!""SA%A !'I)*RSI,*,
!"#$%&'($)*+*,-()&.-+(%-%/%-*+$+. .
0&+1-1&%/22(&%(
34.5667
R*-.)IS'I'/ A) *FF*1,I) S1A,,
89.03:94;4:4;3.<4=>;8.:3.0?9@8A98A9:.BC. .
<4?@0D?EF<GHA<89<.E:AI8.@:B J E;<4: .
.
.
!"#K&%%&#$L.. !#$1#-).8#-M(*+.. D&+1N$1&#$L.. :#+$.<O"PN*,.
. @Q&#N*%%$.D$1N/+1
Sammandrag
Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet .
Författare<.Fredrik Ericson och Charlotte Hedlund.
=andledare<.Arne Sjöblom.
,itel<. Redovisning av effektiv skatt – en kvantitativ studie av koncernerna på Stockholms‐
börsens Large Cap‐lista.
'@Akelord< Effektiv skatt, IAS 12, redovisning, upplysningar.
BakgrEnd oAF problem
Sedan de internationella redovisningsstandarderna infördes 2005 har redovisningen av in‐
komstskatt blivit mer transparent. Företagens omgivning ställer allt högre krav på att intres‐
senterna skall förses med upplysningar gällande vad som påverkar deras inkomstskatt. Tho‐
mas Andersson, partner på Deloitte och verksam på avdelningen Corporate and Internatio‐
nal Tax Services, märker i sitt arbete att klienterna har ett större intresse för effektiv skatt.
Betydelsen av att främst ägare och investerare skall få fullständig och användbar informa‐
tion om företagens effektiva skatt har gjort att författarna fått i uppdrag av Thomas Anders‐
son att undersöka hur Sveriges största koncerner redovisar sin effektiva skatt.
"roblemformElering.
Ur problembakgrunden har författarna formulerat följande forskningsfrågor för denna stu‐
die: Hur redovisar Sveriges största koncerner sin effektiva skatt? Finns det några samband mellan den effektiva skattens storlek och antalet uppfyllda undersökningspunkter?
S@fte
Syftet med denna studie är att identifiera hur Sveriges största koncerner redovisar sin effek‐
tiva skatt samt att urskilja vilka skillnader som finns mellan koncernernas redovisning. Ut‐
ifrån studiens resultat skall författarna undersöka om det finns några samband mellan kon‐
cernernas effektiva skatt och antalet uppfyllda undersökningspunkter för att kunna ge en förklaring till varför koncernerna redovisar som de gör.
Ietod
Ansatsen för studien är kvantitativ, designen är komparativ och angreppssättet författarna valt är en innehållsanalys. I urvalet finns alla koncerner på Stockholmsbörsens Large Cap‐
lista representerade, med undantag för fyra koncerner som inte uppfyllde urvalsvillkoren.
Med en av författarna utarbetad kodningsmanual som grund har koncernernas årsredovis‐
ningar granskats. Resultatet har sammanställts och analyserats utifrån den teoretiska refe‐
rensramen samt genom statistisk analys i form av Kruskal‐Wallis test samt Mann‐Whitneys test.
ResEltat oAF slEtsatser
Resultatet av studien visar att koncernerna på Large Cap‐listan redovisar på ett likartat sätt.
Dock identifieras signifikanta skillnader mellan olika grupper av koncerner. Författarna drar slutsatsen att koncernerna har gjort en liknande tolkning av IASB:s föreställningsram och regelverk samt att skillnaderna mellan grupperna kan förklaras av agentteorin och företags‐
ledningens benägenhet att sprida information.
I''*=K%%SFLR,*M1'I'/
N. I'%*-'I'/ ...N.
RSR. G:0IA=9>SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSR.
RS5. BA?GE8FG:0IA=9>SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5.
RST. BA?GE8F!?AF=E8A;9ISSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSST.
RSU. <V!48SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSST.
RSW. :3IAX9<9;9ISSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSST.
RSY. FCEIA=BBSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSU.
RSZ. =BB<:4<89<.!?A4<:44:.>;<B?<;4;?9SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSU.
P. ,*.R*,IS1 R*F*R*'SRAI...5.
5SR. 8!!804;3.<0:44SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSW.
5S5. =BBEV<9;9I<0A:3.!HA.8!!804;3.<0:44.;.;:<.R5 SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSY.
5ST. A8>?3;<9;9I89<.<V!48SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSY.
5SU. A8>?3;<9;9I89<.03:E;4:4;3:.8I89<0:B8ASSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSY.
2"#"$. %egr)*+)g,et """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""6.
2"#"2. /e+e0an3 """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""7.
2"#"5. 6)++7ör+)t+)g,et"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""7.
2"#"#. 9:;7ör<ar,et """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""8.
2"#">. ?00:gn)ng@;e++an@nAtta@oc,@ko3tnaE """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""8.
5SW. =BBEV<9;9I:ASSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS[.
5SY. XI:A48?A;SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS7.
5SZ. :I89448?A;9SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSR6.
2"7"$. Företag3+eEn)ngen3@3*r)En)ng@a0@)n7or;at)on""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $0.
R. I*,.- ... NP.
TSR. :9<:4<SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSR5.
TS5. =9>8A<H09;9I89<.>8<;I9.?@D.:9IA8BB<<X44SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSR5.
5"2"$. H*erat)ona+)3er)ng"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $5.
TST. 3:E.:3.48?A84;<0.A8!8A89<A:FSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSRU.
TSU. =A3:ESSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSRU.
5"#"$. Ioncerner@3o;@0a+t3@<ort@7rJn@Kr0a+et""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $#.
TSW. ;9<:FE;9I.?@D.G8:AG849;9I.:3.>:4:SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSRW.
TSY. =BB<:4<89<.3:E;>;484\.A8BE;08AG:AD84.?@D.A8E;:G;E;484SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSRW.
4. S,A,IS,IS1A A'A%TS)*R1,T/... NU.
USR. 0A=<0:EJ]:EE;<.48<4SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSRZ.
US5. F:99J]D;498V<.48<4SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSRZ.
