Av URL 2 § 1 mom. följer att upphovsrätten innefattar en uteslutande rätt att förfoga över verket också genom att göra ändringar i verket. På basis av URL 25 j § får dock den som lagligt har förvärvat ett datorprogram göra sådana ändringar i programmet som är nödvändiga för att programmet ska kunna användas för avsett ändamål.
I avgörandet HelHovR 28.5.2014 nr 1118 dnr S 13/1378 (Javerdel) som handlade om ändring i licensierad färdig programvara diskuterades bland annat om det var fråga om sådan nödvändig rättelse av fel som är tillåten enligt URL 25 j §. Tingsrätten hade ansett att ändringarna var tillåtna rättelser. Vid bedömningen av konklusionens riktighet hänvisade hovrätten till
avgöran-19 Se även RP 28/2004 rd, s. 102.
20 21 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, ändrad genom lag
det HD 2008:45 (Pirogmaskin) där högsta domstolen hade tagit ställning till begreppet ”avsett ändamål” och nödvändigheten av de ändringar som hade gjorts i programmet. Hovrätten kom fram till att programmet hade ändrats i större omfattning än vad som hade varit nödvändigt för att rätta felen, efter-som ändringarna omfattade cirka 17 procent av originalprogrammets filer, rät-telse av skrivfel och utveckling av programmet till vissa delar.
3.7 Citaträtt
3.7.1 Allmänt om citaträtt
I URL 22 § föreskrivs att ”[u]r offentliggjorda verk får, i överensstämmelse med god sed, citat göras i den omfattning som motiveras av ändamålet”. När ett verk citeras, dvs. när verket återges offentligt med stöd av URL 22 §, ska de moraliska rättigheterna som följer av URL 3 § beaktas. Namnet på upp-hovspersonen och källan ska anges på det sätt som god sed kräver (URL 11 § 2 mom.). Det finns inga exakta regler om vad som är god sed, utan det bestäms utgående från rådande praxis inom branschen. God sed förutsätter också att det finns ett sakligt samband mellan det citerade verket och citatet: citatet ska främja det intellektuella skapandet på så sätt att det citerade verket belyser, klarlägger osv. citerarens egen framställning.
Citatets omfattning i relation till syftet bedöms från fall till fall och också ett kort citat kan strida mot god sed om ett sakligt samband saknas. Det finns ingen allmän regel om längden på eller omfattningen av tillåtna citat.
Ett citat är inte enbart en ordagrann återgivning ur ett annat verk, utan det kan också vara ett referat av en text med små eller upphovsrättsligt betydelse-lösa ändringar. I princip kan alla verkstyper citeras.
3.7.2 Material utan skydd och fria verk
Material som ingår i ett verk men som är utan upphovsrättsskydd eller skydd för när-stående rättigheter får fritt användas utan rättsinnehavarens tillåtelse eller andra inskränkningar som föreskrivs i upphovsrättslagen (se URR 2013:13 och URR 2012:1). I utlåtandet URR 2013:13 (Biografi) var det fråga om ett musikalmanus som innehöll tio uppgifter eller berättelser tagna ur en biografi, varav endast fyra var identiska med texten i biografin. I ärendet hade dock inte framkommit fakta på basis av vilka författarna till biografin kunde anses vara upphovsrättsinnehavare till berättelserna i fråga, bland annat av den anled-ningen att det var biografins huvudperson Somerjoki som själv hade fram-fört dem. Namnen på biografiförfattarna behövde således inte anges i samband med musikalen.
Upphovsrättslagen begränsar heller inte citat ur så kallade fria verk (dvs. verk vars skyddstid har löpt ut då över 70 år har förflutit sedan upphovspersonens dödsår) i nya texter. Följaktligen kunde verket som utlåtandet URR 2017:2 (Textcitat ur ett fritt verk) gällde och vars skyddstid hade löpt ut citeras rakt av, dock så att inte heller de citerade delarna hade upphovsrättsskydd i verket där citaten infogades. Upphovsrättsrådet påpekade att i sådana situationer kan skyddet för
klassiker bli tillämpligt, men tillämpningsområdet för detta skydd har ansetts vara snävt.
3.7.3 Sakligt samband
Utlåtandet URR 2015:3 (Inlägg i diskussionsforum) gällde en specialutveck-lad sökmotor för att hitta och följa inlägg på webbaserade diskussionsforum.
Med avseende på citaträtten var frågan i ärendet om ett enskilt inlägg eller en del av ett sådant kunde visas i form av sökresultat utan hinder av upphovs-rättslagen. Upphovsrättsrådet ansåg enhälligt att citatbestämmelsen som sådan är teknologineutral. Meningsskiljaktigheten bland rådsmedlemmarna gällde bedömningen av citatens överensstämmelse med god sed i samband med att de visades som sökresultat. Majoriteten av rådsmedlemmarna ansåg att i Finland tillämpas citaträtten inte på enbart visning av sökresultat i fråga om upphovs-rättsskyddade inlägg (s. 5 i utlåtandet). Visningen av citaten från målsidorna i listan över sökresultat – vilken oftast inte utgör ett självständigt verk – var inte ett direkt främjande av det intellektuella skapandet på så sätt att visningen var i enlighet med god sed. Det hade ingen betydelse att diskussionsforumen var fritt tillgängliga för allmänheten eller att man från sökresultaten kunde för-flytta sig till diskussionsforumet som innehöll uppgifterna om upphovsperso-nen. Minoriteten ansåg att utdrag ur upphovsrättsskyddat material som finns fritt tillgängligt på internet och som visas på normalt sätt i anslutning till sök-resultat står i överensstämmelse med god sed på det sätt som avses i URL 22 §.
Minoriteten betonade citaträttens betydelse i form av ett element som balanse-rar motsättningen mellan egendomsskyddet och yttrandefriheten.
Utlåtandet URR 2018:4 (Fanfiction) handlade om att sökanden hade cite-rat texter rakt av ur den engelskspråkiga versionen av romanen ”A Game of Thrones” i en sång som sökanden hade skrivit om samma fiktiva värld. Den citerade delen utgjorde fyra fraser i sångens refräng, dock i en annan ordning än i romanen. Upphovsrättsrådet ansåg att sången inklusive sångtexten repre-senterade så kallad fanfiction, där sättet på vilket element utnyttjas från origi-nalverket kan variera från fall till fall, men det väsentliga är att fanfictionförfat-tarna starkt baserar sina berättelser på originalframställningen eller original-karaktärerna samt ändrar eller utvecklar originalet genom egna berättargrepp (punkt 24 i utlåtandet). Fastän sången var fanfiction skulle tillåtligheten av citaten bedömas utifrån citaträttens allmänna förutsättningar. Majoriteten av rådsmedlemmarna ansåg att textcitaten hade fungerat som stöd för sång(text) författarens intellektuella skapande genom att belysa innehållet. Den citerade delen var ändå alltför omfattande.
Citaträttens förutsättningar uppfylldes inte heller i utlåtandet URR 2013:11 (Porträttbild på internet) där det var fråga om att en porträttbild som var skyd-dad enligt URL 49 a § olovligen hade kopierats och publicerats på en annan webbsida. Upphovsrättsrådet konstaterade att det inte kunde anses föreligga ett sakligt samband genom att citeraren illustrerade sin text med ett foto av den citerade författaren. Fotot hade inte använts för att främja det egna intel-lektuella skapandet (s. 7 i utlåtandet). På motsvarande sätt har det konstaterats i
doktrinen att citat vars enda syfte är att ge det egna verket ett visuellt mervärde är inte i överensstämmelse med god sed.21
3.7.4 Omfattning och mängd
Det finns ingen allmän regel om mängden tillåtna citat. Att en intervjubaserad artikel till en betydande del (tre fjärdedelar) innehöll nästan ordagranna citat ur en biografi om den intervjuade personen, ansåg majoriteten av upphovs-rättsrådets medlemmar att inte stod i överensstämmelse med god sed i utlåtan-det URR 2012:5 (Albert Järvinen).
Utlåtandet URR 2016:11 (Minidokumentär) gällde en minidokumentär som innehöll flera korta utdrag ur en tv-sändning inklusive referaten av en ishockeymatch. Upphovsrättsrådet ansåg att citatdelen med matchreferaten och den rörliga bilden som hade den sammanlagda längden 1 minut 48 sekunder i minidokumentären vars längd var 14 minuter 55 sekunder, stod i överensstäm-melse med god sed och den omfattning som syftet krävde. Det betydelsefulla i ärendet var citatens sammanlagda längd och förhållandet mellan de enskilda citaten och slutresultatet. De enskilda citaten som var 10–20 sekunder långa konkretiserade dokumentären och tillsammans med det övriga innehållet upp-stod en sammanhängande och logiskt framåtskridande helhet (punkt 25 i utlå-tandet). Citaten var gjorda i den omfattning som syftet krävde, eftersom deras förhållande till dokumentären var motiverat (punkt 26 i utlåtandet).
