le-darskap, bra arbetssätt m.m. redovisas inte specifikt. Här lyfts i stället områden fram där
kommunerna har lagt större fokus under året. Analyserna och åtgärderna är indelade i
fyra olika avsnitt - brukarmix och insatsmix, produktivitet, konsumtion och prognoser
samt resultat och kvalitet.
Korttidsvård
Antalet platser inom särskilt boende för korttids-vård och renodlad korttidskorttids-vårdsboende varierar stort mellan olika kommuner. Ofta handlar det om hur det sett ut i kommunen tidigare. Det händer att kommunen har svårt att belägga sina korttidsplat-ser. När man minskat dessa i antal och istället ökat de insprängda korttidsplatserna inom särskilt bo-ende har det i vissa kommuner medfört en bättre flexibilitet och en lägre dygnskostnad för korttids-boende.
Det är också viktigt att analysera hur stor andel korttidsvård som kommunen behöver. Korttidsvår-dens främsta uppgift är att effektivisera vårdkedjan från sjukhus till insatser utförda i brukarens hem.
Integrerad verksamhet
Traditionellt sett har omsorgen om äldre respek-tive personer med funktionsnedsättning rört sig inom olika verksamhetsområden. Det sker nu en utveckling mot ökad andel integrerad verksamhet oberoende av verksamhetsområden. Därigenom ut-nyttjas personalen mer produktivt. Integrering kan gälla flera olika områden, t.ex. att hemtjänstperso-nalen utför insatser på natten till brukare med be-hov av personlig assistans, att den är ansvariga för vissa ärenden och samarbete mellan servicehusen (boende utan heldygnsomsorg) och hemtjänsten.
Personalen utgår från boendet och jobbar även i hemtjänsten.
Produktivitet
Resultatenheter
Det ekonomiska ansvaret inom socialtjänsten är ofta centraliserat. För att öka medvetenheten och det ekonomiska ansvarstagandet har en del kommu-ner bildat resultatenheter vilket har givit konkreta resultat på kort sikt. Ofta är det svårt för personalen att känna engagemang för verksamhetens ekono-miska resultat. Med hjälp av resultatenheterna kän-ner sig enhetscheferna mer delaktiga vilket leder till ökad kostnadsmedvetenhet. Organisationen börjar ifrågasätta verksamheten och agerar för bättre lös-ningar.
Organisation av hemtjänsten
Flera kommuner har genomfört en översyn av den geografisk indelningen av hemtjänsten. Var utgår personalgrupperna från geografiskt? Hur kan res-tiden minskas? Även gruppstorleken analyseras. Är grupperna tillräckligt stora i förhållande till brukar-nas behov? Tendensen är färre grupper inom större
områden för att öka planeringsflexibiliteten. Detta kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuite-ten för brukaren.
Planeringssamordnare
Kommuner planerar och organiserar till exempel hemtjänst och personlig assistans på olika sätt. I vissa kommuner finns specifika samordnare i grup-perna vars främsta uppgift är att synkronisera pla-neringen för rutter m.m. Då kan enhetschefer och övrig personal lägga mindre tid på administration och planering. Andra kommuner har centraliserat samordningen och de olika samordnarna sitter till-sammans och arbetar för en effektiv planering över flera olika verksamhetsområden.
Bemanningsenhet
Vid ökat fokus på planering och produktivitet kom-mer ofta behovet av pooler och bemanningsenhe-ter upp. Detta blir särskilt viktigt när den offentliga verksamheten som bedrivs i egen regi konkurrens-utsätts. En åtgärd för att öka möjligheten att påverka kostnadsnivån har varit att skapa centrala beman-ningsenheter så att den enskilda enheten lättare kan styra sina direkta kostnader. Om en brukare väljer en annan utförare, ska den enskilda enheten inte bära kostnaderna för övertaligheten utan den hanteras centralt. Detta möjliggör också en effek-tivare planering på förvaltningsnivå för att hantera svängningar över flera olika verksamhetsområden.
Rätt till heltid och bemanning
I flertalet kommuner har det beslutats om rätt till heltid vilket betyder att kommunen kan få högre personalkostnader om inte bemanning och behov synkroniseras. Detta märks främst inom hemtjäns-ten och inom LSS, där det ofta är små enheter och speciella inriktningar inom daglig verksamhet.
Resultaten från KPB har satt enheter och perso-nalkostnader i fokus, så att kommunen har kunnat identifiera vad som är kostnadsdrivande och initiera åtgärder för att anpassa bemanningen till behoven.
