7.1
Inledning
Avsnittet presenterar grundläggande rättsekonomiska aspekter som kan vara av intresse vid en diskussion kring den mest lämpade lösningen på battle of forms. Avsnittet inleds med en introduktion till förhållandet mellan avtalsrätt och rätts‐ ekonomi för att kunna svara på vilken lösning på battle of forms är lämpligast ur en rättsekonomisk synpunkt.
7.2
Avtalsrätt och rättsekonomi
Principen om pacta sunt servanda har sedan länge ansetts naturlig att upprätthålla genom rättsliga sanktioner. Avtalsbundenhet avser att säkra parterna deras rättig‐ heter som följer av avtalen, och den som inte fullföljer sina avtalsförpliktelser kan tvingas till det genom tvångsåtgärder genom exekutiva åtgärder. I avtal mellan när‐
ingsidkare, där avtalsprestationen inte bara påverkar medkontrahenten men också andra parter, är det av intresse att rättsligt sanktionera avtalsbundenheten. När varor byter ägare är det utifrån omsättningsintresset viktigt att avtalsuppfyllelsen kan förutses och säkerställas på ett effektivt sätt. Inom den internationella handeln av varor är det därför viktigt att ländernas inställning till att upprätthålla avtals‐ bundenhet är likartade. Det följer även av rättsekonomiska skäl att avtalsbunden‐ het bör regleras i lag och genom myndighetsutövning. Det innebär ordning och reda mellan parterna och samtidigt minskas kostnaderna för utbytet av varor och tjänster, så kallade transaktionskostnader, då följderna är förutsägbara och effek‐ tiva.213
7.3
Allmänt om rättsekonomi
Rättsekonomi innebär att ett juridiskt problem studeras genom ett ekonomiskt perspektiv. Ämnet ekonomi kan delas upp i företagsekonomi och nationalekonomi och när det handlar om rättsekonomi är det de nationalekonomiska aspekterna som är av betydelse när de juridiska problemen granskas. Nationalekonomin be‐ handlar hur välstånd skapas, vad är det som gör att ett samhälle blir rikare än ett annat och vad som kan göras för att samhällets resurser används så effektivt som
möjligt. Rättsekonomin handlar i grund och botten om att förstå vilken roll juridi‐ ken har i samhällsekonomin och hur juridiken kan främja välståndet i samhället. Genom en rättsekonomisk analys är det möjligt att avgöra vad olika juridiska lös‐ ningar har för konsekvenser för samhällsekonomin.214 Det ska framhållas att rim‐
ligheten av de rättsekonomiska antaganden som görs alltid ska ta de enskilda för‐ hållandena i beaktande.215 Det finns både en deskriptiv och en normativ del av rättsekonomin. Den deskripti‐ va delen beskriver de lösningar på rättsliga problem som är ekonomiskt effektiva och avgör hur den ekonomiska effektiviteten i samhälllet påverkas av olika regler och principer. Den ekonomiska rationaliteten och vilka lösningar på juridiska pro‐ blem som är effektivast ligger i fokus. På frågan hur rätten bör utformas, svarar den normativa delen på och samhällsekonomisk effektivitet är det främsta målet framför andra samhällsmål. Den normativa delen fokuserar på att rättfärdiga eko‐ nomisk effektivitet.216
Vid en rättsekonomisk analys görs två antaganden. För det första antas det att personer väljer det alternativ som maximerar deras nytta och vid osäkerhet väljs det alternativ som maximerar den förväntade nyttan. Detta antagande utgår från att människan väljer att handla med målet att maximera sin personliga tillfredstäl‐ lelse. Det innebär att vinster och förluster vägs mot varandra och det handlingsal‐ ternativ som är mest fördelaktigt vinner. För det andra antas det att människan vill främja ekonomisk effektivitet då det bidrar till det sammanlagda välståndet i lan‐ det. Detta antagande är grundläggande för hela den rättsekonomiska analysen då målet med rättsekonomi är att undersöka hur juridiken kan användas för att främ‐ ja välståndet i samhället. Dock kan det inte uteslutas att det finns andra mål än att främja välståndet i samhället och det är inte upp till rättsekonomer att avgöra vil‐ ket mål som ska eftersträvas. Rättsekonomin visar däremot vägen i de fall då väl‐ ståndet står i fokus, men därefter är det upp till politiska och juridiska beslutsfat‐ tare att avgöra huruvida välståndet ska prioriteras eller ej. När en rättsekonomisk 214 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 9 f. 215 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 222. 216 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 67 f.
