Redigering i profilerna

På grund av konstaterandet att Gretag MacBeth iCColor saknar UV-filter gjordes en förändring i de tidigare framtagna profilerna. Vid skapandet av profilerna i Print Open kan valet ”Consider optical brightener” väljas vilket innebär att programmet försöker kompensera för den felaktiga

pappersvitheten vid profilgenereringen. De nya profilerna skapades med den inställningen vald, men i övrigt med samma inställningar som tidigare.

För att kontrollera resultatet gjordes en ny tryckning med de nya profilerna applicerade tillsammans med en simulering av ISOcoated respektive ISOuncoated. Efter tryckningen gjordes dock endast en visuell bedömning av resultatet. Simuleringen och uppmätningen som gjordes i förra avsnittet med absolut kolorimetrisk rendering får representera även den nya profilens mätvärden. Detta eftersom en mätning med en spektrofotometer utan UV-filter bevisligen ger ett felaktigt mätresultat. En tryckning av testformen med Ugra/FOGRA Mediawedge utfördes av Wiking Tryck AB i en Heidelberg Speedmaster offsetpress, för att användas som referens vid den visuella bedömningen. Bedömningen utfördes tillsammans med vd Ragnar Andersson och produktionsledare Tobias Tunebro. Samtliga var överrens om att matchningen mot offset på det hela stora var bra. De största skillnaderna kunde framförallt anas i de gula tonerna, där Nexpress-trycken gick åt det röda hållet. En viss skillnad noterades även i gråskalebilderna där offsettryckningen hade ett svagt stick åt cyan och digitaltrycket hade ett svagt magentastick.

6

Resultat

Arbetet med att skapa ett fungerande, färgstyrt arbetsflöde på dpn med hjälp av ICC-profiler har utmynnat i ett antal intressanta resultat. Det primära målet med arbetet var att få de två Kodak Nexpress som finns på företaget att reproducera så lika slutresultat som möjligt, det vill säga ha så liten färgavvikelse i Delta E (∆E) som möjligt. Målet sattes till att ha en genomsnittlig

färgavvikelse på högst ∆E 3. För att uppnå detta skapades dels skräddarsydda ICC-profiler, en till varje tryckpress, och dels en gemensam, generell ICC-profil för de båda pressarna att simulera mot. För att kontrollera färgavvikelsen användes en Ugra/FOGRA Mediawedge som mättes upp med en Gretag Macbeth i1Pro spektrofotometer, där värdena sedan jämfördes mot varandra.

Först gjordes en uppmätning innan arbetet påbörjades, och sedan en mätning efter att nya ICC- profiler skapats för att se om arbetet gett ett positivt resultat. Uppmätningarna visar att den genomsnittliga färgavvikelsen var på ∆E 2,4 för bestruket papper och på ∆E 3,0 för obestruket papper innan arbetet tog vid (bilaga 7 och 8). Efter att profiler till arbetsflödet skapats var den genomsnittliga färgavvikelsen för bestruket papper ∆E 1,4 och för obestruket papper ∆E 2,1 (bilaga 13 och 14), vilket innebär en förbättring. Mätningarna visade också att dpn låg under målvärdet redan innan arbetet tog vid, men en förbättring ändå gick att uppnå.

Dpn hade också som mål att lyckas simulera offsettryck enligt standarderna Fogra 27 för bestruket papper och Fogra 29 för obestruket papper. Även här var målet satt till en genomsnittlig

färgavvikelse på högst ∆E 3. Efter en simulering mot standardprofilerna ISOcoated och

ISOuncoated visade det sig att målvärdena inte uppfylldes. Detta antogs bero på förekomsten av optiska vitmedel i pappret och avsaknaden av UV-filter i mätutrustningen. Eftersom inget UV-filter fanns tillgängligt gjordes simuleringen om med en absolut kolorimetrisk rendering. Det resulterade i att den genomsnittliga färgavvikelsen hamnade under målvärdet på ∆E 3 för båda tryckpressarna och papperstyperna (bilaga 15-18). Däremot hamnade några enstaka färgrutor, framförallt gul, över målvärdet på ∆E 5 för primärfärger. Försök gjordes att få även de under målvärdet utan att lyckas. Även en visuell bedömning av offsetsimuleringen gjordes jämfört med tryck från en tradiotionell offset-tryckpress. Här kunde av naturliga skäl inga målvärden sättas utan en godtycklig

uppskattning fick göras. Resultatet visade på en bra simulering med endast små avvikelser, framförallt i gult och gråskalebilder.

