2019 genomförde Arbetsmiljöverket ett projekt med syftet att minska den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador samt arbetsolyckor hos personalen runt om på äldreboenden, och i viss mån hemtjänsten i Sverige. Arbetsmiljöverket skulle särskilt beakta situationen ur ett genusperspektiv och kom att ge tillsyns krav på 84 procent av de boenden som besöktes. Fem områden blev speciellt uppmärksammade däribland det systematiska arbetsmiljöarbetet och den organisatoriska och sociala
arbetsmiljön. Upptäckten av bristerna bekräftas genom arbetstagarnas egna tips till Arbetsmiljöverket där över femtio procent är angående den
organisatoriska och sociala miljön. Sammanställningarna visar också på att anmälningar gällande allvarliga olyckor och tillbud var högst hos tre yrken, varav vård och omsorg var en av dem.99
Statistiken från Statistiska centralbyrån visar att de tre vanligaste yrkena 2018 är undersköterska, förskolelärare och barnskötare.100 Enligt en annan rapport hos samma myndighet, visar sig samma yrken vara några av de yrken som är mest kvinnodominerande.101 Till de som arbetar som undersköterskor tillhör 91 procent kvinnor och ynka 9 procent män.Statistiken visar på en tämligen könssegregerad marknad där kvinnan genom en horisontell
segregering faller offer för effekterna som präglar vård- och omsorg efter den massiva neddragningarna under 1990-talet.102 Tilläggas ska den ökning av
99 Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2019. Publicerad 2020-02-21 (Hämtad 2020-10-23).
https://www.av.se/globalassets/filer/om-oss/arsredovisningar/arsredovisning-arbetsmiljoverket-2019.pdf
100 Statistiska Central Byrån, yrkesregistret med yrkesstatistik 2018. Publicerad 2020-03-05 (Hämtad 2020-10-23).
https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/statistiknyhet/yrkesregistret-med-yrkesstatistik-20182/
101 Statistiska Central Byrån, 20 vanligaste yrkena för kvinnor. Publicerad 2020-03-05 (Hämtad 2020-10-23).
https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/30-storsta-yrkena/
102 Sandmark, Hélène. (F)Risk i arbetslivet. I Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet, Sandmark, Hélène (red.), 105–133. s. 108.
långvarig sjukskrivning där kvinnorna står för majoriteten och allt fler yngre drabbas av psykiska besvär.103
Viktigt att poängtera är det faktum att kvinnor oftare arbetar inom yrken med sämre arbetsvillkor, vilket kan vara en orsak till att den arbetsrelaterade ohälsan är högre bland kvinnor än män. Omständigheten är viktig att tydliggöra om orsakerna har samband med könet eller i det
marknadsstrukturer som präglar samhället.104
I Arbetsmiljöverkets rapport från 2018 gällande arbetsorsakade besvär, var arbetsbelastning den orsak som var vanligast bland de besvär som inte direkt har någon koppling till arbetsolycka, här nästan jämnt fördelat mellan könen. Rapporten visar att kvinnor ligger högst både vad det gäller besvär orsakade av så väl olycka som psykosomatiska besvär.105 Omständigheterna som Arbetsmiljöverkets rapporter visar är inget nytt fenomen utan skillnaden har diskuterats i olika förarbeten sen införandet av arbetsmiljölagen.
I prop. 1976/77:149 lyfts särskilt de omständigheter att arbete som sker inom ramen för vård och omsorg, inte allt för sällan upplevs som psykiskt
påfrestande och behöver följaktligen fortsätta att uppmärksammas. I utredningen Arbete och hälsa106 som gjordes 1990 visar att kvinnorna dominerar arbetsmarknaden inom vård- och omsorg, ca 90 procent arbetar inom detta fält. En stor del av det här arbetet har tidigare skett inom hemmet vilket gör att flera av de arbetsmiljöfaktorer som präglar arbetet, psykiska krav och organisatoriska frågor, inte beaktats i lika stor utsträckning inom omsorgssektorn.107 Utredningen betonar vikten av att upprätta de strukturer som segregerat arbetsmarknaden vilket är en följd av att mannen tidigare
