I den psykosociala arbetsmiljön

F4 och F6 uttrycker antingen att ledningen inte stöttar eller att de prioriterar andra verksamheter. F4 beskriver en miljö där fritidspersonal sagt upp sig för att “ledningen gör lite som de vill”. F4 känner att ledningen borde frågat personalen som är kvar eller som verkat i skolan över en längre period vad det är som pågår. Hen är däremot inte förvånad då ledningen i stort sätt inte närvarar i verksamheten. F6 uttrycker att ledningen väljer bort fritidspersonalens behov till förmån för klasslärarna på grund av deras “krävande klassrumsmiljöer”. På grund av det beskriver F6 sin upplevelse kring sitt arbete som mindre betydelsefullt.

Anledningen till detta är för att eleverna förtjänar mer på fritidstiden och jag vill inte vara en del av att deras lärande blir lidande bara för att jag vill ha ett bättre fritidshem. Jag tänker mer på deras framtid efter tiden med oss och då är frågan vad de har mest nytta av när vi släpper de vidare till nästa steg. (F6)

Det vi tolkar att F6 menar i citatet är att uppdraget på förmiddagen är mer väsentligt för elevernas framtid än hens uppdrag under fritidstiden, även om hen anser att eleverna förtjänar att få ut mer under fritidstiden. Detta skulle kunna vara en faktor till att 51,4% från vår enkät känner olust en dag per vecka när de går till jobbet (Bilaga 2).

F4 och F8 uttrycker förvirring på deras arbetsplats. F4 beskriver hur hen behöver handskas med en ledning utan tydliga och strukturerade direktiv och lärare som fattar egna beslut då de också blivit förvirrade. Fritidspersonalen gör som lärarna på grund av

ledningens otydliga direktiv och menar att eleverna gör som de vill av just dessa anledningar. F8 beskriver sin arbetsplats som orättvis då det som gäller för fritidspersonalen inte gäller för lärarpersonalen. F8 säger att fritidspersonalen har inget emot att gå in och vikariera för lärare men uttrycker samtidigt att det inte ska bli på bekostnad av deras verksamhet. F8 uttrycker att ledningen menar att det inte går att lösa på andra sätt men när lärarna är borta så har de oftast en lösning väldigt fort. “De är nästan uteslutande här för lärarnas skull, inte för vår skull.” Det F8 uttrycker är hen inte ensam om. Hela 28,6 % av fritidspersonalen i skolor från särskilt utsatta områden svarade att de kände för det mesta inte - aldrig något stöd från chefer och ledning (Bilaga 2). F8 uttrycker också att lärarna inte är ärliga i sina avsikter när det handlar om arbetet i skolan.

[...] Och det står till exempel inte i lärarnas avtal att de ska hjälpa oss på fritids men jag tycker det är dubbelmoral när lärarna säger att de är här för barnens skull för att sedan hänvisa till deras avtal. För vi gör det för barnens skull samtidigt som vi ställer upp för saker som inte står i vårt avtal. Och om jag säger att jag är här för barnens skull då ska jag kunna stå bakom det och inte gömma mig bakom ett papper. Säg inte då att du är här för barnens skull och var ärlig om att du är här för att du får en ansenlig summa istället. (F8)

F6 och F7 uttrycker, av olika anledningar, att de inte mäktar med sitt arbete. F6 beskriver sin situation som stressig samt att det kan bli “för mycket” på grund av en väldigt krävande miljö. F7 beskriver sig själv som överbelastad men att det är ingenting hen känner eller tänker på förrän hen kommer hem från jobbet. F7 uttrycker sig utmattad just för att hen är igång hela tiden utan att få en stund att slappna av. Hen upplever samtidigt att 30 minuter rast blir bara mer stress då den tiden inte räcker till för att kunna äta eller vila.

