Tabell 1. Redovisning av utvalda artiklar och deras grundläggande fakta samt resultat.
Författare, år, land
Syfte Design/
Metod
Undersökning-sgrupp
(Bortfall)
Resultat Kvalitet
De Vargas, D., Villar Luis, M.
A. 2008 Brasilien
Studien syftar till att förstå sjuksköterskors uppfattning och attityder gentemot alkohol, alkoholism och alkoholister.
Kvalitativ deskriptiv/
Grundad teori
Sjuksköterskor n=10
De flesta sjuksköterskorna ser alkoholism som en sjukdom och två av dem anser att den alkoholberoende ofta ses på med stigma; som en oansvarig och skamlös individ. Sjuksköterskorna hade låga tankar om tillfrisknande för alkoholberoende individer. Detta visar på en känsla av hopplöshet hos sjuksköterskor angående patientens förmåga till självvård och de sågs ibland som hopplösa fall. En dominerande uppfattning hos sjuksköterskorna verkar vara att den alkoholberoende individen saknar vilja att avsluta sitt beroende och att individen själv har kontroll över sitt beroende och därmed skulle avsluta det om denne så vill.
Hög
39
Balans mellan förståelse och frustration Medvetenhet om patientens gömda sårbarhet
Sjuksköterskor lyfte fram vikten av att vara medveten om patientens gömda sårbarhet då denna sårbarhet sågs som en källa till lidande. Patienterna dolde sin sårbarhet genom att sätta upp en fasad.
Droger som ett medel att minska lidande
För patienten är drogerna en problemlösare och inte ett problem. Därför var inte endast drogreduktion effektivt eftersom att patienten måste hitta nya sätt att hantera problem.
Att vara stöttande eller en ordningsvakt Stötta patienter i att anpassa sig till gränser
Då patienterna lever ett liv med få gränser såg sjuksköterskorna ett behov att stötta patienterna i att anpassa sig till gränser på avdelningen.
Uppmuntra ansvarstagande
Gränser användes som ett medel för att uppmuntra patienten att ta ansvar. För i slutändan måste patienten lära sig att hantera världen utanför där det inte finns någon som sätter gränser. Patienterna stöttades även om deras val var att lämna avdelningen.
Att ha tålamod
Vid misslyckande la sjuksköterskorna vikt på att ha tålamod som ett sätt att stötta, istället för att ge upp.
Att vakta det hälsosamma och samtidigt vara observant på problem Att uppmärksamma patientens inre styrka och resurser
För att stärka en holistisk syn på patienten strävade sjuksköterskorna efter att främja hälsa genom att uppmärksamma patientens inre styrka och resurser.
Sjuksköterskorna lade vikt på att hjälpa patienten att se sig själva som någon som hade makt över sin egen framtid.
Att skydda sig själv och samtidigt engagera sig i en vårdande relation Att undvika att bli manipulerad
Sjuksköterskor såg det som viktigt att lita på patienter men det var även viktigt att undvika att bli manipulerad. För att kunna ha en vårdande relation med patienter som var manipulativa såg sjuksköterskorna dessa beteenden som en del av sjukdomen. Paradoxalt kunde manipulerande beteenden ses som positiva om de var från sjuksköterskans sida vilket förklarades med att sjuksköterskan
Hög
40
hade goda intentioner medan patienten drevs av sitt beroende.
Att undvika att bli emotionellt dränerad
Krävande patienter med stort behov av uppmärksamhet eller orealistiska förväntningar tillsammans med sjuksköterskornas besvikelse när patienter misslyckades krävde att sjuksköterskor behövde vara vaksamma för att inte bli emotionellt dränerade.
Sjuksköterskorna kände sig säkra att hantera komplikationer till drogmissbruk, som tillexempel sepsis. Men osäker när det kom till att hantera vård relaterat till själva missbruket, som tillexempel avvänjning av heroin. De flesta
sjuksköterska uttryckte negativa åsikter om denna patientgrupp och hävdade att annan sjukvårdspersonal hade liknande åsikter. Ingen av de intervjuade sjuksköterskorna föreslog att de själva var ansvariga för att förse sig med den kunskapen.
Misstro och frigörelse
Interaktioner med patienter som använde illegala droger var känslomässigt laddade och genomsyrad av ömsesidig misstro. Detta ledde till att
sjuksköterskor begränsade tid och interaktioner med patienter som använde droger i jämförelse med andra patienter.
Känslomässig dränering
De flesta sjuksköterskor ansåg att det vid vård av patienter med drogmissbruk skedde en känslomässig urladdning.
