5.1.1 Bas- och färdighetskunskap
Generellt för alla de praktiska lektioner jag observerat är att träning av bas- och färdighetskunskaper tar stort utrymme. Eleverna är fysiskt aktiva och arbetar på olika sätt med muskelstyrka, motorik, kondition och koordination. Så gott som alla i den grupp som är ombytta utmanar sina fysiska färdigheter och kämpar så att de blir både andfådda och röda i ansiktet under de lektioner där tillfälle ges, till exempel i den hinderbana och cirkelträning som beskrivits ovan. Vid nio av de elva observationstillfällen som var i idrottshall ingick boll på ett eller annat sätt i undervisningen; antingen i form av ett bollspel, eller lek introducerad av läraren, eller vid de tillfällen när eleverna själva fick välja aktivitet. De två övriga lektionerna var vigda åt rörelse till musik, varav den ena var ”rulledans” som är ett förkoreograferat dansprogram för rullstolsburna i sällskap av assistans. Vidare tar övning av grundläggande färdigheter som är viktiga för att fungera i sociala sammanhang stor del av undervisningstiden. Lärarna uppmanar eleverna att formulera vad de anser om vissa aspekter av upplägget, uttrycka vad de vill göra samt våga säga från och be om hjälp.
34
Eleverna initierar pedagogiska cykler genom att ta egna initiativ och ge förslag till hur aktiviteterna kan utformas.
5.1.2 Fördjupad kunskap
Fördjupad inlärning sker enligt Maltén (2003) genom att nya och gamla kunskaper kombineras och sätts i sammanhang och genom att ramar att förhålla sig till utmanas och modifieras. Den insamlade empirin visar på hur vardagen används som kontext och läroinnehållet får därmed instrumentell innebörd. Exempelvis i kompetenser som att ta sig till en idrottshall utanför skolans område och klara ombyte och dusch även där, vilket är fallet i den första exempellektionen. I den fysiska aktiviteten använder eleverna sina fysiska och intellektuella basfärdigheter som redskap för att kunna delta i fördjupade läroprocesser. I innebandyn söker deltagarna passningsluckor och växlar mellan anfall och försvar. I aktiviteter, såsom hinderbanan och museéleken, testas olika strategier för att komma fram snabbare och lättare eller samla så mycket poäng som möjligt. Dessa aktioner visar på en förståelse av organisation och syfte och hur denna vidareutvecklas genom prövning. Det kan även handla om att veta vem som står längst fram i slalomledet idag och vad detta betyder för aktiviteten; ska hon gå först eller sist? Den fördjupade kunskapen kan också vara av teoretisk art, såsom vad friidrottsgrenen som liknar längdhopp heter, varför det är viktigt med mellanmål eller hur skolans luncher är och vad detta betyder.
5.1.3 Processkunskap
I det första lektionsexemplet organiserar och genomför eleverna på eget initiativ en innebandymatch, vilket visar på en förmåga till att ta och genomföra egna initiativ som driver på läroprocessen. Inför den andra exempellektionen har läraren bestämt att den ska innehålla en hinderbana med möjligheter för eleverna att på olika nivåer träna färdigheter såsom styrka, motorik och rumsuppfattning. Med stöd av läraren, bygger eleverna ur sitt minne, individuellt eller i par upp varsin del av banan och efter uppvärmningen går, springer, rullar, ålar, klättrar och hoppar de varierande antal varv. Under uppbyggnaden provar den elev som dragit fram linorna hur det går att hänga i dem och huruvida madrasserna eller bänkarna som hör till bör flyttas. Denna nyfikenhet och det engagemang som de flesta av eleverna uppvisar tyder på att deras processkunskap stärks. Grad av komplexitet och balansen mellan yttre styrning och inre
35
frihet anpassas efter individerna i de respektive grupperna. I vissa fall riktas direkta frågor till den enskilda eleven såsom undringar kring vad denne vill göra eller huruvida musik föredras eller inte. I andra situationer är det eleverna själva som föreslår genomförande genom att själva ta fram redskap eller föreslå metod eller musik.
5.1.4 Socioemotionell kunskap
Intrapersonell kompetens
Den intrapersonella kompetensen har fyra delar: kroppen, tanken, känslan och den sociala (Maltén, 2003: 106). Sammantaget innehåller undervisningen jag observerat möjligheter till anpassad träning av elevernas individuella fysiska, kognitiva, emotionella och sociala färdigheter. Exempelvis erbjuder hinderbanan flera möjliga vägar, cirkelträningens övningar görs utifrån förmåga och rörelser till musik utgår från elevens rörelsekompetens. Spel, tävlingar och lekar samt de sätt de presenteras på varierar i komplexitet. I idrottsklassen, där mest förkunskap om aktiviteterna finns, ges instruktioner med flera upplysningar på samma gång till hela gruppen. I verksamhetsträningsklasserna riktas instruktioner oftare mot enskilda elever och innehåller mindre information åt gången. Känslor framkommer exempelvis i form av förväntansfulla och uppskattande leenden, ilskna utrop efter misslyckade försök och olust som leder till vägran inför aktiviteter. Dessa känslor medvetandegörs via frågor och uppmaningar från lärarna. Exempel på en övning där den sociala delen av jaget uppmärksammas är ”Namnvisan”, vilken går ut på att en deltagare i taget tar sig ett varv runt ringen som utgörs av de andra som klappar händerna och ropar namnet på den som rör sig runt. Utvecklingssamtalen är ett sätt att synliggöra den intrapersonella kompetensen inför den enskilde eleven men också för läraren.
Interpersonell kompetens
Lektionerna bygger på ett interpersonellt samspel mellan lärare, övrig personal och elever. I vissa fall, som vid innebandymatchen, är lärarens roll att sätta ramar och uppmuntra den läroprocess som klassen initierat. Andra grupper styrs tydligare efter ett innehåll som läraren bestämmer, vilket exemplifieras på det sätt som eleverna lotsas genom friidrotts- och kostteori eller en hinderbana. I den tredje exempellektionen uppmärksammas eleverna som individer genom de möten som uppnås via massage, handslag och personlig feedback. Under aktiviteten fungerar läraren som katalysator
36
och eleverna stimuleras till att utmana sina färdigheter och därmed upptäcka sina egna förmågor och brister. På olika sätt tränas elevernas förmåga att se både sig själva och klasskamraterna som delar av en och samma grupp. Exempelvis innehåller rullstolsdansen många ringformationer och uppvärmningarna till musik utförs delvis i rader eller andra gruppformationer. Vidare får delar av eller ibland hela klasserna gemensamma uppgifter att arbeta med. Det kan handla om att samla poäng, göra mål, bygga en hinderbana, färdigställa en presentationsvägg om klassen eller vända en madrass med hela laget stående på den. I exempellektion nummer två blir det tydligt hur elevernas skilda förutsättningar inte bara leder till att aktiviteten anpassas efter dessa utan också hur ett socialt, mellanmänskligt lärande vävs in i detta. När banan körs sönder av den rullstolsburne eleven och en annan elev i klassen blir upprörd förklarar läraren att det är p.g.a. att eleven i rullstol inte kan se häckarna som de körs ner. Läraren ger också en elev, som inte är ombytt, i uppgift att se till att de häckar som välts ställs upp igen.
5.1.5 Sammanfattande kommentarer
Sammanfattningsvis är det tydligt hur undervisningen präglas av den heterogenitet som finns både inom skolan och i de enskilda grupperna. Undervisningens genomförande vittnar om deltagarnas skilda förutsättningar, kunskaper och kompetenser. Mycket tid ägnas åt att träna bas- och färdighetskunskaper. Fördjupning och förståelse skapas framförallt genom upprepning och sammankoppling till tidigare gemensamma erfarenheter och kopplingar till vardagslivets utmaningar. Det finns utrymme för individualiserade lösningar och elevernas egen röst är viktig för läroprocessens utformning, vilket innebär möjligheter för ökade processkunskaper. Lärarna frångår eller modifierar i flera fall den planerade aktiviteten och detta behandlas som ett naturligt inslag och sker öppet inför och ofta i dialog med eleverna. Framträdande är också de socio- emotionella processer, såväl inom som mellan elever, som pågår och också uppmärksammas och därmed utgör en viktig del av läroinnehållet. I de flesta fall initieras, instrueras och stöttas aktiviteten av lärarens uppmaningar och vägledande kommentarer. Feedback riktas oftare till individer än till klassen som en helhet eller en särskild styrgrupp. Gällande val av verksamhet dominerar aktiviteter som inkluderar boll men även rörelse till musik och individuell fysisk träning med hjälp av andra redskap än boll är framträdande inslag.
37