Jag känner att det är för lite och det är därför jag sätter min planering strax innan lunchen så jag har ”lunch” lite längre. Och då är det skönt. För om du ska äta ute så kan du glömma att hinna med din lunchrast på 30 minuter. Jag skulle snarare kalla de 30 minuterna för stress. (F7)

5.3.3 Sammanfattande analys

Arbetsmiljöverket (2002) beskriver hur en individs kropp utsöndrar adrenalin i stressade situationer och miljöer. Adrenalinet påverkar hjärnan och kroppen genom att vi tänker klarare och vår prestationsförmåga höjs, en lagom nivå av stress skulle därför ha en

positiv påverkan i vårt arbete. Skulle stressen bli för påfrestande och hög kommer adrenalinet och kroppens reaktion få en motsatt effekt och ge en negativ påverkan. Här kan vi även dra en parallell till Antonovskys (2005) KASAM-modell där han beskriver

hanterbarheten som en nyckel för att hålla ner vår stressnivå och behålla kontroll över

arbetssituationen. Flertalet av fritidspersonalen begriper att de har flera arbetsområden som de behöver planera och ha kontroll över men visar en medvetenhet om att deras arbetssituation behöver vissa åtgärder för att de ska klara av den och inte påverkas negativt av stressen.

Något som verkligen är psykiskt påfrestande är när lärare är sjuka och vi måste ställa upp. Det leder till att vi inte har samma ork till fritidsverksamheten och det gör att kvaliteten i arbetet sjunker. Man är stressad, stressen leder till att någon blir sjuk och går hem. Vikarier kommer och då ska man plötsligt vara förälder igen. (F4)

Utifrån begreppen presenteeism och absenteeism kan bland annat den situationen, F4:a beskriver, tolkas som att andras och framförallt lärarnas absenteeism bidrar till en psykiskt påfrestande miljö. Med en ökad belastning som för fritidspersonalen inte blir

hanterbar, bidrar den till att fritidspersonalen blir överbelastade. Överbelastningen kan

även styrkas från respondenterna i enkäten, 55,7% upplever sin arbetsbelastning som hög och 12,9% som mycket hög (Bilaga 2). Överbelastningen och kollegors absenteeism kan vara en bidragande faktor till fritidspersonalens presenteeism, att de går till jobbet trots ett ohälsosamt tillstånd, något som också styrks av respondenterna där 51,5% för det

mesta/alltid går till jobbet trots att de är sjuka. Detta kan i sin tur resultera i att de löper

större risk för att underprestera på jobbet och kan vara en anledning till att 20% av respondenterna svarade att de varit sjukskrivna på sin nuvarande arbetsplats (Bilga 2).

Flera informanter har uttryckt sig om arbetssituationer som kan visa tecken på

presenteeism på grund av att de arbetar under tuffa och ibland extrema förhållanden i

form av ljud, våld och extra arbete. Informanterna beskriver hur ljudnivån på arbetsplatsen leder till olika former av utmattning, utmattning som de arbetar med och som påverkar kvaliteten av deras arbete. Med utgångspunkt i informanternas svar kan man göra en möjlig tolkning av situationerna utifrån sambandet mellan presenteeism och

viljan till att slutföra sina arbetsuppgifter trots ett ohälsosamt tillstånd (Ferreira & Martinez, 2012).

Utifrån KASAM beskriver Antonovsky (2005) att en överbelastad arbetare inte kommer känna att hen kan hantera den påfrestande arbetssituationen. En arbetssituation som har blivit påverkad på grund av de kollektiva resurserna som individen inte kan påverka. Med utgångspunkt i informanternas svar är ett exempel att det inte finns vikarie som kan ställa upp och fritidspersonalen måste gå in i klass och stötta upp. Antonovsky (2005) beskriver det lite som en fru hemma, du har två jobb men får bara betalt för ett. Något som dock ska nämnas är att överbelastningen blir en erfarenhet för arbetaren att ta med sig och kan bidra till att stärka hens känsla av hanterbarhet i framtiden.

F8 tar upp en situation kring sin arbetsplats som visar en större frustration över hur besluten tas över huvudet och inte riktigt är delaktig i besluten som tas om hens arbete. Även i vår enkätundersökning fick vi se 10% som känner lågt-mycket lågt inflytande, men hela 47,1% känner medelstort inflytande över sina arbetsuppgifter. En annan fråga var om man är med och beslutar kring upplägget av sitt arbete och 32,8% svarade för det

mesta inte eller aldrig (Bilaga 2). Detta kan bidra till arbetsbetingad stress, då det ofta är

kopplat till individens bestämmanderätt kring individens arbetssituation. Känner individen att hen kan påverka sin situation, välja arbetsordning, takten och uppgifterna så kommer hen troligen känna en större meningsfullhet kring sitt arbete (Antonovsky, 2005).

