Den allmänna principen om rättssäkerhet är en EG-rättslig princip som gäller för EU: s in- stitutioner och medlemsstater.76 Vid en ordagrann tolkning av begreppet rättssäkerhet framträder en tämligen klar förklaring av vad som avses, nämligen säkra rättsregler som de skattskyldiga kan lita på.77 Trots att begreppet vid en ordagrann tolkning kan förefalla klart finns ändå ingen enhetlig definition eftersom olika författare lägger olika innebörd i be- greppet.78 Då en del av syftet med denna uppsats är att analysera begreppet affärsmässigt motiverad ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv är författarna hänvisade till att med hjälp av förarbeten och doktrin på området försöka fastställa en egen enhetlig defini- tion vilket skall appliceras på denna uppsats.
Syftet med rättssäkerhet är att skydda den enskilde mot oberättigade krav från domstolar och myndigheter.79 Författarna ställer sig frågan vilka aspekter som skall vara uppfyllda för att kravet på rättssäkerhet skall anses uppfyllt? Vid en genomgång av doktrinen kan utläsas att förutsebarhet och kontrollerbarhet är viktiga komponenter i rättssäkerhetsbegreppet. Dessa komponenter är viktiga för att rättstillämpningen inte skall bli godtycklig.80 Med förutse- barhet avses att den skattskyldige skall kunna vända sig till lagstiftningen och på så vis kun- na förutse hur en viss vidtagen alternativt planerad transaktion kommer att beskattas.81 Förutsebarhet går hand i hand med legalitetsprincipen82 eftersom domstolar och myndighe- ter är skyldiga att följa lagen i sin maktutövning.83 Med kontrollerbarhet avses att domsto- larna och andra myndigheter måste redovisa den tolkning av fakta de gjort för att de skatt- skyldiga skall ha möjlighet att kontrollera det beslut som tagits. På så vis ökar trovärdighe- ten och således legitimiteten i rättssystemet.84 En annan aspekt av kontrollerbarheten är att Skatteverket måste kunna kontrollera efterlevnaden av skattereglerna.85 Här måste avväg-
76 Mål C-74/74 Comptoir national technique agricole (CNTA) SA mot Europeiska gemenskapernas kommission, REG
[1975] s. 00533, p. 44 och de förenade målen C-487/01 och C-7/02 Gemeente Leusden och Holin Groep BV cs
mot Staatssecretaris van Financiën, REG [2004] s. I-05337, p. 57 se även Von Bahr, Stig, Skatteflykt i EG-rättslig belysning, SN 2007, s. 651.
77 Axberger, Hans-Gunnar, Eko-brott, Eko-lagar och Eko-domstolar – En rättspolitisk utvärdering av lagstiftningen mot
ekonomisk brottslighet, s. 165.
78 Se exempelvis prop. 1993/94:151, s. 69, SOU 1993:62, s. 75 och Påhlsson, Robert, Rättssäkerhet och skatte-
rättslig argumentation, SvSkT 1998, s. 769.
79 Prop. 1993/94:151, s. 69.
80 Se exempelvis SOU 1993:62, s. 75 Hultqvist, Anders, Vad är rättssäker beskattning? SvSkT 1998, s. 763,
Påhlsson, Robert, Rättssäkerhet och skatterättslig argumentation, SvSkT 1998, s. 775, Hulgaard, Bodil, Några tan-
kar om rättssäkerhet, SvSkT 1998, s. 778, Peczenik, Aleksander, Rätten och förnuftet – En lärobok i allmän rättslära,
s. 48, Axberger, Hans-Gunnar, Eko-brott, Eko-lagar och Eko-domstolar – En rättspolitisk utvärdering av lagstiftning-
en mot ekonomisk brottslighet, s. 165, Beyer, Claes, Vad är rättssäkerhet?, i Festskrift tillägnad Gotthard Calissen-
dorff, s. 14 och Tikka, Kari S, Vad avses med rättssäkerhet i beskattningen?, i Rättssäkerheten i beskattningen, s. 8.