UST. <;I9;!;0:9<9;3C.<:F4.4VB.;J.?@D.4VB.;;J!8ESSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSR[.
5. 1.-'I'/SIA'!A% ... NV.
WSR. 0?>9;9I<F:9=:ESSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSR7.
>"$"$. Förk+ar)ng@a0@KnEer3ökn)ng3*Knkterna """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 20.
WS5. 0?>9;9I.!HA.DVB?48<8A9:SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5R.
W. R*S!%,A,*, A) !'-*RSL1'I'/*' ... PP.
YSR. D=A.FV@084.;9!?AF:4;?9.<?F.A8>?3;<:>8<SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS55.
YS5. 3;E089.;9!?AF:4;?9.<?F.A8>?3;<:>8<SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS55.
U. A'A%TS... P4.
ZSR. :9:EV<.:3.D=A.FV@084.;9!?AF:4;?9.<?F.A8>?3;<:>8<SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5U.
ZS5. :9:EV<.:3.3;E089.;9!?AF:4;?9.<?F.A8>?3;<:>8<SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5W.
ZST. <4:4;<4;<0.:9:EV<SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5Y.
7"5"$. LA*ote3@$M@Ioncernerna@;eE@,ög@6NOPQ@K**7A++er@7+er@KnEer3ökn)ng3*Knkter@:n@
koncernerna@;eE@+Jg@6NOPQ"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 26.
7"5"2. LA*ote3@2M@Ioncernerna@;eE@Q6/R66/@K**7A++er@7+er@KnEer3ökn)ng3*Knkter@:n@
koncernerna@;eE@Q6/S66/""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 27.
X. S%!,-IS1!SSI.' ... PV.
[SR. !HA!:44:A9:<.<E=4<:4<8ASSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS57.
[S5. !HA<E:I.4;EE.3;>:A8.!?A<09;9ISSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSST6.
R*F*R*'S*R... RN.
BI%A/A N – !""%TS'I'/S1RA) .I *FF*1,I) S1A,, I IAS NP.
BI%A/A P – R*S!%,A,*, A) !'-*RSL1'I'/*'.
FigErZ oAF tabellförteAkning
.!;I=A.YSRSR.=BB!VEE>:.=9>8A<H09;9I<B=9048ASSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS55.
!;I=A.YS5SR.=4!:EE.B8A.=9>8A<H09;9I<B=904SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5T.
. .
4:G8EE.WSRSR.0?>9;9I<F:9=:ESSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSR7.
4:G8EE.WS5SR.0?>9;9I.!HA.0A=<0:EJ]:EE;<.48<4.?@D.F:99J]D;498V<.48<4SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5R.
4:G8EE.ZSTSRSR.0A=<0:EJ]:EE;<.48<4.!HA.DVB?48<.R SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5Z.
4:G8EE.ZSTS5SR.F:99J]D;498V<.48<4.!HA.DVB?48<.5SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS5Z.
.
-efinitioner oAF förkortningar
Effektiv skattesats Skattekostnaden eller skatteintäkten dividerat med resultatet efter finansiella poster.
Teoretisk skattesats Bolagsskatten eller en sammanvägd skattesats för de olika verksam‐
hetsländernas bolagsskatt.
Bolagsskatt Lagstadgad skattesats som för 2008 var 28 procent i Sverige.
BFN Bokföringsnämnden
ETR Effective tax rate
IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IFRS International Financial Reporting Standards
RR Redovisningsrådet
SE Shareholders’ equity
SEK Svenska kronor
TC Tax cost
TTR Theoretical tax rate
USD Amerikanska dollar
R.
N Inledning
Detta inledande kapitel introducerar bakgrunden till ämnet samt den problembakgrund som studien tar avstamp i. Problembakgrunden mynnar ut i problemformuleringen och syftet med denna studie. Vidare definieras målgruppen för uppsatsen och kapitlet avslutas med en kort beskrivning av uppsatsens fortsatta disposition.
$"$ %akgrKnE@
Under senare år har redovisningsinformation fått ett ökat värde på kapitalmarknader (Healy
& Palepu, 2001, s. 406 f). Försök till ökad, mer tillförlitlig och jämförbar information från fö‐
retags redovisning har gjorts genom införandet av internationella redovisningsstandarder. I Europa har detta inneburit att från och med 2005 skall alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med de standarder som utfärdats av IASB (Smith, 2006, s.
71). IAS 12 är den standard som reglerar redovisningen av inkomstskatter. Med de nya reg‐
lerna vill lagstiftaren uppnå en ökad transparens i redovisningen. Detta för att användare skall få den redovisningsinformation de behöver för att kunna fatta beslut angående deras engagemang i företaget (Cox, 2008, s. 33 ff).
IAS 12 som behandlar redovisning av inkomstskatter innehåller ett antal upplysningskrav som företagen är skyldiga att redovisa i de noter som behandlar redovisningen av inkomst‐
skatt. Dessa upplysningskrav har sin utgångspunkt i den föreställningsram som framtagits för utformningen av finansiella rapporter i enlighet med IASB. Där ingår en rad olika kvalitativa egenskaper som redovisningen skall uppfylla för att utgöra fullständig redovisningsinforma‐
tion för sina användare (FAR/SRS, 2008, s. 12 ff).
Innan IASB:s standarder infördes år 2005 gällde endast RR9 och BFN 2001:1 som rekom‐
mendationer för hur inkomstskatter skall redovisas i svenska noterade och onoterade bolag.
Rolf Rundfelt som under åren 1987‐2000 gav ut böckerna ”Tendenser i börsbolagens årsre‐
dovisningar” tillsammans med Stockholms Fondbörs och Bokföringsnämnden har under des‐
sa år granskat ett antal storföretags redovisningar. Rundfelt (2004, s. 10 f) har observerat ofullständiga noter och att vissa företag inte uppfyller de upplysningskrav som återfinns i gällande rekommendationer. Även Nordeman (2001, s. 43) har i tidskriften Balans belyst problematiken kring fullständig redovisning av företagens skatter. Nordeman poängterar att informationsinsamlingen hos företagen får en ökad betydelse för att kunna uppfylla de upp‐
lysningskrav som återfinns i gällande standarder.
