3.1.1. Förvaltningsberättelse
3.1.1.1.
Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelserVi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL.
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning
Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.
Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren och vilka de kommande årens utmaningar är – att få ekonomin i balans, finansiering av omfattande investeringar, flyktingmottagandet samt integration på arbertsmarknaden.
Utvärdering av ekonomisk ställning
Enligt kommunala redovisningslagen 4:5 skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen
återfinns en utvärdering som tar sin utgångspunkt i den så kallade RK-modellen. Vi vill framhålla att för att en utvärdering skall kunna ske bör mål för den finansiella ställningen anges. I dagsläget finns målsättningar kopplade till god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv men vi anser att det är oklart om dessa även är tillämpliga vid utvärdering av kommunens ekonomiska ställning.
Händelser av väsentlig betydelse
I förvaltningsberättelsen och nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret.
Förväntad utveckling
Av förvaltningsberättelsens avsnitt; Kommunens framtidsutsikter och Finansiell analys framgår tydligt vilka utmaningar kommunen står inför. För att ytterligare stärka framtidsperspektivet hade uppgifter ur innevarande års MRP och flerårsplan kunna ingå.
Väsentliga personalförhållanden
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information.
Gemensam förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen innehåller en finansiell analys på koncernnivå och omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och
särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2.
Pensionsredovisning
I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensions-förpliktelser i enlighet med RKR 7.1. I avsnittet ”Pensionspensions-förpliktelser” redovisas kommunens samlade pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Av redovisningen framgår att pensionsmedel saknas och att hela åtagandet har återlånats men att kommunen, för att möta de stora utbetalningarna under senare delen av 10-talet och 20-talet, har tecknat en garantiförsäkring i det av kommunen delägda bolaget Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB. Kommunfullmäktige har dock beslutat att avveckla denna lösning när det är möjligt.
Prognos för politikernas intjänade pensioner har beställts från KPA och har bokförts som pensionsförpliktelser.
Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Kommunen har inte längre några förtroendevalda med särskilda pensionsavtal.
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten.
I avsnittet Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ges en beskrivning av
kommunens styrmodell. Avsnittet ger en bra analys av hur plan- och uppföljnings-dokument hänger ihop och hur målarbetet är utformat.
3.1.1.2.
Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelserVi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsbudgeten uppgår till 1 819,5 mnkr, varav 1 017,8 har överförts från tidigare år. Utfallet uppgår endast till 612,2 mnkr vilket innebär att 1 237,3 mnkr återstår. Avvikelsen beror främst på att investeringar i fastigheter har blivit försenade.
Vi rekommenderar att pågående och färdigställda projekt ska redovisas var för sig så att budgetavvikelser orsakade av att projekt senarelagts förklaras samt att det för fleråriga investeringar ska framgå vad det total anslaget och utgiften uppgår till för belopp.
3.1.1.3.
Driftredovisning Bedömning och iakttagelserVi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan:
Driftredovisning per
nämnd, mnkr Budget Utfall Prognos
Budget-avvikelse
Prognos-avvikelse
Kommunstyrelse 536,7 426,2 438,9 110,5 92,4
Barn- och utbildningsnämnd 2073,5 2075,8 2085,2 -2,3
Socialnämnd 1768,5 1982,3 1943,3 -213,8 -175
Kultur- och fritidsnämnd 345,3 343,6 346,1 1,7 -1,3
Stadsbyggnadsnämnd 226,1 218,8 230,9 7,3 -4,7
NAVI 142,3 145,1 144,4 -2,8 -2,1
Miljönämnd 16,8 16,6 15,9 0,2 0,9
Lantmäterinämnd 2,1 0,4 0 1,7 2,1
Överförmyndarnämnd Mitt 9,5 9,8 9,5 -0,3 0
Kommunrevision 2,9 2,8 2,9 0,1 0
Valnämnd 0,1 0,1 0,1 0 0
Finansiering 0 -6,3 -3,3 6,3 3,2
Summa nämnderna 5123,8 5215,2 5213,9 -91,4 -84,7
Kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsbyggnadsnämnden redovisar avvikelser gentemot budget för 2015, övriga nämnder har nått ett resultat i nivå med budget. Inom kommunstyrelsen kan den positiva avvikelsen hänföras till ett överskott på anslaget för löneökningar, omställningskostnader med mera på cirka 61,2 mnkr, kompensation för ökade hyreskostnader +19,7 mnkr, samt att kostnader för kollektivtrafiken har blivit lägre än beräknats, +26,4 mnkr.
