• No results found

Rätt till utbildning

4 Europakonventionen

4.5 Rätt till utbildning

Av första tilläggsprotokollet artikel 2 (nedan TP1 artikel 2), första meningen framgår att ”ingen må förvägras undervisning”, vilket enligt Europadomstolen innebär en rätt att ta del av den utbildning som det offentliga anordnar vid en viss tidpunkt.31 Av TP1 artikel 2 andra meningen framgår att staten ska respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska över- tygelse.

TP1 artikel 2 är lex specialis i förhållande till artikel 9 EKMR när det gäller utbildning och undervisning.32 Det innebär att TP1 arti- kel 2 ges företräde i förhållande till artikel 9 vid tolkning. Utöver artikel 9 ska TP1 artikel 2 läsas i ljuset av artikel 8 om rätt till skydd för privat- och familjeliv, artikel 10 om yttrandefrihet samt artikel 14 om diskriminering.33

De krav som uppställs i TP1 artikel 2 gäller för såväl offentliga som privata skolor.34 Trots artikelns negativa formulering så inne- håller den ändå positiva skyldigheter för staten, på så sätt att det finns en skyldighet att ge tillgång till den utbildning som staten ord- nar vid en viss tidpunkt.35 Innehållet i utbildningen kan dock variera över tid och plats t.ex. beroende på samhällets behov och resurser samt ekonomiska och sociala omständigheter.36 Europadomstolen har uttalat att rätten till utbildning inte får tolkas restriktivt, efter- som det skulle strida mot syftet med bestämmelsen.37 I målet

31 Şahin mot Turkiet, p. 135–137 och p. 152.

32 Osmanoğlu och Kocabaş mot Schweiz, p. 90; Folgerö m.fl. mot Norge (ansökan nr 15472/02), Europadomstolen den 29 juni 2007, p. 84 och Lautsi m.fl. mot Italien, p. 59.

33 Zengin mot Turkiet (ansökan nr 1448/04), Europadomstolen den 9 oktober 2007, p. 47; Osmanoğlu och Kocabaş mot Schweiz.

34 Şahin mot Turkiet, p. 153; Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark (ansök- ningar nr 5095/71, 5920/72, 2926/72), Europadomstolen den 7 december 1976, p. 50. 35 Şahin mot Turkiet, p. 134–142; Belgiska språkmålet, Case ”Relating to certain aspects of the laws on the use of languages in education in Belgium” (ansökningar nr 1474/62, 1677/62, 1691/62, 1769/63, 1994/ 63, 2126/64), Europadomstolen den 23 juli 1968.

36 Tarantino m.fl. mot Italien (ansökningar nr 25851/09, 29284/09, 64090/09), Europadom- stolen den 2 april 2013, p. 44.

Campbell och Cosans mot Storbritannien (1976) uttalade Europa- domstolen följande.

…the education of children is the whole process whereby, in any society, adults endeavour to transmit their beliefs, culture and other values to the young, whereas teaching or instruction refers in particular to the transmission of knowledge and to intellectual development.38

Europadomstolen tolkar utbildning som hela processen där vuxna förmedlar uppfattningar, kultur och tankar till barn, medan under- visning särskilt handlar om kunskapsöverföring och intellektuell ut- veckling.

Det finns enligt EKMR möjlighet att begränsa rätten till utbild- ning. För att rättigheten i sig inte ska vara inskränkt måste åtgärd- erna dock vara förutsebara och ha ett legitimt ändamål. Det krävs också att åtgärderna är proportionerliga i förhållande till syftet för vad som ska uppnås.39 Om en enskild nekas rätt till utbildning så kan detta riskera att utgöra diskriminering enligt artikel 14 i EKMR.

4.5.1 Respekt för religiös eller filosofisk övertygelse i skolväsendet

Europadomstolen har konstaterat att TP1 artikel 2 ska ses som en helhet. Detta innebär att barnet har en rätt till utbildning enligt TP1 artikel 2 första meningen och det är när den rätten utövas som för- äldrarna i sin tur har en rätt att få sin religiösa eller filosofiska över- tygelse respekterad. Europadomstolen har uttalat att skyldigheten att respektera föräldrarnas religiösa eller filosofiska uppfattning här- rör från föräldrars ansvar för sina barn:

It is in the discharge of a natural duty towards their children – parents being primarily responsible for the “education and teaching” of their children – that parents may require the State to respect their religious and philosophical convictions. Their right thus corresponds to a re- sponsibility closely linked to the enjoyment and the exercise of the right to education.40

38 Campbell och Cosans mot Storbritannien (ansökningar nr 7511/76, 7743/76), Europadom- stolen den 25 februari 1982, p. 33.