Utlåtandet URR 2010:7 (Damtidning) gällde, förutom målning ovanpå ett fotografi som var skyddat enligt URL 49 a §, också citaträtt i fråga om artik-lar i damtidningar. Sökandens syfte var att bygga upp en egen text genom att blanda citat ur damtidningar för att undersöka hur och i vilka situationer kvin-nor framställs i damtidningar. Upphovsrättsrådet ansåg att ett textavsnitt som bestod av 95 ord fick upphovsrättsskydd, men citatet av avsnittet stod i över-ensstämmelse med god sed enligt URL 22 §, eftersom citatet hade fungerat som stöd för sökandens intellektuella skapande och underlättat framtagandet av sökandens kreativa verk.
3.7.5 Källangivning
Vad gäller citering har upphovsrättsrådet betonat att källan till citaten ska anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver (URL 11 § 2 mom.). Upp-hovsrättsrådet har framhållit den tolkningssyn som förespråkats i doktrinen och som innebär att en utomstående utan svårigheter ska kunna uppfatta det citerade verket och dess upphovsperson och det citerade verket ska vara nämnt så att det går att urskilja det från det citerande verket. Dock har upphovsrättsrå-det även fäst vikt vid avgöranupphovsrättsrå-det HD 1971 II 44 där högsta domstolen ansåg att långa citat utan angivning av källa och upphovsperson var tillåtna under vissa förutsättningar. Vad som är god sed bestäms från fall till fall i enlighet med rådande praxis inom branschen.
21 Kristiina Harenko – Valtteri Niiranen – Pekka Tarkela, Tekijänoikeus. Talentum pro 2016, s. 203.
Utlåtandet URR 2014:15 (Licentiatarbete) gällde ett fall där textavsnitt ur ett licentiatarbete hade citerats i miljöministeriets publikationer. Upphovs-rättsrådet ansåg att textcitaten ur det 140 sidor långa licentiatarbetet, vilka hade gjorts direkt eller med små ändringar, inte stod i överensstämmelse med god sed eftersom de citerade texterna inte hade särskilts på ett lämpligt sätt i publikationerna.
I utlåtandet URR 2015:13 (Skönlitterära verk) var det fråga om citering av ett skönlitterärt verk i ett annat skönlitterärt verk. Även om texterna var identiska på över 60 ställen hade varken källor eller översättaren av de cite-rade texterna nämnts över huvud taget i den senare historiska romanen (som handlade om en annan person men om samma tidsperiod). Upphovsrättsrådet konstaterade att citeringen av översättningarna av brev och dokument i det skönlitterära verket var tillåten för att få fram de skildrade personernas auten-tiska röst, och citatens förhållande till själva verket var motiverat. Källan till citaten och författaren hade behövts anges tydligt i överensstämmelse med god sed inom (skönlitteratur)branschen.
I utlåtandet URR 2016:11 (Minidokumentär) aktualiserades bland annat frågan om huruvida namnet på sportkommentatorn skulle nämnas i samband med citat av ett sportreferat av en tv-sänd ishockeymatch. Enligt upphovsrätts-rådet stod det inte i överensstämmelse med god sed att i slutet av dokumen-tären ange sändningsbolagets arkiv (Yles Levande arkiv) som källa. God sed hade krävt att kommentatorn och matchklippet hade angetts som källa tydligt och detaljerat i samband med klippet eller i slutet av dokumentären.
I avgörandet HelHovR 29.3.2011 nr 948 dnr S 09/2486 (Finsk översätt-ning) slog hovrätten fast att namnet på översättaren skulle anges på bokens titelblad i enlighet med rådande god sed inom förlagsbranschen. Uppgiften om översättaren hade utelämnats i det utgivna verket. Förlagsbolaget hade försökt korrigera detta genom att sätta in och be återförsäljarna sätta in ett löst papper med namnet på översättaren. Hovrätten ansåg att det inte var en tillräcklig åtgärd att sätta in ett löst papper jämfört med att exempelvis klistra in en lapp med uppgifterna. Risken med ett löst papper är att ett sådant lätt faller ur boken och försvinner.
3.7.6 Bildcitat
I URL 25 § föreskrivs att av offentliggjorda konstverk får bilder återges i anslutning till texten i ”kritiska eller vetenskapliga framställningar” (1 punk-ten) och i ”tidningar eller tidskrifter vid redogörelse för dagshändelser, under förutsättning att verket inte har framställts för återgivning i tidningar eller tidskrifter” (2 punkten).
