För vidare arbete med bestickstället rekommenderas att en fullskalig prototyp tas fram. Prototypen bör testas i tvätten för att utvärdera hur väl bestickstället uppfyller de krav i kravspecifikationen som inte kan utvärderas i nuläget. Utöver kraven kan konstruktionen utvärderas med hänsyn till vibrationer i tvätten och belastningen från besticken. Både ABS och Ultem 9085 bör utvärderas i tvätten. Om ABS klarar av de höga temperaturerna kan det vara aktuellt som materialval för insatserna och eventuellt för koncept B då det är billigare.
Mer detaljerade analyser som tar hänsyn till de olinjära materialegenskaperna för båda materialen bör göras för att säkerställa att spänningarna och deformationerna inte blir för stora. Om koncept B väljs kan alternativ till den befintliga metallstommen, exempelvis en trådkorg i metall, undersökas för att minska den totala vikten för konceptet.
Data om hur stor andel som inte blir rena bör samlas in för de nuvarande bestickställen för att sedan kunna jämföra med resultatet från det nya.
Ett förslag på uppdelning av konceptet för tillverkning har tagits fram men bör utvärderas tillsammans med tillverkare innan produktion. Vilken lagerriktning delarna ska ha med hänsyn till de olika materialegenskaperna behöver också bestämmas.
46 (47)
8 KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur
Bruder, Ulf (2012). Värt att veta om plast: en plasthandbok för alla: [material,
bearbetningsmetoder, verktygsutformning, kostnadsberäkning, efterbearbetning, sammanfogning, materialvalsmetodik, konstruktionsregler, processoptimering, felanalys : en handbok] . 2., [rev.] uppl. Karlskrona: Bruder Consulting
Callister, William D. & Rethwisch, David G. (2008). Fundamentals of materials
science and engineering: an integrated approach . 3. ed. Hoboken, NJ: John
Wiley & Sons
Eklund, Sven (2011). Arbeta i projekt: individen, gruppen, ledaren . 4:2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur Johansson, Johan (1990). Konstruktörens val av produktionsmetoder: nära färdig
form . 1. uppl. Stockholm: Sveriges mekanförb.
Ullman, David G. (2010). The Mechanical design process . 4. ed. Boston: McGraw-Hill
Ulrich, Karl T. & Eppinger, Steven D. (2011). Product design and development . 5th ed. New York, NY: McGraw-Hill/Irwin
Internetkällor
Hedin, Anna (1996). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-
tool/download.actionnodeId=459535&toolAttachmentId=108197 [2015-01-20] Johnson, Claes & Samuelsson, Alf. (2015). Finita elementmetoden.
Nationalencyklopedin, 2015,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/finita-elementmetoden [2015-05-06]
Kagab Sverige AB. (2015). Ultraljudstvättning.
http://www.kagab.se/ultraljudstvattning-1 [2015-01-28]
Karlsson, Sven. (2014); Additiv tillverkning – utveckling och trender;
Uppfinnaren & Konstruktören (3/2014) :18-23.
http://www.protech.se/storage/ma/0571dca114964461a0d9512ef6341872/383a0d 399d6946dc8909dc7a1ea920de/pdf/21CA6685EF38AD865D3AA135BB8D65D0 7C4C8A5A/additiv_tillverkning_artikel.pdf [2015-04-22]
47 (47)
Pärletun, Lars G. (2015). Datorstödd konstruktion. Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/datorst%C3%B6dd- konstruktion [2015-05-07]
Salonen, Antti. (2015) FMEA
http://zoomin.idt.mdh.se/course/kpp015/dokument/FMEA%20KPP015.pdf [2015- 04-28]
Skafte MedLab. (2015). Frågor & Svar - Ultraljudsbad/Ultraljudstvättar http://www.skafte.se/products/bandelin/Q&A.htm [2015-01-28]
Stjernswärd, Sigrid. (2015). Kvalitativ forskningsintervju.