103 Ibid. s. 110.
104 Eklöf, Mats, Psykosocial arbetsmiljö: begrepp, bedömning och utveckling. s. 24.
105 Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsorsakade besvär 2018:3. Utgiven 11–2018. (Hämtad 2020-09-22)
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf
106 SOU 1990:49
utgjort en norm när arbeten utformats. De segregerade strukturerna visar sig genom en stigande sjukfrånvaro hos kvinnorna vars arbete ofta präglas av sämre villkor som påverkar de flesta faktorerna.108
I propositionen109 samma år framhåller man att kvinnor trätt in på en arbetsmarknad som varit utformad av män för män.110 Det kan tydligt ses i arbetsmiljölagens utformning vilken härstammar från
arbetsskyddslagstiftningen som är ett resultat av de arbetsolyckor som förekom i industrin, vari mest män arbetade.111
År 2000 kom en ny rapport112, Ett föränderligt arbete på gott och ont – Utvecklingen av den stressrelaterade ohälsan. Syftet med utredningen var att skapa en diskussion angående den stressrelaterade ohälsan som utvecklats likt en löpeld det senaste tiotalet.113 Det psykiska skadorna fortsätter stiga drastiskt och den offentliga sektorn bedöms fortfarande vara mest utsatt. Inom arbetsskadestatistiken, är det främst stress och hög arbetsbelastning som dominerar. Kvinnorna är de som lider mest utav överansträngning, utmattning, utbrändhet och depression, medan männen snarare drabbas av sjukdomar i cirkulationsorganen så som hjärtinfarkt och liknande.114
Kvinnors hälsa visar på en tydlig negativ utveckling i de utredningar som gjorts sen införandet av arbetsmiljölagen i slutet på 1970-talet. Oaktat detta faktum kommer 2000-talets första tiotal inte att införa något ytterligare skydd för kvinnodominerade yrken. Den rättsliga diskussionen angående den
segregerade arbetsmarknaden och kvinnors arbetsmiljö fortskrider men når
108 Ibid. s. 80.
109 Prop. 1990/91:140
110 Prop. 1990/91:140 s. 56–57.
111 Steinberg, Maria. Är arbetsmiljölagen sexistisk? I Perspektiv på kvinnors hälsa i
arbetsli-vet, Sandmark, Hélène (red.). s. 221–222
112 Ds 2000:54
113 Ds 2000:54 s. 6–7
ingen större framgång.115 Detta kan ställas i relation till de 80 procent av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som täcker mansdominerade yrken, vilket inte enbart skapar skillnader i skyddshänseende utan också bidrar till stora skillnader i bristfälliga arbetsmiljöer. Liknande skillnader går att utläsa från domar gällande arbetsmiljöbrott där tvister rörande arbetsolyckor dominerar, vilket är en omständighet som oftare drabbar män. Avsaknaden av tvister som rör de arbetsskador som i större utsträckning drabbar kvinnor är stor.116
115 Steinberg, Maria. Är arbetsmiljölagen sexistisk? I Perspektiv på kvinnors hälsa i
arbetslivet. Sandmark, Hélène (red.). s. 234–235.
5 Analys
Att fastställa straffansvar för brister rörande de psykosociala faktorerna, visar sig tämligen komplext då straffmodellens karaktär inte är avsedd att
tillämpas på brott som begås i arbetsmiljön. De straffrättsliga grunderna som är avgörande för att arbetsgivaren ska dömas, är kraven på ansvarssubjekt, adekvat kausalitet och ett oaktsamt eller uppsåtligt agerande. Den som bär ansvaret för arbetsmiljön blir således den som får bära straffansvaret.
