Redovisningskvaliteten, fusk, ekonomisk brottslighet och betydande bokföringsfel

Enligt respondenterna varierar redovisningskvaliteten redan idag, det skiljer sig mellan redovisningsbyråer och revisionsbyråer. Ingen är säker på om redovisningskvaliteten kommer att försämras eller förbättras efter revisionspliktens avskaffande. Att redovis-ningskvaliteten varierar kan bero på att större företag har mer kompetens jämfört med mindre företag. Å andra sidan kan redovisningsbyråer och revisionsbyråer ha olika arbets-sätt och de kan ha olika kvalitetsstandard samt hur samarbetet är mellan företagarna och revisorn. Revisorer är till för att säkerställa kvaliteten på redovisningen (Credit Manage-ment 2005). Det kan betyda att revisorer finns till för att kontrollera att företagen bland annat ska följa lagarna vid redovisningen. Detta medför att revisorerna måste vara försik-tiga när de utför kontrollerna och med sina uttalanden i revisionsberättelsen, eftersom Revisorsnämnden utför kontroller på revisorernas arbete vart femte år (FAR 2006). Po-wer (1999) anser att revisionen är till för att tredje part ska få en korrekt information om företaget innan affärer ingås. Om företag väljer bort revisionen kan det påverka redovis-ningskvaliteten och ingen vet vilka effekter det medför.

Trots att revisorn utför kontroller kan det ibland förekomma fusk i redovisningen. Svå-righeten för en revisor att kunna upptäcka fusk är exempelvis om två parter är överens om fusket. Enligt respondenterna förekommer fusk redan idag, hur det kommer att se ut i framtiden är svårt att säga. Å andra sidan kanske fusket ökar något, för att revisorer inte kontrollerar. Dalhberg (Balans 2008e) från Skatteverket anser att revision underlättar mycket för myndigheten när kontroller utförs, eftersom revisionen hjälper företagen att få ordning på redovisningen. Skatteverket kanske misstänker att skattefusket kommer att öka om revisionsplikten slopas. Brännström (2005) anser att skatten är en nytta för samhället, eftersom samhället är beroende av skattepengar till driva exempelvis skolor.

I detta fall blir frågan vad anses som fusk och vad anses som misstag. Eftersom fusk en-ligt en respondent inte behöver vara nödvändigt fusk, det kan också vara omedvetet fusk för att företagen saknar kompetens.

26

I nuläget har revisorn en skyldighet att anmäla vid brottmisstanke, men det kommer att ändras genom det nya lagförslaget (SOU 2008:32). Det betyder att revisorn bara är skyldig att på begäran lämna ut information till polis eller åklagare. Hugo (2008) tror att vetska-pen om att revisorer kan anmäla vid brottsmisstanke får färre att begå brott.

Respondenterna anser att det är tveksamt om den ekonomiska brottsligheten kommer att öka. Vad respondenterna menar är att många missuppfattar och tror att revisionens hu-vudsyfte är att upptäcka brott, men i själva verket anmäler revisorn enbart väsentliga brott. Revisionsplikten inskaffades för ungefär 20 år sedan för att motverka ekonomisk brottslighet (Balans 2008a). Å andra sidan vad händer om revisionsplikten slopas och ekonomisk brottslighet ökar, kommer revisionsplikten att återinföras? Troligen kommer den ekonomiska brottsligheten att öka för att Skatteverket inte har tillräckligt med resur-ser för att kontrollera alla företag. De företag som vill göra rätt för sig kanske kommer att kontrollera sig själva noggrannare medan andra företag som vill fuska ser detta som en möjlighet.

Vid diskussion om betydande bokföringsfel anser respondenterna att det kan öka något hos de företag som inte har revision, därför skulle revisionen vara ett bra sätt att undvika sådana fel. Dalhberg (Balans 2008e) anser att det finns olika typer av fel, exempelvis sy-stemfel i ett bokföringsprogram som kan leda till bokföringsfel i ett företag. Fel kan också bero på att nya lagar och regler införs och småföretagen inte känner till dem. Det är en av anledningarna till att Skatteverket vill har kvar revisionsplikten. Det är förståeligt för att Skatteverket skulle kunna spara resurser om revisorerna gör det mesta av kontrollerna. Slopas revisionsplikten kan det medföra att Skatteverket får tillföra mer resurser för att kunna kontrollera företagens redovisningar. Betydande bokföringsfel uppkommer i före-tag, även om det inte är avsiktligt utan på grund av att kompetensen inte finns.