5.
Tolknings‐ och tillämpningsproblematiken av regelverk och rekommendationer är inget som försvunnit i och med övergången till IASB:s standarder. Mot bakgrund av att IASB:s normgiv‐
ning är principbaserad finns liten vägledning i hur standarderna skall tillämpas av företagen (Marton, Falkman med flera, 2008, s. 7). Enligt Falkman (Balans, 2004) har övergången till IASB:s standarder inte inneburit någon förenkling utan snarare gjort redovisningssituationen mer komplex. Cox konstaterar i sin artikel ”Stakeholder communication” att det under sena‐
re år har skett en förändring i hur redovisning av inkomstskatter har blivit mer transparent.
Cox menar att företagens omgivning ställer allt högre krav på att intressenter skall förses med upplysningar gällande vad som påverkar företagens inkomstskatt. (2008, s. 33 ff)
$"2 Pro<+e;<akgrKnE@
Thomas Andersson, partner på Deloitte och verksam på avdelningen Corporate & Interna‐
tional Tax Services, anser att företagens effektiva skatt har fått en ökad betydelse under de senaste åren. Han menar att de företag han träffar i sin dagliga verksamhet har börjat intres‐
sera sig allt mer för den effektiva skatten (Andersson).
Innan årsskiftet var bolagsskatten i Sverige 28 procent, men i praktiken var det få företag som de facto hade en skattekostnad som motsvarade denna skattesats. I en koncerns kom‐
plexa verksamhet är det flera faktorer som påverkar hur stor den så kallade effektiva skatte‐
satsen blir. Några av faktorerna som påverkar är ej avdragsgilla kostnader, ej skattepliktiga intäkter samt olika hög bolagsskatt i koncernens verksamhetsländer. Dessa, tillsammans med många andra faktorer, ger ett beskattningsbart resultat som i de flesta fall skiljer sig från resultatet efter finansiella poster. Den effektiva skattesatsen räknas ut genom att divi‐
dera den faktiska skattekostnaden eller skatteintäkten med resultatet efter finansiella pos‐
ter. (FAR/SRS, 2008 IAS 12, punkt 86; Nilsson, 1999, s. 23 ff)
Den effektiva skatten kan skilja sig markant mellan olika koncerner. Telecombolaget Tele2 har en effektiv skattesats på fem procent, medan vitvarujätten Electrolux har en effektiv skattesats på 44 procent (Tele2:s årsredovisning, s. 25; Electrolux årsredovisning, del 2 s. 42).
Skillnaderna i skattekostnad mellan koncernerna kan vara ansenliga miljoner kronor och be‐
lyser i Electrolux fall att skatten kan utgöra en betydande kostnadspost i koncernen. Koncer‐
nerna på Stockholmsbörsens Large Cap‐lista har en genomsnittlig skattekostnad på 2 miljar‐
der SEK. Med en skattesats på 28 procent innebär en sänkning av skattesatsen med en pro‐
T.
centenhet en kostnadsbesparing på drygt 70 miljoner SEK.1 Exemplet illustrerar betydelsen av att lägga resurser på hanteringen av koncernens skatter samt att lämna tydlig och tillräck‐
lig information om denna kostnadspost i koncernens finansiella rapporter.
Tendenserna till ett ökat intresse för redovisning av den effektiva skatten i kombination med bristen på undersökningar och skrivet material om denna företeelse har lett till att författar‐
na fått i uppdrag av Thomas Andersson att undersöka hur de största koncernerna i Sverige redovisar effektiv skatt.
$"5 Pro<+e;7or;K+er)ng@
Utifrån problembakgrunden ovan har författarna sammanställt följande problemformulering som tillsammans med syftet utgör grunden för studien:
Hur redovisar Sveriges största koncerner sin effektiva skatt?
Utifrån den huvudsakliga forskningsfrågan har ytterligare en fråga formulerats. Denna bifrå‐
ga skall författarna besvara utifrån resultatet av undersökningen.
Finns det några samband mellan den effektiva skattens storlek och antalet uppfyllda undersökningspunkter?
$"# PA7te@
Syftet med denna studie är att identifiera hur Sveriges största koncerner redovisar sin effek‐
tiva skatt samt att urskilja vilka skillnader som finns mellan koncernernas redovisning. Ut‐
ifrån studiens resultat skall författarna undersöka om det finns några samband mellan kon‐
cernernas effektiva skatt och antalet uppfyllda undersökningspunkter för att kunna ge en förklaring till varför koncernerna redovisar som de gör.
$"> ?0gr:n3n)ng@
Undersökningen är avgränsad mot börsnoterade koncerner då dessa skall upprätta sin kon‐
cernredovisning i enlighet med de standarder som utfärdats av IASB, där bland annat IAS 12 ingår (Smith, 2006, s. 71).
1 2 000 MSEK/28=71,4 MSEK. Siffrorna är hämtade från bilaga 2.
U.
$"6 MJ+grK**@
Den primära målgruppen för denna studie är lärare och studerande vid företagsekonomiska institutioner på universitet och högskolor i Sverige i allmänhet och vid Uppsala universitet i synnerhet. Den sekundära målgruppen för denna studie är författarnas uppdragsgivare Thomas Andersson och hans kollegor på avdelningen Corporate & International Tax Services på Deloitte. Författarna ser att studien även kan användas av andra revisionsbyråer som är intresserade av att ta del av hur tendenserna ser ut för redovisningen av effektiv skatt bland de största koncernerna i Sverige. Vidare kan det vara av intresse för svenska koncerner att ta del av denna studie för att se hur andra svenska koncerner redovisar sin effektiva skattesats.
$"7 V**3at3en3@7ort3atta@E)3*o3)t)on@
Kapitel 2 presenterar den teoretiska referensram som är utgångspunkt för analysen av un‐
dersökningens resultat.
Kapitel 3 beskriver den metod författarna valt att använda för studien.