KPB och LOV
En stor del av landets kommuner har infört eller pla-nerar att införa LOV. Viktigt är då att beräkna vilken ersättning de olika utförarna ska få per timme och vilken enhet som ska användas (beviljad, utförd). Det är viktigt att kommunen har god kontroll på vad den aktuella självkostnaden är. KPB är en kvalitetssäk-rad metod för att göra en sådan beräkning, eftersom hänsyn tas till utfall, detaljerade fördelningar samt validering och korrigering av verksamhetsstatistik.
kapitel 4. lokala observationer
Vårdtyngd och resursfördelning inom boende för vuxna med särskild service, LSS
Skillnaden i kostnad per dygn mellan olika grupp-bostäder inom LSS kan vara stor. Det finns olika resursfördelningsprinciper som grund för beräk-ningen av brukarnas behov. En del behov kan med-föra att bostaden behöver vaken nattpersonal lik-som personal under dagen om brukarna inte deltar i daglig verksamhet. För att kontrollera om bru-karnas behov överrensstämmer med resurstilldel-ningen har vissa kommuner gjort vårdtyngdsmät-ningar på sina enheter. Ett exempel på en sådan mätning är IBD9. IBD-talet nedan visar hur många årsarbetare en brukare har behov av, och resurstill-delningen mäts i kostnad per dygn. När de båda va-riablerna sammanställs kan det göras analyser av om kostnaden per dygn följer IBD-snittet. Vad gör t.ex. enhet 8 som klarar en hög vårdtyngd med låga kostnader, och varför ligger enhet 4 och 5 högt i kostnad i förhållande till sin lägre vårdtyngd? Med denna analys har bemanningen kunnat anpassas efter behoven.
bild 17: Exempel på analys av kostnad per dygn och IBD-snitt
En liknande analys har även gjorts på särskilda boenden inom äldreomsorgen. Här är det särskilt viktigt att kommunerna i sitt vårdtyngdssystem tar hänsyn till demensfaktorn vilken påverkar behovet av personal.
Resursfördelning och uppföljning av hälso- och sjukvården
De flesta kommuner har ingen statistik på hur stor volym av insatser som den legitimerade persona-len utför. Visserligen dokumenteras insatserna i en journal, men det går inte att få fram hur ofta den anställde besöker en viss brukare eller hur länge de har utfört en speciell insats. Flera kommuner har påbörjat registrera insatser och schablontider även för hälso- och sjukvård som utförs antingen av den legitimerade personalen eller av annan personal på delegation. Denna registrering leder till att det kan ställas krav på hur personaltiden används och hur resursfördelningen bör ske även inom denna verk-samhet.
Planering och bemanning inom korttidsvistelse, LSS
Inom korttidsvistelse har kommunerna börjat mäta antalet utnyttjade dygn. Flera analyser har visat att dygnskostnaden är väldigt hög. Det kan bero på att kommunen bedriver verksamhet på flera olika stäl-len vilket försvårar bemanningen eller att besluten är utformade så att kommunen måste planera för full bemanning trots att det kanske inte alltid behövs i praktiken. Vissa kommuner har därför centraliserat och förändrat besluten inom detta område.
Förbättrad registervård
Det som uppmärksammas förbättras heter det och det gäller även användning och granskning av in-dividstatistik. Samtliga kommuner har genomfört förbättringar i registervården. I kommunens verk-samhetssystem saknas ibland beslut, icke aktuella beslut ligger kvar alternativt finns parallella beslut.
KPB har satt fokus på var i systemet bristerna finns och pekat på vilka åtgärder som bör göras. Det leder till ökad rättsäkerhet för brukare och bättre besluts-underlag.
Jämförelser och samarbete med kommuner i regionen
De flesta kommuner har ett regionalt samarbete med närliggande kommuner. Vid de jämförelser som gjorts på regional nivå har det ofta kommit fram bra idéer, och det har i sin tur lett fram till för-slag på åtgärder och samarbetsformer. Det är lättare att lära av varandra om kommunen på förhand vet mycket om grannkommunens förutsättningar.
9 Individuell behovsbedömning, används för att mäta vårdtyngden för vuxna i LSS-boenden och daglig verksamhet.
IBD-Snitt
Konsumtion och prognoser Behov och bistånd
Flera kommuner har eller planerar att införa möj-lighet att följa upp och/eller debitera utförd tid inom hemtjänsten. Valfrihet enligt LOV förutsätter bland annat en övergång till ett prestationsbaserat ersätt-ningssystem. Det saknas i regel en tydlig koppling mellan de biståndsbedömda insatserna och verk-samhetens budget10. För de kommuner som har en hög kostnad per hemtjänsttimme har mätningarna varit till hjälp för att identifiera var i organisationen kostnaderna finns. Detta har i flera fall medfört att besluten har reviderats och så även schablontiderna i hemtjänsten. Det har skett en utveckling mot att beslutad tid och utförd tid harmoniseras, vilket i sin tur medfört att verksamheten har effektiviserats.