Att se personen bakom patienten
De sjuksköterskor som rekryterades teoretiskt till studien redovisade personliga erfarenheter av individer (familjemedlemmar eller vänner) som använt olaga narkotika. Och det visade sig bidra till positiva attityder och dessa integrerades i deras professionella sätt att arbeta.
Hög
Olaglig användning av narkotika och vårdmiljö
Sjuksköterskorna och socialarbetaren var rutinmässigt tvungna att gå i god för/förespråka patienter som nyligen injicerat droger eller har en historia med
Hög
41
andra illegala droger, för att de skulle få möjlighet att delta i behandlingen.
Utelämna utvald klinisk information: hemliga sjuksköterskors affär
Då sjuksköterskorna träffade patienterna en gång i veckan under flera månader och ett nära band mellan patient och sjuksköterska skapades, förväntade man sig att patienten skulle vara uppriktig om huruvida denne injicerat droger eller annat innan denne kommit till avdelningen.
Medicinsk behandling och Hepatit C-behandling
All vårdpersonal rapporterade att de uppmuntrade öppen och ärlig information från patienterna om droganvändning under behandlingstiden. Detta för att kunna minska skada/känslighet av hepatit C behandlingen.
Howard, V.,
Att arbeta med patienter som använder olagliga droger
Deltagare diskuterade hur det är att vårda patienter med mentala problem och samtidigt använder olagliga droger i förhållande till patienter som endast har mentala problem. Det sågs också som svårare att involvera patienterna i sin egen vård. Hälften av deltagarna uppgav att de antog en distanserande roll till dessa patienter. Hälften av deltagarna hade upplevt dessa patienter som mer
våldsamma och aggressiva vilket kopplades till substansens effekter.
Förtroende policyer och lokala protokoll i området
De flesta deltagarna visste inte vad de skulle göra om de såg en patient ta droger och var rädda att skada den vårdande relationen.
Träning
De flesta intervjuade tyckte att de behövdes mer utbildning om grundläggande drogmedvetenhet, juridiska perspektiv och terapeutiska tekniker att diskutera och stödja patienter som använde illegala droger.
Hög
42
Sjuksköterskorna i studien hade fördomar och stigma mot patienter med substansbrukssyndrom.
Fördomar och diskriminering som påtalades fungerade som en referensram för sjuksköterskornas egen yrkesutövning. De använde uttryck som “risk” istället för “Nytta” när de talade om sitt arbete med beroende. Sjuksköterskorna beskriver dessa patienter som aggressiva, även om de visste att beteendet orsakades av droger.
Många av de svarande sjuksköterskorna lät dock stigmatiseringen av patienter med substansbrukssyndrom fördunkla personligheten.
Deltagarna ansåg att andra sjuksköterskor såg individer med beroende som problematiska patienter som "inte var sjuka på riktigt” då beroendet ansågs vara självförvållat. Dessa patienter ansågs därför inte vara värda hjälp från sjukhuset att bli nyktra.
Agera advokat/förespråkare
Att försvara sina patienter var väldigt viktigt. Det var även viktigt för deltagarna att alla patienter som fick ett återfall blev stöttade under denna tid och att personalen visade förståelse för patientens situation och att patienten inte skrevs ut på grund av ett misstag.
Utbildning till att bli informerad och utbildad- för sjuksköterskor
Deltagarna ansåg att den negativa attityden kunde bero på bristfällig utbildning och att det ges för lite/ingen VFU inom psykiatrisk vård. Alla deltagare ansåg att det fanns ett desperat behov av bättre utbildning inom beroendefrågor för registrerade sjusköterskor.
Användning av illegala droger som ett individuellt misslyckande Ett individuellt problem
Somliga sjuksköterskor ansåg att patienten måste ta eget ansvar för sitt beroende och att sjukvården har en gräns för vad de kan göra om inte patienten tar ett eget ansvar. Sjuksköterskor som såg illegal droganvändning som ett individuellt problem hade svårt att förstå patienternas beteenden och beslut om vård och
Hög
43
Illegal droganvändning som en kriminell aktivitet Vi ser inte människor som kriminella, men…
Ingen av sjuksköterskorna i studien såg på illegala droger som kriminalisering.
Sjuksköterskor uttryckte förvåning till att droganvändning kunde ses som en kriminell fråga av andra sjuksköterskor. Dessa individer ska få ha sjukhuset som en fristad där de inte blev dömda utifrån fördomar.
Sjuksköterskor berättade om att sjukhuset hade en filosofi för skademinskning men att de var osäkra på vad denna innebar. Det fanns även ett dokument om nolltolerans mot illegal droganvändning som sa att personal omedelbart skulle kalla på säkerhetsvakter om en patient använde sig av dessa substanser.