Kapitel 4 är en redogörelse för de statistiska verktyg författarna använt för att analysera de hypoteser som utformats.
Kapitel 5 presenterar den kodningsmanual som utformats för undersökningen och som an‐
vänts vid insamlingen av sekundärdata.
Kapitel 6 presenterar det resultat som undersökningen gav.
Kapitel 7 är en analys med utgångspunkt i den teoretiska referensramen av resultatet av un‐
dersökningen samt de hypoteser som testats med hjälp av de statistiska analysverktygen.
Kapitel 8 innehåller de slutsatser författarna drar utifrån analysen av resultaten samt ger förslag till vidare forskning i ämnet.
W.
P ,eoretisk referensram
Den teoretiska referensramen inleds med att ge läsaren en förklaring av effektiv skatt samt en redogörelse för upplysningskraven för effektiv skatt som finns i IAS 12. Sedan följer den teori som utgör grunden för analysen av resultatet. Avsnitten 2.2‐2.6 har legat till grund för utarbetningen av samtliga undersökningspunkter i kodningsmanualen som återfinns i kapitel 5. Avsnitt 2.6 och 2.7 avslutas med de hypoteser som formulerats med utgångspunkt i re‐
spektive teori.
2"$ Q77ekt)0@3katt@
Den effektiva skatten utgörs av skattekostnaden eller skatteintäkten dividerat med det re‐
dovisade resultatet (FAR/SRS, 2008 IAS 12, punkt 86). Som nämnts i inledningen motsvarar sällan den effektiva skattesatsen bolagsskatten. En diskrepans uppstår då det beskattnings‐
bara resultatet inte alltid överensstämmer med det redovisade resultatet (Nilsson, 1999, s.
77). Följande exempel visar vilka poster i resultaträkningen som kan bidra till en skillnad mel‐
lan det beskattningsbara resultatet och det redovisade resultatet.
Resultat före skatt + 100,0
Ej avdragsgilla kostnader: Representation 1) + 7,0 Ej skattepliktiga intäkter: Koncernbidrag 2) ‐ 47,0
Beskattningsbart resultat + 60,0
Skattekostnad (0,28*60) 3) ‐ 16,8
Bolagsskatt: 28,0 procent
Effektiv skattesats: 16,8 procent 4)
Kommentarer:
1) Ett exempel på en ej avdragsgill kostnad är representation som inte har ett omedelbart samband med näringsverksamheten. Denna typ av representation får inte dras av från det beskattningsbara resultatet och skall därför återläggas. (Rabe, 2008, IL 16:2)
2) Ett exempel på ej skattepliktiga intäkter är utdelningar från helägda dotterbolag. Dessa är
skattefria och skall därför dras av från det beskattningsbara resultatet. (Rabe, 2008, IL 35:3) 3) Bolagsskatten multiplicerat med det beskattningsbara resultatet.
4) Skattekostnad dividerat med resultat före skatt (16,8/100).
Y.
2"2 V**+A3n)ng3kra0@7ör@e77ekt)0@3katt@)@W?P@$2@
Om det föreligger en skillnad mellan den aktuella skatten och den effektiva skatten skall kon‐
cernen lämna en redogörelse för vad som påverkat skattekostnaden. Denna redogörelse kan lämnas enligt antingen det ena eller båda av de två alternativ som finns i IAS 12 punkt 81 c.
Det första alternativet är en redogörelse i termer av belopp för hur skatten har påverkats, det vill säga hur skattekostnaden eller skatteintäkten skiljer sig från redovisat resultat multi‐
plicerat med den teoretiska skattesatsen. Det andra alternativet är en avstämning mellan den teoretiska skattesatsen och den effektiva skattesatsen. Upplysningskraven för effektiv skatt i IAS 12 återfinns i Bilaga 1.
2"5 /eEo0)3n)ngen3@3A7te@
Falkman (2004, s. 9) menar att ”det grundläggande syftet med redovisningen är att på eko‐
nomiskt korrekta grunder återge en rättvisande bild av verksamheten”. Informationen i re‐
dovisningen är riktad till olika intressenter och skall utgöra underlag för beslut gällande ex‐
empelvis investeringar, utlåning och beskattning.
2"# /eEo0)3n)ngen3@k0a+)tat)0a@egen3ka*er@
IASB:s föreställningsram för utformning av finansiella rapporter utgår inte ifrån traditionella värderingsprinciper utan tar istället avstamp i de kvalitativa egenskaper redovisningen skall uppfylla. Bakgrunden till detta är det moderna synsättet på redovisningen som i första hand ett informationsinstrument för dess användare. Föreställningsramen och de kvalitativa egenskaperna skall vara vägledande i situationer där det finns olika tolkningsmöjligheter av de regler som presenteras i standarderna (Artsberg, 2005, s. 165 ff). Falkman, Marton med flera (2008, s. 7) menar dock att den principbaserade normgivningen ger företagen liten väg‐
ledning när det gäller hur standarderna skall tillämpas.
P.4.N BegripligFet
Informationen i finansiella rapporter skall vara begriplig för användarna. Det förutsätts dock att användarna har rimliga kunskaper inom affärsverksamhet, ekonomi och redovisning och att dessa användare har ambitionen att ta del av redovisningsinformationen med rimlig nog‐
grannhet. Dock skall inte information som är relevant utelämnas på grund av att den kan vara för svår att förstå för vissa användare. (FAR/SRS, 2008, s. 14; Artsberg, 2005, s. 169)
Z.
