6.5.1 Generell syn på skolan
Respondent D:s generella syn på skolan är både positiv och negativ. Respondent D berättar att hon tycker att resurserna inom skolan är mycket dåliga. Hon pratar om att barngrupperna eller klasserna inom hela barnomsorgen, från förskola och genom hela grundskolan är för stora. Respondent D anser att dessa stora barn- grupper drabbar de svagare eleverna/barnen i första hand. Hon resonerar kring svårigheten för pedagogerna att hinna se och bemöta alla elever/barn. Vidare be- rättar respondent D att hon tycker skolan är mycket dåligt insatt i elever med dia- gnoser eller med läs- och skrivsvårigheter. Hon tycker även att resurser till dessa elever saknas. Respondent D tycker att det dels tar för lång tid att få hjälp och dels att fysiska resurser som hjälpmedel samt extra pedagoger saknas.
Respondent D har även synpunkter på skolans fysiska miljö. Hon härleder även detta till ett resursekonomiskt dilemma. Hon tycker att klassrummen och skolans utrymmen är för små och otillfredsställande.
Under intervjun berättar även respondent D att hon tycker att skolmaten är för dålig. Även detta härleder hon till ett resursekonomiskt problem. Hon resone- rar vidare kring att barn och även vuxna, är i stort behov av god och näringsrik kost. Detta för att kunna upprätthålla koncentrationen och motivationen under hela skoldagen.
6.5.2 Skolans uppdrag
När respondent D får resonera kring skolans uppdrag börjar hon med att skolan ska förmedla baskunskaper. Med baskunskaper menar hon kunskaper som gör det möjligt att klara sig på gymnasiet och sedan kunna läsa vidare om man så önskar. Därefter säger respondent D att kunskapsförmedlingen måste gå hand i hand med den sociala interaktionen. Att lära sig samarbeta ser respondent D som väldigt viktigt för såväl samhällslivet som det framtida yrkeslivet.
Respondent D resonerar kring om hon tycker att något ämne är viktigare än andra. Till en början kommer hon fram till att hon tycker att kunskaper inom svenska, engelska och matematik är viktigast. Dock resonerar hon vidare kring att alla ämne kan vara lika viktiga. Hon berättar att om exempelvis en elev är duktig i ett specifikt ämne och får det bekräftat, kan det lyfta eleven ifråga även i andra ämnen.
Det är ju olika vad man är intresserad av. Det är ju ändå intresset som avgör hur man lyckas i ett ämne. (Respondent D, 2008-04-22)
6.5.3 Lärarens roll
Respondent D tycker att lärarens viktigaste egenskaper är att kunna se barnen och uppmärksamma dem alla. Dessutom tycker hon att det är viktigt att läraren kan skapa ett intresse hos eleverna, samt göra undervisningen rolig och variationsrik för eleverna. Hon resonerar vidare kring vikten av att lyckas få alla elever med sig. Hon belyser dessutom vikten av att läraren visar ett stort engagemang. Hennes erfarenhet är att engagerade lärare skapar en välmående klass med en god anda.
Det viktigaste är att läraren kan ta barnen så att säga, vill lyssna på barnen, ser bar- nen. Kunskap kan man ju själv hämta in till viss mån, det är inte det allra viktigaste att kunna vad alla floder heter i det landet. (Respondent D, 2008-04-22)
6.5.4 Hem och skola
Respondent D tycker att samarbetet mellan hem och skola överlag fungerar väl. Hon berättar att hon är nöjd med föräldramöten och utvecklingssamtal. Dessutom tycker hon att veckovisa ”hembrev” med information om vad som händer i skolan är väldigt bra. Angående föräldramöte skulle respondent D vilja ha fler utomstå- ende föreläsare som kommer och besöker skolan. Detta tycker hon är skolans uppgift att bjuda in till i större utsträckning. Tillsist berättar hon angående samar- betet mellan hem och skola, att hon ibland upplever att man som förälder får hålla igen med kritik. Denna kritik gäller såväl lärare som skolledning. Att föräldrar får hålla igen med kritiken säger respondent D beror på att man vill värna om en god relation och därmed ett gott samarbete.
Angående läxors vara eller icke vara, tycker respondent D att hemläxor är förlegat. Hon beskriver att arbetsbördan för föräldrarna och barnen blir för stor
efter att ha varit en hel dag på jobbet eller i skolan, om man därefter ska ägna sig åt läxläsning. Respondent D efterlyser istället fler tillfällen av hjälp med läxläs- ning under skoldagen.