http://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/1060/mod_folder/content/0/kvalitative%20 metod/Kvalitativ%2520forskningsintervju%5B1%5D.pptx?forcedownload=1 [2015-01-20]
Smyth, Clifford. (2015). Anisotropy, or How I Learned to Stop Worrying About Making Everything in One Piece and Love my 3D Printer. 3D printing for
beginners
http://3dprintingforbeginners.com/stop-3d-printing-everything-in-one-piece/ [2015-05-22]
I
I
I
BILAGA 3 - INTERVJUER, OBSERVATIONER OCH MAIL
Intervjusammanställning med produktionschefen 150128
Problemet och nuvarande lösning
Vad upplevs som problem med dagens bestickställ?
- Ämnena blir inte helt rena från olja och smuts samt att korgarna går sönder.
Vad blir konsekvenserna av problemet och varför behöver det åtgärdas? - Om det blir oljerester kvar behöver ämnena torkas av och blåsas rent manuellt annars får besticken olika form då oljan förstärker slaget. Dessutom fastnar smuts lättare i oljan vilket kan ge märken på besticken.
Hur upplever operatören nuvarande lösning? Positivt och negativt. - Positivt: Enkelt och snabbt att plocka i och ur ämnen
- Negativt: Efterarbete, korgarna går sönder, tungt att lyfta (ca 12kg)
Hur skulle operatören vilja att det fungerar? Önskemål, tankar, positivt och negativt.
- Enkelt att plocka i och ur ämnen.
Varför ser nuvarande lösning ut som den gör? - Ingen har tagit tag i lösningen
Hur har eventuella tidigare lösningar sett ut? För och nackdelar med dessa. - Har provat att hänga ämnena ett och ett som för de färdiga besticken men
det tog för lång tid och skrotades.
Rengöringen
Hur fungerar tvätten, vatten, medel etc? - En alkalisk tvätt med ultraljud
- Korgarna går stegvis genom en tvättrumma där det finns 4 steg.
- 1. Alkaliskt (basiskt) tvättmedel och vatten fylls på underifrån som i ett badkar och töms sedan ut.
- 2. Vatten fylls på och rengöringen sker med hjälp av ultraljud och vattnet töms sedan.
- 3. Avjoniserat vatten fylls på och töms ut för att skölja besticken. - 4. Torkning
Är det både färdiga bestick och ämnen som rengörs i samma bestickställ? - ja bestick i olika stadier från pressarverkstaden men inte bestick som är
färdiga för leverans, de rengörs separat i speciella fixturer.
Rengörs olika ämnen/bestick samtidigt eller en sort åt gången? - Lika material i samma bestickkorg
Hur många tvättas samtidigt?
- Ca 120st. runt 8 per plastkorg och 15 plastkorgar på en stomme.
Hur många blir inte rena? - Uppskattningsvis ca 15-20%
Ungefär vilka former och storlekar ska få plats?
- Bordsbestick och kaffeskedar, ej serveringsbestick. Kommer få exempelämnen.
II
- Ca 2-4 ggr/batch beroende på operation. Ledtid för tvätt ca 15min.
Bestickstället
får inte ha tät botten då tvätt- & sköljmedel kommer åt besticken underifrån får inte begränsa ultraljudets förmåga att få vattnet röra på sig
Tvättmedlet får ej skumma då det hindrar ultraljudet, varför byte av tvättmedel ej är att föredra.
Tvättmedlet får ej angripa koppar och nickel då det finns i nysilvret Både platta och präglade ämnen ska få plats
Max 1-2 typer av korgar, gärna staplingsbara
Ska rymma så många ämnen som möjligt och begränsas av vikt (så låg som möjligt, i dagsläget 12,5 kg, inte mer än så)
Vatten får ej bli kvar i ämnena
Materialet ska tåla tvätten och inte repa besticken
Metallhörn/kanter som går mot givare på rullbandet som styr tvätten.