I doktrinen har förhållandet mellan den allmänna citaträtten (URL 22 §) och bestämmelsen om bildcitat (URL 25 § 1 mom.) diskuterats.22 I utlåtandet URR 2012:3 (Sibeliusmonumentet) undersökte upphovsrättsrådet om URL
22 Harenko – Niiranen – Tarkela 2016, s. 205–206. Om diskussionen i Sverige se t.ex.
Mari-22 § kunde tillämpas på användningen av en scendekoration som påminde om Sibeliusmonumentet i en teaterföreställning och användningen av en bild på dekorationen i marknadsföringen av teaterföreställningen. Med hänvisning till tidigare utlåtanden (URR 2002:13 och URR 1993:21) konstaterade upp-hovsrättsrådet att URL 22 § kan bli tillämplig också på verk inom bildkon-sten.23 Enligt upphovsrättsrådet måste det gå att urskilja det citerade verket eller en del därav från det citerande verket (s. 8–9 i utlåtandet). Eftersom var-ken monumentet i sig eller någon del av det var urskiljbart i form av ett direkt citat i scendekorationen, kunde URL 22 § inte bli tillämplig.
I utlåtandet URR 2011:13 (Släktforskning) var det fråga om att teckningar, som hade publicerats i en bokserie och sedan i en faksimilupplaga av serien, hade använts i en artikel om släktforskning. Artikeln bestod av en forskning om samma by och dess invånares historia som boken (faksimilupplagan) hand-lade om. I artikeln nämndes boken och dess innehåll refererades och dessutom innehöll artikeln tre teckningar som hade använts som illustrationer i boken.
Med avseende på bildcitaträtten var begreppet vetenskaplig framställning i URL 25 § 1 mom. 1 punkten av avgörande betydelse. Fastän artikeln hade vissa typiska drag för vetenskapliga framställningar (typiska metoder och källor för släktforskning, syfte att generera ny information och en neutral och objektiv presentation av faktabaserade forskningsresultat), ansåg upphovsrättsrådet att framställningssättet och systematiseringen i artikeln inte var tillräckligt veten-skapliga. Följaktligen kunde användningen av teckningarna inte stöda sig på bildcitaträtten.
Vad gällde den allmänna citaträtten granskade upphovsrättsrådet förhållan-det mellan artikeln och bilderna mer ingående. Teckningarna som föreställde huset, personen och ungdomarnas nöjen som togs upp i boken gav ett mer-värde enligt upphovsrättsrådet, men teckningarna konkretiserade inte artikeln på så sätt att de hade främjat skrivarbetet med artikeln. Således fanns det inte ett sådant sakligt samband mellan artikeltexten och teckningarna att citering av teckningarna i deras helhet undantagsvis skulle ha varit tillåtet på basis av URL 22 § (s. 7 i utlåtandet).
Att inkludera fotografier i en bok var inte tillåtet enligt någondera citat-bestämmelsen ansåg upphovsrättsrådet i utlåtandet URR 2014:5 (Bokillustra-tion). Slutsatsen blev densamma i utlåtandet URR 2016:3 (Facebookbild), där upphovsrättsrådet konstaterade att URL 25 § inte utesluter att den allmänna citaträtten enligt URL 22 § kan tillämpas sekundärt när det gäller fotografier, om förutsättningarna i URL 25 § inte uppfylls (punkt 37 i utlåtandet). Ären-det gällde en bild som fanns publicerad på en riksdagsledamots facebooksida och som utan tillåtelse hade använts som illustration i en artikel om ledamoten i en webbtidning. Vad gällde bildcitaträtten var artikeln ingen vetenskaplig eller kritisk framställning och bilden hade inget direkt samband med den händelse
23 Se även URR 2017:6 (Artikel om inredning).
som återgavs i artikeln. Därmed saknades även det sakliga samband som är en förutsättning för den allmänna citaträtten.24
Utlåtandet URR 2016:16 (Artikelillustration) handlade om att i en artikel om en fotoutställning och fotobok hade sex bilder med tillhörande bildtex-ter använts. Bilderna och textcitaten täckte totalt 70–80 procent av artikelns tryckyta. Citeringen av bilderna bedömde upphovsrättsrådet enligt URL 25 §, även om rådet konstaterade att användningen av citaträtten enligt URL 22 § inte är begränsad till vissa verkstyper eller viss teknik (punkt 25 i utlåtandet).
Vad gällde bilderna kom majoriteten av rådsmedlemmarna fram till att det var fråga om både en kritisk framställning och en redogörelse för en dagshändelse i en tidning. Således kunde de sex fotografierna som hade ingått i fotoutställningen användas som illustration i tidningsartikeln. Citeringen av texten ansåg upphovs-rättsrådet att hade gjorts i överensstämmelse med god sed enligt URL 22 §.
Minoriteten ansåg att den citerade delen, dvs. fotografierna med tillhörande bildtexter, utgjorde både artikelns huvudämne och huvudparten av innehållet, följaktligen var användningen inte i enlighet med URL 25 § eller 22 §.