Straffrätten individualistiska grundsyn är inte upprättad för att primärt lösa brott där fler än en gärningsman orsakat en persons skada eller dödsfall. Den har inte heller som syfte att utreda orsakssamband där flera effekter bygger på varandra, vilket försvårar möjligheten att utdela straff i
arbetsmiljöbrottsmål. De psykosociala faktorerna inom arbetsmiljön, som arbetsbelastning och kränkande särbehandling, har ofta en längre sträcka mellan orsak och effekt. De effekter som kommer av hög arbetsbelastning och stress är inte allt för sällan förenade med brist på återhämtning, vilket vanligtvis sker under en längre period innan det utvecklas till utmattning eller depression. Sjukdomarna påverkas inte enbart av arbetets utformning utan även yttre faktorer kan spela in och förvärra omständigheterna. De gör att effekten emellertid inte enbart är en orsak härstammande från
arbetsplatsen vilket komplicerar fastställandet av ansvarssubjektets
underlåtenhet att agera. Effekten måste uppstått till följd av att arbetsgivaren inte vidtagit de förebyggande åtgärder som krävs. I fallet rörande mannen som avled till följd av lossning på ett fartyg, har domstolen tillämpat ett hypotetiskt orsakssamband för att illustrera om olyckan hade kunnat undvikas om arbetsgivaren vidtagit de förebyggande åtgärder som krävdes. Frågan blir följaktligen hur resonemanget skulle kunna tillämpas i frågor rörande sjukdom orsakad av hög arbetsbelastning och om utbrändhet hade kunnat undvikas om arbetsgivaren minskat arbetsbelastningen eller
socialsekreteraren, som rör brister i den psykosociala arbetsmiljön. Där fann domstolen att cheferna ansetts vara oaktsamma i den utsträckning som får anses ha ett direkt orsakssamband till sekreterarens självmord. Cheferna har vidtagit ett medvetet risktagande när de informerat socialsekreteraren om ett ogrundat avsked trots vetskapen om sekreterarens självmordstankar.
Domstolen förtydligar att inga yttre omständigheter förelåg som skulle kunnat påverka situationens utgång.
Den underlåtenhet som ligger till grund för ohälsa eller olycksfall måste skett oaktsamt eller uppsåtligen. Det måste således stå klart att arbetsgivaren kunnat undvika effekten utifrån den kunskap och kompetens som finns att tillgå. I Krokomfallet visas tydligt att flera brister förekommit rörande mobbingsutredning, bristen av omplaceringsförsök och anpassningsåtgärder. Även om närmsta chefen inte tidigare uträttat någon mobbingsutredning fanns det fog för så väl honom och den högsta chefen att förstå att den utredning som gjordes var bristfällig. I SOU 1988:4 betonas särskilt att arbetsolyckor ofta är av komplex karaktär som ställer krav på kompetens hos de som utreder fallet. Utredningens uttalade syftar främst på åklagare och polis, men ändamålet med en sådan formulering får ändå anses som en tillämpbar utgångspunkt i de utredningar som sker på arbetsplatsen.
Utöver de subjektiva rekvisiten måste även de objektiva vara uppfyllda vid utkrävande av straffansvar. Den främsta skyldigheten som vilar på
arbetsgivaren är det förebyggande arbetsmiljöarbetet som regleras i både arbetsmiljölagen och tillämpliga författningar. Arbetsmiljöverket beskriver att det förebyggande arbetet ska ses som en kontinuerlig process i
organisationen vilken är beroende av tydliga ramar, ledning, kunskap och konkreta dokument, vilket förtydligas i föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet, AFS 2001:1. Stor vikt bör läggas vid de interna
kontrollerna som följer av det systematiska arbetsmiljöarbetet vars syfte är att tidigt upptäcka varningssignaler med tillhörande orsakssamband. I fallet
med det stressade lärarna ansågs sig rektorn vidtagit erforderliga åtgärder för att förebygga den höga arbetsbelastning som stundtals ålas lärarna.
Åtgärderna var inte tillräckliga då lärarna fortfarande var stressade, vilket ställde större krav på arbetsgivaren eftersom hen inte förhindrat möjligheten till ohälsa. De brister som förelegat i detta fall måste ses som ett tecken på ett bristfälligt arbetsmiljöarbete eftersom arbetsgivaren borde uppmärksammat varningssignalerna om denne haft väl fungerande interna kontroller.
