Syftet med vår litteraturstudie var att synliggöra framgångsfaktorer och utmaningar i sexualitet-, samtycke- och relationsundervisningen. Vårt resultat visar hur viktigt det är att uppnå en normkritisk undervisning. Genomgående fokus i litteraturstudien är därför ett normkritiskt förhållningssätt. Vid litteratursökningen gjordes ingen specifik sökning efter normkritik. Däremot visade det sig vara en avgörande aspekt i de flesta studier vi fann. Vårt resultat visar att det krävs stor eftertänksamhet för att undervisningen ska anses vara normkritisk. Det krävs att all skolpersonal samspelar, har ett gemensamt tänk och är öppna för förändring. Dessutom måste en
21 normkritisk undervisning genomsyra hela verksamheten och kan inte endast skapas i biologiklassrummet.
Vår erfarenhet är att dikotomisering används vid olika undervisningssituationer där elever delas in i grupper efter deras binära kön. Lärare beskriver då ofta att gruppindelningen är gjord för att skapa trygghet. Vårt resultat problematiserar ett sådant tänkande då könstillhörigheten hos elever blir bestämd av läraren. Resultatet visar att normer och ideal ökar när elever delas in efter kön. I stället kan trygga grupper skapas utan fokus på vilket elevers binära kön är. Genom att verksamheten genomsyras av mindre dikotomisering får elever en möjlighet att själva utveckla sina tankar kring kön utan att förhålla sig till de dominerande normer och ideal som finns. Lärare behöver arbeta aktivt med likheter och skapa en gemenskap mellan könen för att öka mångfalden inom sexualitet, samtycke och relationer.
Likväl som gruppdelning påverkar den normkritiska undervisningen, gör lärarens val av ord detsamma. Litteraturstudiens resultat beskriver skillnaden mellan när lärare uttrycker sig normkritiskt i sin undervisning och de konsekvenser som blir när lärare inte gör det. Genom att använda begrepp som ”hen” och ”partner” bidrar läraren till att neutralisera de heteronormativa förväntningar som finns. Det skapar en mångfald och gemenskap där kön och sexuell läggning neutraliseras.
Dessutom beskriver resultatet hur elever anpassar sig efter lärarens val av ord. I de klassrum där normkritiska begrepp används så använder även elever dessa. Lärarens aktiva ordval medför att elever får möjlighet att kritiskt reflektera över de framträdande normer som de dagligen möts av.
Genom ett normkritiskt språk möjliggörs inkludering i klassrummet oavsett kön eller sexuell läggning. Konsekvenserna av att använda heteronormativa begrepp i sin undervisning blir att hela tiden förutsätta en heterosexuell läggning eller att elever tillhör det binära kön de är födda till.
Skolverket (2021) beskriver att skolan ska motverka de könsmönster som finns och beskriver vikten av att koppla undervisningen till ett värdegrundsarbete. En problematik uppstår om skolans personal inte konsekvent använder sig av ett normkritiskt språk. För att kunna motverka de könsmönster som finns, krävs att all skolpersonal arbetar efter samma mål och att en samsyn finns på skolan. Att skapa den samsynen tar tid och kräver mycket arbete från ledningens och personalens håll. Vi anser dock att arbetet borde ta mer plats i verksamheten då det skapar möjligheter att förebygga diskriminering, i enlighet med gällande diskrimineringslag (1 kap. 5§, Diskrimineringslagen 2008:567).
22 Hur läraren framställer sex och sexualitet i sin undervisning gör en väsentlig skillnad för vad elever tar med sig för kunskaper. Litteraturstudiens resultat beskriver lärare som undervisar om känslor kopplat till kroppen som en framgångsfaktor. Resultatet beskriver även vilka utmaningar som uppstår när undervisningens fokus blir på reproduktion. I åk 4–6 är det vanligt att undervisningen har sådant fokus, men det medför vissa konsekvenser. De heteronormativa föreställningarna om sex och sexualitet framhävs och de dominerande normerna förstärks när reproduktion är undervisningens utgångspunkt. En möjlig förändring i undervisningen visar att fokus i stället bör ligga på känslor. Genom att börja undervisa om känslor och dess koppling till kroppen öppnas det upp för en mångfald. När känslorna är i fokus i undervisningen får elever möjlighet att reflektera kring olika situationer där känslor kan uppstå. Dessutom ger det elever möjlighet att utveckla kunskaper om samtycke och vikten av att lyssna på sina känslor kopplat till sin kropp. Att elever är villiga att prata om sina känslor är dock inte självklart. Den utmaningen kan lärare därför ställas inför och behöver då vara lyhörda och inkännande för att skapa trygghet hos elever. Däremot är inte reproduktion en oviktig del av undervisningen. Denna del behöver ingå men blir naturlig vid en normkritisk undervisning. Elever behöver få vetskap om olika sexuella handlingar utan att endast koppla dessa till reproduktionsprocessen.
