Drygt 80 procent av koncernerna väljer att inte uttala sig om sin syn på sig själva som skatte‐
betalare (undersökningspunkt K). Detta kan förklaras med utgångspunkt i Artsbergs (2005) resonemang kring vad som är relevant information för ägarna. Då informationen i denna undersökningspunkt inte nödvändigtvis har en direkt inverkan på beslut som rör ekonomiska aspekter kan koncernerna anse att detta inte är relevant information att redovisa. Redovis‐
ningen skall vara jämförbar mellan företag, vilket kan förklara varför många av koncernerna redovisar flera av undersökningspunkterna på ett likartat sätt.
För att återgå till resonemanget under 7.1 om att uppfylla redovisningens syfte kan en för‐
klaring till hur många samt vilka undersökningspunkter koncernerna valt att redovisa vara att de har olika föreställningar om vilka upplysningar som krävs för att uppfylla redovisning‐
ens syfte.
7"5 Ptat)3t)3k@ana+A3@
U.R.N =@potes N< 1onAernerna med Fög ,M`S* Eppf@ller fler EndersökZ ningspEnkter ]n konAernerna med låg ,M`S*
Författarna har genomfört ett Kruskal‐Wallis test för att analysera om koncerner med hög TC/SE uppfyller fler undersökningspunkter än koncerner med låg TC/SE. Testet visar en signi‐
fikansnivå på 0,898 (se Tabell 7.3.1.1) vilket innebär att H0 behålls. Testet visar med andra ord att det inte finns någon skillnad mellan hur många upplysningspunkter olika grupper av koncerner indelade efter storleken på TC/SE redovisar. En förklaring till detta kan vara att koncernerna inte anser att information om effektiv skatt har mer att göra med den kvalitati‐
va egenskapen relevans bara för att skatten påverkar den egna förmögenheten i större ut‐
sträckning.
5Z.
,abell U.R.N.N 1rEskalZaallis test för F@potes N
,est StatistiAsabb
B/+)%$#
@Q-J
<j/&#$
\5RU
1K 5
:(b,2S.
<-'S
bXVX
&S.0#/()&NJ]&NN-(.4$(%
PS.I#*/2-+'.3&#-&PN$L.
4@i<8
U.R.P =@potes P< 1onAernerna med *,Rc,,R Eppf@ller fler EndersökZ ningspEnkter ]n konAernerna med *,Rd,,R koncerner med ETR>TTR är signifikanta, det vill säga att koncerner med ETR<TTR redovisar fler upplysningspunkter än koncerner med en ETR>TTR. En förutsättning i den följande ana‐
lysen är att det är mer fördelaktigt för en koncern att ha en ETR<TTR jämfört med ETR>TTR.
Detta baseras på ägarteorin där Falkman (1999) beskriver att kostnader som exempelvis skatt utgör en minskning av ägarkapitalet.
,est StatistiAsa
B/+)%$#
F&++J]Q-%+$b.= RYW\666
]-NM*k*+.] TWW\666
l J5\7T[
:(b,2S.<-'S.d5J%&-N$1e b00R
,abell U.R.P.N IannZaFitne@ test för F@potes P
Att koncernerna redovisar olika kan förklaras av agentteorin och företagsledningens sprid‐
ning av information. Jensen och Meckling (1976) menar att agenten (företagsledningen) är nyttomaximerare, varför det finns anledning att tro att agenten kan ha incitament att för‐
medla information som kan öka nyttan för koncernen. En annan anledning till att agenten
Ranks
5[.
kan ha incitament att hålla på information som kan påverka den egna nyttan är Kothari, Sue och Whsockis (2009) resonemang. De menar att företagsledningen kan ha personliga incita‐
ment att avvakta med information som är mindre fördelaktig att presentera. Detta kan utgö‐
ra en förklaringsgrund till varför koncerner med ETR<TTR redovisar mer än koncernerna med ETR>TTR.
Resultatet av hypotes 2 kan även sägas gå i linje med vad Kothari, Sue och Whsockis (2009) undersökning om företagsledningens spridning av information visade. Enligt undersökningen har företagsledningen tendenser att snabbare sprida positiv information än negativ informa‐
tion. Även Graham, Harvey och Rajgopals undersökning visar att chefer fördröjer presenta‐
tion av negativa nyheter. Sammanfattningsvis tyder dessa undersökningar på att företags‐
ledningen håller på information som är negativ. Detta kan göra att koncerner med ETR>TTR redovisar mindre eftersom de vill undvika att redovisa mycket om information som inte är fördelaktig ur ägarsynpunkt. Koncernerna kan avvakta att lämna frivilliga upplysningar om den effektiva skatten i förhoppning om att skattesatsen skall bli lägre och således mer tillta‐
lande för investerare.
