Rätt antal lästa ord

Fyra av sex elever i interventionsgruppen (bilaga 5, figur 10) förbättrade sitt resultat och läste 1– 19 fler ord korrekt vid posttestet. Elev 6 läste lika många ord rätt och elev 4 läste ett ord mindre rätt. Noterbart är att elev 1–3, som hade ett märkbart sämre resultat även vid det här pretestet förbättrade sina resultat allra mest. Gruppens medelvärde ökade med fem rätt lästa ord och spridningen inom gruppen minskade markant. Även fyra av sex elever i kontrollgruppen (bilaga 5, figur 11) förbättrade sitt resultat och läste 1–5 fler ord korrekt vid posttestet. Två elever läste 2–3 färre ord rätt. Gruppens medelvärde ökade med ett ord och spridningen inom gruppen blev något större.

40

Sammanfattningsvis ökade interventionsgruppens medelvärde mer än kontrollgruppens. Standardavvikelsen minskade betydligt i interventionsgruppen medan den ökade något i kontrollgruppen.

5.1.2.2 Tid i sekunder

Samtliga elever i interventionsgruppen (bilaga 6, figur 12) förbättrade sin lästid med 14–34 sekunder på testet Avläsning Nonsensord. Gruppens medelvärde minskade med 21 sekunder medan spridningen i gruppen blev större. Noterbart är att standardavvikelsen i gruppen är hög. Fyra av sex elever i kontrollgruppen (bilaga 6, figur 13) förbättrade sin lästid, elev 9 med hela 61 sekunder, något som avviker från övriga elevers resultat och som påverkar gruppens medelvärde. Kontrollgruppens medelvärde minskade med 12 sekunder och spridningen inom gruppen

minskade betydligt på posttestet, mycket beroende av elev 9:s markanta förbättring av lästiden. Sammanfattningsvis så minskade medelvärdet mer i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Spridningen inom kontrollgruppen minskade medan den inom interventionsgruppen förblev stor.

5.1.2.3 Läskvot

Figur 14. LS Avläsning Nonsensord. Läskvot. Interventionsgrupp.

Resultatet visar att samtliga elever i interventionsgruppen förbättrade sin läskvot med 6–34. Gruppens medelvärde ökade med 19 medan spridningen inom gruppen blev större.

41

Figur 15. LS Avläsning Nonsensord. Läskvot. Kontrollgrupp.

Fyra av sex elever i kontrollgruppen förbättrade sin läskvot med 2–19. En elev hade oförändrat resultat medan en minskade sin läskvot med tre. Gruppens medelvärde ökade med sex och spridningen inom gruppen minskade. Sammanfattningsvis ökade interventionsgruppens medel- värde betydligt mer än kontrollgruppens. Standardavvikelsen ökade i interventionsgruppen medan den minskade i kontrollgruppen.

5.2 RESULTAT INTERVJU

Resultatet från intervjuerna med eleverna i interventionsgruppen syftar till att svara på vad som kännetecknar elevernas upplevelse av att lästräna med läslistor samt hur de upplever att

läsmotivationen påverkats och i så fall hur. Elevernas svar har kategoriserats och redovisas tematiskt.

Positiv upplevelse och förbättrad läsförmåga

Fyra av sex elever var väldigt positiva till lästräningen. Flera uppgav att det blev bättre och roligare efter hand när de märkte att de utvecklade sin läsning. En elev uttryckte: “Det blev bättre och bättre, första gången var det inte så kul men sen insåg jag att jag blev bättre på att läsa och då blev det roligare.” En annan sa: “Bra, jag har blivit säkrare när jag läser och jag läser snabbare.”

42

Ytterligare en elev svarade: “Det har väl varit bra. Lite jobbigt på vissa lektioner, de som är roliga.” Alla elever i interventionsgruppen svarade att de var nöjda med sin insats och flera uppgav att de gjort sitt bästa. Samtliga elever upplevde att det blivit lättare att läsa och att de läser snabbare än tidigare. En elev uppgav: “Nu kan jag läsa lite snabbare än förut för att i sexan var det lite segt och även i höstas men nu är det lite lättare.” En annan elev svarade: “Det har blivit lättare att läsa under lektionerna och så. Jag har både blivit snabbare och jag förstår mer.” Två elever nämnde även i den här frågan att lästräningen gjort dem säkrare på uttal av ord: “Det går lättare att läsa nu, förut var det en del ord jag inte visste hur man läste men nu kan jag det.”

