I Lpo94 kan vi läsa att skolan ska klargöra för både eleven och föräldrarna vilka mål utbildningen har och vilka krav, rättigheter och skyldigheter skolan ställer (Lpo94, s 5). OECD:s studie som visar på att skolan har en mycket central roll i att informera och involvera föräldrarna i verksamheten (Nilsson (red) 2008, s 6). Vilket föräldrarna även poängterar att de har rätt till. Här kan vi se att det som föräldrarna anser vara sina rättigheter överensstämmer med det som lärarna anser vara sina skyldigheter. Studien som Sigtuna kommun gjorde visar på att 40 % av föräldrarna som deltog i
undersökningen vill ha tydligare anvisningar på hur ansvaret ska se ut och vilka gränser som bör finnas i samverkan (Andersson 2004, s 26). Detta betonar föräldrarna i vår undersökning som en del av sina rättigheter, dock framgår det inte om det är något de upplever som britsfälligt.
Om vi vänder på det och tittar på vilka skyldigheter lärarna anser sig kunna ställa på föräldrarna är en stor del i detta att de ska visa intresse för sina barns skolgång och utveckling. Som vi tar upp tidigare visar internationell forskning på att föräldrarna är en viktig del av deras barns framgångar i skolan (Nilsson (red) 2008, s 6). Något som även framkom i intervjuerna med lärarna. Exempelvis poängterar Sara att hon önskar att vissa föräldrar engagerar sig mer i de åtgärder skolan vidtar för att stärka eleverna i deras utveckling. De båda parterna är eniga om att föräldrarna har ansvaret att informera om deras barns hemsituation. De tar även båda upp mer grundläggande företeelser som att föräldrarna är skyldiga att se till så att deras barn kommer i tid, har rätt saker med sig och har gjort läxan. Vi kan se detta som positivt eftersom det föräldrarna tar upp överrensstämmer med lärarnas syn. Dock går lärarna mer in på djupet och beskriver fler saker de tycker sig kunna kräva av föräldrarna.
Som vi kan läsa i Lpo94 har skolan och vårdnadshavarna ett gemensamt ansvar för att elevens skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Något som vi kan se i vår undersökning är att lärarna har en större medvetenhet om vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot föräldrarna. Föräldrarnas vetskap om deras skyldigheter var bristfällig. Vi tror att detta kan bero på många olika faktorer. Bland annat kan vår intervjufråga om vilka skyldigheter föräldrarna har gentemot lärarna varit otydlig. Det kan också bero på att föräldrarna inte har blivit informerade om vilka krav som skolan ställer på dem.
7 Slutsats och diskussion
I detta kapitel sammanför vi alla delar i vår undersökning för att kunna dra slutsatser och föra en diskussion. Detta gör vi utifrån vårt syfte som är att se om lärarnas föräldrasamverkan stämmer överens med föräldrarnas förväntningar. Vi utgår även ifrån våra frågeställningar som är:
• På vilket sätt anser läraren och föräldrarna att en god samverkan ser ut och hur överensstämmer deras syn med varandra?
• På vilket sätt ser läraren respektive föräldrarna på sina rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra?
Vi diskuterar för- och nackdelar med vårt tillvägagångssätt för att synliggöra processen i vår undersökning. Det är svårt för oss att dra några generella slutsatser utifrån vårt empiriska material eftersom den utgår ifrån några enstaka personers åsikter och erfarenheter av föräldrasamverkan. Detta är inte heller vår intention utan vi vill få en fördjupad inblick och kunskap om hur det kan se ut i olika verksamheter. Därför gör vi en jämförelse mellan lärarnas och föräldrarnas resultat från intervjuerna.
Något som vi kan utläsa av vår undersökning är att föräldrarna och lärarna är relativt eniga om synen på hur de vill att föräldrasamverkan ska se ut. Det finns många olika aspekter i vår undersökning som visar på om lärarnas föräldrasamverkan stämmer överens med föräldrarnas förväntningar. Detta kan bero på att föräldrasamverkan är ett brett och mångfacetterat ämne som inte har något givet tillvägagångssätt. Dock kan vi utläsa att föräldrarna förväntar sig en mer informell kontakt på individnivå och lärarnas befintliga samverkan består till stor del av den formella kontakten. Lärarna vill trots detta ha mer informell kontakt med föräldrarna, men har av någon anledning inte det i nuläget. På detta plan kan vi dra slutsatsen att lärarens befintliga föräldrasamverkan inte stämmer överens med föräldrarnas förväntningar. En förklaring till detta kan vara tidsbristen och att föräldrarna och lärarna inte träffas på ett naturligt sätt i skolan. För att
finna en lösning på detta krävs det att lärarna och föräldrarna tillsammans hittar ett sätt där de kan kommunicera på ett informellt plan.