Sjuksköterskor drogs mellan yrkesetiska åtaganden för hälsofrämjande åtgärder och officiell politik i linje med kriminalisering.
Illegal droganvändning som en sjukdom av beroende Beroendet tar över
Sjuksköterskor ansåg att beroendet av illegala droger är en sjukdom som tar över. Sjuksköterskor uttryckte att de genom utbildning och erfarenhet hade utvecklat en förståelse för hur och varför beroendet kan ta över en individs liv vilket gav dem ett nytt perspektiv.
Det finns ett behov av att förstå de bredare sociala omständigheterna som påverkar användningen av illegala droger.
Sercu, C.,
Anledning till att bli sjuksköterska inom psykiatrin
Att behandla patienter med psykiatriska problem på ett respektfullt sätt var huvudargumentet för de flesta sjuksköterskor till varför de valde att jobba inom psykiatrin.
Betydelsen av stigma för de vårdande identiteterna inom psykisk ohälsa Sjuksköterskornas vilja att motverka den diskriminerande bilden av psykiskt sjuka patienter med hjälp av empati och ett holistiskt synsätt avspeglades dock inte alltid i deras vårdande identiteter.
Att vara deras jämlike
Sjuksköterskorna tog avstånd från att personer med psykiska problem skulle
Hög
44
vara onormala. De uppfattade dem istället som människor som hade förlorat sitt fotfäste vid en viss tidpunkt i livet. Sjuksköterskorna i studien såg vårdtagarna som sina jämlikar.
Leva ett vårdande dilemma
Sjuksköterskorna talar om att vissa diagnoser är att föredra att jobba med, då det bättre passar deras vårdande roll, medan de och andra sidan är emot
diagnostiserande etiketter.
Omvårdnad och stigma i en terapeutisk ram
Det fanns sjuksköterskor som förklarade patienternas beteende med deras diagnos och antog att de besatt vissa egenskaper relaterat till diagnosen. Detta beteende kunde förklaras som avståndstagande- för att det skulle vara möjligt för dessa sjuksköterskor att fortsätta hålla ett professionellt förhållningssätt.
Thorkildsen,
Kärlek som en inre drivningskraft
Sjuksköterskor upplevde en vilja att hjälpa patienter med
substansbrukssyndrom, vilket beskrevs som ett genuint intresse, en motivation och ett engagemang för människor som lider. Denna drivkraft kan närmast förklaras som ovillkorlig och vänskaplig kärlek.
Söka efter människan bakom missbruket
Den inre drivkraften, kärlek, kan tolkas som en styrka och ett behov av att söka efter människan bakom missbruket trots hotfullhet eller avvisning från
patienten. Sjuksköterskorna uppgav att de kommunicerade till patienten att denne är i trygga händer. Sjuksköterskorna öppnar därmed upp för en vårdande gemenskap där de båda parterna tillsammans kan ingripa i andra aspekter av patientens aktuella livssituation. Sjuksköterskorna betonade vikten av att försöka finna en förbindelse med patienten genom att vara närvarande.
Tron på den inre kraften hos människor
Sjuksköterskorna upplevde det som viktigt att hjälpa patienten att tro att ett liv utan droger är möjligt genom att använda sin egen inre kraft.
Kärlek är en rörelse för att ge och ta
Den ovillkorliga kärleken som innebär att ge gränslöst stöd och vård utan att kräva något i gengäld är enligt sjuksköterskorna viktigt för att hjälpa patienter genom deras lidande.
Hög
45
Sjuksköterskor upplevde patienten som en individ som kunde göra sina egna val och handlingar. Patientens engagemang i sin vård ansågs vara viktigt och patienten bestämmer själv i sin behandling. Dock påpekade sjuksköterskor att det var deras jobb att guida patienter att göra hälsosamma val.
Gränser inom patient- och sjuksköterskerelationen
Sjuksköterskorna ansåg självbestämmande som viktigt men samtidigt var deras ansvar att sätta upp gränser. Sjuksköterskor beskrev arbetet med
substansberoende som dränerande och utmanande på grund av oförutsägbara handlingar och beslut från patienten, och ansåg att en balans mellan empatiska band och professionellt var viktigt.
Sjuksköterskor upplevde det vara av vikt att se utifrån ett patientperspektiv. Det skapades dock konflikter vid frågor om skadereduktion då sjuksköterskorna hamnade i ett läge där de “stöttade” individer som väljer att ta droger genom att förse dem med nya rena nålar trots att de ville att patienterna skulle bli drogfria.
