satsar & hemkörning från systemet 2 1 1 3 7 10. Socker-konsumtion & Internetanvändni ngen 1 1 5 7
Totalt antal kvinnor och män 5 9 3 1 1 1 5 1 47 58 Andel i procent 36 % 64 % 75 % 25 % 50 % 50 % 83 % 17 % 45 % 55 % Totalt antal deltagare 14 4 2 6 105
Kvinnors och mäns positioner i Debatt 2010
Resultatet för det totala antalet kvinnor och män i respektive kategori visar att männen var dominerande i samtliga kategorier utom i indelningsgruppen anhöriga. Av de sammanlagt 12 personerna som var inbjudna under avdelningen anhörig var skillnaden endast 16 procent i könsfördelningen, det var sju kvinnor och fem män som deltog i debatten. Vilket innebär att det inte var en markant kvinnlig representation i den enda kategori som representerades främst av kvinnor. Till skillnad från kategorin experter, där sammanlagt 20 personer kom till tals, men endast en av dem var kvinna. Även under kategorin organisationsrepresentanter är männen i klart högre majoritet än kvinnorna med en representation på 86 procent då den sammanlagda summan deltagare är 19 och antalet kvinnor endast är fyra. Likt föregående exempel är det även männen som står för majoriteten av deltagandet under kategorin inbjuden publik. Den manliga representationen är markant större än den kvinnliga då det är 16 män, vilka får representera 84 procent av kategorin då det endast är fyra kvinnor som får yttra sig i debatten. Samma sak gäller även under de tyngre titlarna politiker och
myndighetsrepresentanter, där den kvinnliga representationen som högst går upp till 27 procent. I den grupp där sammanlagda antalet kvinnor representeras som mest efter kategorin anhöriga är avdelningen medierepresentanter. Dock är det 10 män och sex kvinnor som kommer till tals i debatten.
Sammanlagt under Debatts 10 första avsnitt under vårsäsongen 2010 yttrade sig 119 personer, av dem var 33 kvinnor och 86 män. Vilket innebär att den sammantagna procenten för
genusrepresentationen i debatt är 28 procent kvinnor och 72 procent män som får representera det svenska samhället.
Kvinnors och mäns positioner i Debatt 2011
Summan av det totala antalet medverkande kvinnor och män i respektive kategori indelat efter yrke och titel visar att kvinnorna har tilldelats fler platser som representanter i Debatts
diskussioner jämfört med våren 2010. Antalet totalt medverkande personer under säsongen har även ökat från 119 till 173 debattörer under de 10 första avsnitten. Dock är den manliga representationen majoritet i sex av de nio kategorier vi har tilldelat gästerna. Högsta
medverkandetal för kvinnor var gruppen lekmän, där de totalt åtta kvinnorna som deltog fick representera 75 procent av kategorins totala 12 personer. Procentuellt dominerar även
kvinnorna likt förgående år kategorin anhöriga, där 67 procent av deltagandet är kvinnliga representanter. Tilläggas bör dock att det endast var totalt tre deltagare under säsongens tio första episoders totala antal anhöriga, varav två kvinnor och en man. Den tredje och sista
kategori där kvinnor är flest till antal är också den mest jämställda gruppen. Den kvinnliga representationen står med sina sju deltagare för 54 procent och den manliga representationens sex deltagare svarar för de resterande 46 procenten. Tätt efter kommer också kategorierna inbjuden publik och medierepresentanter. Som håller en relativt jämställd sammantagen representation med 55-60 procent män och 40-45 procent kvinnliga deltagare. Men då det kommer till de tyngre posterna som experter börjar männens representation ta allt större plats, där 65 procent av den sammanlagda representationen är herrar. Den grupp där män dominerar är organisationsrepresentanter. Av totalt fem personer är fyra män. Representationen
procentuellt är alltså 80 jämfört med 20. Vilket även håller i sig under kategorierna politiker och myndighetsrepresentanter, där kvinnorna är klart underrepresenterade.
Under säsongens totala 10 första avsnitt medverkade 173 personer, varav 66 representerades av kvinnor och 107 av män. Det innebär att Debatt, hösten 2011, har uppnått en procentuell ökning av kvinnliga deltagare från förgående vår 2010. Då 28 procent kvinnlig representation har ökat till 38 procent och det manliga deltagandet har sjunkit med 10 procent från 72 till 62 procent. Dock är den manliga representationen fortfarande i majoritet.
