Redovisning av samtliga EU-medel

I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas över statens budget. Utöver utfallet för 2012 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt, dvs. i överensstämmelse med statens budget. Redovisningen omfattar alla medel oavsett vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över den direkta påverkan av EU-budgeten på statens budget.

Avgiften till EU:s budget

EU- budgeten upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens

funktionssätt, EUF-fördraget. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs

huvudsakligen av egna medel i form av tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för gemenskapernas egna medel (egna medelsbeslutet).

Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten.

Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas en särskild

produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.

Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats mervärdesskattebas. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. För att uppnå likabehandling justeras den nationella

mervärdesskattebasen så att en harmoniserad mervärdesskattebas uppnås.

Den fjärde avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som landets andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på BNI-avgiften utgör en restpost och fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter

balanserar.

Ett antal länder har dock medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter som i sin tur finansieras av övriga EU-länder. Nedsättningarna syftar till att korrigera orimliga nettobördor, dvs. för att kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter.

Redovisningen i statens budget

I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med gemensamt

förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Bruttoredovisning innebär att betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget.

Redovisningen i dessa delar är kassamässig.

Betalningar från kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till den Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (se tabell 6.4).

År 2012 ökade Sveriges betalningar till EU med 856 miljoner kronor jämfört med 2011 Betalningarna från EU minskade med ca 2,5 miljarder kronor. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruks- och strukturfonder. I tabell 6.4 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2008–2012.

Uppgifterna i tabellen ger inte en helt rättvisande bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av

EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten ofta står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU-budgeten, bl.a. strukturfonderna och landsbygdsprogrammet.

Undantaget är EGFJ som finansieras helt genom EU-budgeten bortsett från de valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under relevanta myndigheters förvaltningsanslag.

Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.

Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

2008 2009 2010 2011 2012 Förändring 2011/2012

Tullavgift 4 023 3 803 4 103 4 399 4 004 -395

Jordbruksavgifter 783 472 52 24 0 -24

Avgift till tillfällig omstrukturering av EU:s

sockersektor 136 46 46

Momsbaserad avgift 4 323 -4 305 1 444 1 564 1 643 79 BNI-baserad avgift 21 960 18 741 24 323 24 312 25 461 1 149

Storbritannien-avgift 437 481 349 297 298 1 Summa EU-avgift¹ 31 526 19 192 30 407 30 596 31 452 856

Bidrag från

Europeiska utvecklings- och garantifonden för

jordbruket (EUGJF) 123 9 0 -20 -1 19

Europeiska garantifonden för jordbruket

(EGJF) 7 064 8 075 7 345 6 170 5 896 -274 Bidrag till transeuropeiska nätverk 348 470 391 419 212 -207 Övriga bidrag från EU 265 279 232 155 107 -48 Summa bidrag m.m.² 11 035 11 682 12 977 12 328 9 782 -2 546 Nettoflöde från statens budget till EU 20 491 7 510 17 430 18 268 21 670 3 402

1Redovisat mot anslag 2701001 Avgiften till Europeiska unionen

2 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick till ca 11,7 miljarder kronor 2012 (se tabellen nedan). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2012 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till cirka 9,8 miljarder kronor. Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med ca 1,9 miljarder kronor.

Nedanstående tabell visar utfallet på anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten.

Anslag finansierade med EU-medel Miljoner kronor

Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring

08 1:8

tredjelandsmedborgare 16 23 7

14 1:6

jordbruksprodukter 195 175 -20

23 1:15

Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i

resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det budgetår som avgiften avser.

Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns därför vissa skillnader i det periodiserade återflödet jämfört med den kassamässiga redovisningen på statens budget. Skillnaderna är dock relativt små och därför görs inte någon specificerad redovisning av den totala påverkan på resultaträkningen.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning som inte redovisas brutto på statens budget, utan endast i

resultaträkningen. Under 2012 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot ca 1,8 miljarder kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget.