Helena Danielsson har sedan starten av sin forskarutbildning (tidigt 1980-tal vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet) intresserat sig för bildmediers användning i skolans kontext. I lic-avhandlingen presenteras erfarenheter från studier av videokameran som ett redskap för ”språk” och ”kommunikation”, bland elever och lärare i mångkulturellt präglade skolmiljöer och med fokus på klasser i grundskolan (Danielsson 1998). I doktorsavhandlingen hämtas empirin från varierade skolmiljöer, från förskoleklass till gymnasiet, för att undersöka stillbild, rörlig bild, ljud och en rad andra medier som medieringsredskap (Danielsson 2002). Analysen har visat att oavsett ålder och sammanhang har elevers användning av video och mediereception kunnat bidra till kommunikativa färdigheter och utveckling av t.ex. bättre svenska och samarbete. Vidare har andra närbesläktade studier gjorts, såsom enmansutredningar om filmpedagogisk verksamhet på regional nivå (Danielsson, 2003a), kartläggning av video/filmverksamhet i kommunal verksamhet (Danielsson, 2004), och insatser på nationell nivå med olika myndigheter som uppdragsgivare där demokrati- och yttrandefrihetsaspekter har var i fokus för material och projektsatsningar (se bl.a. Danielsson, 2003b; Danielsson & Stigbrand, 2005). Under senare år har Danielsson ingått i ett VR-projekt som behandlat vad som sker då skriven text och andra gestaltande former använts som delar i examensarbeten, och där bedömning och kollektiv mediereception diskuterats (Göthlund m.fl., 2011; Danielsson, 2011) och ett EU-projekt om klassbloggar som ett redskap för respons (Ahlberg & Danielsson, 2013). Gemensamt för alla dessa studier är att lärare efterfrågat mer kompetens i att kunna förstå potentialen av medieverktyg (som t.ex. video) i pedagogisk kontext.
Eva Taflin har forskat på problemlösning som metod för matematiklärande och har tidigt i sitt arbete som lärare praktiserat problemlösning med elever i grundskolan och gymnasieskolan. En utgångspunkt har varit att elever ska kunna arbeta med metoder som motsvarar de som matematiker använder när de löser matematiska problem (Taflin, 2007). Forskarstudierna har lett till att en bestämd typ av problem så kallade ”rika problem” har konstruerats och sju kriterier identifierats för att ett problem ska bli betraktat som ett rikt problem. I forskarstudien har sedan särskilda analysinstrument skapats för att göra det möjligt att analysera elevlösningar. Dessa analysverktyg har använts dels för att analysera vilka olika representationsformer elever använder sig av då de redovisar sina lösningar dels för att analysera vilka olika matematiska idéer, både generella och specifika som behandlas då ett rikt problem löses av eleverna. Ett tredje analysverktyg för att tydliggöra lärarens organisation av undervisning har också skapats, här handlar det om hur läraren kommunicerar med eleverna, dels enskilt dels till hela gruppen. Analysverktyget gör det också möjligt att identifiera olika faser i en lektion, faser där eleverna löser problemet enskilt, kommunicerar med kamrater, redovisar sina lösningar och som en sista fas reflekterar metakognitivt över vad eleven lärde sig och varför detta lärande skedde. Den sista studien (Taflin, 2011 antologi HDa) behandlar hur dessa ”rika problem” innebär möjligheter för lärare att bedöma elevers förmågor i matematik. Ett resultat av den forskningen är att problemen ger lärarna ett bra underlag för bedömning och betygsättning av elevers problemlösningsförmåga och kunskap om vilka centrala matematiska mål varje enskild elev nått (Taflin, 2011, antologi HDa). En mindre studie om användning av problem för bedömning är presenterad vid NORMA 11 (Bilaga 8).
REFERENSER
Ahlberg, K. & Danielsson, H. (2013), Elevrespons på bloggen. I M. Rohlin (red.). Meningsskapande fritidshem. Studio som arena för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur. s.81-113.
Alexandersson, M. & Hansson, T. (2011). Unga nätmiljöer: Nya villkor for samarbete och lärande (1 uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.
Aulin-Gråhamn, L., Persson, M. & Thavenius J. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Aull Davies, C. (1998/2008). Reflexive Ethnography. A Guide to Researching Selves and Others. Second edition. London and
New York: Routledge.
Ball, D. L., Hill, H.C, & Bass, H. (2005). Knowing mathematics for teaching: Who knows mathematics well enough to teach third grade, and how can we decide? American Educator, 29(1), pp. 14-17, 20-22, 43-46. http://hdl.handle.net/2027.42/65072 (11-
11-12) (MKT).
Bamford, A. (2009). The wow-factor. Global research compendium on the impact of the arts in education. Munster: Waxmann Verlag GmbH.
Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J., Palm, T. & Palmberg, B. (2009). Matematikutbildningens mål och
undervisningens ändamålsenlighet – grundskolan våren 2009, NCM, UFM
http://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gr.pdf ( 12-03-04)
Birgerstam, P. (2000). Skapande handling : om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur.
Bjuland, R., Cestari M.L. & Borgersen H.E.(2008). The interplay between gesture and discourse as mediating devices in
collaborative mathematical reasoning: A multimodal approach. In Mathematical Thinking and Learning. Volume 10, Issue 3, 2008, pp. 271-292.
Bjuland, R., Cestari M.L. & Borgersen H.E.(2012). Professional mathematics teacher identity: analysis of reflective narratives from discourses and activities. In Journal of Mathematics Teacher Education. 2012. Volume 15. Issue 5, pp. 405-424.
Björck, C.(2014). ”Klicka där!”. En studie om bildundervisning med datorer. Doktorsavhandling i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner. Stockholms universitet.
Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A multimodal Social Semiotic Study. Doktorsavhandling.
Department of Science and Mathematics Education. Stockholm University.
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten - multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and Classroom Learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 5(1), s.7-74.
DOI: 10.1080/0969595980050102.
Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. In Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21 (1), 5-31. DOI: 10.1007/s11092-008-9068-5.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (översättn. B. Nilsson). Malmö: Liber ekonomi.
Carlgren, I. (2005). Praxisnära forskning – varför, vad och hur? Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning. Vetenskapsrådets rapportserie, 2005:4, s.7-16.
Carlgren, I. (2012). Lärare ska få svar på sina frågor. I Pedagogiska magasinet. Nummer 2/2012, s.26-31.
Carlgren, I. & Marton, F. (2000). Lärare av imorgon. Lärarförbundets skriftserie 1. Stockholm: Lärarförbundet.
Clark, C.M.(1988). Asking the Right Questions about Teacher Preparation: Contributions of Research on Teacher Thinking. Educational Researcher, Vol.17 No. 2, pp. 5-12.
Clark, C.M. & Yinger R.J. (1977). Research on Theacher Thinking. Curriculum Inquiry, Vol. 7, No. 4, pp.279-304.
Carlsson, U. (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället, Skolan och demokratin, UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning. Analyser och reflektioner. Göteborg: Nordicom.
Cobb, P., Yackel, E. & McClain, K. (Eds.) (2000). Symbolizing and communicating in mathematics classrooms – perspectives on discourse, tools, and instructional design. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum associates (Design teori).
Cobb, P.& diSessa A.A. (2004). Ontological Innovation and the Role of Theory in Design Experiments; The Journal of the Learning Science, Vol. 13, No. 1, Design-Based Research: Clarifying the Terms. Introduction to Learning Sciences Methodology
Strand. Taylor & Francis. ( hämtat 120326).
Cooney, T.J. (2006). Många sätt att se på matematik och undervisning. I J. Boesen, G. Emanuelsson, A. Wallby & K. Wallby (red.) Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. NCM. Göteborgs universitet.
Cox, S., Drew, S., Guillemin, M., Howell, C., Warr, D. & Waycott J. (2014). Guidelines for ethical visual research methods. University of
Melbourne. Australia.
Danielsson H. (1998). Video som språk och kommunikation. Barn och unga skapar med video i skolan. Licentiatuppsats. Pedagogiska
institutionen, Stockholms universitet.
Danielsson H. (2002). Att lära med media. Om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video. Doktorsavhandling.
Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Danielsson H. (2003a). Uppföljning och utvecklingstankar kring Film Stockholm – regionalt resurscentrum för rörlig bild i Stockholms län.
Rapport till Stockholms läns landsting – Kulturförvaltningen. Stockholm: Kulturförvaltningen/Stockholms Läns Landsting. Danielsson H. (2003b). Stimulansmaterial till ungdomsantologin Strutsens vingar; Studiehandledning. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling och Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS).
Danielsson H. (2004). Skolbio Stockholm– Kartläggning och utvecklingsidéer. Medioteket/Uppdragsavdelningen,
Stockholms stads utbildningsförvaltning.
Danielsson H. (2011). Kombinera teckenvärldar – Perspektiv på multimodala examensarbeten. I Å. Bartholdsson & E. Hultin
(red.). Praktiknära forskning inom skola och lärande. Arbetsrapport Kultur och lärande, ISSN 1403-6878; 2. Högskolan Dalarna,
s.150-178.
Danielsson H. (2014). Documenting Camp Cavic: Video as tool for the reflective practitioner. In Illeris H. & Gothlund A. (Eds.) EDGE. 20 essays on Contemporary Art Education. Forlaget Multivers. Denmark. (UA. Artikeln accepterats vid Peer review.
Bokutgivning prel. ht 2014).
Danielsson H. & Stigbrand K. (2005). Estetiska läroprocesser på lärarutbildningen. Paper presenterat vid ACSIS Nationell
forskarkonferens för kulturstudier Norrköping 13-15 juni 2005 (webbpublicerad ht 05, ACSIS/liu).
presentation at International conference Designs for Learning, Stockholm univ, pp.17-19 March 2010.
Darling-Hammond, L.(2009). Teacher Learning. What Matters? Research Review February 2009, Volym 66, Number 5, pp.46-53.
Darling-Hammond, L., Chung Wei, R., Andree, A., Richardson, N. & Orphanos, S. (2009). Professional learning in the learning profession. A status Report on Teacher Development in the United States and Abroad. National Staff Development Council and the
School Redesign Network at Stanford University.
Doyle, W. (2006). Ecological approaches to classroom management. I C. M. Evertson & C. S. Weinstein (Eds.) Handbook of classroom management. Research, practice and contemporary issues. New York and Abingdon: Routledge
Doyle, W. & Carter, K. (1984). Academic tasks in classrooms. Curriculum Inquiry. 14(2), s.129-149.
EU-parlamentets och rådets rekommendation - om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) (2006-12-18)
Hämtad från http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF
Fihn, G.(2012). Estetiska lärprocesser. I A. Klerfelt. & B. Qvarsell (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö:
Gleerups. s.129-145.
Forsman, M. (2013). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen: En bearbetning till svenska av UNESCOs Media and Information. Literacy Curriculum for Teachers 2013 (Swedish) I Carlsson,U. (red.): Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom, 2013, s.11-50.
Forsman, M. & Statens medieråd. (2014). Medie- och informationskunnighet i Sverige: En kartläggning av aktörer. Stockholm:
Statens Medieråd.
Hansson, K. (1997). Piteåmodellen - När eldsjälarna gjort sitt. Våldsskildringsrådets skriftserie, nr 19. Stockholm:
Kulturdepartementet.
Hansson, K. (2004). Att lära av varandra. Ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete i Piteå kommun. Stockholm: Svenska
Filminstitutet.
Gilje, Ö. (2010). Mode, Mediation and Moving Images. Dissertation No. 123. Faculty of Education, University of Oslo.
Glaser, B.G.& A.L. Strauss. (1967). The Discovery of Grounded Theory: strategies for qualitative research. New York.
Goodchild, S. (2008). A Quest for “good” research in The International Handbook of Mathematics Teacher Education. Volume 4 The Mathematics Teacher Educator as a Developing Professional. Eds. Barbara Jaworski and Terry Wood. Sense Publishers.
Green, S. & Hogan, D. (eds) (2005).Researching children's experiences : methods and approaches London: SAGE.
Gregoire, M. (2003). Is it a challenge or a threat? A dual-process model of teachers’ cognition and appraisal processes during conceptual change. Educational Psychology Review, 15(2), 147–179.
http://www.springerlink.com/content/l7534g675h440084/ 8 (12-02-12)
Göthlund, A., Lind U., Andersson, C., Melin, M., Reimer,, B., Danielsson H., Graviz, A. & Odelfors, B. (2011).
Kunskapens framträdandeformer. Ett projekt om kunskapsutveckling och en högskolepedagogik med dubbelt perspektiv: teori och gestaltning. Ingår i Vetenskapsrådets Rapportserie 7:2011
Hannibal, M. (2009). Fotografi som dokumentation i pedagogisk praksis. Fredrikshavn, Dafolo Forlag.
Hattie, J. (2009). Visible learning. Abingdon: Routledge
HDa (2012) http://www.du.se/NGL/Next-Generation-Learning-Conference-2012/Call-for-Papers/Collaborative-learning/(12- 03-14) Heikkilä, M. & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete. I Pedagogisk Forskning i Sverige 2003, Årgång 8, Nr 1-2, pp. 24-41.
Hetland, L. (2007). Studio thinking: the real benefits of arts education. New York: Teachers College, Columia University.
Holmqvist, M. (2006). Lärande I skolan – Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund Studentlitteratur (Learning Study,
Variationsteorin).
HSFR (1996). Etik. God praxis vid forskning med video. Human-Samhällvetenskapliga Forskningsrådets Etikkommitté, Uppsala
http://www.du.se/PageFiles/5860/etikHSFR.pdf.
Jaworski, B. (1990). Video as a tool for teachers´ professional development. British Journal of In-service Education, 16(1), pp.60-65.
Jaworski, B. (1994). Investigating mathematics teaching: A Constructivist Enquiry. London: The Falmer Press. (Triaden).
Jaworski, B. (2004). Grappling the Complexity: Co-learning in Inquiry Communities in Mathematics Teaching and Development.
Konferensrapport PME28, Bergen.
Jaworski, B. (2006). Theory and Practice in Mathematics Teaching Development: Critical Inquiry as a mode of learning in teaching. Journal of Mathematics Teacher Education, 9(2) pp.187-211.
Jaworski, B. (2008). Insiders and outsiders in Mathematics teaching development: The design and study of classroom activity. In Research in Mathematics Education 6:1, pp.3-22.
Jaworski, B. (2008a). Mathematics Teacher Educator Learning and Development. In The International Handbook of Mathematics Teacher Education. Volume 4 The Mathematics Teacher Educator as a Developing Professional. Eds. Barbara Jaworski and Terry Wood. Sense Publishers.
Jaworski, B. (2008b). Development of the Mathematics Teacher Educator and its Relation to Teaching Development. In The International Handbook of Mathematics Teacher Education. Volume 4 The Mathematics Teacher Educator as a Developing Professional. Eds. Barbara Jaworski and Terry Wood. Sense Publishers.
Jaworski, B. (2012). Mathematics teaching development as a human practice: identifying and drawing the threads. In Zentralblatt fur Didaktik der Mathematik (ZDM), International Reviews on Mathematical Education. Mathematics Education 44:613- 625.
Jaworski, B. & Bjuland, R. (2009). Teachers´ perspectives on collaboration with didacticians to create an inquiry community. In Research in Mathematics Education. Vol.11 No.1, March 2009, pp21-38. British Society for Research into learning mathematics.