81 Prop. 1993/94:151, s. 69.
82 Legalitetsprincipen uttrycks i RF 1:1 st. 3 som att ”[d]en offentliga makten utövas under lagarna.” 83 Prop. 1993/94:151, s. 70.
84 Påhlsson, Robert, Rättssäkerhet och skatterättslig argumentation, SvSkT 1998, s. 775. 85 Prop. 1993/94:151, s. 70.
Rättssäkerhet och effektivitet
ningar mellan kontrollintresset och skyddet för den personliga integriteten göras.86 Att en lagtext är välformulerad är inte tillräckligt för att påstå att den är rättssäker utan av förarbe- tena måste framgå de motiveringar som kan vara nödvändiga för att göra lagtexten extra tydlig.87 Att detta är extra nödvändigt vid vaga uttryck förefaller självklart.
Peczenik anser att rättssäkerhet omfattar fyra komponenter: a) rättsliga b) beslut som i hög grad är c) förutsebara och d) etiskt godtagbara.88
Att rättssäkerhet omfattar etiskt godtagbara beslut stöder Peczenik med ett exempel där han hänvisar till de tyska judar som under Hitlers stormakt enkelt kunde förutse att de skul- le kunna komma att förföljas.89 Peczenik anser att ”det vore absurt att kalla en sådan förutsebar-
het för rättssäkerhet”.90
I doktrinen kopplas ofta rättssäkerhet och rättsstat91 samman med argumentet att en rätts- stat inte kan fungera utan rättssäkerhet.92 Om vi antar ståndpunkten att rättssäkerhet och rättsstat hör samman kan rättssäkerhet definieras som att lagar och principer skall utformas så att de kan tillämpas på ett förutsebart och kontrollerbart sätt samt att systemet för rättstillämpning kan förutses och kontrolleras.93 Kravet på rättssäkerhet riktar sig enligt Ax- berger till rättstillämparen och lagstiftaren.94
86 Prop. 1993/94:151, s. 70.
87 Påhlsson, Robert, Rättssäkerhet och skatterättslig argumentation, SvSkT 1998, s. 775. 88 Peczenik, Aleksander, Rätten och förnuftet – En lärobok i allmän rättslära, s. 48. 89 Peczenik, Aleksander, Rätten och förnuftet – En lärobok i allmän rättslära, s. 49. 90 Peczenik, Aleksander, Rätten och förnuftet – En lärobok i allmän rättslära, s. 49.
91 I regeringsformen finns flera av den demokratiska rättsstatens grundpelare inskrivna. Se exempelvis 1 kap 1
§ RF om att all offentlig makt utgår från folket och att den offentliga makten utövas under lagarna, 1 kap. 4 § RF om att riksdagen stiftar lag, 1 kap. 8 § RF om att rättsskipningen handhas av domstolarna, och 8 kap. 3 § RF om att föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för en- skilda eller i övrigt avser ingrepp i den enskildas personliga och ekonomiska förhållanden meddelas genom lag, och i 2 kap. RF återges ett antal grundläggande fri- och rättigheter.
92 Se exempelvis Axberger, Hans-Gunnar, Eko-brott, Eko-lagar och Eko-domstolar – En rättspolitisk utvärdering av
lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet, s. 152 och s. 164, Rosander, Ulrika, Generalklausul mot skatteflykt, s. 21.
93 Axberger, Hans-Gunnar, Eko-brott, Eko-lagar och Eko-domstolar – En rättspolitisk utvärdering av lagstiftningen mot
ekonomisk brottslighet, s. 153.
94 Axberger, Hans-Gunnar, Eko-brott, Eko-lagar och Eko-domstolar – En rättspolitisk utvärdering av lagstiftningen mot
Rättssäkerhet och effektivitet