6.5.5 Betyg
Angående betyg i årskurs sex är respondent D positiv. Hon ser ingen anledning till varför man skulle ha betyg först i årskurs åtta. Hon är trots allt nöjd med informa- tionen man får genom utvecklingssamtal angående elevens kunskaper i förhållan- de till de åldersrelevanta målen. Respondent D berättar att hon tycker att det bästa varit om man inte hade behövt använda sig av betyg som ett mätinstrument. Detta då risken är stor att betyg blir orättvisa.
6.5.6 Respondentens egen skolgång
När respondent D jämför sin egen skolgång med dagens, anser hon att dagens skola är betydligt bättre. Vad gäller kunskapsinhämtningen beskriver hon det som att det var mer ”korvstoppning” på hennes tid. Idag tycker hon att skolan har ut- vecklats mycket på denna punkt. Respondent D tar bland annat exemplet att för- mågan och möjligheten till att träna på att redovisa har blivit mycket bättre i da- gens skola. Hon tycker dock att disciplinen samt arbetsklimatet (lugn och ro) var bättre under sin egen skolgång. Respondent D tror att såväl en positiv bild som en negativ bild av skolan, kan överföras från förälder till barn. Hon berättar att båda hennes barn alltid har tyckt om att gå till skolan.
6.5.7 Sammanfattning
Under intervjun kan man utläsa att respondent D har en överlag positiv bild av sina barns skolgång. Hon återkommer under hela intervjun till att skolan har ett stort problem vad gäller resurser. Med avsaknaden av resurser menar respondent D såväl ekonomiska medel som för lite personal och för stora klasser.
7 Analys
I denna del av uppsatsen är vårt syfte att koppla, samt att jämföra den empiriska studien med teori- och litteraturdelen. Intentionen är även att besvara våra fråge- ställningar. Dessa kommer att besvaras under rubriken konkretisering av fråge- ställningen. Vi har valt att behandla de fyra intervjuerna som en helhet . Därför kommer intervjuerna enbart att behandlas individuellt om någon av respondenter- na utmärker sig i sina svar.
7.1 Generell syn på skolan
Vår empiriska undersökning bekräftar skolverkets undersökningar att föräldrar har en övervägande positiv bild av skolan. Detta tror vi i grund och botten kan härle- das till att samtliga respondenter har en övervägande positiv bild av sin egen skol- gång. Respondenterna tror dessutom att detta är något som de överför till sina barn. Samtliga tror dessutom att om föräldrarnas bild av skolan är negativ över- förs detta till barnen. Vi anser att det är naturligt att föräldrar överför positiva bil- der oavsett vad det månne vara, till sina barn. Föräldrar är barnets viktigaste trygghets- och informationskälla. Med detta i åtanke, ser vi det som oerhört viktigt att föräldrar och skola har en god kontakt, där skolan är tydlig med vikten av att föräldrar inte baktalar skolan inför sina barn. Detta kan i så fall få negativa konse- kvenser. Exempelvis kan det leda till att eleverna underminerar skolan och lära- ren, då föräldern är den viktigaste i barnets liv.
Respondent A anser att skolan är för traditionsbunden och har svårt att för- ändra och förnya sitt upplägg. Hon upplever även att nyutexaminerade lärare är minst lika traditionsbundna som de mer erfarna lärarna. Däremot anser respondent B att skolan ibland behöver gå tillbaka till den ”gamla” skolan, där ordning och reda och en tydligare struktur var vanligare. Vi tror inte att lärarstudenter skolas in i en traditionsbundenhet. En anledning kan däremot vara att många nyutexamine-
rade lärare mer eller mindre tvingas att följa de existerande mönster och traditio- ner som finns på skolorna. Att nyblivna lärare väljer att i mångt och mycket följa dessa rådande mönster och traditioner, kan bero på att man som nyanställd är mån om att passa in i sin nya arbetsmiljö. Förhoppningen är alltså enligt respondent A, att nyutexaminerade lärare kan bidra med nytänkande och nyskapande, samtidigt som man smälter in i miljön där mycket kunskap och erfarenhet redan existerar. I bakgrunden där vi behandlar teorier kring det postmoderna samhället be- skrivs tydligt kravet på att skolan förändrar och förnyar sig efter rådande sam- hällsförhållande och dess förändringar. (Carlgren, 1999:103) Respondent A beto- nar problematiken med att skolan ibland verkar ha svårt för att hänga med i sam- hällets förändringar. Genom att ha intervjuat respondent B kan man däremot ur- skilja att oviljan att fullt ut följa samhällets förändring även kan existera hos för- äldrar och allmänheten. Respondent B betonar tydligt att han i vissa fall anser att skolan borde anamma ”den gamla skolans” regler och attityder, där ordning, reda och struktur stod högt på agendan. Utifrån respondent B:s resonemang är det möj- ligt att detta är något som existerar bland vissa delar av allmänheten. Därför kan skolans understundom ”oförmåga” att förändra sig, även bero på föräldrars och allmänhetens ovilja till förnyelse/förändring.