Bra lästräningsmetod

Alla elever i interventionsgruppen uppgav att de tyckte att lästräning med läslistor var ett bättre sätt att träna läsning på än sätt de provat på tidigare. Flera upplevde att det blev lättare och tydligare när fokus ligger på de enstaka orden istället för på hela texten. En elev svarade: “Bra, för när man läser i en bok blir det för mycket på en gång. På listorna är det bara ord som är uppdelade.” Två elever uttryckte specifikt att träningen med läslistor gjort att de vet hur fler ord uttalas. En elev sa: “Enklare sätt, för man vet hur man ska uttala orden.” En elev tyckte att det var ett varierat arbetssätt: “Man kan variera mer med läslistor, man läser, tar tid och sen kan man byta.” Alla elever utom en var väldigt positiva till att lästräna enskilt och flera uppgav att det var skönt och tryggt att lästräna en-till-en. En elev uttryckte: “Mindre stressigt och lugnare och om det är fler elever så vill man inte råka säga fel.” En annan elev svarade: “Bra, man får bättre koncentration om man sitter själv.” En elev tyckte att flera elever kunde ha tränat tillsammans: “Det har väl varit bra. Kanske hade man kunnat ta in tre stycken och turats om?”

Ökad läsmotivation

Samtliga elever utom en uttryckte att de känt sig motiverade till lästräningen. Den elev som inte känt sig fullt så motiverad svarade: “Nja, alltså sådär men jag ville se om det blev bättre.” Fyra av sex elever upplevde att deras läsmotivation påverkats positivt av lästräningen. En elev uttryckte: “Ja, jag läser mer hemma nu.” Två elever är mer tveksamma till hur huruvida läsmotivationen påverkats och svarade: “Nja, lite kanske. Det har blivit lite roligare att läsa.” “Nej, inte direkt.”

43

5.3 RESULTAT ENKÄT

Eleverna i interventionsgruppen svarade på en anonym enkät som syftar till att svara på vad som kännetecknar deras upplevelse av att lästräna med läslistor samt hur de upplever att läs-

motivationen påverkades och i så fall hur? Frågorna i enkäten utgår från intervjuguiden men två stycken har formulerats om för att fungera som slutna frågor. Enkäten är ett komplement till intervjun för att öka sannolikheten att elevernas svar är uppriktiga. Enkätsvaren redovisas i form av cirkeldiagram och löpande text. Diagrammen finns som bilagor. I den löpande texten jämförs elevernas svar i enkäten med svaren vid intervjun.

Både enkät- och intervjusvaren visar att eleverna var positiva till lästräningen. Precis som vid intervjun visar enkätsvaret att samtliga elever utom en har känt sig motiverade till att lästräna med läslistor. Alla elever i interventionsgruppen uttryckte både i enkät och intervju att det var bra att lästräna på det här sättet jämfört med att träna på annat sätt. I intervjun svarade samtliga elever att deras läsning påverkats positivt av att delta i interventionen. Ett liknande resultat framkom även i enkäten, med undantag från en elev som uppgav att läsningen inte påverkats. Noterbart är att alla sex elever uttryckte i följdfrågan att läsningen påverkats på ett bra sätt. I både enkäten och vid intervjun framkom att eleverna var positiva till att lästräna enskilt med en lärare, en elev tyckte att det kanske hade varit bra att träna i liten grupp. Eleverna var nöjda med sin egen insats vilket visade sig i både enkät- och intervjusvaren. Vid intervjun uttryckte fyra elever av sex att deras läsmotivation påverkats positivt av att lästräna med läslistor. Noterbart är att i enkäten uppgav endast fyra av sex elever att deras läsmotivation påverkats men hela fem av sex elever svarade i följdfrågan att deras läsmotivation påverkats positivt av att lästräna med läslistor.