Arbetstagarens upplevelser av arbetstillfredsställelse, är det som ska vara vägledande när arbetsgivaren gör en nyanserad bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas för att anpassa arbetets utformning.117 Arbetsgivarens
bedömning i det här fallet baserades snarare på uppfattningen att åtgärderna varit tillräckliga med hänsyn till arbetets natur än arbetets primära
utformning. Enligt propositionen bör ändamålet ligga i att arbetstagarna upplever en meningsfylld och berikande arbetstillvaro, motivation och utveckling av den egna personligheten. En hög arbetsbelastning där lärarnas förutsättningar inte anpassats utefter arbetet, får anses som långt ifrån ändamålet med en berikande arbetstillvaro.
Straffrättens krav på orsakssamband i brottmål ställer inte enbart krav på att underlåtenheten att vidta förebyggande åtgärder ska ha orsakat skadan eller dödsfallet. Orsakssambandet måste vara adekvat och ställer krav på att arbetsgivaren inhämtar nödvändig information för att fatta rätt beslut. Området för de psykosociala faktorerna har länge saknat en tydlig reglering och har inte heller betraktats som legitima rättsliga frågor vilket förklarar avsaknad av forskning på området. Detta sägs öppna upp möjlighet för en friare tolkning och vilket också försvårat tillämpningen av tidigare
lagstiftning i området för de psykosociala faktorerna. Idag finns det en föreskrift på området som lyfter problematiken och som bidrar med allmänna råd som hur arbetsgivaren kan gå tillväga. Reglerna lyfter särskilt hur
arbetsgivaren inte bör göra för att inte orsaka arbetstagaren ohälsa eller olycksfall och skiljer sig på så sätt från arbetsmiljölagens karaktär av
målregler. Kanske kan föreskriftens utformning vara ett bra komplement till arbetsmiljölagen mål där författningarna utgör två sidor av samma mynt. Kravet på ett adekvat orsakssamband blir förhoppningsvis enklare att fastställa om målet med arbetsmiljön är att vara tillfredsställande och god genom att inte bidra med för hög arbetsbelastning till följd av att kraven överstiger resurserna.
Orsaken till att arbetsgivaren döms för arbetsmiljöbrott grundas i att denne oaktsamt, eller uppsåtligen åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och dess tillämpliga författningar. Vilket orsakat arbetstagaren ohälsa eller olycksfall, där underlåtenheten varit den direkta orsaken till att effekten uppstått. Detta resonemang gäller oavsett om ohälsan eller olyckan är av fysisk, psykisk eller social karaktär. Tillämpningen är komplex nog när det rör sig om fysiska arbetsmiljöbrott, men får nästan anses omöjlig i relation till de psykosociala arbetsmiljöbrotten. Arbetsgivarens underlåtenhet är alltså den primära anledningen, oavsett karaktär på brottet, men straffrättens
grunder blir i stort sett otillämpbara i psykosociala sammanhang. Om detta faktum vilar i de principer som utgör straffrättens grundläggande mönster eller i de psykosociala faktorernas komplexitet är svårt att avgöra. Kanske är det kombinationen som gör det svårt att utdela straffrättsligt ansvar i
praktiken även då gällande rätt tydliggör vad som krävs för att arbetsgivaren ska dömas.