5.4 Revisionens mervärde och kundrelationer

Exakt vad mervärdet är kan ingen säga, för att tolkningen av mervärdet varierar. Respon-denterna har också olika uppfattningar och tolkar mervärdet på olika sätt. Mervärdet kan exempelvis vara att kvalitetssäkra redovisningen och hjälpa företagarna att förstå sin egen affär. Vad respondenterna anser om mervärde kanske inte stämmer överens med klienter-nas uppfattning. Vissa av respondenterna anser att klienterna uppskattar mervärdet mer när revisorn har rådgivarrollen. Det betyder att klienterna kan få ut mer än enbart revisio-nen, exempelvis ska revisorn kunna hjälpa företag att lösa problem på bästa sätt.

27

Ett förväntningsgap kan uppstå när kunden har förväntningar på vad revisorn får göra, men detta överensstämmer inte med vad revisorn får göra (FAR 2006). Detta kan medfö-ra att kunden misstolkar vad det egentliga mervärdet är. Om gapet blir för djupt kan kun-den förlora förtroendet för revisionen och revisionsberättelsen (Balans 2008b).

Revisionsbyråernas kundkrets kommer kanske att påverkas om revisionsplikten slopas. Det kan betyda att det blir svårare för revisionsbyråer och revisorer att skaffa nya kunder, eftersom konkurrensen om kunderna troligtvis kommer att öka. Vissa kunder kanske väl-jer bort revision och nystartade företag kanske enbart välväl-jer redovisning. Eftersom ingen vet hur lagen kommer att bli när lagförslaget fastställs är det också svårt att säga hur före-tagarna kommer att reagera. För att förhindra hastiga beslut har revisionsbyråerna utveck-lat nya tjänster såsom konsulttjänster och fokuserar sig mer på redovisningstjänster. Efter slopandet av revisionsplikten kan klienterna börja jämföra tjänsterna efter priset istället för kvaliteten. Christoffersson (Balans 2008d) säger att företag som väljer bort revisionen bör vara försiktiga. Det Christoffersson menar är att företag behöver ha revisorn som ett bollplank. Eftersom det kan betyda mycket för företagarna som inte har kompetensen till att fatta vissa beslut kan revisorn fungera som rådgivare.

Respondenterna anser att kundkretsen inte kommer att påverkas. Eftersom de har löpan-de informerat sina klienter om revisionspliktens avskaffanlöpan-de och förklarat nyttan med revisionen. Genom att förklara nyttan med revisionen försöker revisorerna att behålla sina kunder. Klienterna kanske inte vill uttala sina faktiska tankar och det missleder revisorerna till att tro att de vill ha kvar revisionen efter att revisionsplikten avskaffas.

I dagens läge är det svårt för många företagare att förstå skillnaden mellan en revisor och en redovisningskonsult. Slopas revisionsplikten kan skillnaden bli ännu svårare att förstå. Ribbestam (2009a) förklarar att skillnaden idag är att redovisningskonsulter redovisar samt bokför och att revisorer kontrollerar redovisningen. Han anser att FAR SRS bör framföra skillnaderna mer, eftersom det underlättar för företagare att förstå innebörden. När kunderna inte vet skillnaden mellan de två yrkena kan det drabba revisorsyrket hårda-re, eftersom de flesta av kunderna tror att redovisningskonsulten är revisorn. Utveckling-en av revisorsyrket kan medföra att revisorer ävUtveckling-en får redovisa åt företag, mUtveckling-en då måste jävsreglerna lättas. Brännström (2009) förklarar att analysmodellen kommer att finnas kvar även om revisionsplikten slopas och det medför att revisorn inte alls kan agera fritt.

28

5.5 Nya tjänster för revisorer

En av respondenterna har nämnt att revisorerna idag behöver marknadsföra sig själva. Förstår kunderna mervärdet av revisionen, inser de att revisionen ger mycket mer än en påskrift i revisionsberättelsen (Börsvik 2008). Revisorsyrket utvecklas ständigt och det medför att revisorerna blir tvungna att hänga med i det nya arbetssättet enligt Ahlberg (2009). Revisorerna bör då känna till de tre T:n som Ahlberg (2009) pratar om, trygghet, trovärdighet och tillit. Dessa behöver revisorerna visa utåt för att kunna skaffa nya kun-der, behålla sina gamla kunder samt visar att de medför kompetens och mervärde till före-taget.