Jewitt, C. (2011). The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. New York: Routledge.
Jewitt, C. (2012). An introduction using video for research. NCRM – National Centre for Research Methods, nr 03/12. MODE Node,
Institute of Education, London UK.
Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Karlsson Häikiö, T. (2012). Lära genom sinnena. I A. Klerfelt & B. Qvarsell (red.).Kultur och estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups, s.101-127.
Kilpatrick, J. (1985). A Retrospective Account of the Past 25 years of Research on Teaching Mathematical Problem Solving. In E. A. Silver (Ed.). Teaching and Learning Mathematical Problem Solving: Multiple Research perspectives. London: Lawrence Erlbaum
Associates. pp. 1-15.
Klerfelt, A. & Qvarsell, B (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups.
Kress, G. (2003). Literacy in the New Media Age. New York, London: Taylor & Francis Ltd., London: Routledge.
Kress, G. (2010). Multimodality: A semiotic approach to contemporary communication. Abingdon: Routledge.
Kupfelberg, F. (2009). Konstnärligt skapande och konstpedagogik i hybridmoderniteten. I F. Lindstrand & S. Selander (red.) Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M. (2007). 32 rika problem i matematik. Malmö: Liber.
Lave, J. (1996). Teaching and Learning in Practice, in Mind Culture and Activity.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge Press.
Leeuwen, T. van (2006). Introducing social semiotics. London: Routledge.
Lester, F. K. Jr. (1983). Trends and Issues in Mathematical Problem- Solving Research. In R. Lesh & M. Landau (Eds.). Acquisition of Mathematics Concepts and Processes. New York: Academic Press, Inc. (pp. 229-261).
Lindstrand, F. & Selander, S. (red.) (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund:
Studentlitteratur.
Lindström, L. (2002). Produkt- och processvärdering i skapande verksamhet. Manus till Skolverket (2002). Bedöma eller
döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm http://www.prim.su.se/seminarier/pdf/betyg4.pdf
Lindström, L. (2005). The multiple uses of portfolio assessment. In Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. E-tidskrift 2005:1.
Lindström, L. (2009). Mediated action and aesthetic learning. I Nordic Visual Arts Education in Transition. 14:2008, Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Lindström, L. & Lindberg, V. (red.) (2005). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm:
Stockholms universitets förlag.
Lindström, L., Ulriksson L., & Elsner C. (1999). Portföljvärdering av elevers skapande i bild. /Utvärdering av skolan 1998 avseende
läroplanernas mål (US98). Stockholm: Skolverket / Liber distribution. Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.
Leijon, M. (2010). Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid.
Doktorsavhandling. Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Lutnaes, E. (2011). Standpunktvurdering i grunnskolefaget Kunst og håndverk. Laereres forhandlingsrepertoar. Doktorsavhandling. Arkitektur
och designhögskolan i Oslo, Norge.
Marner, A. & Örtegren, H. (2003). En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och mediecentralt perspektiv, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Marton, F. (2004). ”Learning Study -pedagogisk utveckling direkt i klassrummet”. Forskning av denna världen- praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapportserie 2. s. 41-46.
Morgan, C. (2008). Word, Definition and Concepts in Discourses of Mathematics, Teaching and Learning. In Language and Education. Vol.19, No.2, (2005)( pp.103-117) (hämtat 140916).
Morgan, C. (2005). What is a Definition for in School Mathematics. (hämtat 140916).
Morgan, C.& Watson A. (2002). The Interpretative Nature of Teachers´Assessment of Students´Mathematoics: Issues for Equity.
In Journal for Research in Mathematics Education. Vol 33 No2 Mars 2002. Pp.78-110, NCTM.
Nutbrown, C. (2011). Naked by the pool? Blurring the Image? Ethical issues in the portrayal of young children in arts-based educational research. In Qualitative Inquiry 17(3) 3-14 DOI: 10.1177/1077800410389437.