Konsekvenserna av bristande psykosociala faktorer visar sig tydligt i den offentliga sektorn som länge präglats av stress, hög arbetsbelastning med psykiska besvär, arbetssjukdomar och sjukskrivningar som följd. I
Arbetsmiljöverkets tillsynsprojekt inom vård- och omsorg i den offentliga sektorn uppmärksammades stora brister gällande det systematiska
boendena, och i viss mån hemtjänsten, fick tillsynskrav mot sig. Det
bekräftar den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador samt arbetsolyckor som var anledningen till projektet. Brister som
uppmärksammas i arbetsmiljön ska utredas omedelbart enligt förskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte är möjligt, ska åtgärderna som behöver vidtas nedtecknas i en handlingsplan där det framgår av vem och när. Konsekvenserna av ett bristfälligt förebyggande arbete visar sig i de skador, sjukdomar och sjukskrivningar uppkommit, trots ändamålet med att inga risker ska behöva yttra sig i skador.118 . Propositionen understryker dessutom att inga ekonomiska eller övriga omständigheter får sätta
arbetstagarnas hälsa på spel, ändå verkar målen att förbättra verksamheten lysa med sin frånvaro.119
Enligt undersökningar från Statistiska centralbyrån, domineras yrket av kvinnor vilka är de som i större utsträckning drabbas av arbetsolyckor och sjukdomar till följd av hög arbetsbelastning, jämfört med män. Denna omständighet har präglat den offentliga sektorn sen neddragningarna på 1990-talet och beskrivs vara en konsekvens av sämre arbetsvillkor till följd av att de arbetet som sker inom vård- och omsorg tidigare skett inom hemmets väggar. Skyddet för det sociala arbetet är inte lika omfattande och arbetsvillkoren sämre till följd av samhällets strukturer. Dessa brister ger utrymme för komplexitet och situationer där det kan vara svårt att eliminera risker. Arbetsmiljön behöver ses i samklang, hur den fysiska arbetsmiljöns förutsättningar påverkar den psykiska, och vice versa. Omständigheterna inom vård- och omsorg i den offentliga sektorn, ställer större krav på arbetsgivaren att fortlöpande utreda de risker som är förenade med arbetet. Detta är ett faktum då arbetets natur medför större risker att bli sjuk till följd av psykosociala faktorer. Vetskapen om att sjukskrivningar, arbetsolyckor
118 SOU 1990:49
och sjukdomar är en konsekvens av sämre arbetsvillkor presenteras i de statliga utredningar som gjorts sen införandet av arbetsmiljölagen. Det borde vara en tillräcklig anledning för arbetsgivaren att fullfölja sitt ansvar.
Konsekvenserna av den segregerade arbetsmarknaden gör det problematiskt att få rätsida på arbetsvillkoren som präglar kvinnodominerade yrken. Dessa följer med utvecklingen och fortsätter att bidra till arbetssjukdomar och sjukskrivningar. Det ger upphov till hälsoskillnader som är förenade med de arbeten där tydliga könsstrukturer präglar arbetsmarknaden. Denna
omständighet är ingen unik konsekvens av enbart arbetet, brottsmål som rör brister i arbetsmiljön tenderar att omfatta de skador som oftare omfattar män än kvinnor. Den segregerade arbetsmarknaden får längre konsekvenser än sämre villkor och större chans till psykisk ohälsa, om utdelning av
straffansvar ska ses som sista hållplats för att få sin rättvisa skipad, får kvinnor vänta på nästa tåg.
6 Slutsats
Den psykosociala arbetsmiljön är ett brett område som omfattar flera olika faktorer. De ska bedömas utifrån arbetstagarens egna upplevelser vilket gör det svårt att införa en mer specifik reglering på området. Lagstiftningen säger att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som krävs för att inte arbetstagaren ska utsättas för ohälsa, eller olycksfall, men ändå är den psykiska ohälsan den främsta anledningen till sjukskrivningar i dagens samhälle. Särskilt utsatta är de kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn. De faller offer för de segregerade strukturer som präglar arbetsmarknaden, och genererar sämre arbetsvillkor vilket ger upphov till arbetssjukdomar och olycksfall.
Ett led i att förebygga ohälsa och olycksfall var att införa bestämmelsen om arbetsmiljöbrott. Syftet med bestämmelsen är att arbetsgivaren ska agera mer aktsamt i sin verksamhet så att ingen arbetstagare skadas till följd av den fysiska eller psykiska arbetsmiljön. Om arbetsgivaren trots allt underlåter att vidta nödvändiga åtgärder ska denne kunna straffas för sitt åsidosättande. Fastställandet av straffansvar i arbetsmiljöbrott av psykosocial karaktär är problematiskt, då straffrättens grunder är svåra att uppfylla. Arbetssjukdomar orsakade av stress sker först efter en längre tid, vilket kan göra det
problematiskt att fastställa om orsakssambandet enbart är förenat med arbetet och om arbetets utformning är orsaken till effekten. Det gör att färre
arbetsgivare döms för arbetsmiljöbrott av psykosociala karaktär vilket visar sig i avsaknaden av prejudicerande domar. Detta tomrum öppnar upp för en friare tolkning vilket gör det svårt för myndigheter och andra instanser att förstå hur lagstiftningen ska tolkas.