Kvinnors och mäns positioner i Kvällsöppet 2010
Resultatet för det totala antalet kvinnor och män i respektive kategori i Kvällsöppet 2010 visar att antalet representerande kvinnor är fler än antalet män i tre av de nio kategorierna. Dock är den sammanlagda summan deltagare fler i de kategorier där männen har majoritet. Likt Debatt är det i kategorin anhöriga den kvinnliga representationen är som störst. Sammanlagt tre personer företräder gruppen anhöriga och samtliga av dessa var kvinnor. Alltså är detta den enda gruppen i hela vår undersökning där det finns en genusrepresentation på 100
procent. De två resterande kategorierna där kvinnor är fler till antal än männen är dessutom de två mest jämställda kategorierna, lekmän och medierepresentanter. Skillnaden i antal mellan könen är inte stor, då det under lekmän infinner sig fem kvinnor och fyra män, samt nio kvinnor och åtta män under medierepresentanter. De större procentuella skillnaderna började visa sig allt mer under kulturarbetare och politiker, där båda grupperna representerades av 60 procent manliga deltagare och 40 procent kvinnliga representanter. Samma trend följde med en ytterligare procentökningar av andelen män i kategorierna inbjuden publik,
myndighetsrepresentanter och experter, där den avrundade procenten slutade med en
representation bestående av 70 procent män och endast 30 procent kvinnor. Den kategori som var mest dominerad av en manlig skara var organisationsrepresentanterna. En kategori med
sammanlagt var 18 debattörer och 13 av dessa representerades av män, vilket ger en procentuell representation på 72 procent.
Totalt under vårsäsongen av Kvällsöppet 2010 var det 99 deltagande debattörer, varav 41 var kvinnor och 58 var män. Det innebär att Kvällsöppet redan under 2010 innehöll en högre representation av kvinnor än Debatts båda undersökta säsonger. Den procentuella
representationen av kvinnor resulterade i 41 procent och den manliga representationen med 59 procent. Vilket innebär att Kvällsöppet som sändes under våren 2010 har en 10 procent högre representation av kvinnor än Debatt som sänder under hösten 2011.
Kvinnors och mäns positioner i Kvällsöppet 2011
Den säsong som skiljer sig mest från de övriga i resultatet för det totala antalet kvinnor och män i respektive kategori är Kvällsöppets höstsäsong 2011. Männen är i det totala antalet fler än kvinnorna, men i de nio kategorier vi utgår ifrån är det jämt fördelat med representationen. Kvinnorna och männen är majoritet i fyra kategorier var och i den nionde kategorin
representerar de båda könen lika många deltagare.
Den grupp kvinnorna dominerar i är kategorin inbjuden publik, där endast en av sex deltagare representeras av en man. Det innebär att efter representationen i kategorin anhöriga från Kvällsöppet våren 2010 är detta den högsta representationen av kvinnor i någon kategori av samtliga fyra säsonger vi har undersökt. Den kvinnliga representationen i kategorin
kulturarbetare är inte långt efter med sina 75 procent kvinnor, av sammanlagt fyra deltagare där endast en man deltog. Då det kommer till de tyngre posterna som i förgående säsong av Kvällsöppet och båda säsongerna av Debatt har representerats i huvudsak av män, skiljer sig detta något i Kvällsöppet 2011. Kategorin experter domineras även här av en manlig
representation på 75 procent, men under kategorin myndighetsrepresentanter är kvinnorna i majoritet med sina 67 procent mot männens 33 procent. Dock var det endast 3 deltagare under den kategorin totalt, varav två kvinnor och en man. Även kategorin politiker representerades till störst del av kvinnor, men endast med en kvinna mer än man som representant. Grupper som representerades relativt lika var också organisationsrepresentanterna med 45 procent kvinnor och 55 procent män. Samt även medierepresentanterna med 43 procent kvinnor och 57 procent män. Mest jämställda kategorin i hela undersökningen, dock endast med två närvarande deltagare som representerade gruppen, var kategorin anhöriga. En kategori som i samtliga av de övriga säsongerna vi har studerat har dominerats av kvinnlig representation. Men här visar en representation av 50 procent män och 50 procent kvinnor. Den största
skillnaden i procent bortsett från kulturarbetare och experter, visade kategorin lekmän, som bestod av 36 procent kvinnor och 64 procent män.
Totalt deltog 105 personer i Kvällsöppets totala säsong under hösten 2011. Av dem var 47 personer kvinnor och 58 personer män, vilket innebär att resultatet av det totala antalet deltagare procentuellt blev 45 procent kvinnor och 55 procent män. Alltså innebär detta att Kvällsöppet 2011 hade den mest jämställda genusrepresentationen av de 4 olika säsongerna. Samt att representationen av kvinnorna var fyra procent bättre jämfört med Kvällsöppet under våren 2010. Genusrepresentationen i Kvällsöppet hade även jämfört med Debatt 2011 sex procent mer kvinnor som representanter med i det totala antalet deltagare under säsongen.
Säsongernas totala representation
Likt Hadenius, Weibull & Wadbring (2011) beskriver, består nyheter till stor del av vita män
med makt. Vilket även stämmer in över representationen av positioner och titlar i samtliga säsonger av både Debatt och Kvällsöppet. Så även i majoriteten för samtliga programs totala antal medverkande gällande kvinnors representation, men då i motsats till männens i form av en minoritet. Hadenius, Weibull & Wadbring (2011) menar att kvinnor förekommer i tv i samma utsträckning som män när det handlar om i positioner utan makt, vilket stämmer väl in med resultatet av vår undersökning. I Edströms (2006) forskning om andelen medverkande kvinnor och mäns positioner i Speciellt 1992 – 2000, har hon genom en liknande
kategoriindelning som den vi har tillämpat i vår undersökning och också kommit fram till ett liknande resultat. I endast en av hennes sju kategorier är den kvinnliga andelen i majoritet. Kategorin är motsvarande våra medierepresentanter och i hennes undersökning visar representationen 55 procent kvinnor och 45 procent män, alltså en skillnad på endast 5 procent. Vilket är ett resultat som till stor del påminner om vårt i just kategorin
medierepresentanter, där skillnaden mellan den kvinnliga och manliga representationen som högst endast skiljde 22 procent mellan könen. I övrigt är större delen av den totala
representationen män, likt resultatet i Edströms (2006) forskning. Endast i Kvällsöppet från hösten 2011 bryts trenden. I samtliga säsonger har män representerat en klar majoritet i kategorin experter och organisationsrepresentanter. Detta gäller även i de två andra tyngre posterna i kategorierna politiker och myndighetsrepresentanter. Det är endas Kvällsöppet från hösten 2011 som fler kvinnor än män förekommer som politiker eller representanter för en myndighet. Kategorin anhöriga domineras totalt under alla säsonger sammanlagt av kvinnor. Under Kvällsöppet 2011 är representationen 50 procent män och 50 procent kvinnor, dock har de övriga åren en klar majoritet av kvinnor under just den kategorin. Speciellt Kvällsöppets säsong från våren 2010 där 100 procent av de medverkande i gruppen anhöriga var just kvinnor. I övrigt är det få grupper där kvinnorna överlägset har en högre representativ procentsiffra än männen. Det är endast i kategorierna lekmän och inbjuden publik från Kvällsöppets höstsäsong 2011 kvinnorna tar mest plats. Vilket är ett intressant resultat då Jarlbros (2010) undersökning visar att de arbetsverksamma kvinnornas totala procent ligger cirka fem procent högre än männens då det kommer till eftergymnasial utbildning. Statistik Jarlbro (2010) tar upp från SCB:s Lathund om jämställdhet 2004 visar att män är i majoritet på samtliga chefsposter i samhället, utom inom kommunen. I vår undersökning ser vi ingen kvinnlig majoritet i representationen från just kommunalt anställda kvinnor. Dock innefattar
de tyngre posterna i samhället, likt statistiken om jämställdhet som Jarlbro tar upp i sin forskning, männen i klar majoritet i de allra flesta fallen vi har undersökt.
7. Slutdiskussion
Sedan 1970-talet har SVT jobbat mot jämställdhet och strävat efter genusfördelningen kvinnor 40 procent och män 60 procent i deras debattprogram Debatt nådde de resultatet 22/78 under våren 2010 när det gäller både deltagande och taltid. Resultatet 40/60 uppnådde de hösten 2011. Det innebär att de 2011 har uppnått sitt jämställdhetsmål sedan 1970. Som public service-kanal har de däremot en bit kvar då målet är en jämn könsfördelning på 50/50. Kvällsöppet är ett år före i utvecklingen av jämställdheten mellan könen. 40/60 är resultatet av Kvällsöppet våren 2010 när det gäller både deltagande och taltid. 45/55 är resultatet av Kvällsöppet hösten 2011.