Olsson, J. (2014). Dynamic software enhancing creative mathematical reasoning. Licentiand thesis. Naturvetenskapernas och matematikens
didaktik. Umeå universitet.
Oxstrand, B. (2013). Från media literacy till mediekunnighet. Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy. The department of
Journalism, Media and Communication. Göteborgs Universitet.
Palmer, A. (2011). Hur blir man matematisk? : att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber
Pink, S. (2006). The Future of Visual Anthropology. Engaging the senses. London/N.Y: Routledge.
Pink, S. (2007). Doing V)isual Ethnography: Images, Media and Representation in Research. London: SAGE.
Pink, S. (2009/2012). Doing Sensory Ethnography. London: Sage Publications Ltd.
Robson, S. (2011). Producing and using video data in the early years: ethical questions and practical consequences in research with young children. In Children and Society 25: pp.179-189. DOI:10.1111/j.1099-0860.2009.00267.x
Rohlin, Malin (red.) (2013). Meningsskapande fritidshem. Studio som arena för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur.
Scherp, H. (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I G. Berg & H. Scherp (red.)
Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Schoenfeld, A. H. (1985). Mathematical Problem Solving. Orlando: Academic Press.
Schön, Donald (1983/1991). The reflective practitioner, How professionals think in action. Ashgate.
Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Shepard, L.A. (2005). Linking Formative Assessment to Scaffolding. Educational Leadership, v.63 n3 pp.66-70 Nov 2005
Shulman, L.S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher Feb. 1986: 4-14.
Silver, E; Leung, S. S. & Cai, J. (1995). Generating Multiple Solutions for a Problem: A Comparison of the Responses of U.S. and Japanese Students. Educational Studies in Mathematics. Vol. 28. (pp. 35-54).
SKOLFS 2011 (Skolverkets författningssamling): Skollagen. Stockholm: Skolverket/ Utbildningsdepartementet. Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skola – praxis, begrepp, problem och möjligheter.
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/publikationer
Skolverket (2011). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Skolverket: Fritzes. http://www.skolverket.se (2011-09-01).
Del av Bedömningsstöd i ämnet Bild åk 9. (producerat av HDK, Göteborgs universitet).
Skolverket (2014). Pedagogisk dokumentation. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola/stod-i-arbetet/pedagogisk- dokumentation. Hämtat 2014-09-28.
Statens medieråd (2013). Ungar och medier 2012/2013. http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Ungar_Medier/
Stiegler, J.W. & Hiebert,J.(1999). The Teaching Gap. Best ideas from the World´s Teachers for Improving Education in the Classroom. The Free
Press. New York.USA.
Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Norstedts Akademiska Förlag.
Söderman C. (2002). Kan en mediepedagogisk undervisning stärka en elevs kommunikativa förmåga? Utvecklingsarbete - Rapport.
Centrum för media och IT i grundskolan, Piteå kommun.
Taflin, E. (2011). Rika matematiska problem – guldläge för bedömning. I Bartholdsson, Å. & E. Hultin (red.). Praktiknära forskning inom skola och lärande. Arbetsrapport. Högskolan Dalarna, Kultur och lärande, ISSN 1403-6878; 2. s.139-153.
Taflin, E. (2007). Matematikproblem I skolan - för att skapa tillfälle till lärande. Doktorsavhandling. Institutionen för Matematik och
Matematisk statistik. Umeå universitet.
Thorgersen, K. (2006). Estetik i svenska grundskolans styrdokument, I E. Alerby & J. Elídóttir (red). Lärandets konst – betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. s.15-30.
Törner, G.& Schoenfeld, A.H. & Reiss, K.M. (2007). Problem solving around the world: summing up the state of the art. In ZDM Mathematics Education 39:353 Springer.
Wagner, J. (1997). The Unavoidable Intervention of Educational Research: A Framework for Reconsidering Researcher Practioner Cooperation. In Educational Researcher 8 26(7), pp.13-22. Co-learning agreement mode.