6 Diskussion

I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat i förhållande till den tidigare forskningen. Vi kommer även att kritiskt granska vårt eget arbete, vilka begränsningar finns det och hur har det påverkat resultatet som vi fått fram.

6.1 Resultat

I vårt resultat av undersökningen kan vi se hur flertalet av fritidslärarna från de särskilt utsatta områdena uttrycker deras arbetsmiljö som problematisk och som vi nämner i vår inledning är detta något som även kan uppstå i icke-utsatta områden. Zanderin (2005) beskriver fysiska faktorer som kan ha en negativ påverkan på din arbetsmiljö i form av bland annat ljud och ljus. Dessa faktorer är något vi i vårt resultat av analysen märkt att våra informanter har påverkats av både fysiskt och psykiskt på sina arbetsplatser.

Våra resultat är baserade på hur respektive informant uttrycker sin upplevda verklighet och hur de uppger att de påverkats av såväl yttre som inre faktorer på deras arbetsplats. Det vill säga att de upplever sina situationer olika även när deras situationer är snarlika varandras. Det är deras uppfattning av den rådande arbetsmiljön och hur de uttryckt att det påverkat dem. Informanternas objektiva miljö påverkar dem olika utifrån deras tidigare erfarenheter och upplevelser. Detta betyder att de kommer uppleva de yttre faktorerna på olika sätt samt att de kommer påverka dem olika beroende på hur mottagliga de är av påfrestningarna från den objektiva miljön. De av våra informanter som hade tidigare erfarenheter från andra skolor uttrycker en tydlig bild av hur de påverkats av de yttre faktorerna i form av hur exempelvis lokalerna ser ut och hur de är utrustade. De tidigare erfarenheterna och individens upplevelse av arbetsplatsen kan även påverka den psykosociala arbetsmiljön, exempelvis berättade F6 att det var mer våld på skolan hon är på nu mot tidigare och F1 uttryckte att lokalerna var sämre (Håkansson, 2005).

Vi kan se flera brister i arbetsmiljön i vår analys och det stämmer överens med Månsson och Persson (2004) som i sin avhandling beskriver hur skolan är en av de institutioner som har störst problem med arbetsmiljön. Deras avhandling är från 2004 men är fortfarande lika relevant nu 16 år senare. De pratar om en ökad arbetsbelastning bland skolpersonalen och i våra resultat från vår undersökning fick vi fram en hög procentandel

i de särskilt utsatta områden som kände hög eller mycket hög arbetsbelastning. Många av informanterna och respondenterna uttrycker att de får ta med jobb hem, skippa lunchen och jobba över, vilket även beskrivs i Månsson och Perssons (2004) avhandling.

Undersökningen visar meningsskiljaktigheter kring fritidslärarens roll och, utifrån vad informanterna uttrycker, ser rollen olika ut på informanternas skolor i form av hur deras uppdrag ser ut och behandlas. Vi kan se en tydlig koppling till Hippinen-Ahlgren (2017) och Hansen (1999) som framställer hur det råder olika föreställningar för hur man ser på en pedagogisk verksamhet. Det är tydligt hur fritidslärararens uppdrag, enligt informanterna, inte tas på allvar på alla skolor. Vi fick höra en beskrivning om att stå och dela ut papper, vilket inte är rimligt för en utbildad fritidslärare enligt F8. Samtidigt så är det en gemensam uppfattning från flera i fritidspersonalen att samverkansuppdraget tar mycket tid och energi på förmiddagarna och påverkar fritidshemsverksamheten. Detta kan styrkas av Rohlin (2011) och Calander (1999) som beskriver dels hur energin går åt till dagverksamheten men också hur fritidslärare fortfarande ses som hjälplärare i klassen.

Enligt informanterna tas det mycket energi ifrån fritidspersonalen när andra kollegor är borta, när de måste hoppa in som lärare i klass eller att deras planeringstid går åt andra saker än att planera upp fritidsverksamheten. Dessa faktorer kan påverka personalens presenteeism och har ett direkt förhållande till övriga kollegors absenteeism vilket är det som Kidger m.fl (2015) beskriver i sin studie om välmående. Detta är något som behöver tas på större allvar gällande vår yrkesroll och hur de yttre faktorerna kan påverka fritidspersonalen och medföra negativ stress. Den negativa stressen är något som kan smitta av sig på eleverna och skapa en negativ miljö istället för en miljö med positiv energi och möjligheter.

