4.1 På vilket sätt har SKL:s vägledningar (resp. Socialstyrelsens rekommendation) om riskbedömningar mottagits och implementerats i hälso- och sjukvården?
4.1.1 Information om Senior alert
Landstingsdirektör och hälso- och sjukvårdsdirektör har informerat om Senior alert muntligt och i verksamhetsplan samt i styrkort och i beslut till verksamhetschefer och avdelningschefer. Verksamhetschefer och avdelningschefer har vidarebefordrat informationen
9 (14)
till ansvariga i linjeorganisationen. Det material som framkommit i granskningen visar att all personal känner till beslutet att påbörja registrering i Senior alert.
Generellt har verksamheterna uppfattat att det endast gällt att starta registrering för att få del av den nationella ersättningen och att detta skall göras i mån av tid. Medel från den nationella ersättningen har inte gjorts tillgängliga för klinikerna. Införandet av riskbedömningar uppfattas som ett onödigt arbete som är svårt att hinna med.
Infektionskliniken är ett lysande undantag. Den samordningsansvariga sjuksköterskan vid kliniken har tillsammans med personalen själv tagit in kunskap om arbetssättet och implementerat det på ett utmärkt sätt. Resultaten analyseras och diskuteras på arbetsplatsträffarna. En sekreterare har fått uppdraget att varje månad ta fram uppgift på hur många patienter 65 år och äldre som legat på kliniken.
I Verksamhetsplanen för 2012-2013 anges som ansvarsområde för hälso- och sjukvården att
"Kontinuerligt förbättra vården och de förebyggande insatserna" medan målet för riskbedömning anges som "Andel relevanta enheter som infört Senior alert".
I "Vård- och Omsorg om sjuka äldre" - en delrapport för våren 2012 Dalarnas län står som ansvarig för aktivitet "Senior alert" Styrgrupp Äldre, utvecklingsledare, Regionala och lokala teamen, Ledningskraft samt Patientsäkerhetsgruppen.
I Landstingets Pensionärsråds sammanträdesprotokoll 2012-02-15 står att "Senior alert är ett register som arbetar förebyggande med munhåla, trycksår och nutrition. En individuell vårdplan ska upprättas och uppgifter om patienten föras in i både registret och journalen. En riskbedömning ska göras av 90% av de äldre." Denna målformulering har inte uppfattats av de intervjuade.
Landstingets Pensionärsråd är en samverkans- och kontaktkanal mellan pensionärsorganisationerna i länet, Landstinget Dalarna och Region Dalarna, i frågor som rör pensionärer. I rådet ska sakkunskap från pensionärsorganisationerna tas tillvara och förmedlas till landstingets och kommunernas olika nämnder för att ge kunskap om de äldres behov och synpunkter
4.1.2 Införande av Senior alert
Landstingsledningen har en strategi för införandet av nya arbetssätt. Det finns medel att tillsätta processledare för införandet. Denna strategi är i huvudsak framtagen för att implementera nationella vårdprogram. För införande av Senior alert har staten bidragit med medel för att tillsätta tre utvecklingsledare, varav en arbetar mot landstinget och två mot kommunerna. Vid starten tillsattes en projektledare under sex månader. Utvecklingsledaren tillsattes senare.
Flera har efterfrågat ett liknande införande som användes vid implementeringen av journalsystemet TakeCare, där det finns en obligatorisk utbildning för användarna. Den bristande informationen vid införandet av Senior alert har inneburit att ytterst få personer per avdelning verkligen använder registret. När de personerna återkommer efter ledighet eller annan frånvaro ligger en hel hög med papper som skall registreras. Detta leder till frustration och stress eller att personalen inte hinner med att registrera alla patienter innan dessa skrivs ut.
10 (14)
Den utvecklingsledare för Senior alert som arbetar mot landstinget skall i första hand vara tillgänglig vid efterfrågan från respektive enhet. Det finns oklarheter i vilken omfattning utvecklingsledaren kan ta egna initiativ. Trots att det finns stor efterfrågan på utbildning och kunskap om registret anses klinikerna inte ha kontaktat processledaren i tillräcklig omfattning.
Utvecklingsledarna i länet har ordnat träffar för erfarenhetsutbyte och utbildning i form av spridningsmöten om Senior alert samt informationsdag för kontaktpersonerna i både landsting, kommun och de privata vårdgivarna i länet
För kvalitetsregistret Senior alert har Landstinget Dalarna under 2011 erhållit statsbidrag med 569 017 kronor i form av prestationsersättning. Prestationsersättningen avser relevanta enheter som påbörjat registrering i Senior alert och som även påbörjat ett vårdpreventivt arbete med stöd av kvalitetsregistret.
Relevanta enheter för att erhålla prestationsersättningen är länets medicinska, geriatriska, kirurgiska, kardiologiska och ortopediska kliniker samt infektionskliniken och den landstingsdrivna hemsjukvården. Samtliga kliniker har påbörjat registrering helt eller delvis i Senior alert.