Svensk TV, radio och press har tagit till sig den sociala ansvarsteorin, speciellt public service men även de privatägda tv-kanalerna som idag är väldigt reglerade. I detta avseende kan vi se att den privatägda kommersiella tv-kanalen TV4 och dess debattprogram Kvällsöppet till och med ligger före i utvecklingen än deras motsvarighet i public service kanalen SVT. Den kommersiella tv-kanalen är idag nästan helt jämställd vilket vi tycker är väldigt intressant och ett resultat som vi inte hade väntat oss. Det första avsnittet vi analyserade var ”2-åring med matsmältningssjukdom & vargjakten”. Vargjakten var en stor del av programmet och kvinnor fick knappt någon taltid alls i debatten. Efter en sådan ojämn start, av kön som kom till tals, av analysen hade vi inte förväntat oss ett resultat på 40/60 för den säsongen och inte minst 45/55 för året efter. På TV4:s hemsida kan man läsa ”Ökad mångfald, jämställdhet, jämlikhet
och miljömedvetenhet är något TV4-gruppen strävar efter och arbetet med det pågår ständigt både inom och utanför företaget.”, vilket vi efter analysen tycker att de arbetar på bra med.
Den sociala ansvarsteorin handlar om frihet, men en frihet som är under ansvar. Med frihet kommer även skyldigheter, och debattprogrammen har en skyldighet att ta upp ämnen och ha med personer och inte bara förhålla sig till vad och vem som gör sig bra i rutan och ger bra tittar siffror. Det är endast Kvällsöppet från hösten 2011 som fler kvinnor än män förekommer som politiker eller representanter för en myndighet. Kategorin anhöriga domineras totalt under alla säsonger sammanlagt av kvinnor. Under Kvällsöppet 2011 är representationen 50 procent män och 50 procent kvinnor, dock har de övriga åren en klar majoritet av kvinnor under just den kategorin.
Vi trodde Debatt skulle vara mer jämställt på grund av hårdare krav som public service-kanal och där med hårdare riktlinjer. Vi trodde att Kvällsöppet i den dominerande kommersiella TV-kanalen TV4 skulle få ett sämre resultat då kanalen är beroende av reklamintäkter, vilket
gör att de måste ha bra tittarsiffror och där med har mer press på underhållande program. Den faktorn trodde vi skulle kunna spela in och göra att genusfrågan hamnade i skymundan underhållningsfrågan och leda till att fler män kom till tals. Då Debatt startade 2000 och Kvällsöppet 2001 har de haft likvärdig tid på sig att arbeta med genusfrågan. Vi har
reflekterat över om den ekonomiska drivkraften kan vara en morot för att kämpa hårdare som privatägd kanal för att nå upp till samma seriösa status och respekt som public
service-kanalerna redan har. Att Kvällsöppet därmed har kämpat mer för mer jämställda program.
Ett resultat som vi inte hade väntat oss var kvinnors och mäns positioner i Debatt 2010. Kategorin experter, där sammanlagt 20 personer kom till tals, men endast en av dem var kvinna. Även under kategorin organisationsrepresentanter är männen i klart högre majoritet än kvinnorna med en representation på 86 procent då den sammanlagda summan deltagare är 19 och antalet kvinnor endast är fyra. Då 40 procent av alla kvinnor i åldersgruppen 25-44 år har eftergymnasial utbildning, motsvarande siffra för män är 34 procent och 31 procent av alla kvinnor i åldersgruppen har 45-64 år eftergymnasial utbildning respektive 27 procent män, hade vi inte väntat oss ett så pass ojämnställt resultat med tanke på hur könsfördelningen ser ut studiemässigt. McQuail (2010) beskriver hur medier sätter agendan som en process av mediers influerande som påverkar publikens omdöme om vad som är viktiga nyheter, ämnen och personer. Stigbrand (1983) beskriver hur barn och ungdomar tar åt sig av hur TV speglar hur makten är fördelar mellan män och kvinnor och de tillämpar det sedan själv när de växer upp.
