RANGORDNING AV CENTRALA MOTIV

För att i ett andra steg kunna göra en rangordning av motiven krävdes ett mer noggrant tillvägagångssätt än i den inledande gallringen. Vi satte därför upp tre kriterier mot vilka motiven kunde prövas:

• framhålls motivet som viktigt i intervjun?

• framhålls motivet som viktigt i sekundärdata?

• finns det en överensstämmelse mellan den betydelse som motivet tillmättes i intervjun och i sekundärdata?

Genomgående i intervjuerna har respondenterna varit mycket tydliga med vilket motiv som de ansåg som mest betydelsefullt. Likaså har det viktigaste motivet framgått relativt tydligt även i pressen. I kombination med att överensstämmelsen mellan sekundär- och primärdata varit påfallande menar vi att viktningen varit relativt oproblematisk. Trots detta är givetvis viktningen i någon mån ett resultat av våra subjektiva tolkningar av de framförda motiven, ett förhållningssätt som dock vår metod ger utrymme för.

Nedan följer samma modell som tidigare med den skillnad att motiven nu viktats för att åskådliggöra en inbördes skillnad i betydelse. (I) indikerar

det viktigaste fusionsmotivet, (II) det näst viktigaste och (III) följaktligen det tredje viktigaste. Generellt kan sägas att tolkningen av vilket som är det viktigaste motivet är säkrare än av vilket som är det tredje viktigaste då skillnaden till trean och fyran synes mindre än mellan ettan och tvåan.

BRANSCH Banksektorn Tillverknings- industrin IT-branschen MOTIV Förenings- sparbanken Merita- Nordbanken Astra- Zeneca Volvo- Scania Tieto- Enator Cell Network

förmedla nya bild _III

internationalisering _{II II I I}

kritisk massa _I

kostnadssynergier _{I I III I III}

kunskapsöverföring _{II II}

nya produkter _III

ökad

marknadsandel III II II

Figur 7.2 De tre viktigaste motiven inom respektive fusion viktade (Egen)

2

INLEDANDE TOLKNINGAR

Under denna rubrik följer något som närmast är att betrakta som förklaringar av motivbilden. Även enklare tolkningar kommer att göras, men då utan att relateras till kapitel 3, 4 eller 5.

Det är inte vår önskan att förvrida resultaten, men det måste ändå påpekas att beröringspunkterna mellan kritisk massa och kostnadssynergier är tydliga. Distinktionen är en aning oklar och det är även dessa två kategorier som vållat oss de största problemen vid identifieringen av motiven. De båda motiven innebär att ett företags vinster ökar i takt med storleken, men med den skillnaden att storleken i fallet med kritisk massa måste överstiga

en viss nivå för att vinsterna skall uppträda. Kostnadssynergier kan således uppstå oavsett storlek.320

2.1

Inom branscher

Under denna rubrik förklaras och tolkas resultatet inom respektive bransch.

2.1.1 Motivbild bankbranschen

I FöreningsSparbanken har kostnadssynergier identifierats som det viktigaste argumentet för fusionen, vilket rent konkret avsåg att slå ut kostnader för IT-system på en större kundvolym. Även behovet av att göra en anpassning till en internationell bankmarknad var mycket viktigt. Slutligen avsåg bankerna uppnå en starkare marknadsposition, men detta var inget som framhölls som något avgörande motiv.

Motivbilden i MeritaNordbanken är mycket lik den i

FöreningsSparbanken. Skillnaden består i att ett korsvist

produktutnyttjande framhölls som ett viktigare argument än förstärkt marknadsandel. MeritaNordbanken angav visserligen större kundbas som

ett motiv, men detta har vi tolkat som varande en del av

internationaliseringsprocessen och inte i första hand viljan att öka marknadsandelen.

Kort tolkning

Överensstämmelsen i bankbranschen är påfallande. De två främsta motiven, kostnadssynergier och internationalisering, verkar vara ett resultat av den utvecklingsfas som branschen just nu befinner sig i. I det första fallet har den allmänna utveckling inom IT-området kommit att ha stor inverkan på branschen, dels p g a de system som nu kan introduceras internt (i empirin nämns nya produkter och sparformer), men även genom

320

att kunderna har tillgång till IT, något som kan beskrivas som en sorts extern utveckling.