4.2 Finns det i landstinget centralt utfärdade riktlinjer eller på annat sätt någon landstingsgemensam styrning/tillämpning av behovet av riskbedömningar? Varje klinik/avdelning har skrivit egna riktlinjer för samtliga områden. Riktlinjerna är inte alltid kända av personalen. I riktlinjerna framgår inte vilka åtgärder som skall vidtas utan dessa beslutas individuellt av sjuksköterska eller undersköterska. SKL:s vägledning används inte i dessa avseenden. Personalen anser sig i stället använda sitt sunda förnuft för att bestämma vilka åtgärder som skall vidtas.
Det finns ett centralt verkställighetsbeslut med diarienummer LD11/03770, Verksamhetsplanen samt Styrkort. Samtliga kliniker har fått SKL:s Vägledning för att förebygga Trycksår, Fall och Undernäring.
Centralt har också anordnats en introduktion av Senior alert för landstingets avdelningschefer/kontaktpersoner och vårdutvecklare. Introduktionen genomfördes som muntlig presentation om vad Senior alert är, nytta för verksamheten, nytta för den enskilde, vad personal kan bidra med samt ett bildspel som visar hur man registrerar. Inledningsvis fanns en Senior alert -coach samt projektledare som kunde efterfrågas från respektive avdelning för att få hjälp med registreringen.
Utvecklingsledarna vid Region Dalarna, är en del i regeringens satsning ” Bättre liv för sjuka äldre” och tillsattes efter projektledare och coach. Utvecklingsledare samt projektledare har tillsammans besökt enheter i landstinget men även ett antal vårdcentraler i länet, och informerat om Senior alert. Alla relevanta enheter inom Landstinget Dalarna har erbjudits information om Senior alert.
Utvecklingsledaren har under året fortlöpande tagit fram aktuell statistik för att studera och analysera landstingets medverkan och resultat i kvalitetsregistren. Den aktuella statistiken har
11 (14)
redovisats för landstingets kontaktpersoner och för landstingsrepresentanterna i styrgrupp Äldre vid Region Dalarna.
Vid intervjuer har framhållits att det inte finns någon mottagare att överföra information om riskbedömningar till eftersom hela vårdkedjan inte finns med. Det gäller särskilt primärvården, Från hemsjukvården framförs också att information från slutenvården om att en patient registrerats för risk i Senior alert inte vidarebefordras i vårdkedjan.
4.3 Efterlevs SKL:s vägledningar (resp. Socialstyrelsens rekommendation och eventuella interna riktlinjer) i landstingets hälso- och sjukvård och görs någon intern uppföljning av efterlevnaden?
Varannan månad följs antalet riskbedömningar per klinik upp av Hälso- och Sjukvårdsdirektören.
Vid intervjuerna framkommer att flera av den personal som registrerar i Senior alert inte har kunskap om hur resultaten skall tas ut. Resultaten kommer till avdelningen varannan månad via utvecklingsledaren. Informationen sätts in i en pärm. En klinik diskuterar resultaten vid arbetsplatsträffar. Det finns missnöje med att ingen efterfrågar resultat på avdelningsnivå. Det uppfattas av personalen som att ingen i ledningen är intresserad
I intervjuerna framkommer vidare att personalen inte har kunskap om situationen vad gäller riskbedömningar eller om det föreligger någon problematik med fall, trycksår eller undernäring. "Det är en del patienter som ramlar, några får trycksår och många är undernärda". Resultatet från den nationella mätningen av trycksår 2011 har man inte kunskap om.
När det gäller fall och fallolyckor framförs från några avdelningar att det inte finns medel att köpa in nödvändig utrustning, exempelvis halksockor för att förhindra fallolyckor.
Högskolan i Dalarna har genomfört punktprevalens mätningar av trycksår på flera kliniker men verksamheten har inte fått några resultat återredovisade och kan därför inte svara på vilken frekvens av trycksår som förekommit i den genomförda mätningen.
4.4 Har arbetet med systematisk riskbedömning av patienter lett till adekvata åtgärder?
År 2011 redovisade den slutna somatiska akutsjukvården 50 100 vårdtillfällen. Hälften av dessa vårdtillfällen avsåg patienter som var äldre än 65 år. Målgruppen för riskbedömning enligt Senior alert kan därför beräknas till cirka 25 000 patienter per år.
Antalet riskbedömningar som registrerats i Landstinget Dalarna under första halvåret 2012 är cirka 2 400. Med antagandet att lika många riskbedömningar görs andra halvåret blir resultatet 5 000 genomförda riskbedömningar per år. Det betyder att endast cirka 20 procent av antalet patienter som är aktuella för riskbedömning enligt Senior alert får sådan bedömning för att förhindra vårdskada i form av trycksår, fall eller undernäring.
Även om hänsyn tas till att samtliga patienter som är äldre än 65 år inte är att betrakta som riskpatienter tyder beräkningen ovan på en stor förbättringspotential i Landstinget Dalarna.
12 (14)
4.5 Finns system för uppföljning av riskbedömningar?
I introduktionen av Senior alert har inte berörts hur viktigt det är att ställa antalet riskbedömningar i relation till antalet patienter som skulle ha riskbedömts. I avvikelsesystemet Synergi rapporterar några få enheter patienter som inte riskbedömts men vid de flesta enheterna finns inte kunskap om hur många patienter enheten missat att riskbedöma.