Ingen uppfattning om hur mycket tid som läggs på merarbete p.g.a oljiga ämnen.
De största måtten som bestickstället med ämnen i kan ha är_ LxBxH [mm] 540x435x300.
Se Tabell 1 för vikter på befintliga bestickställ.
Tabell 1. Nuvarande vikt för befintliga bestickställ
Nuvarande vikt [kg]
Bestickställ med plastkorgar fylld 12,5 Bestickställ med plastkorgar, tom 4,4 Bestickställ med rostfria korgar, tom 5,2 Intervjusammanställning med produktionschefen 150416 Frågeområde: Hur fungerar sensorerna i tvätten?
Ett antal givare som finns längst banan i tvätten och i tvätten. De flesta reagerar på att något i metall passerar.
I nuläget måste det finnas metall både på kortsidorna och långsidorna av bestickstället för att givarna ska reagera.
III Mailkontakt med produktionschef 20150130
Varför används avjoniserat vatten i tvätten?
Används endast vid sköljning för att det ska vara rent från salter och dylikt samt att avrinningen blir bättre.
Hur varmt vatten är det i tvätten?
55 grader i tvätt stegen, och 35 grader i sköljstegen för vax samt 45 grader efter oljetvätt.
Mailkontakt med produktionschef 20150513
Varför är det viktigt att lackera det rostfria materialet i tvätten? Lackade lister p.g.a. att ämnena blir missfärgade. (Troligtvis kan det bero på någon slags jonöverföring.)
Intervju och observation med operatör 150204
1. Används mest plast eller rostfria korgar? Varför?
- Plast då de rostfria upplevs som att ämnena inte blir lika torra som i plastkorgar.
2. Var köps bestickkorgarna in? Hur länge håller de?
- Rostfria från IKEA, plast från t.ex. ÖoB för torkning efter handdisk, billiga. Håller ca 3 år.
3. Hur många blir inte rena/torra? - Väldigt många
4. Hur många tvättas åt gången? - 100-150
5. Hur sitter korgarna fast I stommen? - Fastknutna med ståltråd
6. Hur upplevs dagens fixtur, positivt och negativt
- Snabbt att plocka i ämnen, negativt: ämnena separeras inte, korgarna torkar och går sönder.
7. Hur vill operatören att det fungerar, önskemål, tankar, positivt och negativt - Öppet och separerat så ämnena blir rena och torra. Inte för tungt att lyfta.
Snabbt och enkelt att plocka i ämnen. Inte ställning som för färdiga bestick p.g.a många lösa delar och strul och tar lång tid att fylla.
Övrig information
- Får inte vara kvar vatten vid prägling då det ger märken på ämnen.
- Torkningen sker i runt 100 gradig varmluft i 5 minuter. Fixturen skakar lite så att ämnena rör på sig.
- Ämnena går direkt från tvätt till prägling och måste därför vara torra ut maskin eller blåsas torra för hand.
IV
- Ämnena placeras med skaften upp eller ner beroende på vad operatören känner för.
- Sämre tvättresultat efter byte till miljövänligt tvättmedel. - Bara en våning då de annars inte blåses torra i tvätten. - Kan ha färgkodade korgar om flera typer.
Öppen intervju och observation med operatör 150211
Målet med besöket var att få bättre förståelse för de olika stegen i processen. Hur ämnena hanteras mellan de olika stegen och efter vilka steg som de placeras i bestickställen.
Först valsas plåten som besticken tillverkas av. Efter att den har valsats så konturklipps ämnena ett och ett ur plåten. De klipps ut i snabb takt (maskinen klarar ~800/h) och ramlar ner i huller om buller i en korg. När ca 50-100 ämnen har konturklippts samlas de ihop och stoppas i bestickstället då operatören inte hinner samla upp de ett och ett under klippningen.