2.1.2 Motivbild tillverkningsbranschen

AstraZenecas klart tydligaste motiv var att höja forskningskapaciteten och

stärka säljarorganisationen. Detta skulle ske genom att uppnå den kritiska massa där dessa fördelar började uppträda. Ett inte lika viktigt motiv var att öka marknadsandelen och slutligen har kostnadssynergier närmast beskrivits som en positiv bieffekt av fusionen.

Även Volvo/Scanias huvudmotiv var mycket dominerande. Kostnadssynergier genom framförallt elimineringar av dubbla funktioner var området där de stora vinsterna skulle uppstå. Även en ökad marknadsandel i framförallt Europa spelade en framskjuten roll. Inget tredje motiv har kunnat identifieras varför endast två stycken tagits upp i sammanställningen.

Kort tolkning

Även inom denna bransch uppvisas stora interna likheter. Ökad marknadsandel framhölls inom bägge fusionerna som det näst viktigaste argumentet. Däremot identifierades uppnåendet av en kritisk massa som det viktigaste motivet för AstraZeneca, medan det överhuvudtaget inte förekom i Volvo/Scania. Kostnadssynergierna, som där var det avgörande motivet, tas emellertid upp som ett av argumenten i AstraZeneca-fusionen.

2.1.3 Motivbild i IT-branschen

Som det mest framträdande argumentet förde TietoEnator fram den ökande internationella konkurrensen och hur förmågan att hävda sig i denna nya miljö måste förbättras. Inte lika avgörande, men fortfarande av central betydelse var att komma i åtnjutande av ny kompetens. Slutligen skulle även vissa kostnadssynergier genom sammanslagningen uppnås.

Fusionen som skapade Cell Network motiverades i viktiga avseenden på samma sätt som TietoEnator. Internationaliseringen var även här det avgörande motivet och likaså möjligheterna till kunskapsöverföring hade stor betydelse. Nytt var dock att man även avsåg skapa en ny ”image” för ena halvan av de ingående parterna, Mandator, som skulle göra företaget mer attraktivt på börsen.

Kort tolkning

Överensstämmelsen mellan motiven är även inom IT-branschen mycket stor. I likhet med bankbranschen är här även internationaliseringen en framträdande faktor, enligt vår rangordning ett till och med ännu mer framträdande motiv. Relaterat till förberedelserna inför att kunna möta den internationella konkurrensen visade sig en förväntad kompletterande kunskapsöverföring vara av vikt. Dock har denna identifierats som en egen

kategori då den framhävts som viktig även oberoende av

internationaliseringsprocessen. Kanske beroende på att dessa motiv är så framträdande spretar de mindre viktiga argumenten, och identifieringen av dessa är även en aning osäker.

2.2

Mellan branscher

Jämför man motiven mellan branscherna är bilden inte glasklar. Det finns i vissa avseenden uppenbara likheter, medan andra motiv endast förekommer

i en bransch. Om det finns något motiv kan beskrivas som

branschöverskridande är det kostnadssynergier. I empirin ansågs dessa motiv i flera fall, av företag från fler branscher, ha en direkt avgörande roll vid fusionen Om man sedan beaktar diskussionen om likheterna mellan kostnadssynergier och kritisk massa blir detta resultat ännu starkare.321 Likaså finns det en bred uppslutning kring ett internationaliseringsmotiv där tillverkningsindustrin emellertid avviker genom att överhuvudtaget inte ange detta.

321

I övrigt skiljer sig ett homogent motiv inom IT-branschen – kunskapsöverföring – från de andra branscherna. Mönstret gäller även tillverkningsindustrin där båda de studerade företagen anger framhåller ökad marknadsandel, ett motiv som visserligen finns representerat inom banksektorn men utan att kvalificera in som ett huvudmotiv. Resterande motiv finns endast representerade i en enstaka bransch där de inom denna dessutom inte utgjort ett huvudmotiv.

3 MOTIVEN I RELATION TILL TEORIN

Ovan har kärnan av det empiriska materialet identifierats. Uppenbara tolkningar av detta material har gjorts och vissa intressanta frågor har kunnat besvaras, eller åtminstone givits förslag på svar. Icke desto mindre är ambitionen att förutom detta även belysa komplexiteten i ämnesområdet och försöka bidra till en djupare förståelse kring hur motiv till att fusionera kan förstås mot bakgrund av branschtillhörighet.