7.1.2 Skolans uppdrag
Respondenterna är överens om att skolan har ett lika stort ansvar för att vara kun- skapsförmedlare och för att det sociala samspelet fungerar tillfredsställande. Alla respondenter utom respondent D, betonar att föräldrarna och skolan har ett delat fostransansvar. Att respondent D inte betonar föräldrarnas ansvar vad gäller fost- ran kan tolkas som att hon anser att detta enbart åligger skolan. Dock kan det ock- så bero på att respondent D under intervjun, valt att enbart fokusera på vad skolan har för ansvar. Alla respondenter tycker att skolan även har ett ansvar i att förbe- reda eleverna för ett framtida samhällsliv, oavsett om det gäller framtida studier eller yrkesliv. Detta är också något som framkommer som viktigt i litteraturen kring det postmoderna samhället. (Maltèn, 2003:66,78,79) I teorier kring det postmoderna samhället, beskrivs det tydligt hur samhället är under ständig föränd- ring. I och med detta är det inte svårt att förstå vilka krav detta ställer på skolan. Till detta tillkommer dessutom att kunskapen inte i samma utsträckning som förr
är stabil. Det tillkommer och utvecklas ständigt nya informationskällor. (Maltèn, 2003:65) Att skolan ibland har svårt att hänga med i alla förändringar är därför inte uppseendeväckande. Skolan matas ständigt med nya direktiv från politiker och de gamla rönen hinner knappt sätta sig förrän nya tankar och idéer dyker upp. Trots dessa svårigheter har skolan ett stort ansvar för att medverka till att eleverna blir aktiva och goda samhällsmedborgare. Detta är följdriktigt en av grundtankar- na i Läroplanen. (Lpo94).
7.1.3 Lärarens roll
Lärarens viktigaste egenskaper enligt respondenterna är att vara positiv, engage- rad och att besitta förmågan att kunna se den enskilda individen. Dessutom ska läraren kunna skapa variationsrika inlärningsmiljöer. I det postmoderna samhället är informationsflödet som vi tidigare nämnt stort och komplext. Därmed blir kon- kurrensen som kunskapsförmedlare hård. Skolan, lärarna och eleverna måste där- med kunna vara flexibla och förberedda på att förändringar kan ske. (Maltèn, 2003:66) Som beskrivs i avsnittet angående läraren i det postmoderna samhället ställs läraren idag dessutom inför en klass där både elever med särskilda behov och högpresterande elever är representerade. Läraren har som uppdrag att tillgo- dose allas behov och ge samtliga elever så goda förutsättningar som möjligt till en god skolgång. (Hargreaves, 1998: 130)
7.1.4 Hem och skola
Samtliga respondenter har goda erfarenheter vad gäller kontakten mellan hem och skola. Respondenterna är nöjda med såväl utvecklingssamtal som föräldramöte. Dessa är föräldrarnas närmsta och mest synliga kontakten med skolan. Denna atti- tyd överensstämmer med Skolverkets undersökningar, där en stor del av föräld- rarna till barn i årskurs 1-6 är nöjda. (Skolverket, 2004:117) Att föräldrarna är nöjda med kontakten mellan hem och skola är väldigt positivt.