Efter konturklippningen oljas ämnena före nästa steg som är ämnesslagning. Under slagningen slås ämnena ett och ett och operatören samlar en hög bredvid sig och placerar sedan dessa samtidigt som en hop i bestickstället.
Efter ämnesslagningen är ämnena oljiga och behöver tvättas. Efter tvätten behöver ämnena vara torra då de ska präglas ett och ett för att sedan placeras i korgarna för att skickas vidare till nästa avdelning där de packas om till en annan ställning. Operatören lyfter i dagsläget ur alla ämnen i en korg (ca 10 st), och präglar alla de ämnen ett efter ett för att sedan lägga ner dessa i korgarna igen och upprepa med nästa korg.
Övriga kommentarer
Ämnena oljas innan ämneslagningen för att materialet ska bli jämt utslaget.
Önskemål om att det ska vara lätt att plocka ur ämnena så att man får med sig flera på samma gång.
Önskemål: Hellre att det tar längre tid att plocka i ämnena än att plocka ur dem.
Önskemål: Helst så lite kontakt som möjligt med bestickkorgarna.
Önskemål: Lätt att hantera
Önskemål: Får gärna vara mellanstation, att ämnena samlas upp i en korg för att sedan placeras en och en i ett bestickställ
Det är bara vid tvättoperationen som bestickställen används, annars används andra korgar.
Hanteras i princip alltid en och en för att sedan samlas i en hög (kan vara huller om buller)
I
BILAGA 4 - KUNDBEHOV
I
BILAGA 5 - KONKURRENTANALYS
Totalt valdes fem olika diskmaskiner för att utvärdera deras bestickkorgar/toppkorgar.
Bosch SMU58L08SK
Bosch SMU58L08SK har flera modeller med en hel toppkorg i plast. Den har piggar för att hålla besticken stående och separerade. Den har en lutning in mot mitten där det är djupare och kan vara för eventuellt större serveringsbestick och skedar.
Figur 1. Bosch SMU58L08SK har en fast toppkorg med piggar
Tid att plocka i: 45 sek
Kommentar: Det kändes något trångt att använda alla facken i toppkorgen för
besticken. De låg ganska nära varandra (figur 2).
Figur 2. När alla besticken låg i. Det krävs större mellanrum mellan de olika sorterna bestick för att de inte ska ha kontakt med varandra. Toppkorgen hade taggar som hjälpte besticken att
ligga kvar i bestämd position.
Tid att plocka ur: 8 sek
Kommentar: Gick ganska snabbt att plocka ur flera åt gången. Toppkorgen hade
små plasttaggar som hjälpte besticken att ligga kvar i bestämd position. Taggarna var ganska vassa och var lätt att riva sig på när besticken plockades ur.
Electrolux ESF5521LOX
Electrolux ESF5521LOX har en bestickkorg med åtta stora fack och ett avtagbart lock med mindre hål där bestick kan placeras för att de ska separeras från varandra (figur 3).
II
Figur 3. Electrolux ESF5521LOX bestickkorg med lock.
Tid att plocka i: 43 sek
Kommentar: Knivskaften fick inte plats i hålen och det blev ändå väldigt tajt
med plats för bestickdelarna som stack ut från korgen. Det fanns även risk att besticken har kontakt med varandra i korgen då de fortfarande kan vinklas beroende på hur de placeras i hålen (figur 4). Det var däremot enkelt att placera de besticken som fick plats i hålen.
figur 4. Till vänster: bestickkorgen med bestick. Till höger: hur besticken kan vinklas åt olika håll när de placeras i bestickkorgen.
Tid att plocka ur: 15 sek.
Kommentar: Lite klurigt att få ur besticken på ett smidigt sätt då de större
delarna av besticken är de man får tag i samt att de stod ganska tätt.
M
iele G 6100SCU
Miele G 6100SCU har en toppkorg med piggar. Mittendelen har en slide-funktion som gör att den kan sänkas eller höjas oberoende av resterande korg (figur 5). Korgen kan justeras i höjdled på ena sidan utan att den andra ändras. För att ändra båda måste det justeras på bägge sidor.