39 Şahin mot Turkiet, p. 154; Tarantino m.fl. mot Italien, p. 44 och 45. 40 Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark, p. 52.

Föräldrar har enligt Europadomstolen alltså ett naturligt ansvar i förhållande till sina barn, vilket innebär att de i första hand ansvarar för att deras barn får utbildning och undervisning.41 Europadom- stolen har också funnit att skyldigheten att respektera föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse gäller all undervisning, inte enbart religionsundervisning.42 Europadomstolen har vid flera till- fällen uttalat att syftet med TP1 artikel 2 är att det ska finnas ett pluralistiskt utbildningsväsende, vilket är nödvändigt för att bevara ett demokratiskt samhälle.43 Staten måste å sin sida se till att utbild- ning inte utgör indoktrinering. Undervisningen måste ske på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt.44

Sverige hade fram till 1995 en reservation till detta stadgande. Reservationen innebar att det inte fanns någon rätt för elever att få befrielse från skyldigheten att delta i delar av undervisningen med hänvisning till religiös eller filosofisk övertygelse och att befrielse från kristendomsundervisningen endast kunde medges för elever med en annan trosuppfattning än den som omfattade Svenska kyrkan.45

Befrielse från undervisning

I målet Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark (1976) ville föräldrarna att deras barn skulle befrias från den obligatoriska sexualundervisningen. I målet gjorde Europadomstolen flera princi- piella uttalanden när det gäller föräldrars rätt att få sin religiösa eller filosofiska övertygelse respekterad i förhållande till barnets rätt till utbildning. Domstolen uttalade t.ex. att det inte finns något hinder för skolan att ha undervisning av religiöst eller filosofiskt slag. Många ämnen innehåller enligt domstolen religiösa eller filosofiska inslag. Domstolen konstaterade att föräldrar inte har möjlighet att ställa krav på undervisningens innehåll så länge den utförs på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt. Staten får inte ha ett indoktrinerande syfte, eftersom det skulle ses som att den inte respekterar föräld- rarnas religiösa eller filosofiska övertygelse. Det är en gräns som inte

41 Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark, p. 52.

42 Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark, p. 51.

43 T.ex. Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark, p. 50; Osmanoğlu och Kocabaş mot Schweiz, p. 91.

44 Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark, p. 53, Europadomstolen den 13 sep- tember 2011; Folgerö m.fl. mot Norge, p. 84.

45 Europarådet, Treaty Office. Återkallandet skedde efter förslag i prop. 1993/94:117 s. 42 (bet. 1993/94:KU24, rskr. 1993/94:246).

får överskridas. I det aktuella fallet förelåg ingen överträdelse av TP1 artikel 2 (se referat i avsnitt 4.7.2).

Rätt att starta privata skolor

Av TP1 artikel 2 anses följa en principiell rätt att starta privata skolor eller att anordna privat undervisning.46 Det framgår dock inte ut- tryckligen att friheten innebär en rätt att starta och driva skolor med en viss inriktning.47 I målet Ingrid Jordebo m.fl. mot Sverige fann Europadomstolen att staten har en möjlighet att ställa krav på utbild- ningens innehåll och lärarnas kompetens (Se referat i avsnitt 4.7.7).48 Europadomstolen har också konstaterat att det är statens ansvar att se till att kraven i EKMR uppfylls och ansvaret kan inte delegeras till den privata sektorn.49 Europadomstolen har inte prövat frågan om det finns en rätt att etablera fristående skolor med specifikt kon- fessionell inriktning.

Hemundervisning

En närliggande fråga är om föräldrar, som ett alternativ till skolor med konfessionell inriktning, har rätt att undervisa sina barn i hem- met och att barn på så sätt kan fullgöra skolplikten. Europadom- stolen konstaterade i Konradmålet50 att EKMR inte innebär att det finns en rätt för föräldrar att vägra sina barn utbildning, eller kräva undervisning i hemmet, med hänvisning till deras religiösa eller filosofiska övertygelse, så länge undervisningen sker på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt. Europadomstolen konstaterade också att det fanns möjlighet för föräldrarna att välja skolor med religiös inriktning (se referat i avsnitt 4.7.16).

46 Danelius H., Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, s. 613.

47 Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark, p. 50.

48 Ingrid Jordebo Foundation of Christian Schools och Ingrid Jordebo mot Sverige (ansökan nr 11533/85), Europakommissionen den 6 mars 1987.

49 Costello Roberts mot Storbritannien (ansökan nr 13134/87), Europadomstolen den 25 mars 1993, p. 27.

Related documents