57.
X SlEtdiskEssion
I detta avslutande kapitel presenteras de slutsatser författarna har dragit utifrån analysen.
Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning i ämnet.
8"$ För7attarna3@3+Kt3at3er@
Den inledande delen av syftet med denna studie var att identifiera hur Sveriges största kon‐
cerner redovisar sin effektiva skatt samt att urskilja vilka skillnader som finns mellan koncer‐
nernas redovisning. Resultatet av studien visade en liten spridning i hur många undersök‐
ningspunkter de olika koncernerna uppfyllde. Med andra ord kan författarna dra slutsatsen att redovisningen av effektiv skatt är likvärdig bland Sveriges största koncerner. Detta bör till stor del bero på att koncernerna tolkar IASB:s regelverk och föreställningsram på ett liknan‐
de sätt och tillämpar denna tolkning i respektive redovisning. Att samtliga koncerner redovi‐
sar frivilliga upplysningar om effektiv skatt, utöver vad som krävs enligt upplysningskraven i IAS 12 punkt 81 c, tror författarna beror på att koncernerna kan anse att denna information är relevant för användarna av redovisningen i allmänhet och ägare och investerare i synner‐
het. Utifrån analysen konstaterar författarna att relevans och avvägning mellan nytta och kostnad är de kvalitativa egenskaper som är mest tongivande vid valet av vilken information som redovisas om effektiv skatt. Även om de övriga kvalitativa egenskaperna har betydelse för vilken information som redovisas om effektiv skatt anser författarna att dessa inte har lika stort inflytande som relevans och avvägning mellan nytta och kostnad.
Den andra delen av syftet var att undersöka om det finns några samband mellan koncerner‐
nas effektiva skatt och antalet uppfyllda undersökningspunkter för att kunna ge en förklaring till varför koncernerna redovisar som de gör. För att möjliggöra detta har författarna gjort statistiska test av de två hypoteser som formulerats. Testet av hypotes 1 visade att H0 inte kunde förkastas och författarna konstaterar därmed att koncernerna med hög TC/SE inte uppfyller fler undersökningspunkter än koncernerna med låg TC/SE. Författarna drar därför slutsatsen att information om effektiv skatt inte är mer relevant bara för att skatten påver‐
kar koncernens egna förmögenhet i större utsträckning. Testet av hypotes 2 visade att H0 kunde förkastas och författarna kan därmed dra slutsatsen att koncernerna med ETR<TTR uppfyller fler undersökningspunkter än koncernerna med ETR>TTR. Författarna menar att företagsledningens personliga och yrkesmässiga incitament kan vara en förklaring till att de väljer att redovisa fler undersökningspunkter. Författarna anser dock att endast agentteorin
T6.
och teorierna om företagsledningens spridning av information inte utgör en fullständig för‐
klaringsgrund till varför det finns skillnader mellan de två grupperna av koncerner. Då testet har många ties och därför riskerar att bli mindre tillförlitligt kan inte författarna utesluta att den slumpmässiga faktorn kan ha haft en större betydelse än vad testet visar.
Inledningsvis konstaterades att det fanns brist på undersökningar om redovisning av effektiv skatt bland svenska koncerner. Denna studie är ett tillskott till hur redovisningen av effektiv skatt sker i praktiken och kan därmed ge stöd åt kommande studier i ämnet.
8"2 För3+ag@t)++@0)Eare@7or3kn)ng@
I och med det angreppssätt som valts för denna studie har författarna inte haft möjlighet att få en djupare förståelse utifrån koncernernas perspektiv om varför de lämnar vissa upplys‐
ningar om effektiv skatt. För en studie av denna karaktär är en kvalitativ metod lämplig. Ge‐
nom den kvalitativa metoden kan studien smalnas av och förslagsvis fokusera på endast någ‐
ra av koncernerna som finns med i urvalet. Författarna anser även att det skulle vara intres‐
sant att undersöka vilka punkter som är mest relevanta att redovisa ur ägar‐ och intressent‐
synpunkt. För detta kan intervjuer med ägare och investerare vara en bra ingångspunkt.
TR.