Figur 5. Miele G 6100SCU har en toppkorg vars mittenparti kan justeras i höjdled.
Tid att plocka i: 42 sek
Kommentar: Det var lite klurigt att få i matskedarna. För att säkerhetsställa att de
III
besticken. Besticken låg bra i toppkorgen och för den här utvärderingen behövdes aldrig mittendelen användas. Eventuellt kan mittendelen vara avsedd för större bestick som t.ex. serveringsbestick (figur 6).
Figur 6. Hur besticken låg i toppkorgen. Besticken kan förmodligen ligga tätare i toppkorgen utan större problem.
Tid att plocka ur: 12 sek
kommentar: Gick bra att ta flera bestick på samma gång.
Samsung DW-UG721W/XEE
Samsung DW-UG721W/XEE har en toppkorg som består av flera delar. Toppkorgens stomme består av stål där två plastkorgar snäpps fast i stommen (en plastkorg räcker för halva stommen). Plastkorgarna var tillverkade av PP- T30 plast. Därefter placeras två plastkorgar i de första korgarna. Dessa korgar har gallerbotten och några piggar. Den översta korgen kan lyftas ur separat eller tillsammans med den undre korgen (figur 7).
Figur 7. Till vänster: Visar stålstommen och de olika plastkorgarna. Till höger: visar hur det ser ut när platskorgarna sitter fast på stålstommen.
Tid att plocka i: 51 sek
Kommentar: Korghalvorna var något för korta vilket gjorde det svårt att få plats
med alla bestick i en halva. Avstånden mellan piggarna var ok. Det svåraste besticket att lägga i matskedar som upplevdes som svårt att få att ligga bra. Det var lite svårt att få besticken att inte ha kontakt med varandra vilket kan bero på att korghalvorna var något korta (figur 8).
IV
Figur 8. En av korghalvorna när den var fylld med de tjugo besticken.
Tid att plocka ur: ca 8-15 sek.
Kommentar: Det var väldigt smidigt att få ur besticken snabbt och enkelt genom
att lyfta ur den översta korghalvan. Då besticken var utspridda blev korgen jämt belastad och det var enkelt att kunna ta flera bestick samtidigt. Däremot fanns risk för att besticken skulle ramla ur korghalvan eftersom besticken stack ut något och det inte fanns någon kant som höll kvar dem i korgen (figur 9).
Figur 9. Hur det kunde se ut när den översta korghalvan lyfts ur toppkorgen. I figuren har besticken tillrättalagts något eftersom de annars hade ramlat ur korghalvan.
Samsung Waterwall DW9000
Samsung Waterwall hade en grå toppkorg med gallerbotten och två rader med piggar i ytterkanten. Ovanpå toppkorgen placerades en mjuk silikonaktig matta kallad flextray med handtag på sidorna som gick att ta ur (figur 10).
Figur 10. Samsung Waterwall DW9000s toppkorg med flextray.
Piggarna påminde om små koner (figur 11) som borde göra det möjligt att kunna placera olika former och tjocklekar av bestick mellan piggarna. Tjockare bestick bör inte komma lika långt ned mellan piggarna som smalare bestick.
V
Figur 11. De något konformade piggarna
Tid att plocka i: 37 sek
Kommentar: Det var lite svår att placera skedarna bra utan att de skulle
överlappa varandra. Piggarna gick från att vara tätt placerade till större mellanrum (figur 12). Det visade sig att skedarna nästan låg sämre om de placerades där det fanns stort mellanrum mellan piggarna.
Figur 12. Placering av besticken i toppkorgen där matskedarna låg väldigt nära varandra med den skålade delen.
Test gjordes där besticken vändes på så att skaften låg där bestickhuvuden legat för att se om det var bättre.