P.4.P Relevans
Den information som presenteras i redovisningen måste vara relevant för företagets intres‐
senter. Informationen anses vara relevant om den underlättar bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser och kan användas som underlag för beslut. Kopplat till ägare och investerare innebär detta att dessa utifrån redovisningsinformationen skall kunna fatta beslut om att köpa, behålla eller sälja aktier i företaget. Informationen kan även användas för att göra bedömningar om företagets förmåga att lämna framtida utdelning. (FAR/SRS, 2008, s. 14; Artsberg, 2005, s. 169)
Begreppet relevans kan delas in i prognosrelevans och återföringsrelevans. Prognosrelevan‐
sen hänför sig å ena sidan till det faktum att redovisningsinformationen kan vara användbar för prognoser och skattningar. Återföringsrelevansen innebär å andra sidan att redovisnings‐
informationen skall kunna användas för uppföljning och bedömning av resultat av tidigare gjorda prognoser (Smith, 2006, s. 25 f). Användare av redovisningsinformation bör dock vara medvetna om att det kan finnas problem med att endast basera prognoser och skattningar på historiska data. Korrelationen mellan historiska och framtida händelser är inte alltid hög, vilket gör att användare bör iaktta försiktighet med vilka data som utgör prognosunderlag (Artsberg, 2005, s. 169 f).
P.4.R ,illförlitligFet
För att informationen skall vara användbar får den inte innehålla väsentliga felaktigheter eller vara vinklad. Begreppet korrekt bild har i detta sammanhang en viktig betydelse. Med detta menas att informationen som lämnas skall vara valid, eller med andra ord mäta det som avses mätas. Transaktioner och andra händelser skall återges på ett korrekt sätt, det vill säga på det sätt som användaren förväntar sig av företaget under rådande regler och re‐
kommendationer. (Artsberg, 2005, s. 170 ff)
I begreppet tillförlitlighet ryms informationens neutralitet och fullständighet som två tongi‐
vande kriterier. Redovisningsinformationen får inte genom att vara vinklad styra användar‐
nas beslutsfattande i en förutbestämd riktning. Falkman, Marton med flera (2008, s. 27 f) menar att det i praktiken kan vara svårt att uppnå neutralitet i redovisningen i de fall företa‐
get kan riskera att vinna eller förlora ekonomiskt kapital. Det får heller inte förekomma att den information som lämnas är ofullständig. Uppfylls inte dessa kriterier blir informationen vare sig relevant eller tillförlitlig för användarna (FAR/SRS, 2008, s. 15).
[.
P.4.4 \]mförbarFet
För att kunna identifiera trender i ett företags resultat och finansiella ställning måste använ‐
darna ges möjlighet att jämföra finansiella rapporter över tiden. Användare skall också kun‐
na göra en jämförelse mellan företag. För att ge användare av finansiella rapporter möjlighet att jämföra företag över tiden och i rummet skall liknande händelser redovisas på ett enhet‐
ligt sätt, både över en längre tid och i olika företag. Upprättarna av finansiella rapporter skall därför informera användarna om vilka redovisningsprinciper som tillämpats, om eventuella ändringar har skett samt om dessa ändringars effekter. (FAR/SRS, 2008, s. 16 f; Artsberg, 2005, s. 173)
Syftet med att införa internationella redovisningsstandarder har varit att minska de redovis‐
ningsmässiga skillnaderna mellan företagen genom att inte längre tillåta olika redovisnings‐
metoder. Dock är fortfarande inte all redovisningsinformation möjlig att jämföra mellan oli‐
ka företag, men genom att hitta likartade variabler kan jämförelser mellan företag göras i större utsträckning än tidigare. (FASB, 1980, s. 40)
P.4.5 Avv]gning mellan n@tta oAF kostnad
Den information som skall presenteras i enlighet med de kvalitativa egenskaperna som pre‐
senterats ovan måste ha en större nytta för användaren än vad det kostar företaget att ta fram informationen. Denna avvägning innebär en svårighet för företag då olika användare ofta är intresserade av olika typer av information och även av hur detaljerad denna informa‐
tion skall vara. Denna punkt i IASB:s föreställningsram blir främst aktuell vid bedömningen av vilka upplysningar som skall lämnas i enlighet med de upplysningskrav som återfinns i varje standard (Artsberg, 2005, s. 173 f; FAR/SRS, 2008, s. 17). Kostnaden för att ta fram informa‐
tion ökar till viss del med företagets storlek eftersom antalet transaktioner gör informations‐
insamlingen komplex (Watts & Zimmerman, 1978, s. 118).
2"> V**+A3n)ngar@
För att de finansiella rapporterna skall uppfylla syftet att ge användarna information om fö‐
retagets finansiella ställning och resultat måste de kompletteras med tilläggsinformation.
Företag åläggs därför att lämna vissa upplysningar som förklarar och beskriver vad som har påverkat redovisningsposterna. Upplysningskraven återfinns i slutet av respektive standard.
Företaget presenterar upplysningarna i noter som hänför sig till specifika poster i resultat‐
räkning, balansräkning och kassaflödesanalys. (FAR/SRS, 2008, s. 10 ff)
7.
Vissa företag väljer även att redovisa upplysningar som inte krävs enligt de gällande stan‐
darderna, vilka Healy och Palepu kallar frivilliga upplysningar. Författarna diskuterar olika motiv som kan ligga till grund för varför frivilliga upplysningar lämnas. Frivilliga upplysningar kan exempelvis lämnas för att attrahera investerare. Genom att ge investerare ytterligare information kan deras riskpremie sänkas och detta kan således minska företagets finansie‐
ringskostnader. Trovärdigheten i de frivilliga upplysningarna kan dock ifrågasättas. Företags‐
ledningen kan ha incitament att vinkla den tilläggsinformation som lämnas för att den skall gynna egna intressen. (Healy & Palepu, 2001, s. 420 f)
2"6 Xgarteor)@
De intressenter som i IASB:s föreställningsram anses vara de primära är nutida och framtida ägare. Med utgångspunkt i intressentteorin är ägarna definierade som en del av företagets intressenter. Ägarna och deras intressen i företaget belyses genom ägarteorin.
