I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2013 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt, dvs. i överensstämmelse med statens budget. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över den direkta påverkan av EU-budgeten på statens budget.

Avgiften till EU:s budget

EU-budgeten upprättas med stöd av EUF-fördraget. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster.

Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för gemenskapernas egna medel (egna medelsbeslutet).

Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten.

Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas en särskild

produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.

Den tredje delen av avgiften, den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats mervärdesskattebas. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. För att uppnå likabehandling justeras den nationella

mervärdesskattebasen så att en harmoniserad mervärdesskattebas uppnås.

Den fjärde avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som landets andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på BNI-avgiften utgör en restpost och fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter

balanserar.

Ett antal länder har dock medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter som i sin tur finansieras av övriga EU-länder. Nedsättningarna syftar till att korrigera orimliga nettobördor, dvs. för att kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter.

Redovisningen i statens budget

I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med gemensamt

förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Bruttoredovisning innebär att betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget.

Redovisningen i dessa delar är kassamässig.

Betalningar från kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till den Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (Tabell Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)).

År 2013 ökade Sveriges betalningar till EU med 5 960 miljoner kronor jämfört med 2012. Betalningarna från EU minskade med 484 miljoner kronor. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruks- och strukturfonder. I tabell Avgift till och återflöde från EU

(kassamässigt) sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2009–2013.

Uppgifterna i tabellen ger inte en helt rättvisande bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av

EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten ofta står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU-budgeten, bl.a. strukturfonderna och landsbygdsprogrammet.

Undantaget är EGFJ som finansieras helt genom EU-budgeten bortsett från de valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under relevanta myndigheters förvaltningsanslag.

Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.

Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

2009 2010 2011 2012 2013 Förändring 2012/2013

Tullavgift 3 803 4 103 4 399 4 004 3 820 -184

Jordbruksavgifter 472 52 24 0 -7 -7

Avgift till tillfällig omstrukturering av EU:s sockersektor

garantifonden för jordbruket (EUGJF)

9 0 -20 -1 0 1

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGJF)

1 Redovisat mot anslag 2701001 Avgiften till Europeiska unionen

2 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick till 11,2 miljarder kronor 2013 (tabell Anslag finansierade med EU-medel). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2013 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 10,3 miljarder kronor (tabell Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt

finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med ca 0,9 miljarder kronor.

Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom EU-budgeten generellt sett ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För strukturfonderna och EJFLU förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.

Nedanstående tabell visar utfallet på anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten.

Anslag finansierade med EU-medel Tusentals kronor

Utgifts-område Anslag Anslagsnamn Utfall 2013 Utfall 2012 Förändring 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar

121 887 45 188 76 699

13 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare

27 224 22 530 4 694

14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013

1 153 788 1 083 622 70 166 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden

perioden 2007-2013

1 373 210 1 546 078 -172 868

23 1:10 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 5 917 560 5 922 181 -4 621

23 1:11 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

88 078 175 478 -87 400

23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 385 360 2 659 386 -274 026

Summa 11 137 731 11 498 296 -360 565

Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se not 3 till resultaträkningen). Intäkt av bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning som inte redovisas brutto på statens budget, utan endast i

resultaträkningen. Under 2013 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot ca 1,9 miljarder kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget.

I dokument Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2013 ESV 2014:26 (sidor 164-169)