I jakten på hur föräldramöten kan utvecklas, ger alla respondenter förslag på hur de skulle vilja att föräldramötena utformades. Exempelvis efterlyser någon mer struktur och tydlighet, medan en annan föreslår utomstående föreläsare i samband med informationen från klassläraren. Respondenternas tankar kring detta bekräftar dagens komplexa och mångfacetterade uppgift man som lärare ställs
inför, vad gäller att tillfredställa allas önskemål. (Hargreaves, 1998: 130, 139, 140)
Både respondent A och D har upplevt att de vid tillfällen har fått hålla igen med kritik mot lärare och skolledning. Anledningen till detta är att det finns en rädsla för att kritiken kan drabba barnet ifråga. Att två av fyra respondenter upp- lever det så här är anmärkningsvärt. Lärare måste generellt sätt bli mer öppna och lyhörda för kritik och därmed kunna utvecklas och förändras i takt med samhälls- förändringar.
Läxor kan ses som ett tillfälle där föräldrarna kan få en insikt i sitt barns skolgång och vara ett aktivt stöd. Tre av respondenterna har ingenting emot att läxor ges. Däremot ifrågasätter respondent D starkt läxornas fortsatta existens. Detta då hon tycker att arbetsbördan för föräldrar och barn blir för stor. Detta kan ha att göra med att respondent D:s barn har läs och skrivsvårigheter. De resterande respondenternas barn har inget behov av extra stöd och hjälp i form av extra re- surser i skolan. Därför blir förmodligen arbetsbördan mindre, både för eleverna och för deras föräldrar. Således leder detta till att såväl respondent D, som hennes barn, får kämpa betydligt hårdare än barn och föräldrar i övrigt. I och med läs- och skrivsvårigheterna måste koncentration och kraft läggas på att sätta sig in i ämnet läs- och skrivsvårigheter, och de hjälpmedel som finns att tillgå. Skolan har som ansvar att tillhandahålla information och hjälpmedel till berörda parter, samt ge alla elever chansen att uppnå målen. (Lpo94, s.3) För att avsluta resonemanget angående läxors vara eller icke vara, talar mycket för att läxor behövs. Detta på grund av att det finns skolarbete som är lämpat att utföra hemma och ibland även i samarbete med förälder. Skolarbete som kan vara lämpat att utföra hemma är re- peteringsarbete, exempelvis multiplikationstabell, glosor och lästräning. Dessut- om är läxtiden en god möjlighet för föräldern att på ett tydligt sätt följa sitt barns skolgång och att ha en dialog kring skolan i allmänhet. (Lärarnas tidning, 2008: 6, 7, 30, 31)
7.1.5 Media
Skolan är som vi tidigare i uppsatsen tagit upp, ständigt granskad och uppmärk- sammad i diverse mediasammanhang. Av de fyra respondenterna var det enbart två som ansåg sig följa skoldebatten och därmed kunna uttala sig om medias bild.
Respondent A och C anser att medias bild av skolan tillviss del är rättvis. Re- spondent A anser dock att media allt som oftast behandlar skolan som en isolerad verksamhet med sina egna problem. Respondent C beskriver att hon litar mer på sin egen bild av skolan, som hon fått genom egna erfarenheter och genom sitt barns skolgång, än bilden som media visar upp. Detta stämmer väl överens med skolverkets undersökning från 2003, där det framgår att medias påtryckningskraft vad gäller attityder till skolan har minskat. (Skolverket, 2004:26) Även om medias påtryckningskraft vad gäller attityder till skolan har minskat, är dokumentärserien klass 9a ett tydligt bevis på att media har en stor förmåga att lyfta, synliggöra och skapa diskussion kring skolfrågor. (Sydsvenska Dagbladet, 2008-02-16)
7.1.6 Betyg
Samtliga respondenter är positiva till betyg i lägre åldrar. Dessutom är samtliga överens om att det måste ske på rätt sätt, annars är risken stor att barnen börjar jämföra sig med varandra. Att föräldrarna vill ha betyg i tidigare åldrar stämmer överens med Skolverkets undersökning från 2003 som visar att en majoritet av föräldrarna var positiva till detta. Betyg har länge varit ett redskap att förmedla till föräldrar och elever hur denne lyckas i skolan. (Skolverket, 2004:30,31) Anled- ningen till att våra respondenter vill ha betyg i lägre åldrar kan härledas till oviss- heten kring hur barnet står sig kunskapsmässigt. Att respondenterna är positiva till betyg i tidigare åldrar, kan med intervjuerna som bakgrund, tolkas som att de ef- terlyser tydlighet och en större insyn i sitt barns kunskapsstatus. Efterfrågan av betyg i tidigare åldrar stärks dessutom då undersökningen som Lärarnas Tidning har gjort visar att 8 av 10 lärare vill ha betyg tidigare än i årskurs 8. (Dagens Ny- heter, 2008-04-09)