Inom socialnämnden återfinns den största budgetavvikelsen inom äldreomsorgen, - 128,8 mnkr, men även individ- och familjeomsorgen och omsorg om
funktionshindrade redovisar negativa avvikelser, -28,7 mnkr respektive -25,9 mnkr.
Stadsbyggnadsnämndens budgetavvikelse beror till största delen på lägre kostnader för vinterväghållning, högre bygglovsintäkter samt kvarvarande medel i två MRP-uppdrag.
3.1.2. Balanskrav
Bedömning och iakttagelser
Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts.
Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag.
3.1.3. God ekonomisk hushållning
Bedömning och iakttagelser
Med anledning av den låga måluppfyllelsen både vad gäller finansiella mål och verksamhetsmål bedömer vi att kommunen inte har en god ekonomisk hushållning.
Kommunen når inte tre av de fem finansiella målen och när det gäller de sju verksamhetsmålen nås samtliga endast delvis.
3.1.3.1.
Finansiella målI årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2015:
Finansiellt m ål, fastställt av
fullm äktige i budget 2015 Utfall 2015 Måluppfy llelse, kom m unens bedöm ning
Resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag.
Resultat – resultatet uppgår till 33,2 mnkr v ilket motsv arar 0,6 % av skatter och
statsbidrag.
Nej målet är inte uppnått.
Nettoinv esterinar ska finansieras med egna medel
Inv esteringar –den totala inv esteringsv oly men motsv arar 61 2,2 v ilket innebär att 49 % av inv esteringarna kan egenfinansieras
Nej målet är inte uppnått.
Det egna kapitalet ska v ärdesäkras och v äx a i minst takt med inflationen (KPI)
Kommunens resultat uppgår till 33,2 mnkr v ilket innebär att egna kapitalet ökat med 1 ,3
%. KPI 0,1 %.
Ja målet är uppnått.
Den kortfristiga
betalningsberedskapen ska motsv ara minst 80 % av de skulder som förfaller inom ett år.
Den kortfristiga
betalningsberedskapen uppgår till 1 34 %.
Ja målet är uppnått.
Prognossäkerheten och bugetföljsamheten ska v ara god (högst 1 % av v ikelse).
Verksamhetens nettokostnad
av v iker mot budget med 2,6 %. Nej målet är inte uppnått.
3.1.3.2.
Mål för verksamhetenKommunfullmäktige har fastställt ett måldokument för i MRP för 2015-2016 med plan för 2017 samt 2018 innehållande ett antal processmål. Dessa mål beskrivs och utvärderas i årsredovisningen.
Näringsliv och arbete – Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot arbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra grundförutsättningar för
näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt.
Bedömning: Målet har delvis uppnåtts.
Utbildning – Barn- och ungdomar i Sundsvall ska i en sammanhållen skola lägga grunden för ett livslångt lärande och för att blir aktiva medborgare med många möjligheter i livet.
Bedömning: Målet har delvis uppnåtts.
Samhällsbyggnad – Sundsvall ska erbjuda livs- och verksamhetsmiljöer i hela kommunen med möjlighet till bra boenden och goda kommunikationer i ett tryggt och hållbart samhälle.
Bedömning: Målet har delvis uppnåtts.
Fritid- och kultur – Sundsvallsborna ska erbjudas idrotts-, fritids- och
kulturutbud i en attraktiv och trygg miljö. Föreningslivet utgör navet i arbetet för en bättre folkhälsa i Sundsvall med fokus på barn och ungdomar.
Bedömning: Målet har delvis uppnåtts.
Vård – och omsorg – Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Medborgarna ska ha inflytande över sin egen situation.
Bedömning: Målet har delvis uppnåtts.
Ledning och ledningsstöd – Likvärdig och jämlik service erbjuds samtidigt som organisationen levererar ändamålsenlig och effektiv verksamhet med utgångspunkt i att kommunen finns till för medborgarna.
Bedömning: Målet har delvis uppnåtts.
Verksamhetsstöd – Ändamålsenliga och kostnadseffektiva tjänster och
produkter levereras på ett sätt som stödjer uppdraget att erbjuda en god service och verksamhet med utgångspunkt ur medborgarnas behov.
Bedömning: Målet har delvis uppnåtts.
Vi delar kommunstyrelsens samlade bedömning att samtliga sju processmål för verksamheten delvis har uppnåtts.