Det är alltså ett demokratiskt och socialt problem att män dominerar högt uppsatta positioner som expert och organisationsrepresentanter med tanke på att kvinnor i större utsträckning är utbildade och många sitter på höga positioner i samhället. Män kan anses som viktigare personer då de i programmen får dominera de högre positionerna. Det blir en bild av verkligheten som barn och ungdomar tar åt sig och tillämpar i praktriken i framtiden när de växer upp vilket kommer att återreproducera hur makten är fördelad mellan könen på nytt. David Gauntlett (2008) är däremot kritisk till att medierna kan påverka publikens omdömen och menar att idén att medier kan få personer att tycka och tänka på ett visst sätt är dum. Han menar att det är naivt och en väldigt enkel utväg att bara beskylla medierna. Vi håller med om att man inte bara kan beskylla medierna för hur samhället ser ut, men vi anser att de har en skyldighet att spegla en verklig bild av samhället, speciellt public service medier. I
spelreglerna för press, radio och tv står skrivet att en korrekt och allsidig nyhetsförmedling krävs för att massmedierna ska få allmänhetens förtroende (www.sjf.se). Vi kan endast
spekulera i vad det beror på varför fördelningen av positionerna på de medverkande
kvinnorna och männen skiljer sig så mycket och varför män kommer till tals och medverkar i större utsträckning. Beror det på bakomliggande orsaker, som hur ”kvinnliga” och ”manliga” beteendet fungerar? Att män i större utsträckning väljer att tacka ja när de blir tillfrågade. Är redaktionerna medvetna om hur genusfördelningen ser ut och arbetar de i så fall aktivt för ett mer jämställd resultat. Är det fler män som arbetar på redaktionerna och att de omedvetet väljer att ringa andra män istället för kvinnor? Om debattprogrammen och i förlängningen massmedierna ska behålla det redan dåliga förtroende som de i dag har från allmänheten, krävs som står skrivet i spelreglerna en korrekt och allsidig nyhetsförmedling. I det här fallet mer jämnfördelad statistik i alla de forskningsfrågor som vi har undersökt.
Sammanfattningsvis kan vi se att det finns skillnader mellan ett debattprogram i en public service-kanal och ett debattprogram i en kommersiell privatägd TV-kanal sett ur
genusperspektiv. Kvällsöppet är med god marginal bättre på att fördela antalet representanter över de två olika könen, men vad det beror på är svårt att säga. Det kan bero på
redaktionernas olika sätt att arbeta, på de olika ekonomiska förutsättningarna eller på programmens upplägg då Debatt inte har några pauser för reklam. En annan tänkbar förklaring och som skulle säga mycket om resultatet är om Kvällsöppet till motsats mot Debatt har valt att använda sig av Rättviseförmedlingen och att de därför har fått ett mer jämställt resultat. Rättviseförmedlingen arbetar för att rätta till skevheter i samhället som bygger på förlegade föreställningar om bland annat kön och etnicitet. De samarbetar med bland annat tv-program för att hjälpa hitta annat än män för medverkande och de arbetar för att hellre se män än bara kvinnor prata om frågor som föräldraskap och barnomsorg
(http://rattviseformedlingen.se/). Rättviseförmedlingen lämnar inte ut vem de samarbetar med så om de arbetar på uppdrag för både eller något av programmen vet vi inte.
Ett debattprogram som är finansierat av svenska folket bör också spegla den svenska befolkningen rättvist. Det är en åsikt som är lätt att säga, men svår i praktiken. Här behövs vidare forskningen. Blir kvinnor och män tillfrågade att ställa upp i programmen i samma utsträckning? Om ja, tackar fler kvinnor nej? Varför? Om färre kvinnor blir tillfrågade att ställa upp i programmen, vad beror det på i så fall? Kvinnor besitter färre titlar inom högre positioner än vad män gör, trots att fler kvinnor är högutbildade. Kan det vara ett könsrelaterat problem. Att kvinnor väljer, på grund av att de inte vågar i samma utsträckning som män, att tacka nej och inte medverka i programmen.
Vad vi idag kan konstatera är att om du vill vara med i TV och debattprogram och komma till tals underlättar det om du är en svensk, medelålders man från medelklassen.
7.1 Förslag på vidare forskning
Det finns mycket intressant och viktig vidare forskning inom området genusforskning i debattprogram. Ett forskningsområde som vi inte har berört är varför det ser ut som det gör. Varför skiljer det sig åt mellan ett debattprogram i en kommersiell tv-kanal jämfört med ett debattprogram i en public service-kanal? Varför är TV4:s debattprogram betydligt mer jämställt än SVT:s debattprogram?
Vad beror det på att fler män medverkar och kommer till tals i större utsträckning än kvinnor? Hur arbetar redaktionerna och är de medvetna om hur genusfördelningen ser ut? Ett
forskningsuppslag är att gå vidare med vår forskning som stöd och med en kvalitativ
innehållsanalys och intervjuer söka vidare förståelse om de bakomliggande orsakerna. Vi tror att en sådan undersökning skulle vara intressant och säga något om det svenska beteendet och