3.2.1. Resultaträkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed.
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat.
Kommunen har under 2015 gått över till komponentavskrivning och redovisar även försäkringspremien till Kommungaranti AB som ett kapitaltillskott i
balansräkningen istället för kostnad.
Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos.
Resultaträkning Utfall
Verksamhetens intäkter 1 137,8 1 032,4 1 166,6 1 069,9
Jämförelsestörande intäkter 40,1 40,1
Verksamhetens kostnader -6 128,7 -5 778,3 -6 035,4 -6 080,4
Avskrivningar -263,8 -255,8 -255,0 -243,5
Verksamhetens nettokostnader -5 214,6 -5 001,7 -5 123,8 -5 213,9
Skatteintäkter 4 584,5 4 372,2 4 595,1 4 588,5
Generella statsbidrag och utjämning 631,0 650,0 650,3 617,9 Summa skatter och statsbidrag 5 215,5 5 022,2 5 245,4 5 206,4
Finansiella intäkter 144,6 143,5 158,1 124,8
Finansiella kostnader -112,3 -134,5 -176,1 -108,3
Årets resultat 33,2 29,5 103,6 9,0
Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 193,3 mnkr (3,85 %) medan verksam-hetens nettokostnader har ökat med 212,9 (4,26 %). Detta innebär att kostnaderna har ökat nästan 20 mnkr mer än intäkterna. Kommunen har kunnat bibehålla och t.o.m. förbättra resultatet något jämfört med 2014 tack vare att de finansiella kostnaderna har minskat i motsvarande omfattning.
En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och ”opåverkbara” poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan.
Intäkterna har ökat med 105,4 mnkr där bidrag från Migrationsverket står för ca 60 mnkr och riktade bidrag till barn- och utbildningsnämnden uppgår till ca 25 mnkr.
o Särskilda statsbidrag avseende flyktingmottagandet om 55,6 mnkr erhölls år 2015 (varav 41,7 mnkr periodiserat till år 2016).
Kostnaderna har ökat med totalt 350 mnkr:
o Personalkostnaderna har ökat med totalt 239 mnkr vilket motsvarar 6,7 % och förklaras till stor del av att antalet månadsanställda har ökat.
o Köp av verksamhet har ökat med 109 mnkr vilket kan hänföras till blanda annat ökade kostnader för ensamkommande flyktingbarn, bidrag till fristående förskolor och skolor, LSS och LASS.
Räntekostnader om 112,3 tkr redovisas år 2015. Kommunen arbetar med säkring mot ränteförändringar (derivat). En beskrivning av vilken påverkan säkringsinstrumenten har haft på kommunens resultaträkning
redovisas/redovisas tydligt bland tilläggsupplysningarna.
Vi har noterat följande avvikelser avseende resultaträkningen:
- Parkeringsintäkter avseende första kvartalet 2015 motsvarande 1,2 mnkr har felaktigt bokförts på 2014 vilket försämrar resultatet för 2015 med
motsvarande belopp.
- I bokslutet för 2014 var uppbokningen av skolskjutskostnader 8-9 mnkr för högt uppskattad. Uppbokningen har återförts 2015 vilket innebär en
resultatförbättring med motsvarande belopp.
- Stickprover visar på att det finns fakturor motsvarande 0,7 mnkr som borde ha redovisats som investering men som istället har belastat resultaträk-ningen.
- Skatteintäkter och generella statsbidrag är totalt 0,9 mnkr högre i kommunens resultaträkning jämfört med SKL:s prognos.
3.2.2. Balansräkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital.
Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter.
Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning.
Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Kommunen har under året anpassat sin redovisning fullt ut enligt detta krav. Analys av resultateffekten av denna förändring saknas.
Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den
kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.
Avsättning för återställning av deponi redovisas om 76 mnkr. Inga andra avsättningar redovisas.
Kommunen leasar sina bilar. Efter genomgång och bedömning av avtalen har dessa klassificerats som finansiell leasing i enlighet med RKR 13.2. Detta medför att 56 mnkr har aktiverats som tillgång i balansräkningen och förpliktelse avseende framtida leasingavgifter om 56 mnkr redovisas som skuld.
Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL.
3.2.3. Kassaflödesanalys
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och inves-teringar.
Noter finns i tillräcklig omfattning
Kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
3.2.4. Sammanställd redovisning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden.
De sammanställda räkenskaperna är i allt väsentligt upprättade i enlighet med lag om kommunal redovisning och RKR:s rekommendation 8.2
De kommunala koncernen har avgränsats till att omfatta alla kommunala
koncernföretag där kommunen minst har ett betydande inflytande med undantag för företag som undantagits på grund av dess ringa omfattning. Vi bedömer att kommunkoncernen avgränsats på ett korrekt sätt.
I de fall kommunen äger delägda dotter-dotterföretag så konsolideras dessa i sin helhet. Förfarandet är inte i enlighet med RKR:s rekommendation 8.2 som kräver proportionell konsolidering av delägda företag. Vi bedömer dock inte att avvikelsen medför några betydande fel på resultat och balansräkning.
Enligt RKR 8.2 bör upplysningar lämnas även om kommunala entreprenader, vilket saknas i kommunens förvaltningsberättelse.
3.2.5. Tilläggsupplysningar
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att:
Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisnings-princip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll.
Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balans-räkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplys-ningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed.
2016-03-15
__________________________
PerÅke Brunström Projektledare/Uppdragsledare