Referenser
%itteratEr
Artsberg, K., (2005). Redovisningsteori: ‐policy och ‐praxis. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Bryman, A., Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl. Malmö: Liber
ekonomi
Falkman, P., (2004). Redovisning och skatt. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Marton, J., Falkman, P., Lumsden, M., Pettersson, A. K., Rimmel, G., IFRS ‐ i teori och praktik.
1. uppl. (2008). Stockholm: Bonnier utbildning
Internationell redovisningsstandard i Sverige: IFRS/IAS 2008. [5., uppdaterade uppl.] (2008).
Stockholm: FAR SRS förlag
Rabe, G., (2008). Skattelagstiftning: lagar och andra författningar som de lyder den ... 08:2, 1 juli 2008. Stockholm: Norstedts juridik
Smith, D., (2006). Redovisningens språk. 3., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Artiklar
Cox, T., 2008. ”Stakeholder communication”, International Tax Review, Dec, p. 33‐36.
Falkman, P., 1999. ”Redovisning av koncernbidrag ur olika perspektiv”, Balans, nr. 2.
Falkman, P., 2000. ”Redovisningens teoretiska dilemma”, Balans, nr. 6‐7.
Falkman, P., 2004. ”Redovisningens teoretiska kaos”, Balans, nr. 2.
Falkman, P., Marton, J., 2007. ”Koncernredovisning för vem och av vad?”, Balans, nr. 2.
Falkman, P., 2008. ”Internationellt: Externredovisning ur ett teoretiskt perspektiv”, Balans, nr. 6‐7.
Graham, J., Harvey, C., Rajgopal S., 2005. ”The Economic implications of corporate financial reporting”, Journal of Accounting & Economics, Vol. 40, 3‐73.
Healy, P.M., Palepu, K.G. 2001 ”Information asymmetry, corporate disclosure, and the capi‐
tal markets: A rewiev of the empirical disclosure literature”. Journal of Accounting and Economics, 31, p 405‐440.
Jensen, M., C., & Meckling W., H., 1976. ”Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure”, Journal of Financial Economics 3, p. 305‐360.
T5.
Kothari, S. P., Sue, S., Whsocki, P. D., 2009. ”Do managers withhold bad news?”, Journal of Accounting and Research, Vol. 47, Nr. 1, s. 241‐276.
Nagar, V., 1999. ”The Role of Manager’s Human Capital in Discretionary Disclosure”, Journal of Accounting Research, vol 37, Supplement 1999, p. 167‐181.
Nilsson, J., 1999. ”Redovisning av inkomstskatter – vägledning i redovisningsfrågor”, KPMG Nordeman, I., 2001. ”Fullständig skatteredovisning – varför är det så krångligt”, Balans, nr
11.
ABB www.abb.com
Alfa Laval www.alfalaval.com
Assa Abloy www.assaabloy.com
Astra Zeneca www.astrazeneca.se
Atlas Copco www.atlascopco.com
Autoliv www.autoliv.com
Axfood www.axfood.se
Boliden www.boliden.se
Castellum www.castellum.se
Electrolux www.electrolux.com
Elekta www.elekta.com
Ericsson www.ericsson.com
Fabege www.fabege.se
Getinge www.getingegroup.com
Handelsbanken www.handelsbanken.se
H&M www.hm.com
Hexagon www.hexagon.se
Holmen www.holmen.com
Hufvudstaden www.hufvudstaden.se
Husqvarna www.husqvarna.com
Industrivärden www.industrivärden.se
Investor www.investorab.com
JM www.jm.se
Kinnevik www.kinnevik.se
Latour www.latour.se
Lindab Intern. www.lindabgroup.com
Lundbergföretagen www.lundbergföretagen.se
Lundin Petroleum www.lundin‐petroleum.com
Meda www.meda.se
Melker Schörling www.melkerschörlingab.se
MTG www.mtg.se
NCC www.ncc.se
Nordea www.nordea.com
Oriflame www.investors.oriflame.com
PA Resources www.paresources.se
Ratos www.ratos.se
SAAB www.saabgroup.com
Sandvik www.sandvik.se
SCA www.sca.com
Scania www.scania.com
SEB www.seb.se
Seco Tools www.secotools.com
Securitas www.securitas.com
Skanska www.skanska.com
SKF www.skf.com
SSAB www.ssab.com
Stora Enso www.storaenso.com
Swedbank www.swedbank.se
Swedish Match www.swedishmatch.com
Tele2 www.tele2.com
Telia Sonera www.teliasonera.se
TietoEnator www.tieto.com
Trelleborg www.trelleborg.com
Volvo www.volvo.com