6.2 Kritisk diskussion

I början av vårt arbete hade vi som mål att intervjua 2st fritidspersonal per skola vilket inte gick då vi fick några nej och för att de finns väldigt ont om utbildad personal och vissa skolor nekade oss helt. Detta påverkade vårt urval och gjorde att vi fick strukturera om för att få ett så bra urval som möjligt i förhållande till vilka möjligheter vi hade. För att undersökningen skulle få en större trovärdighet hade man behövt göra den i större

utsträckning, vilket vi inte hade tid för att genomföra. Vi skulle vilja påstå att vi sått ett frö och visat vilka problem som faktiskt kan finnas och borde undersökas vidare. Undersökningen hade enligt våra egna tankar behövt ha ett större urval med en informant från varje avdelning på varje skola för att få en så bred och djup uppfattning som möjligt. Vår tanke med enkäten var att se hur övrig fritidspersonal i särskilt utsatta områden svarade på liknande frågor som vi ställde informanterna. Detta för att kunna styrka det som informanterna sa i intervjuerna. Tanken med enkäten var bra, men vi kunde formulerat en del frågor annorlunda, vilket vi kom fram till i efterhand redan när enkäten var utskickad. Vi hade haft större användning av enkäten om vi fått in fler svar från respondenterna då 33,3% svar inte kan ge en tillräckligt stor inblick i hur övrig fritidspersonal känner. Vi vet heller inte om de 33,3% som svarat kommer från fyra skolor eller om det är utspritt med svar av respondenter från alla tolv skolor.

Vi har båda två erfarenheter sedan tidigare av särskilt utsatta områden och hur vi har upplevt arbetsmiljön och situationen som råder. Denna förkunskap är något som har påverkat vårt förhållningssätt både i skrivandet av texten men också i hur vi lade upp intervjuerna och formulerade oss. Det skapade en medvetenhet i att vi var tvungna att verkligen hålla distans och försöka ha ett objektivt synsätt för att inte dras med och påverka bland annat informanterna som vi intervjuade. Det är även något som kan ha påverkat oss i vårt förhållningssätt till svaren i enkäterna och hur vi förhållit oss till dessa i vår analys. Samtidigt har förkunskaper bidragit till ett stort intresse i det vi skriver om och gjort att vi funnit de svar vi kommit fram till. Intervjuerna är något som vi skulle kunna ha gjort annorlunda och tydligare från start. Det var en stor skillnad mellan hur bra svar vi fick ut från sista informanten gentemot den första. Vi hade helt enkelt kunnat lägga ner ytterligare mer fokus på frågornas formulering och hur vi lade upp följdfrågorna.

Våra resultat kan ge upphov till att fler höjer ögonen kring de särskilt utsatta skolorna, vi ämnar inte skrämma fritidspersonal från att arbeta i dessa områden, då det finns väldigt mycket positiva utvecklingsmöjligheter. Vi vill istället lyfta de arbetsmiljöproblemen som finns i dessa områden då de har en inverkan på både uppdrag och verksamhet. Vi vill få personal, ledning och chefer att höja blicken, få en uppfattning kring hur psykiskt och fysiskt påfrestande det faktiskt kan vara i dessa miljöer. Det hoppas vi leder till att fler blir medvetna om sin arbetsmiljö, vilka rättigheter de har och hur de tillsammans kan

jobba för en fungerande verksamhet genom exempelvis systematiskt kvalitetsarbete kring arbetsmiljön.

6.3 Framtida forskning

Avslutningsvis vill vi konstatera att det verkligen behövs mer forskning men i synnerhet en mer omfattande forskning kring ämnet arbetsmiljö för fritidspersonalen i skolan. Fritidspersonal, speciellt utbildad fritidspersonal, ska bland annat inte behöva känna sig som hjälplärare eller assistenter i en klass för att dela ut papper. Som vi tagit upp tidigare i forskningsöversikten och inledningen så omfattar fritidslärarens uppdrag så mycket mer. Det är i princip omöjligt att sköta sitt uppdrag i samverkan samtidigt som fritidslärarens primära uppdrag är att kvalitetssäkra fritidshemsverksamheten, mycket tack vare att samverkan kan ha en negativ påverkan psykosocialt. Utöver det har fritidslärarna för lite planeringstid för att deras kompetens ska komma fram och göra skillnad för eleverna på eftermiddagarna, speciellt om de kommer dit trötta och slutkörda från förmiddagen. Skolväsendet behöver verkligen ta en närmare titt på samverkan och om denna verkligen fungerar. Inte bara på grund av hur informanter och respondenter ställer sig till samverkan utifrån deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö men hur de används i klassrummen. Hur kan samverkan bättre nyttjas av och för fritidslärarna? Hur påverkar det dagliga uppdraget fritidspersonalens planeringstid och fritidshemsverksamheten?