Prognos av behov för särskilt boende och hem-tjänst
Alla kommuner behöver planera för att möta fram-tida behov. Den insats som kräver längst framför-hållning är särskilt boende eftersom det tar tid att planera och bygga. Frågan om hur många boende-platser en kommun behöver dels i dagsläget, dels på längre sikt är strategisk och behöver övervägas nog-grant. Eftersom materialet i KPB är nedbrutet per åldersgrupp (t.ex. 80–84 år) och insatsområde (t.ex.
hemtjänst) kan konsumtionsindex och i kombina-tion med en befolkningsprognos simulera fram en prognos. Prognoserna har i flera kommuner med-fört ny kunskap och därmed ökad träffsäkerhet i planeringen, vilket på sikt kan spara stora resurser.
Planerings- och kategoriseringsmodell för om-sorg om personer med funktionsnedsättning Behovet av insatser för omsorg om personer med funktionsnedsättning (både LSS- och SoL-insatser) är svårt att förutse. Behoven styrs av flera olika sam-manhängande faktorer såsom befolkningsutveck-ling, in- och utflyttning, utbud av insatser, andel insatser som sker enligt SoL eller LSS, politiska am-bitioner och satsningar.
Traditionellt har därför planeringen av insatser för personer med funktionsnedsättning utformats utifrån vilka insatser som hittills har behövts. Uti-från detta har en plan tagits fram. Metoden funge-rar bra på kort sikt eftersom behovet av insatser hos olika brukargrupper är kända. Däremot är det mer problematiskt att uppskatta det långsiktiga behovet och behovet av olika kombinationer av insatser.
En ny planeringsmodell har utformats i Örebro kommun med utgångspunkt i målgrupper eller
brukarkategorier som har ett homogent behov av insatser. Modellen gör det enklare att ställa frågor om vilka gruppers behov som ökar eller minskar, vilken ambitionsnivå som eftersträvas för olika in-satser och vilka målgrupper som kommunen bör fokusera på.
Brukarna delas in i tjugoen olika kategorier som beskriver de olika målgrupperna efter deras olika behov. Bilden på följande sida visar hur kombinatio-nen av resultat från Kostnad Per Brukare och kom-munens befolkningsprognos kan indikera föränd-ringar i brukarkategorierna. Det kan också relateras till behovet av antal insatser.
10 Tid för vård och omsorg. Socialstyrelsen 2005
kapitel 4. lokala observationer
kategori kategorinamn antal prognos
2010 prognos
2011 prognos
2012 prognos
201 3 prognos
2014 prognos 2015
1100 utvecklingsstörning, lätt vuxna 222 225 227 229 232 234 236
1200 utvecklingsstörning, måttlig vuxna utan
autism-spektrum 113 114 116 117 118 119 120
1210 utvecklingsstörning, måttlig vuxna med
autism-spektrum 82 83 84 85 86 86 87
1300 utvecklingsstörning, grav vuxna utan
autismspek-trum 54 55 55 56 56 57 57
1310 utvecklingsstörning, grav vuxna med autismspektrum 45 46 46 47 47 47 48
1400 Vuxna med högfungerande autism / aspergers
syndrom / neuropsykiatri 166 168 170 172 173 175 176
1500 Vuxna med förvärvad hjärnskada 90 91 92 93 94 95 96
1600 sammansatt problematik 24 24 25 25 25 25 25
1700 Vuxna med rörelsehinder (ej kognitiva) 174 176 178 180 182 183 185
2100 utvecklingsstörning, lätt barn 51 51 52 52 52 53 53
2200 utvecklingsstörning, måttlig barn utan
autismspek-trum 50 50 51 51 51 52 52
2210 utvecklingsstörning, måttlig barn med
autismspek-trum 67 67 68 68 69 69 70
2300 utvecklingsstörning, grav barn utan
autismspek-trum 12 12 12 12 12 12 13
2310 utvecklingsstörning, grav barn med autismspektrum 25 25 25 26 26 26 26
2400 Barn med högfungerande autism / aspergers
syn-drom/ neuropsykiatri 80 80 81 82 82 83 84
2500 Barn med rörelsehinder 24 24 24 24 25 25 25
3100 personer med lättare psykiskt funktionshinder 363 367 371 375 379 382 385
3200 personer med måttlig psykiskt funktionshinder 88 89 90 91 92 93 93
3300 personer med gravt psykiskt funktionshinder 52 53 53 54 54 55 55
3400 personer med dubbeldiagnos 33 33 34 34 34 35 35
4100 andra tillstånd 36 36 37 37 38 38 38
Total 1851 1 871 1 891 1 909 1 926 1 943 1 960
bild 18: Exempel på prognos för omsorg om personer med funktionsnedsättning