I ägarteorin anses företaget och ägaren utgöra en och samma enhet och utgångspunkten för företaget är enligt denna teori att tjäna ägarnas intressen (Falkman, 1999, s. 31). Tillgångar‐
na anses tillhöra ägarna och skulderna anses utgöra deras skyldigheter. Efter att övriga in‐
tressenter fått sin del av företagets vinst tillfaller nettoresultatet ägarna. Ägarna är därför den enda intressentgrupp som innehar en residualställning bland de intressentgrupper som finns i företagets omgivning. Enligt ägarteorin symboliserar det redovisade nettot verksam‐
hetens effektivitet när det gäller att förränta det kapital som ägarna investerat i verksamhe‐
ten (Falkman & Marton, 2007, s. 41). Intäkter utgör en ökning av ägarkapitalet och kostna‐
der en minskning av detsamma. Ur ägarnas betraktande består med andra ord de poster som ökar nettoresultatet av intäkter från exempelvis försäljning och de poster som minskar nettoresultatet av köpta varor och tjänster, löner (ej till ägaren), räntekostnader samt skatt (Falkman, 1999, s. 32).
Vid utformningen av IASB:s föreställningsram är det främst ägarteorin som präglar innehål‐
let. Anledningen till detta anses vara ägarteorins starka förankring inom externredovisning‐
en, trots att enhetsteorin2 länge varit en stark utmanare. (Falkman & Marton, 2007, s. 40)
2 Enhetsteorin behandlar företaget som en självständig enhet där företag och ägare är tydligt skilda från var‐
andra.
R6.
Utifrån ägarteorin har författarna formulerat följande hypotes:
Hypotes 1: Koncernerna med hög TC/SE uppfyller fler undersökningspunkter än koncernerna med låg TC/SE.
Koncerner där skatten har större ekonomisk betydelse bör vara intresserade av att redovisa mer eftersom denna typ av redovisningsinformation kan vara relevant för ägare och investe‐
rare.
2"7 ?gentteor)n@
Jensen och Meckling (1976, s. 308 f) definierar ett agentförhållande som ett kontrakt mellan en eller flera principaler och en agent. Agenten har fått auktoritet att fatta beslut å principa‐
lens vägnar. Om både principalen och agenten nyttomaximerar finns det skäl att tro att agenten inte alltid agerar på ett sätt som är mest fördelaktigt för principalen. Agentens in‐
tentioner är med andra ord att maximera den egna nyttan. Agentteorin kan appliceras på ett företag där ägarna är principaler och företagsledningen är agenter. Ägarna (principalen) kan reducera problematiken med företagsledningen (agenter) som agerar i egenintresse genom att på olika sätt övervaka företagsledningen och se till att de agerar på ett sätt som optime‐
rar ägarnas nytta. Dock uppstår kostnader vid övervakning och ägarna får därför göra en av‐
vägning om huruvida övervakningen är motiverad eller inte.
P.U.N Företagsledningens spridning av information
Kothari, Sue och Whsocki (2009, s. 241) har undersökt om ledningen i företag har en tendens att fördröja avslöjandet av negativ information jämfört med positiv information. Undersök‐
ningen visade att det fanns indikationer på att positiv information sprids snabbt av ledningen och att ledningen håller på negativ information så långt detta är möjligt.
Nagar (1999, s. 167 ff) menar att det finns incitament för chefer att avvakta med att avslöja negativ information. Han menar att det ur karriärsynpunkt kan vara fördelaktigt för chefer att avvakta med den negativa informationen för att sedan dölja den i publicering av annan information från företaget. Andra undersökningar visar att högre chefer fördröjer utgivning‐
en av negativ information i hopp om att företaget skall ändra det ogynnsamma beteendet och i och med detta eliminera den negativa informationen (Graham, Harvey, Rajgopal, 2005, s. 65 ff).
RR.
En annan anledning till att chefer är avvaktande med negativ information är att de står inför en asymmetrisk belöning då de presenterar positiv information jämfört med negativ infor‐
mation. Vid presentation av negativ information kan konsekvensen för chefen i värsta fall bli uppsägning och därmed innebära minskad individuell välfärd ur ekonomisk synpunkt. Vid presentation av positiv information kan konsekvenserna bli befordran med löneförhöjning som genererar ökad individuell välfärd. Cheferna kan även ha bonusplaner som baseras på aktiekursen som till stor del påverkas av information från företaget. Då företag upplever sämre tider blir cheferna än mer angelägna om sin karriär, varför incitamenten till att maxi‐
mera den egna nyttan kan öka. (Kothari, Sue och Whsocki, 2009, s. 247)
Utifrån agentteorin och företagsledningens spridning av information har författarna formu‐
lerat följande hypotes:
Hypotes 2: Koncernerna med ETR<TTR uppfyller fler undersökningspunkter än koncernerna med ETR>TTR.
Koncerner med ETR<TTR bör vara intresserade av att redovisa detta i större utsträckning än koncerner med ETR>TTR. Detta eftersom det bör ligga i koncernledningens intresse att läm‐
na ut information om det koncernen är bra på. Författarna utgår ifrån att det är mer fördel‐
aktigt för en koncern att ha en ETR<TTR jämfört med ETR>TTR.3
3 Detta baseras på ägarteorin där Falkman (1999) beskriver att kostnader som exempelvis skatt utgör en minsk‐
ning av ägarkapitalet.
R5.
R Ietod
I följande kapitel presenteras ansatsen, designen samt det angreppssätt författarna har valt för studien. Vidare diskuteras valet av teoretisk referensram, hur urvalet för undersökningen har gjorts samt hur insamling och bearbetning av data har genomförts. Kapitlet avslutas med reflektioner över uppsatsens validitet, replikerbarhet och reliabilitet.
5"$ ?n3at3@
Vid valet av ansats har författarna utgått från problemformuleringen och syftet med studien.
Författarna har haft avsikten att undersöka hur Sveriges största koncerner redovisar sin ef‐
fektiva skatt för att kunna identifiera vilka skillnader som finns mellan koncernernas redovis‐
ning. Utifrån studiens resultat skall författarna sedermera ge en möjlig förklaring till varför koncernerna redovisar som de gör. För att genomföra denna undersökning ansåg författarna en kvantitativ ansats vara mest lämplig.
Den kvantitativa ansatsen kännetecknas av insamling av stora mängder data för att sedan kunna analysera och dra slutsatser utifrån de data som samlats in (Bryman & Bell, 2005, s. 85 ff). Valet av ansats möjliggjorde att författarna kunde genomföra undersökningen av de kon‐
cerner som rymdes i urvalet. Fördelen med ansatsen är att denna bör ha reducerat risken för subjektiva bedömningar då författarna endast insamlade sekundärdata.