44

5.4 RESULTATSAMMANFATTNING

Studien syftade till att undersöka hur intensiv lästräning med läslistor kan förändra

avkodningsförmågan hos elever med avkodningssvårigheter på högstadiet. Vidare syftade studien till att undersöka elevernas upplevelse av att lästräna med läslistor samt elevernas upplevelse av huruvida läsmotivationen påverkas. Resultatet ger oss följande konklusion:

• Både interventionsgruppen och kontrollgruppen förbättrade sitt resultat på testet LS Avläsning Ord, kontrollgruppens resultat förbättrades något mer.

• Interventionsgruppen förbättrade sitt resultat på testet LS Avläsning Nonsensord betydligt mer än kontrollgruppen.

• Resultaten visar att intensiv lästräning med läslistor framförallt utvecklar avkodningsförmågan vid läsning av nonsensord hos sex elever i åk 7.

• Samtliga elever i interventionsgruppen var positiva till att lästräna med läslistor och upplevde att lästräningen gett resultat. Eleverna var överlag motiverade till att lästräna med metoden och var nöjda med sin egen insats.

• Övervägande del av eleverna i interventionsgruppen upplevde att deras läsmotivation påverkats positivt av lästräningen med läslistor.

45

6. ANALYS

I följande kapitel analyseras och tolkas resultaten med hjälp av studiens teoretiska utgångs- punkter. Först analyseras resultaten från pre- och posttesterna med hjälp av läsmodellen “The Simple View of Reading” (Hoover & Goughs, 1990) samt Høien och Lundbergs (2013) stadieteori och ordavkodningsmodell. Därefter görs en analys av intervju- och enkätsvaren utifrån “The Simple View of Reading” (Hoover & Gough, 1990) som kompletterats med faktorn motivation (Taube, 2007). Även Jenners (2004) begrepp inre och yttre motivation samt Nilholm och Göranssons (2014) definitioner av begreppet inkludering används som analysverktyg.

6.1 ANALYS AV INTERVENTION

Enligt modellen “The Simple View of Reading” (Hoover & Goughs,1990), som fått utgöra den teoretiska ramen för vår studie, är fungerande avkodning en avgörande faktor för att produkten läsning ska uppstå. En bristande avkodning medför att läsningen blir lidande, oavsett hur god språkförståelse eleven har. Eleverna i studien hade vid urvalsprocessen uppenbara avkodnings- svårigheter och befann sig i olika faser eller stadier av sin avkodningsutveckling. Høien och Lundberg (2013) menar att ett viktigt stadie i avkodningsutvecklingen är det fonologiska där säker koppling mellan grafem och fonem utgör en central del. Då eleverna i interventions- gruppen förbättrade sina resultat betydligt beträffande nonsensord, som i sin tur är beroende av säker grafem-fonemkoppling, tyder det på att eleverna blivit säkrare i sin fonologiska avkodning. Att träna nonsensord med Wendick-modellens läslistor verkar alltså ha gett en positiv effekt på interventionsgruppens fonologiska läsning och därmed stärkt faktorn avkodning i Hoover och Goughs (1990) läsmodell “The Simple View of Reading”: Läsning = Avkodning • Förståelse. Enligt Høien och Lundbergs (2013) ordavkodningsmodell är den fonologiska indirekta vägen mer krävande och mödosam än den ortografiska direkta vägen. De menar att en säker fonologisk avkodning ökar chanserna för att utveckla en automatiserad ortografisk läsning. I vår studie var det inte någon betydande skillnad mellan interventionsgruppens och kontrollgruppens resultat på testet Avläsning Ord, ett test som mäter ortografisk avkodningsförmåga.

46

En möjlig orsak till att eleverna i interventionsgruppen inte utvecklade sin ortografiska läsning mer, kan vara att insatsen inte var tillräckligt omfattande i förhållande till elevernas svårigheter och att deras fonologiska läsning behöver stärkas ytterligare. Høien och Lundberg (2013) menar att tidiga och förebyggande insatser inte alltid räcker och att vissa elever behöver upprepat intensivt stöd under hela sin skolgång.