Att förändra drog- och alkoholvanor
Sjusköterskorna förstod patienternas syn på substansen som en lindring av lidande. De upplevde att patienterna hade mentalitet som sa att att “mer är bättre”.
Skapa en bra nivå av sammarbete med patienter
För att samarbeta med patienterna ansåg sjuksköterskorna att en förtroendefull relation med patienten och att patienten hade förtroende för vården de får var allra viktigast. Genom att ge patienterna mer tid kunde förtroendet byggas upp.
Sedan kunde sjuksköterskorna kartlägga patientens situation genom att lyssna på dennes berättelse.
Underlätta fortsatt vård och behandling
Sjuksköterskorna upplevde patienterna som sårbara och ansåg att det var viktigt att vara medveten om sårbarheten. Sjuksköterskorna upplevde även en öppen diskussion om alkoholproblem som viktigt.
Förstå hinder för samarbete
Sjuksköterskor förstod att det var ett hinder att inte våga prata om alkohol, vilket berodde på rädslan att förstöra förtroendet de byggt upp hos patienten.
Sjuksköterskor kunde även vidta vårdåtgärder utan att informera patienterna,
46
vilket de ansåg vara enligt patienternas bästa. Det upplevdes även som hinder när patienterna förnekade alkoholproblemet och vägrade ta ansvar. Ett annat hinder var tidspress.
Negativa uppfattningar om att vårda patienter med missbruk/ beroende Sjuksköterskor uttryckte intolerans, ilska och att patienter med substansbrukssyndrom kräver större uppmärksamhet och omvårdnad.
Sjuksköterskorna upplevde även att dessa patienter var manipulativa och kände en misstro gentemot patienterna vid exempelvis läkemedelsadministrering.
Sjuksköterskorna kände sig rädda till följd av patienternas hotfullhet och aggressivitet, och upplevde att de var tvungna att skydda sig mot fysisk skada.
Trots det så hamnade ändå patienternas vård och deras egen etiska omsorgsplikt i första rummet.
Behov av utbildning
Sjuksköterskorna upplevde att de saknade tillräcklig kunskap om vård vid substansbrukssyndrom.
Mellanmänskliga utmaningar med sjuksköterskerollen var ett tema som var genomgående för alla sjuksköterskornas uttalanden i studien.
Våld som ett hinder för vård
Sjuksköterskor identifierade våld som ett hinder för vård, och var speciellt rädda för sin egen och andra patienters säkerhet vilket frustrerade sjuksköterskorna.
Sjuksköterskors upplevde patienter med substansbrukssyndrom som arga och ovilliga till vård.
Manipulation som ett hinder för vård
Sjuksköterskorna upplevde patienterna som manipulativa och drogsökande vid läkemedelsadministrering vilket hindrade deras förmåga att ge vård.
Hög
47 .
Sjuksköterskor ifrågasatte patienternas motivation till att få mediciner.
Sjuksköterskor uttryckte brist på förtroende och frustration när patienterna upplevdes som manipulativa.
Oansvarighet som ett hinder för vård
Sjuksköterskor upplevde att patienter inte tog ansvar för sin egen hälsa och sociala förhållanden, och detta utgjorde ett hinder för deras omvårdnadsroll.
Detta skapade ett större krav på tid till dessa patienter vilket frustrerade somliga sjuksköterskor då andra sjuka patienter därmed fick mindre tid.
Lundahl,
Känslor av ångest och förtvivlan
Sjuksköterskor kände ångest och förtvivlan då de kände oförmåga att uppfylla patientens behov vid läkemedelsadministrering, då patienternas somatiska åkommor inte blev erkända och då sjuksköterskorna påverkades av patientens besvärliga tillstånd och livssituation.
Förberedelse för oförutsägbara och osäkra situationer
Sjuksköterskorna upplevde att de behövde förbereda sig för oförutsägbara och osäkra situationer. De kände sig osäkra, rädda och hjälplösa på grund av patientens oförutsägbara beteende, och hade respekt för patientens potentiella aggressivitet.
Strävan efter en god relation
Trots rädslan strävade sjuksköterskor efter en god relation. De försökte skapa allians med patienten med de attityder de uttryckte och ansåg att mänsklig närvaro skapade trygghet hos patienterna.
Strävan efter att optimera och utveckla omvårdnad
Sjuksköterskorna strävade efter att optimera vård och utveckla omvårdnad vilket underlättades av stöd från kollegor och ökad kunskap hos sjuksköterskorna. Det var också viktigt att upprätthålla hoppfulla förväntningar om patientens förmåga att bryta sitt beroende.
Hög