Författarna har eftersträvat att minimera risken för subjektiva bedömningar genom att i kodningsmanualen formulera undersökningspunkterna på ett sätt som gör utrymmet för egna tolkningar och bedömningar begränsade. Frågorna är inte öppna och besvaras endast med ja eller nej. Valet av ansats har inte möjliggjort för författarna att få koncernernas för‐
klaring till varför de redovisar som de gör. Detta hade varit möjligt om ansatsen istället varit kvalitativ.
5"2 VnEer3ökn)ngen3@Ee3)gn@oc,@angre**33:tt@
Med utgångspunkt i den kvantitativa ansatsen har författarna valt en komparativ design.
Utifrån detta har författarna valt att ha innehållsanalysen som angreppssätt. Innehållsanaly‐
sen är ett verktyg för att kunna undersöka vissa utvalda kategorier av data på ett objektivt och systematiskt sätt. Typiskt för en innehållsanalys är att innehållet kodas (Bryman & Bell, 2005, s. 213 ff). För detta har författarna utarbetat en kodningsmanual. Denna ligger till grund för hur författarna har genomfört undersökningen och kommer även att vara till nytta
RT.
för läsaren då denna tydligt förklarar vad som har undersökts i varje koncern. Detta möjlig‐
gör att undersökningen kan replikeras av andra och bidrar till att denna studie är tillförlitlig ur metodsynpunkt.
En potentiell svaghet med innehållsanalysen är att dess kvalitet till stor del är beroende av de dokument den bygger på. Innehållsanalysen i denna studie har baserats på den informa‐
tion som inhämtas från koncernernas årsredovisningar. För att innehållsanalysen skall bli tillförlitlig krävs att de årsredovisningar som har studerats uppfyller autenticitet, trovärdig‐
het samt representativitet (Bryman & Bell, 2005, s. 227 ff). Kriteriet om autenticitet, som innebär att årsredovisningen är vad den utger sig för att vara, anser författarna vara uppfyllt.
Årsredovisningarnas trovärdighet uppfylls genom att all information är hämtad från koncer‐
nernas webbplatser. Författarna förutsätter därmed att årsredovisningarna är i original. Vad gäller det sista kriteriet som berör årsredovisningarnas representativitet finns ett problem i att årsredovisningarna upprättas av anställda inom koncernen. Årsredovisningarna är med andra ord inte fria från egna tolkningar och författarna är därmed medvetna om att dessa dokument inte utgör helt objektiva beskrivningar av koncernerna. Dock har årsredovisning‐
arna godkänts av en auktoriserad revisor, vilket säkerställer kvalitet i redovisningsinforma‐
tionen.
R.P.N .perationalisering
För att göra studien mätbar har syftet och den huvudsakliga frågeställningen konkretiserats i ett antal undersökningspunkter som har granskats i varje årsredovisning. Dessa återfinns under kapitel 5.1 i den kodningsmanual författarna har utformat. Genom insamlingen av information kring dessa punkter har författarna möjliggjort dels identifieringen av hur kon‐
cernerna redovisar sin effektiva skatt och dels kartläggningen av vilka skillnader som finns i koncernernas redovisning av effektiv skatt. Den del av studiens syfte som avser vad eventu‐
ella skillnader mellan koncernernas redovisning kan bero på har författarna uppfyllt med hjälp av bifrågan i problemformuleringen ‐ finns det några samband mellan den effektiva skattens storlek och antalet uppfyllda undersökningspunkter. Författarna har formulerat två hypoteser där respektive hypotes har analyserats med hjälp av ett statistiskt test. Hypote‐
serna återfinns under avsnitt 2.6‐2.7.
RU.
5"5 Ya+@a0@teoret)3k@re7eren3ra;@
Författarna har valt att studera teorier om redovisningens syfte, dess kvalitativa egenskaper samt de upplysningar som skall lämnas i finansiella rapporter. Detta eftersom författarna tror att dessa kan bidra till att förklara hur koncerner redovisar. Ägarteorin belyser det in‐
tresse ägarna har i företaget och kan bidra till att förklara hur, men även varför koncernerna redovisar som de gör. Slutligen har författarna valt att inkludera agentteorin i den teoretiska referensramen då denna kan förklara varför det finns eventuella skillnader mellan koncer‐
nernas redovisning av effektiv skatt.
5"# Vr0a+@
Författarna har valt att begränsa sig till koncerner då det finns fler aspekter som påverkar den effektiva skattesatsen i koncerner, exempelvis skattesatser i andra verksamhetsländer och koncernbidrag. Koncernerna bör även ha en större mängd användare av den redovis‐
ningsinformation de tillhandahåller än mindre företag, varför det är intressant att undersöka vad dessa de facto redovisar. Begränsningen sträckte sig sedan till Stockholmsbörsen och vidare till de koncerner som finns på Large Cap‐listan. Large Cap listar de nordiska bolag som har en omsättning som överstiger en miljard Euro (Nationalencyklopedien, 2009‐05‐16). Att begränsa undersökningen till Stockholmsbörsen och börsnoterade bolag säkerställde till‐
gången av de sekundärdata i form av information från årsredovisningar som var nödvändig för undersökningen. Den totala populationen är de koncerner som finns på Large Cap‐listan.
Urvalsstorleken är satt till samtliga koncerner på Large Cap‐listan, med undantag för koncer‐
nerna som inte uppfyller urvalskriterierna (se Bilaga 2). Studien har baserats på koncerner‐
nas årsredovisningar från 2008.
