ett nytt klimatsystem skulle det vara mycket enklare. Men det är inte gjort i en handvändning. Det är viktigt att försöka ta grunderna och få ihop simulering med provning.
Jörgen säger att det vore bra med ett skelett på en standardiserad metod som sedan går att förfina. En bra grund för alla fall som det går att bygga vidare på skulle vara ett jättejobb. Det får inte bli för fyrkantigt för att undvika att det blir många saker att fylla i utan att någon vet varför. Just PA är bra för där står syfte och vad som ska göras. Dock finns ingen koppling i helheten eller en struktur mellan dessa PA. Det finns till exempel ingen struktur med ett övergripande klimatprov med underliggande saker som ska provas. Metodutveckling är något som vi inte har hunnit med att göra mycket på berättar Jörgen. Kopplingen mellan provmetoderna och kravspecifikationen är något av det viktigaste. Då är det enklare att komma igång istället för att börja leta fram ett annat dokument. Det är enkelt att se om de står i samma dokument men inget måste.
4.1.4 Scania RCIC
Kristin Gahm är objektledare för ACC-regleringen och arbetar därmed mycket med RCIT. Enligt Kristin är det bra att kunna använda sig utav en anläggning med kända förhållanden, särskilt vid kalibrering då det sker återkommande tester. För att kunna göra bra kalibrering och reglering av system behövs många olika körfall som måste mätas upp i olika hytter och konfigurationer. Återkommande testning av samma funktioner, när ändringar har gjorts, sker för att se om systemet fortfarande fungerar som det ska eller hur det har påverkats. Framförallt kommer en fast laborativ testmiljö innebära tidsbesparingar. Vägprover kommer dock fortfarande vara intressanta för att kunna få ny input och nya idéer.
4.1.4.1 Testning
Något Kristin vill se mer av är regressionstester, exempelvis om en förändring görs för sommarförhållanden och därefter testa att det fungerar lika bra vid vinterförhållanden. Hon säger sig ha sett hur leverantörer och andra tillverkare har fasta testsekvenser som tillämpas. Eftersom det inte finns några standardiserade regressionstester har Kristin och hennes kollega ibland gjort egna varianter på testfall som de använder. Att ha mer fasta testfall framtagna av testingenjörerna likt testfall ”KungBore” (Scaniadokument C070_228) kan hon därför tänka sig. Det gäller att få med mycket i samma testfall för att det ska bli effektivt. Samtidigt medger Kristin att det kan vara farligt med användandet av samma metod hela tiden. Det kan finnas fel även utanför provmetoden.
4.1.4.2 Kravspecifikation och provmetod
Kraven på ett system ska vara kopplade mot en provmetod, men det kan finnas testbehov som inte kopplar mot något krav i dagsläget. Kristin tycker att det allra bästa är om testledaren är delaktig när krav tas fram och samtidigt kan skriva testfall. Men det ska vara en tydlig ansvarsfördelning där hon anger kraven i kravspecifikationer och testgruppen tar fram testfallen. Det är av vikt att det som hon skickar ut för testning, verkligen är något som går att köra. Hon berättar att det ibland är svårt att skriva ett krav eftersom de ska vara testbara. Då kan det vara bra att skriva för vilka fall som kravet gäller. Ett krav på att hyttemperaturen ska vara 22°C gör att systemet måste kunna hålla 22°C. Vad som är 22 °C och vad det betyder att hålla 22°C blir en definitionsfråga. Det måste kanske förklaras med att medelvärdet från vissa mätpunkter i en timmes körning inte får skifta mer än ett visst antal grader och att detta enbart gäller i ett visst temperaturintervall hos omgivningen. Skulle det vara varmare eller kallare ute än detta intervall får avvikelsen vara större och då kan testfallet bli annorlunda. Kraven ska gälla för givna förutsättningar. Mätningen kan även innehålla fler punkter och det kan göras flera körningar.
Kristin har skrivit en form av övergripande specifikation om vad klimatkomfort är och som utgår lite från vad som finns i olika ISO-dokument. Denna är en slags mall för hur specifikationer ska skrivas. När specifikationerna skrivs, fås input från mallen vilket innebär att arbetsmiljökrav och liknande kommer med. Men specifikationerna skrivs generellt mycket efter erfarenhet och hur man vill att det ska fungera. Det eftersträvas att det blir så bra som möjligt och konkurrensen på marknaden kan ha en inverkan som pressar mer.
Det kan finnas saker som är intressanta men som inte står i kravspecifikationen och då är det bra att försöka formulera det som ett krav. När någon skriver en kravspecifikation är det inte alltid denne kommer på allting. Det kanske upptäcks i efterhand att det saknas ett krav som då måste testas. Kristin tycker att det vore bra om det finns en provmetod som täcker in mycket och som går att köra igenom på några dagar.
I hennes arbete används Simulink, (en mjukvara för testning) för att göra en del simuleringar. Komfort går däremot inte att simulera på ett bra sätt utan det är främst mjukvaran. En ändring i mjukvaran får inte innebära något konstigt beteende som till exempel att systemet drar iväg och kör jättemycket fläkt helt plötsligt. Några CFD-simuleringar görs däremot inte.