Något som vi har blivit positivt överraskade över när vi genomfört våra intervjuer är att både lärarna och föräldrarna upplever utvecklingssamtalet som ett positivt möte. Som vi skriver i analysen tror vi att detta beror på att både den informella och formella samverkansformen möts och gör det möjligt att skapa en kommunikation. Detta beror givetvis på hur lärarna lägger upp sitt utvecklingssamtal och om den möjliggör för en öppen dialog. Vi tror att föräldrarna och lärarna upplever det som positivt eftersom det kan vara den enda plats där det finns rum för det fysiska mötet och en möjlighet att få en djupare kontakt. En anledning kan också vara att mötet är på individnivå vilket gör att föräldrarna intresserar sig mer då det är deras barns utveckling som är i fokus. Detta faktum kommer vi att ta med oss i vår kommande yrkesroll och ha i åtanke i vårt upplägg av utvecklingssamtal.
Det finns en problematik med att föräldrarna upplever att de sällan träffar läraren, detta beror på en rad olika saker. En av de saker vi upptäckt under arbetets gång är fritidspedagogens centrala roll i kontakten med föräldrarna vilket vi inte har beaktat i vår undersökning. De föräldrar som har barn som vistas på fritidshem upplever att de har en mer informell kontakt till fritidspedagogen än vad de har med läraren. Eftersom föräldrarna oftast lämnar och hämtar sina barn på fritids uppstår en naturlig kontakt till fritidspedagogerna. Föräldrarna till de äldre barnen är inte på skolan i samma utsträckning eftersom barnet självt tar sig till skolan, därför är dessa föräldrars kontakt med läraren begränsad.
Vi ser även en skillnad mellan hur lärarna arbetar med föräldrasamverkan i storstads- respektive småstadsskolorna. Framförallt tror vi att skillnaden ligger i det socioekonomiska och sociokulturella aspekterna som medför olika typer av förhållanden. Exempelvis berättar lärarna i storstadsskolorna vilken problematik som finns bland föräldrarna som inte behärskar det svenska språket. Vi tror att lärarna måste anpassa föräldrasamverkan utifrån de förhållanden som råder i det område man arbetar, följaktligen tror vi inte att föräldrasamverkan kan te sig likadant överallt. Den måste trots allt vara likvärdig eftersom vi följer samma styrdokument.
Som vi tar upp i analysen stämmer både lärarnas och föräldrarnas syn på vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot varandra överens. Detta ser vi som väldigt positivt eftersom detta är grunden för en god föräldrasamverkan. Trots det här tar lärarna upp fler rättigheter och skyldigheter vilket kan bero på att de har en större medvetenhet. Om de inte har samma uppfattning om rättigheter och skyldigheter tror vi att det kan uppstå problematik kring föräldrasamverkan. Detta kan framförallt bero på bristfällig kommunikation, därför är viktigt att man för en dialog kring vilka förväntningar man har på varandra. Här tycker vi att läraren har en stor möjlighet att visa sin tydlighet och vara öppen för föräldrarnas åsikter.
Något som vi diskuterat under arbetets gång är hur många personer som ska ingå i vår undersökning. Slutligen bestämde vi oss för att ha åtta respondenter för att få ett brett och varierat underlag. Dock blev vi konfunderade över huruvida vi hade för många respondenter som skulle göra undersökningen för stor och svårhanterlig när vi väl skulle sammanställa resultatet. Detta löste sig bra eftersom både lärarna och föräldrarna hade likartade svar. Nu i slutet känner vi oss nöjda med vårt val då vi fått en fördjupad förståelse för föräldrasamverkan. Vår bredd av respondenterna medför även en större tillförlitlighet till resultatet. Trots detta kan vi inte dra några generella slutsatser, men vi kan se ett tydligt sammanhang och en möjlighet att utläsa likheter och olikheter.
Vi anser att vi uppnår det syfte vi hade för avsikt med när vi började denna undersökning. Vårt intresse föddes i de uppdrag som står stundande för oss som blivande lärare. Vi ville ta tillfället i akt och undersöka något som för oss kunde vara användbart i framtiden. Vi känner att det arbete vi har utfört kan ligga som grund för oss i vår föräldrasamverkan.
Avslutningsvis återknyter vi till den trebenta pallen (se figur 1) som vi tycker symboliserar ett gott samarbete där alla tre parter måste arbeta tillsammans. Vi kommer att bära med oss denna kunskap i vår kommande föräldrasamverkan. Speciellt kommer vi att ta med oss föräldrarnas positiva inställning till utvecklingssamtal som en samverkansform.