R.4.N 1onAerner som valts bort från Ervalet
Lundin Mining Corporation och West Siberian Resources hade vid undersökningstillfället4 inte sin årsredovisning för 2008 tillgänglig på respektive koncerns webbplats. Dessa koncer‐
ner har uteslutits från undersökningen eftersom de inte uppfyller urvalskriteriet rörande tillgänglig årsredovisning för rätt verksamhetsår. Industrivärden och Melker Schörling redo‐
visar ingen inkomstskatt för 2008, varför författarna valt att utesluta även dessa två koncer‐
ner från undersökningen (Melker Schörlings årsredovisning 2009, s. 32; Industrivärdens års‐
redovisning 2009, s. 37). Anledningen till att Industrivärden och Melker Schörling inte redo‐
visar någon inkomstskatt för 2008 förklaras av de särskilda skatteregler som gäller för in‐
4 Årsredovisningarna hämtades från koncernernas webbplatser 2009‐03‐22.
RW.
vestmentbolag. Reglerna ger möjlighet till låg beskattning under förutsättning att lämnad utdelning motsvarar ett skattepliktigt överskott (Rabe, 2008, IL, 39:14). Under 2008 redovi‐
sade Industrivärden ett negativt resultat före skatt, vilket i kombination med de särskilda skattereglerna gjorde att koncernen inte betalade någon inkomstskatt. Melker Schörlings skatt i resultaträkningen är endast hänförlig till en uppskjuten skatteskuld och koncernen betalar således ingen bolagsskatt för verksamhetsåret 2008. Eftersom Industrivärden och Melker Schörling inte betalar någon inkomstskatt och således inte kan redovisa någon av de undersökningspunkter som finns i kodningsmanualen skulle det totala resultatet av under‐
sökningen snedvridas. Författarna har därför valt att utesluta koncernerna från urvalet. I ur‐
valet finns dock andra investmentbolag som lyder under samma särskilda skatteregler som Industrivärden och Melker Schörling. Dessa har dock redovisat inkomstskatt för verksam‐
hetsåret 2008, varför dessa koncerner finns med i urvalet.
5"> Wn3a;+)ng@oc,@<ear<etn)ng@a0@Eata@
Författarna har granskat sekundärdata i form av redovisningsinformation från de utvalda koncernernas årsredovisningar. Årsredovisningarna har uteslutande varit i webbaserad form, vilket har underlättat arbetet genom tillgång till sökfunktionen i Adobe Reader. Informatio‐
nen har till största delen återfunnits i noten om skatter till resultaträkningen, men även i redovisade nyckeltal samt i verksamhetsberättelsen. Sökfunktionen har använts för att sä‐
kerställa att författarna inte gått miste om information gällande någon av undersöknings‐
punkterna. Varje årsredovisning har därför genomgått en noggrann granskning där förfat‐
tarna främst har kontrollerat de sidor där ordet skatt omnämns. Författarna har gjort varsin oberoende undersökning för att undvika felaktigheter i datainsamlingen som beror på sub‐
jektiva bedömningar och försumlighet. Resultaten av dessa två undersökningar har jämförts och sammanställts i Excel och sedan genomgått analys i statistikprogrammet SPSS.
5"6 V**3at3en3@0a+)E)tetZ@re*+)ker<ar,et@oc,@re+)a<)+)tet@
Bryman och Bell (2005, s. 48) presenterar validitet, replikation och reliabilitet som de tre vik‐
tigaste kriterierna för bedömning av kvalitet i företagsekonomisk forskning. Validiteten i un‐
dersökningen kan delas upp i teoretisk, intern och extern validitet. Teoretisk validitet karak‐
täriseras av att det som mäts även är det som avses mätas. Genom kodningsmanualen har författarna omvandlat undersökningens syfte och problemformulering i ett antal undersök‐
ningspunkter som de anser bäst avspeglar det som skall mätas. Intern validitet behandlar kausaliteten i undersökningen, det vill säga huruvida författarna kan säkerställa att det är
RY.
variabel x som orsakar variationen i variabel y. De statistiska tester författarna använder sig av för att analysera resultatet förklarar inte huruvida det finns orsak‐verkan‐samband mellan variablerna. Enligt Bryman & Bell (2005, s. 49) är en hög intern validitet generellt svår att uppnå i denna typ av undersökning. Författarna är därför medvetna om problematiken i att valet av undersökningsform inte kan säkerställa en hög intern validitet. Undersökningens externa validitet återfinns i om resultaten går att generalisera utanför det urval som gjorts.
Då undersökningen täcker drygt 90 procent av populationen bör generalisering utanför un‐
dersökningskontexten vara möjlig. Författarna tror därmed att resultatet kan vara applicer‐
bart på de fyra koncerner som inte innefattas i undersökningen.
Kriteriet om replikation behandlar hur undersökningen kan upprepas av andra (Bryman &
Bell, 2005, s. 48). För att möjliggöra replikerbarhet har författarna eftersträvat att tydligt redogöra för sitt tillvägagångssätt. Detta görs dels i metodkapitlet och dels i det kapitel som behandlar den kodningsmanual som ligger till grund för undersökningen. Valet av en kvanti‐
tativ ansats med innehållsanalysen som angreppssätt är medvetet från författarnas sida för att reducera risken för subjektiva bedömningar vid insamling och analys av data. Kodnings‐
manualen är författarnas främsta verktyg för att undvika subjektivitet i undersökningen.
Denna har utformats på ett tydligt och strukturerat sätt för att underlätta för läsaren att för‐
stå hur författarna gått tillväga vid datainsamlingen samt för att möjliggöra replikation av studien.
Reliabilitet innebär att studien skall kunna upprepas av andra och ge samma resultat. Med andra ord behandlar detta kriterium hur tillförlitig undersökningen är. Tillförlitligheten är beroende av det underlag som undersökningen baseras på (Bryman & Bell, 2005, s. 48). Ris‐
ken för att undersökningen påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga faktorer är liten då in‐
formationen hämtas från tryckt material. En upprepad undersökning kan därmed baseras på samma data som denna.
Sammanfattningsvis samverkar dessa tre kriterier för att studien skall uppnå kvalitet ur före‐
tagsekonomisk forskningssynpunkt. Kodningsmanualen har en nyckelroll i uppsatsen och skall säkerställa dels validiteten och dels replikerbarheten för att i sin tur möjliggöra reliabili‐
tet i undersökningen.