Referenser
EU-rättRådets direktiv 89/391/EEG – åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet
Författningar
SFS 1962:700. Brottsbalk. SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag.
SFS 1977:1166. Arbetsmiljöförordning. AFS 1982:3. Ensamarbete.
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Offentligt tryck
Prop. 1976/77:149. Om arbetsmiljölag m.m.
SOU 1988:3. Arbetsolycksutredningen. Arbetsolycka – ”olycka” eller arbetsmiljöbrott? betänkande.
SOU 1988:7. Fängelsestraffkommittén. Frihet från ansvar – Om legalitetsprincipen och om allmänna grunder för ansvarsfrihet: slutbetänkande.
Prop. 1990/91:140. Arbetsmiljö och rehabilitering.
SOU 1990:49. Arbetsmiljökommissionen. Arbete och hälsa: betänkande. Ds 2000:54 Ett föränderligt arbetsliv på gott och ont - Utvecklingen av den stressrelaterade ohälsan.
Rättsfall
NJA 2007 s. 369.
Mål nr 3713–14 från Kammarrätten i Göteborg, 2015-02-04. Mål nr B 399–14, Hovrätten för Nedre Norrland, 2015-06-11.
Rapporter
Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsorsakade besvär 2018:3. Utgiven 11–2018. (Hämtad 2020-10-23)
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf
Avhandlingar
Andersson, Peter, Vidta alla åtgärder som behövs: en rättsvetenskaplig studie av arbetsgivarens ansvar att förebygga stressrelaterad ohälsa och uppnå en god psykosocial arbetsmiljö, Jure, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013, Stockholm, 2013.
Artiklar
Bäckman, Karin. et al. Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling. Kunskapssammanställning: 3. Stockholm: Kriminologiska institutionen, 2013.
Steinberg, Maria. Rättsliga aspekter på den psykosociala arbetsmiljön – en översikt. Ny Juridik. nr. 3, 2015: 57–75.
Litteratur
Asp, Petter & Ulväng, Magnus, Kriminalrättens grunder, Iustus, Uppsala, 2010.
Bernitz, Ulf, Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder, Fjortonde upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017.
’
Dahlström, Mats, Strand Westerlund, Anette & Westerlund, Gösta, Brott och påföljder: en lärobok i straffrätt om Brottsbalken, Sjätte upplagan, Bruun juridik AB, Stockholm, 2017.
Eklöf, Mats, Psykosocial arbetsmiljö: begrepp, bedömning och utveckling, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2017.
Frostberg, Carin, Arbetsmiljöansvar och straffansvar: två helt olika saker, 3. uppl., Arbetsmiljöverket, Solna, 2003.
Gullberg, Hans & Rundqvist, Karl-Ingvar, Arbetsmiljölagen: i lydelse den 1 januari 2010: kommentarer och författningar, 15., [rev.] uppl., Norstedts juridik i samarbete med Arbetsmiljöforum, Stockholm, 2010. Citerad i Andersson, Peter, Vidta alla åtgärder som behövs: en rättsvetenskaplig
studie av arbetsgivarens ansvar att förebygga stressrelaterad ohälsa och uppnå en god psykosocial arbetsmiljö, Jure, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013, Stockholm, 2013.
Günzel, Mats & Zanderin, Lars, Arbetsmiljörätt och rehabilitering, 3. uppl., Liber, Malmö, 2012.
Hallberg, Lillemor R.-M. & Strandmark Kjölsrud,
Margaretha, Vuxenmobbning i människovårdande yrken, Studentlitteratur, Lund, 2004. Citerad i Andersson, Peter. Om kränkande särbehandling som arbetsmiljöbrott. I Festskrift till Catharina Calleman: i rättens utkanter, Persson, Annina H. & Ryberg-Welander, Lotti (red.) 41–55. Iustus, Uppsala,