Revisorsyrket har påverkats mycket av externa och interna krafter, som exempelvis intres-senter och medarbetarna som tar eget initiativ till att göra förbättringar (Wallerstedt 2001). Nya tjänster för revisorer innebär att revisorerna får arbeta exempelvis mer inom konsult-, rådgivningstjänster och skattefrågor enligt Birgerson (Vikström et al. 2008). Revisorsyrket kommer att utvecklas till att revisorn behöver kunskap inom många olika områden. Detta kan leda till att revisorer får mer arbetsmöjligheter i framtiden. Nuvarande finanskris och osäkerhet kring revisionsplikten har bidragit till att färre nyrekryteringar ägt rum. Jävsreg-lerna måste lättas om revisorn ska få mer frihet att arbeta inom andra yrkesområden så-som rådgivning. Det kan leda till att småföretagen får mer hjälp och väljer att behålla revi-sorn men inte revisionen.

En av respondenterna anser att i framtiden kommer yrket att delas in i två roller, revisor och rådgivare, men detta bero på om jävsreglerna luckras upp. Det kan dröja innan en konkret uppdelning sker mellan revisorrollen och rådgivarrollen. Å andra sidan beskriver Ribbestam (2008) att revisorer inte ska behöva ha två roller utan enbart välja en av roller-na. Revisorer har idag varit väldigt kontrollerad av jävsreglerna och analysmodellen (FAR 2006). Ehlin (2009) menar att det kommer att bli fler möjligheter för revisorerna om revi-sionsplikten slopas. Detta leder till att många revisorer förbereder sig för ett bredare ar-betssätt om revisionsplikten avskaffas, såsom att ta till sig ännu en titel, auktoriserad re-dovisningskonsult. Revisorerna kanske ser det som ett substitut till revisionen. Eftersom de har arbetat som revisorer och kan allt inom redovisning så skulle det inte vara några problem att ta rollen som redovisningskonsult istället.

Hur revisorsyrket kommer att se ut i framtiden är det fortfarande ingen som vet. I dagens läge påverkas revisorsyrket av nuvarande finanskris och lagförslaget till slopandet av sionsplikten. Finanskrisen har satt sina spår, där antalet nyrekryteringar på de stora revi-sionsbyråerna har minskat inom revision och de väljer att satsa mer inom redovisning. Antalet avgångar har minskat, för att många väljer att behålla sina jobb under finanskrisen

29

(Hansegård 2009). Nu är det bara att vänta och se hur revisorsyrket kommer att påverkas om revisionsplikten slopas. Det behöver inte menas att revisorsyrket kommer att försvin-na helt och hållet, eftersom det återstår 3 procent av Sveriges företag som fortfarande behöver revision. Det kan betyda att många revisorer behöver arbeta mer åt redovis-ningshållet.

30

6. Slutsats

I detta kapitel har vi tagit hänsyn till referensramen, empirikapitlet och analysen för att försöka besvara våra frågeställningar och vårt syfte.

Frågeställningar som har ställts; vilka är anledningarna att slopa revisionsplikten, vad det innebär för revisorer och deras arbete, hur det kommer att påverka revisorsyrket och vad gör revisionsbyråerna för att konkurrera med varandra. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse om revisorernas ställning till slopandet av revisionsplikten, om nya tjänster uppkommer och om revisorsyrket kommer att påverkas.

Anledning till att revisionsplikten kanske kommer att slopas är för att EU-medlemskapet påverkat Sveriges syn på lagstadgad revisionsplikt. En förenkling av medlemsstaternas administrativa bördor är en av anledningarna. Det betyder att revisionsplikten kanske kommer att avskaffas för de små företagen för att spara in 25 procent av de administrati-va kostnaderna, där revisionskostnaden är en betydande del för de små företagen. EU vill slopa revisionsplikten för att företagen ska bli mer konkurrenskraftiga på världsmarkna-den och kan bidra till att stimulera Europas ekonomi.

Slopandet av revisionsplikten innebär förmodligen att revisorerna kommer att arbeta mer som rådgivare, eventuellt kommer det att bli mindre auktorisation av revisorer på grund av minskning av revisionsarbetet. En revisor behöver arbeta med revision minst 1 500 timmar under fem år för att behålla sin auktorisation. Revisorer kommer att få kämpa för att behålla sina klienter och även för att skaffa nya. Det kan betyda att en förändrig kom-mer att ske inom yrket om revisionsplikten slopas. Revisorerna måste marknadsföra sig själva och förklara nyttan med revision.

Om revisionsplikten slopas kommer det att bli en knivskarp konkurrens mellan revisions-byråerna. De försöker konkurrera med personalen och höja kvaliteten samt statusen på revisionen. Revisionsbyråerna har sedan länge satsat på att utöka sina redovisnings-, råd-givnings- och skattetjänster för att kunna erbjuda ett fullt sortiment till kunden. Reviso-rerna är beredda att arbeta inom andra tjänsteområden än revisionen och har på så sätt en större chans att behålla sitt arbete.

31