analys företas bör det tas i beaktande om det i den aktuella situationen finns ett mål som är viktigare att främja än ekonomisk effektivitet. När en viss lösning på ett juridiskt problem tas fram och det ska tas ställning till om det är den bästa lös‐ ningen ur ett samhällsekonomiskt synsätt, uppkommer frågan om lösningen bör främja välfärden genom välståndet. Det finns två faktorer som skulle ge ett nekan‐ de svar. För det första kan det finnas något i den aktuella situationen som är vikti‐ gare att främja än välfärden t.e.x. individens frihet och för det andra kan välfärden främjas på något annat bättre sätt.217 Det ska pointeras att välstånd och välfärd är två skilda saker. Med välstånd menas den sammanlagda rikedomen som finns i samhället. Det hänger i sin tur ihop med produktionen; ju mer varor och tjänster som produceras desto större är välståndet i samhället. Välfärd innebär också ett mått på den sammanlagda tillfredställelsen i samhället, men här talas det om nytta som mått på tillfredställelse istället för pengar.218
7.4
Samhällsekonomiska perspektiv
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det positivt att så många ömsesidigt gyn‐ nande transaktioner som möjligt genomförs. Anledningen till att transaktioner inte alltid genomförs är att de är förknippade med kostnader som ibland kan vara så stora att det inte lönar sig att genomföra transaktionen. Transaktionskostnader är en del av samhällsekonomin som juridiska regler kan vara med att lösa. 219 En del av transaktionskostnaderna kan bland annat bestå av kostnader för att ingå kon‐ trakt.220 Dock är det önskvärt att en transaktion äger rum ur ett samhällsekono‐miskt perspektiv eftersom transaktionen i sig ökar det sammanlagda välståndet i samhället. För att välståndet i samhället ska öka, bör frivilliga transaktioner upp‐ 217 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 218‐220. 218 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 197. 219 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 73. 220 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 78.
muntras och främjas. Då kan rättsordningen skapa förutsättningar för att transak‐ tioner ska uppstå och utgöra ett skydd för att de ska kunna bestå.221
De obligationsrättsliga reglerna minskar transaktionskostnaderna genom att de klart och tydligt stadgar hur kontrakt ska ingås, till exempel genom reglerna kring anbud och accept. Utan de obligationsrättsliga reglerna hade det tagit mycket läng‐ re tid att sluta avtal än vad det gör i nuläget. Även de dispositiva avtalsreglerna minskar transaktionskostnaderna till en viss del. Ett annat sätt som förminskar transaktionskostnaderna som uppkommer vid avtalsslut är att använda sig av standardavtal, eftersom parterna slipper att förhandla och omformulera avtalsvill‐ kor i varje enskilt fall.222
7.5
Analys
De obligationsrättsliga reglerna minskar transaktionskostnaderna för avtalsparter i samband med avtalsslut. Reglerna i 6 § AvtL minskar transaktionskostnaderna för kontrakt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och bidrar därmed till att skapa transaktioner som ökar det sammanlagda välståndet i samhället. Det är dock tvek‐ samt hur bra den mekaniska avtalssynen passar in på mer komplexa anbud och ac‐ cept situationer som t.e.x. i battle of forms.
Att avtalsbundenhet bör vara stadgat i lag för att säkra parternas rättigheter och för att kunna minska transaktionskostnaderna, är något som bör beaktas när en lösning av battle of forms diskuteras. Skulle 6 § AvtL tillämpas på battle of forms, finns det en risk det inte anses föreligga något avtal på grund av dissensen mellan parterna. Till följd därav är det, enligt min mening, svårt att påstå att de obliga‐ tionsrättsliga reglerna bidrar till transaktioner som i sin tur skulle kunna bidra till det sammanlagda välståndet i samhället. Istället bör en lösning sökas i de olika in‐ ternationella konventioner och avtalsprinciper som finns tillgängliga.
Det måste antas att parterna agerar för att främja den ekonomiska effektiviteten genom att ingå avtalet och genomföra transaktionen. Den totala omsättningen gynnas av att näringsidkare ingår avtal och genomför transaktioner. Det ligger i
221 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, s. 75 f. 222 Dahlman, C, Rättsekonomi en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2002, 85 ff.
parternas intresse att gynna samhället ekonomiskt, då det i sin tur gynnar välstån‐ det. Ökas välståndet i samhället gynnas även den totala välfärden. Det i sig gynnar omsättningen, då hela samhället blir rikare och parter är mer benägna att ingå av‐ tal och fortsätta handla. Juridikens roll är att bidra till att göra det säkert för parterna att ingå avtal och att de kan lita på att deras intressen blir beaktade om det uppstår en tvist. Den juri‐ diska lösningen på battle of forms bör erbjuda tydliga och klara regler för parterna att ingå avtal så att det inte råder någon tvekan om vad som gäller mellan dem. Lösningen på battle of forms ska även göra det smidigt att lösa en eventuell tvist och bör även erbjuda parterna en lösning som är tidsmässigt effektiv. Detso lättare det är att ingå avtal, desto mer ökar produktionen vilket även gagnar välståndet i samhället.