Under intervjuerna uppfattade vi att föräldrarna upplevde en otydlighet kring vilka mål eleverna ska uppnå och hur de lyckas i jakten på att uppnå dessa. Att föräldrarna är så positiva till betyg i tidigare åldrar kan även kopplas till att målen upplevs som otydliga. Föräldrarna kan se betyg som en tydligare fingervisning av elevens kunskapsstatus och därmed tydliggörs måluppfyllelsen. Under intervjuer- na framgick också att föräldrarna tyckte att lärarna i allmänhet var för dåliga på att konkret påvisa vilka målen är och varför man har dessa. Att målen förankras och konkretiseras åligger skolan. (Skolverket, 2001:33) Uppfattning vad gäller otyd-
ligheten, kan grunda sig i de relativt otydliga kursplanerna och läroplanen. Detta ger på gott och ont, lärarna, stora friheter att motivera sina val och ställningsta- gande. Denna frihet kan gynna många lärare, men också skapa en otydlighet kring målen och dess relevans för föräldrar och elever. (Larsson & Asp, 1994: 12, 13, 14)
7.1.7 Konkretisering av frågeställning
Föräldrarnas attityder till skolan är övervägande positiva. De ansåg att lärarna de stött på under sitt/sina barns skolgång, varit engagerade och brytt sig om barnen. Föräldrarna var nöjda med sina barns skolgång både ur ett socialt- och kunskaps- mässigt perspektiv. Respondenterna var även nöjda med kontakten mellan hem och skola. De kände sig dessutom engagerade och välkomna att engagera sig i skolan. Dock framkom det att en respondent känt att sitt eget engagemang mins- kat något, allteftersom hennes son blivit äldre.
Givetvis ansåg respondenterna att skolan brister på vissa punkter. Framför- allt gällde det tydligheten vad gäller mål och måluppfyllelse, skolans oförmåga att ta kunna ta negativ kritik och otillfredsställande behandling och kunskap, vad gäller elever med läs- och skrivsvårigheter.
Föräldrarna anser att det viktigaste för barnets skolgång är att ha en lärare som är engagerad och ser alla. Dessutom ska denne ha förmågan att skapa varia- tionsrika inlärningstillfällen. Skolan har ett delat ansvar vad gäller att de sociala- och kunskapsmässiga aspekterna fungerar väl. Föräldrarna ansåg att en av skolans viktigaste uppgifter är att förbereda eleverna för att kunna verka som aktiva sam- hällsmedborgare. Föräldrarna ansåg även att skolan ska förbereda eleverna för kommande yrkesliv eller fortsatta studier.
8 Slutsats
Som framgår av analysen har vi med denna studie kommit fram till ett antal svar på våra frågeställningar. Dessutom har undersökningen lett till att vi anser oss kunna dra ett antal slutsatser att resonera kring.
En av våra respondenter betonar att den svenska skolan lyckas väldigt bra vad gäller att förmedla och förankra ett demokratiskt och jämställt förhållnings- sätt. Då resterande respondenter inte upplevt att skolan har brustit på dessa punk- ter drar vi slutsatsen att även dessa är nöjda med skolans gestaltning av demokrati och jämställdhet. Att vi tycker oss kunna dra denna slutsats, baseras på att vårt urval av respondenter innehåller såväl manliga som kvinnliga respondenter. Dess- utom är respondenternas barn av båda könen. Detta är något som vi under inter- vjuerna även har uppfattat som något som föräldrarna anser vara viktigt och själv- klart att svenska skolan ska vara bra på.
En stor, och kanske den viktigaste slutsatsen som vi anser oss kunna utläsa med undersökningen som bakgrund, är behovet av ett fungerande samarbete mel- lan hem och skola. Anledningen till att vi anser oss kunna dra denna slutsats är att ämnet genomsyrat uppsatsen och framförallt alla intervjutillfällen. Att varje del av barnens skolgång, såväl socialt som kunskapsmässigt, är beroende av att samarbe- tet fungerar väl mellan hem och skola, är något som för oss blivit allt tydligare.