Tid att plocka i: 44 sek
Kommentar: Det tog lite längre tid att plocka i men de låg bättre. Däremot var
det svårt att utnyttja alla piggarna då det blev begränsat med utrymme vid handtagen på flextray (figur 13).
Figur 13. Hur det såg ut när besticken lades åt motsatt håll.
Tid att plocka ur: ca 8 sek.
Kommentar: När flextray lyftes ur åkte alla besticken in mot mitten av den
mjuka korgen vilket gjorde att den blev nedböjd och besticken kunde slås ihop lätt med varandra. Det var lite lurigt att få tillbaks flextray i rätt position då den var så mjuk För övrigt var det lätt att få ur besticken då de samlades i mitten.
I
BILAGA 6 - QFD
Ett av pr oduktkra ve n (Anta l de lar ) ha r inget star kt sa mband med nå g ot kundbe hov. Vi ha r änd å va lt a tt ha med de t då vi ty cke r att e tt låg t anta l lösa de lar ä r vikti g t m ed hä ns y n ti ll DF A. F ör d en tekniska jämfö re lsen med konkur re nte rna va r de t viss a pr odukte g enskap er som int e kunde j ämför as oc h d ärf ö r sa kn as vä rde n. Vid sum man lä ng st t il l hög er a v jämf ö re lsen h ar e nda st de pr odukt eg ensk ape r dä r d et finns vär d en f ör samtl ig a prod ukt er su mm era ts.II
I
BILAGA 8 – BRAINSTORMING
Vilka egenskaper borde världens bästa diskmaskin ha? Det lila är där vi placerat den tvätt som används idag.
II
Ett urval av de idéer som togs fram under barinstormingen
III
BILAGA 9 - UTVÄRDERING AV KONCEPT
För de fem koncepten som tagits fram gjordes funktionsmodeller för att kunna utvärdera hur de fungerar i praktiken. Funktionsmodellerna var enkla modeller på hur koncepten var tänkta att fungera. Utvärderingen gjordes av produktionschef och operatörer där de fick koncepten presenterade med bilder på CAD-modeller samt funktionsmodellerna. De fick sedan prova att stoppa i och plocka ur ämnen ur modellerna och sedan säga vad de tyckte om de olika koncepten. CAD-bilder, funktionsmodeller och synpunkter presenteras nedan.
Koncept 1
Figur 1. CAD-modell av koncept 1. Till vänster syns de två korgarna separerade och till höger syns de med ämnen i.
CAD-modellen av konceptet kan ses i Figur 1. Funktionsmodellen hade en inre och en yttre korg där den yttre hade två rader med piggar för att positionera och separera besticken medan den inre hade hål för raderna med piggar (se Figur 2). Den inre korgen hade även handtag för att kunna lyftas ur och få med alla ämnen. Funktionsmodellen med ämnen i kan ses i Figur 3. Synpunkterna på koncept 1 presenteras i Tabell 1.
Figur 2. Funktionsmodell av koncept 1. Till vänster syns de två korgarna separerat och till höger syns de båda korgarna när de sitter ihop.
IV
Figur 3. Funktionsmodell av koncept 1 med ämnen. Till vänster syns de båda korgarna ihop med ämnen
placerade i och till höger syns den inre korgen med ämnen upplyft ur den yttre. Tabell 1. Synpunkter på koncept 1.
Koncept 1
Fördelar + Enkelt att få ur alla ämnen på samma gång
Nackdelar
- Litet antal ämnen får plats
- Extra avlastningsyta krävs då innerkorgen lyfts ur ytterkorgen.
- Ämnen som inte är torra ligger mot varandra när innerkorgen lyfts ur.
Övrigt * Piggarna kan troligtvis göras smalare för att få plats med fler ämnen. * Kunna ha olika antal rader med piggar beroende på vilka ämnen som körs.
Koncept 2
Figur 4. CAD-modell av koncept 2. Till vänster syns det tomma bestickstället med trådar