En utmaning som lärare ställs inför i sin biologiundervisning är hur läroböcker framställer sex och sexualitet. Böckerna utgår från den reproduktiva fortplantningen, vilket gör det svårt att skapa en normkritisk undervisning. De sexuella handlingar som avviker från fortplantning och reproduktion framställs som onormala. Dessutom saknas mycket information om njutning kopplat till sexuella handlingar, vilket är ett hinder för elevers kunskapsutveckling. Denna kunskap är väsentlig för att skapa en förståelse kring samtycke, vilket därmed minskar risken att bli sexuellt utnyttjad. Elever måste få möjligheten att reflektera över moraliska, etiska och normativa aspekter. Läraren har ett stort ansvar vid planeringen av undervisningen för att en utveckling ska ske. Ett annat hinder som uppstår vid porträtteringen av samlag i läroböcker är möjligheten till att vara asexuell. Det uppstår en problematik när samlag framställs som obligatoriskt. De elever som är asexuella framställs då som onormala. Även denna aspekt medför problem vid samtycke, då det kan begränsa elevers möjlighet att säga nej. De normer, ideal och framställningar som finns i läroböckerna har konsekvenser på elevers utveckling av kunskaper och värderingar. Läraren har därför utöver en god planering av undervisningen, även ett stort ansvar att kritiskt granska de läromedel som används i klassrummet. Vår uppfattning är att nya läromedel sällan köps in vilket påverkar lärares valmöjlighet till vilka läromedel som ska användas i undervisningen.
23 Då läroböckerna har tydliga brister i de normativa aspekterna har läraren även en viktig del att undervisa på andra varierande sätt. Skolinspektionen (2018, s. 40) beskriver att undervisningen många gånger saknar plats för diskussioner och genomförs utan utrymme för elevinflytande.
Resultatet i vår litteraturstudie framställer klassrumssamtal som en möjlighet att lyfta upp och synliggöra de dominerande normer och ideal som finns. Läraren har en viktig roll att vägleda de diskussioner som genomförs vid klassrumssamtal. Då sexualitet är nära kopplat till attityder och värderingar är det viktigt att läraren förebygger och motverkar diskriminering och kränkande behandling. Läraren har en viktig roll att styra och vägleda samtalen för att ha kontroll över vad som sägs och hur det sägs. Har 12 för mycket eget utrymme finns det risk att samtalet stärker de normer och värderingar som finns. Läraren måste noggrant avväga vilka diskussioner som förs och hur de förs i klassrummet. Elever uppskattar att få vara en del av undervisningen och att få lära av varandra, vilket klassrumssamtal ger en möjlighet till. Sexualitet, samtycke och relationer är ett ämne som ofta upplevs känsligt att prata om bland elever. De måste därför få välja själva när de vill vara aktiva i diskussioner och när de ska sitta passiva och lyssna. Skolinspektionen (2018, s.40) beskriver att en viktig del som saknas i undervisningen, är elevers möjlighet till inflytande. Det samstämmer även med vår litteraturstudies resultat då det lyfts fram som en framgångsfaktor.
Lärare som besitter mycket kunskap och som är trygga med att prata om sex och sexualitet, upplevs vara mer förtroendeingivande och lättare att prata med. Det är dock få lärare som har god utbildning inom sexualitet, samtycke och relationer. I brist på utbildning, undervisar lärare många gånger genom ett heteronormativt förhållningssätt. Kunskapen grundar sig ofta i de kulturella normer som läraren vuxit upp med. Därför är det viktigt att läraren har goda kunskaper, för att kunna sprida trygghet och förtroende till sina elever, vilket kan bidra till mer aktiva elever.
Sexualitet, samtycke och relationer upplevs känsligt att undervisa i, om läraren själv saknar goda kunskaper. Det är då vanligt att överlämna ansvaret helt till andra yrkesverksamma vilket skapar en problematik. Skolverket (2021) beskriver att sexualitet, samtycke och relationer ska genomsyra hela verksamheten och ska vara ämnesintegrerat. Det krävs därför ett större utrymme i verksamheten än vad andra sektorer kan bidra med. Resultatet i litteraturstudien visar att samarbete med andra sektorer, många gånger är gynnsamt för elevers kunskapsutveckling. Ofta besitter barnmorskor, kuratorer och skolsköterskor goda kunskaper, vilket skapar förtroende hos elever. Samarbetet bör endast vara ett komplement för att förstärka undervisningen, vilket innebär att läraren fortsatt har det yttersta ansvaret att bedriva god undervisning.
24 Sexualitet, samtycke och relationers innehåll utvecklas i takt med att den svenska kulturens värderingar förändras. En utmaning lärare ställs inför i sin undervisning är hur man ska bemöta elever som kommer från andra kulturer. Elever kan ha fått med sig andra värderingar från hemmet, vilket kan skapa en krock med vad de lär sig i skolan. Ofta beskrivs ämnet som något man håller inom familjen eller något som är tabu och därmed inte pratas om alls. Det blir då stora kontraster mellan det normkritiska förhållningssätt som den svenska undervisningen vill förmedla. Läraren ställs inför en utmaning med hur elever ska bemötas och hur läraren kan säkerhetsställa vilka kunskaper elever får med sig. Ett sätt att bemöta elever kan göras genom att ta hjälp av lärare med liknande kultur, anpassa undervisningen till andra språk, samt att informera vårdnadshavare om innehållet.