7

Diskussion

Till att börja med känns det bra att konstatera att arbetet gett resultat, merparten av mätvärdena blev betydligt bättre med de nya profilerna. Matchningen mellan de båda digitalpressarna var i och för sig relativt bra redan innan arbetet tog vid, men trots det kunde en förbättring ändå uppnås. Däremot kändes matchningen mot offset-standardvärdena som en större utmaning, vilket det visade sig bli också. Skillnaderna mellan digital tryckteknik och offsettryck är trots allt relativt stora vilket gör det hela lite svårare. Resultaten hamnade trots allt under de satta målvärdena med undantag för några enstaka färgrutor. Det var framförallt de gula fulltonerna som ställde till det, vilket

fortfarande förbryllar lite. Det känns konstigt att just de värdena driver iväg så pass mycket när övriga ligger relativt stabilt. Den troligaste förklaringen jag kunde komma fram till var att det förekommer en viss skillnad i just den gula pigmentblandningen, där den offset-gula har mer inslag av rött än Nexpressens. Vid den visuella jämförelsen visade det sig trots det att dpn:s

offsetsimulering hade mer inslag av rött i de gula tonerna än Wiking Tryck:s ”riktiga”

offsettryckning. Förmodligen beror det på att simulering gör någon form av överkompensering och tar i för mycket rött. Detta är dock bara en fundering och inget som har bekräftats.

Tillvägagångssättet visade sig också fungera bra genom i stort sätt hela arbetsprocessen. Det största problemet som uppstod var när det visade sig att ingen av mätutrustningen hade UV-filter. Vid det tillfället resonerade jag som så att med en absolut kolorimetrisk rendering istället för perceptuell tillåts vitpunkten ändras och profilen kan då kompensera för det blåaktiga sticket som

spektrofotometern tror sig se. Det blåa sticket är dock inget som det mänskliga ögat uppfattar så det visuella intrycket med den profilens rendering blir därmed felaktigt. Med andra ord användes en typ av profil för själva mätningen men ersattes sedan av en annan i det slutliga skedet.

Det fel som upptäcktes i Nexpress 2 angående tryckkurvan för cyan vid 55 procents ton lyckades aldrig helt klaras upp. En rad åtgärdsförsök genomfördes, men till slut var jag tvungen att ge upp då det dels tog för mycket tid och dels kändes jag att det låg utanför mitt kompetensområde. Dock verkar det inte som att felet har påverkat slutresultatet av mitt arbete, inget tyder direkt på det i alla fall. Vidare efterforskningar kommer göras och tekniker från Kodak tittar i nuläget på problemet. Vid arbetet användes standardprofilerna ISOcoated och ISOuncoated för offsetsimulering. Jag är medveten om att det numera finns en nyare standardprofil för bestruket papper, ISOcoated v2 ECI. Anledningen till att denna inte användes vid uppmätningen var att jag inte hade tillgång till de

referensvärden som finns definierade i Fogra 39. Jag resonerade dock fram att skillnaderna mellan den nya och gamla standarden är så pass små att även den gamla kan användas för kontroll av färgmatchningen, för att sedan kunna ersättas av den nyare vid framtida simulering.

Avslutningsvis tycker jag att arbetet har varit givande och mycket lärorikt. En del förvirring och problem har uppstått på vägen men det har enbart lett till ännu mer lärdom. En eventuell

vidarebearbetning av arbetet skulle kunna vara att gå på djupet med att få ännu bättre matchning av värdena för offsetsimuleringen, framförallt genom att undersöka orsaken till och åtgärda de enstaka färgrutors avvikande matchning.

8

Referenslista