Van den Akker, J. (1999). Principles and Methods of Development Research. In Design approaches and tools in education and training.
Eds. Akker, J.J.H.van den, Branch,R, Gustafsson,K, Nieveen,N.M. & Plomp,T. Dordrecht:Kluwer Academic Publishers. Formativ forskning, design.
Van Leeuwen, T. (2006). Introducing social semiotics. London: Routledge
Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB.
Wenger, E. (1998). Communities of practice: Learning meaning and identity. Cambridge UK: Cambridge University Press.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed /
Wiles, R., Prosser, P., Bargnoli, A., Clark, A., Davies, K. Holland, S. & Renold, E. (2008). Visual Ethics: Ethical Issues in Visual Research. In ESRC National Centre for Research Methods Review Paper, NCRM/011. University of Southampton. /University of
Leeds/ University of Manchester and University of Cardiff.
Wingstedt, J. (2012). Funktionell analys av musik i film and multimodalt berättande gestaltningar. I G. Ternhag & J. Wingstedt. (red.) På tal om musikproduktion. Elva bidrag till ett nytt kunskapsområde. Göteborg: Bo Ejeby Förlag, s.160-182.
Vygotskij, L. S. (1995/1930). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Vygotsky, L. S (1978). Mind in Society – The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Öhman-Gullberg, L. (2008). Laddade bilder. Doktorsavhandling. Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete,
Stockholms universitet.
Fotografier: Helena Danielsson Illustrationer: Eva Taflin
BILAGOR
1. Projektbeskrivning
2. Informationsbrev för underskrift
a. Informationsbrev förstudie resp. huvudstudie b. Engelskspråkigt informationsbrev
3. Dagordning och upplägg av möten
a. Planeringsmöte oktober 2012 b. Arbetslagsmöte februari 2013
c. Analys och diskussionsmöte april 2013
4. Utlåning av material i mubema-projektet 5. Uppgifter
a. Lärare 1 Slalombana, Memory, Stress, Mattesagor, Jonglering b. Lärare 2 Bråkuttryck som area
c. Lärare 3 Geometri - Rymdmått
d. Lärare 4 Geometri - cirkelns area och omkrets
e. Lärare 7, 9, 10 Geometri - volym-lådan + Matris Lärare 9
f. Lärare 5, 6, 8 Geometriska 2-dimensionella objekt + Matris Lärare 5
6. Lektionsplanering
Lärare 5, 6, 8 + Matris lärare 6, 8
7. Enkäter
a. Förstudie – sammanställning av svar b. Huvudstudie – sammanställning av svar
8. Konferensbidrag /Abstract
a. International Designs for Learning Conference
b. Nordic Meeting, Akureyri University, Iceland + Nordic Symposium, Sagadi, Estonia c. NORMA 11, the Nordic Society for Research in Mathematics Education
d. MADIF 9, Development of Mathematics Teaching: Design, Scale, Effects e. 34th Worlds Congress InSEA – Melbourne, Australia
9. Ppt-presentationer / HDa
a. MUBEMA - multimodala uppgifter och bedömning i matematik, vid ansökan b. Bedömning av Matematiska kompetenser i kreativa och estetiska lärprocesser, vid slutförd förstudie
10. Ppt-presentationer / Internationella konferenser
a. Multimodal Mathematical Context and Video as a Tool for Teachers´ Assessment b. Ethical Filming and Editing - a Multifaceted Challenge in Research Work
11. Ppt-presentation / Nationell konferens
MUBEMA - multimodala uppgifter och bedömning i matematik, vid Nationell Bildpedagogisk forskningskonferens, Linnéuniversitetet, Växjö
12. Stödmaterial från NCM och Skolverket
a. Strävorna b. Matriser
Bilaga 8b. Nordic Meeting, Iceland + Nordic Symposium, Estonia
OBS – Work in progress /Not to be quoted!