Vidare så behövs det mer svensk forskning kring den psykosociala arbetsmiljön samt vilka faktorer som påverkar den negativt, utöver de vi redan undersökt. Begrepp som presenteeism och absenteeism är väsentliga för fritidsverksamhetens framtid då dessa beteenden påverkar fritidspersonalen mycket negativt, både direkt och indirekt. Enkätstudien visade hur många det faktiskt är som går till jobbet trots att de bör vara hemma på grund av sjukdom. Sjukdom som ofta är kopplat till deras lärarkollegors absenteeism, som vi uppmärksammat i intervjuerna och som riskerar att bidra till fritidslärarnas presenteeism och slutligen, utbrändhet och sjukskrivning. Varför är sjukfrånvaron så hög inom skolpersonalen? Hur påverkar frånvaron övrig skolpersonal?

7 Källförteckning

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur

Arbetsmiljölagen (1977:1160) Myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet ARM

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 (Hämtad 2020-01-10)

Arbetsmiljöverket (2002). Ohälsa och negativ stress i ett arbetsliv i förändring: ett

underlag för tillsynsarbete. Solna: Arbetsmiljöverket.

Aronsson, Gunnar, Gustafsson, Klas & Dallner, Margareta (2000). Sick but yet at work: an empirical study of sickness presenteeism.. Journal of epidemiology and community

health. vol. 54 s. 502-509, 21 ref. Tillgänglig på internet: https://jech.bmj.com/content/54/7/502 (2020-01-28)

Aronsson, Gunnar (2012). Arbets- och organisationspsykologi: individ och organisation i samspel. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Aronsson, Gunnar, Theorell, Tores, Grape, Tom, Hammarström, Anne, Hogstedt, Christer, Marteinsdottir, Ina, Skoog, Ingmar, Traskman-Bendz, Lil & Hall, Charlotte (2017). A systematic review including meta-analysis of work environment and burnout symptoms [Elektronisk resurs]. BMC Public Health. 17

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133757

(Hämtad 2020-02-25)

Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och

lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala : Univ.

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för

lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, Annika (2018). Kvantitativ metod från början. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur

Eriksson, Ingalill (2006). Arbetsmiljö, kaoskompetens och mening. Lund: Studentlitteratur

Ferreira, Aristides I, Martinez, Luis F (2012). Presenteeism and burnout among teachers

in public and private Portuguese elementary schools. Publicerad: 20/3-2012

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09585192.2012.667435 (Hämtad 2020-

01-28)

Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan. Diss. Göteborg : Univ. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/7609 (Hämtad 2020-01-10)

Hippinen Ahlgren, Anneli (2017). Yrkesroll i förändring. I: Pihlgren, Ann S. (red) (2017).

Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.

Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014). Introduktion till

samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerup

Håkansson, Krister (2005) Psykosocial arbetsmiljö. I: Zanderin, Lars (red.) (2005).

Arbetsmiljö. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Kidger, Judi, Brockman, Rowan, Tilling, Kate, Campbell, Rona, Ford, Tamsin, Araya, Ricardo, King, Michael, och Gunnell, David. (2015) Teachers' wellbeing and depressive

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S016503271530762X#s0010(Hämtad 2020-01-10)

Månsson, Eva & Persson, Anders (2004). Meningsfullt arbete i krävande arbetsmiljö: lärare i skolan.. Arbetsliv och hälsa. s. 301-319 , 26 ref.

Tillgänglig på Internet: http://lup.lub.lu.se/record/639981 (Hämtad 2020-01-08)

Rohlin, Malin (2001). Att styra i namn av barns fritid: en nutidshistoria om

konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. Diss. Stockholm : Univ.,